Datorhistorik. Föreläsning 3 Datorns hårdvara EDSAC. Eniac. I think there is a world market for maybe five computers. Thomas Watson, IBM, 1943



Relevanta dokument
Mer datorarkitektur. En titt I datorn Minnen

Moment 2 Digital elektronik. Föreläsning Inbyggda system, introduktion

HF0010. Introduktionskurs i datateknik 1,5 hp

Minnessystem. Minneshierarki. Flyktigt eller icke flyktigt huvudsakliga egenskaper. Minneshierarki

Datorarkitektur. Informationsteknologi sommarkurs 5p, Agenda. Slideset 3

Datorsystemteknik DAV A14 Föreläsning 1

F1 Introduktion och ingenjörsrollen EDAA05 Datorer i system! Roger Henriksson!

F1 Introduktion och ingenjörsrollen

Random Access Memory. Amare Reda Jenny Holmberg Henrik Kreipke Gaylord Kaya

Närliggande allokering Datorteknik

Vad är en dator? Introduktion till datorer och nätverk. Pontus Haglund Institutionen för datavetenskap (IDA) 21 augusti 2018

Datorsystem 2 CPU. Förra gången: Datorns historia Denna gång: Byggstenar i en dators arkitektur. Visning av Akka (för de som är intresserade)

IT-GUIDE Version 1.0 Författare: Juha Söderqvist

Datorarkitekturer med operativsystem ERIK LARSSON

SVAR TILL TENTAMEN I DATORSYSTEM, VT2013

Cacheminne Intel Core i7

Grundläggande datavetenskap, 4p

Digital- och datorteknik

Grundläggande datorkunskap

System S. Datorarkitektur - en inledning. Organisation av datorsystem: olika abstraktionsnivåer. den mest abstrakta synen på systemet

Svar till tentamen den 16 december 2013 Datorarkitekturer med operativsystem, EDT621, 7,5 poäng

Syfte. Praktisk datorkunskap. Personal. Kursinfo. Examination- Krav för godkänt. Agenda idag DVG A06

Agenda. Syfte med datorbygge Datorns delar. Datorbygge. Moderkort Processor Minne och hårddisk Instickskort Övrigt

Digital- och datorteknik

MESI i Intel Core 2 Duo

IT för personligt arbete F5

Fö 2: Minnen. Introduktion. Primärminnet. Interna och externa minnen. Introduktion, Klassificiering

Intel Pentium. Intel khz. 32 million 2600MHz. Copyright 2005 Benny Thörnberg, Mattias O Nils

Program kan beskrivas på olika abstrak3onsnivåer. Högnivåprogram: läsbart (för människor), hög abstrak3onsnivå, enkelt a> porta (fly>a 3ll en annan ar

Cacheminne i en Intel Core 2 Duo-processor

0.1. INTRODUKTION Instruktionens opcode decodas till en språknivå som är förstålig för ALUn.

Att köpa ny dator SeniorNet Lidingö Februari-2019

Målsättning med kursen

En Von Neumann-arkitektur ( Von Neumann-principen i föreläsning 1) innebär:

Kursupplägg. Examination. Föreläsning 1: Intro till kursen och. Kursmaterial. programmering. Kursboken: Programmera med a multimedia approach

Tentamen PC-teknik 5 p Lösningar och kommentarer

Datorsystemteknik DAV A14 Föreläsning 1

Digitala System: Datorteknik ERIK LARSSON

Datorsystemteknik för E/D

Cacheminne i en AMD Opteron Processor

Digitala System: Datorteknik ERIK LARSSON

Jacquards vävstol, 1801

Datorteknik. Föreläsning 7 Historia och framtid. Institutionen för elektro- och informationsteknologi, LTH

MIKRODATORTEKNIK 2012 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Minnen. Informationsteknologi sommarkurs 5p, Agenda. Slideset 4

Jämförelse av skrivtekniker till cacheminne

MODERKORT. Moderkortet är det kort som sitter på ena sidväggen i en systemenhet av tornmodell eller i botten på en systemenhet av vanlig bordsmodell.

Minnets komponenter. Digitala System: Datorteknik. Programexekvering. Programexekvering. Enhet för utdata. Enhet för indata CPU.

Digitalteknik EIT020. Lecture 15: Design av digitala kretsar

Program som ska exekveras ligger i primärminnet. Processorn hämtar instruk7on för instruk7on. Varje instruk7on, som är e= antal 1:or och 0:or, tolkas

Definition DVG A06. Varför operativsystem? Operativsystem. Översikt. - Vad är ett operativsystem?

Kort beskrivning av Sveriges första dator BESK

Grundläggande programmeringsteknik Datorsystem

Processor pipelining genom historien (Intel i9-intel i7)

Datorteknik. Tomas Nordström. Föreläsning 2. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet.

32 Bitar Blir 64 Sammanfattning

Emil Kristiansson Kurs: EDT621 Delmoment: Rapport. En introduktion till Smart cache

Tentamen den 12 januari 2017 Datorarkitektur med operativsystem, EDT621

Cache-koherens protokoll MESI och MOSI

DVG A06. Operativsystem, mm. Karlstads universitet Datavetenskap. DVG A06 Johan Eklund. Datavetenskap, Karlstads universitet 1

Du kan även lyssna på sidorna i läroboken: Teknik direkt s Lyssna gör du på inläsningstjänst.

Datorteknik ERIK LARSSON

Föreläsning 1: Intro till kursen och programmering

Övning1 Datorteknik, HH vt12 - Talsystem, logik, minne, instruktioner, assembler

F2: Motorola Arkitektur. Assembler vs. Maskinkod Exekvering av instruktioner i Instruktionsformat MOVE instruktionen

Datorsystem. Tentamen

Datormodell. Datorns uppgifter -Utföra program (instruktioner) Göra beräkningar på data Flytta data Interagera med omvärlden

Datorn föds.

Läsminne Read Only Memory ROM

Digitala System: Datorteknik ERIK LARSSON

TENTAMEN Datorteknik (DO2005) D1/E1/Mek1/Ö1

Per Holm Lågnivåprogrammering 2014/15 24 / 177. int och double = = 2, 147, 483, 647

Datorns utveckling. Bild av ENIAC

Datorarkitekturer med operativsystem ERIK LARSSON

Digital IC konstruktion

Datorhistoria Introduktion till PBL

TSEA28 Datorteknik Y (och U)

Datorarkitekturer med Operativsystem

Programmering i ett historiskt perspektiv. Växjö 16 november 2017 Mats Hansson

Operativsystem DVG A06. Definition. Varför operativsystem? - Vad är ett operativsystem?

F9: Minne. Sammansättning av minnesgrupper Ansluta minne till Interface till olika typer av minnen Användningsområden.

Datorhårdvaruteknik 1DV426 - Seminarie 1

Att köpa ny dator SeniorNet Lidingö September-2017

Digital IC konstruktion

Uppgift 1: a) u= a c + a bc+ ab d +b cd

Fö 7: Operativsystem. Vad är ett operativsystem? Målsättning med operativsystem. Styr operativsystemet datorn?

Föreläsning 1: Intro till kursen och programmering

F1 Introduktion och teknikhistoria

Lågnivåprogrammering. Föreläsning 2 Lågnivåprogrammering. Binära tal. En enkel modell av datorns inre

Föreläsningsanteckningar 5. Cacheminnen

Hannes Larsson - IDA 2, LTH Campus Helsingborg. NEC V R 4300i. Interlock-handling EDT621

Programmering för alla!

Datorsystem. Tentamen

TSEA28 Datorteknik Y (och U)

Elektriska Kretsar. En fördjupning gjord av Philip Åhagen. Philip Åhagen Mälardalens Högskola Produktutveckling /2010 KPP 039

Programmering för alla!

Cecilia Ingard. Boksidan

Rapport (1,5 HP) Lunds Universitet HT15

Övning1 Datorteknik, HH vt12 - Talsystem, logik, minne, instruktioner, assembler

Inledning. Statistisk Programmering. UNIVAC 1107 (sextio- och sjuttiotal) Hålkorten. Att använda dator

Transkript:

Datorhistorik Föreläsning 3 Datorhistorik Datorns uppbyggnad, komponenter Processor, primärminne, sekundärminne Minneshierarkier Inbyggda system, stora datorer I think there is a world market for maybe five computers. Thomas Watson, IBM, 1943 640K of memory should be enough for anybody. Bill Gates, Microsoft, 1981 http://computerhistory.org 45 / 177 46 / 177 Eniac EDSAC 1946: Electronic Numerical Integrator And Calculator U.S. War Department, Pennsylvania University 60 m, 30 ton, 175 kw, 19 000 elektronrör 5000 operationer/s, 5 khz 1949: Electronic Delay Storage Automatic Computer University of Cambridge Första praktiskt användbara datorn med lagrat program Primärminne: rör fyllda med kvicksilver, ultraljud 47 / 177 48 / 177

IBM 608 1955: IBM 608 var den första kommersiella datorn med transistorer 4500additioner/s,inköpspris83210$ Sverige, BARK och BESK 1950: BARK (Binär Aritmetisk ReläKalkylator) 1953: BESK (Binär Elektronisk SekvensKalkylator) 2400 elektronrör, 400 germaniumdioder, 40 512 40 bitar primärminne (katodstrålerör) 49 / 177 50 / 177 Lund, SMIL Inuti SMIL 1956: SMIL (SifferMaskinen I Lund) Mindre BESK-kopia, användes till 1969 51 / 177 52 / 177

1960-talet, minidatorer 1970-talet, mikrodatorer 1963: PDP-8 (Digital Equipment Corporation) 1975: MITS Altair 8800 Byggsats, 1 200 $, Intel 8080, 256 bytes RAM 1970: PDP-11, Data General Nova, DEC Vax,... 53 / 177 IBM PC 54 / 177 56 / 177 Datorns uppbyggnad 1981: IBM 5150, 1 200 $ En dator kan: Intel 8088, 4.75 MHz, 16 256 kb RAM utföra instruktioner (exekvera program), MS-DOS lagra resultat i primärminnet, Microsoft Basic lagra data på sekundärminne, till exempel hårddisk, kommunicera med användaren. Komponenter: Processor, CPU (utför instruktioner) Primärminne (RAM) Läsminne (ROM, PROM, EPROM) Sekundärminnen (hårddisk, CD-ROM,... ) Skärm, tangentbord, mus,... 55 / 177

Moderkort Principskiss Processor Primärminne (RAM) Nätverksanslutning BUSS Styrkrets för hårddisk Grafikkrets Input/Output Det finns flera bussar: databuss för att skicka data, adressbuss för att skicka adresser, styrbuss för att skicka kontrollsignaler. Bussarna är parallella dvs består av (till exempel) 32 ledningar. 57 / 177 58 / 177 Representation av data Processorn Binära tal, nollor och ettor : Till exempel 0 = 0 V, 1 = 5 V Större grupper: 1 byte = 8 bitar, 1 ord = 16/32/64 bitar Vad bitarna betyder beror på sammanhanget: Heltal Flyttal Instruktion Text (1 eller 2 byte = 1 tecken) Pixel i bild Ljud CPU, Central Processing Unit (Core 2 Duo, Pentium, PowerPC, MIPS,... ) Utför instruktioner: Läs in och avkoda en instruktion från minnet Hämta eventuellt data från register eller minne Utför instruktionen Spara eventuellt data i minnet Instruktioner utförs i tur och ordning Särskilda instruktioner för att hoppa Register för tillfälliga resultat Varje register innehåller ett ord (till exempel 32 bitar) Snabbare än minnet 59 / 177 60 / 177

Processorn, forts Primärminne Olika processormodeller har olika instruktionsuppsättning Intel x86 MOV, ADD, SUB, MUL, DIV,... JMP, JL, JLE, JE,...(hopp) Plus mer än 100 andra instruktioner Processorns prestanda mäts i Hz (MHz, GHz) Avser klockfrekvensen, ca 1 GHz i en persondator En instruktion kan kräva flera klocktick Datorns prestanda beror inte bara på klockfrekvensen! Cirka 1 GB i en persondator. SRAM: snabbt, dyrt (4 6 transistorer per bit), stabilt DRAM: långsammare, billigare (1 transistor per bit), måste skrivas om flera hundra gånger i sekunden 61 / 177 62 / 177 Moores lag Sekundärminne hårddisk Roterande skivor, magnetisk beläggning Exempel: Seagate, 7200 rpm, 250GB, 8 MB cache. Cirka 400 500 kr. 63 / 177 64 / 177

Minneshierarki, 1 Minneshierarki, 2 Sekundärminnet är stort (många GB), billigt och långsamt. Primärminnet är mindre (någon GB), dyrare och snabbare. Men processorn är mycket snabbare än primärminnet. Cacheminne: Data som används ofta lagras i litet (några MB), dyrt och snabbt minne Data som använts nyss används sannolikt snart igen När man läser från minnet sparas en kopia i cacheminnet Cacheminnen kan byggas upp i flera nivåer Primärminnet räcker oftast inte till för alla program. Virtuellt minne: Dela in programmen i sidor, dela in primärminnet i sidramar. Varje sida finns antingen i minnet eller på hårddisk. Vid behov hämtas en sida in från hårddisken, eventuellt offras en gammal sida. Blir långsammare än om hela programmet ligger i primärminnet. 65 / 177 66 / 177 Inbyggda system Det finns fortfarande stora datorer Dator som ingår som en komponent i en produkt (bil, mobiltelefon, kamera, industrirobot, flygplan,... ) De allra flesta datorerna finns i inbyggda system Exempel: Axis 210, webbkamera: 30 bilder/s, 640x480, MPEG-4 Inbyggd rörelsedetektering Webbserver, larm via e-post ETRAX 100 LX-processor, ARTPEC-2 bildkomprimeringskrets, 4 MB flashminne, 16 MB RAM 38 88 146 mm, 305 g ca 4 000 kr Sun Fire E25K Server Upp till 72 processorer (Ultrasparc IV) Upp till 1000 GB primärminne Upp till 120 TB hårddisk 85 166 191 cm, 1122 kg Pris från 750 000 $ 67 / 177 68 / 177