RAPPORT Passagerarfartyget STOCKHOLM - SGLD- grundstötning

Relevanta dokument
RAPPORT. Passagerarfartyget ESKIL -SBGEgrundstötning

RAPPORT Passagerarfartyget MOTALA EXPRESS -SFOD- grundstötning

RAPPORT Bogser och bärgningsfartyget DYNAN -SIFO- personskada vid bogsering

RAPPORT. Passagerarfartyget SPEEDO I -SLXAgrundstötning

YTTRANDE över kemikalietankfartyget AURUM -SJZQ- olycka med dödlig utgång

RAPPORT Kemikalietankfartyget UNITED ANTON -SJRZ- grundstötning

Sjöfartsverkets rapportserie B Passagerarfartyget GERDA GEFLE, SJPL - grundstötning den 18 augusti 2007

RAPPORT. Oljetankfartyget OKTAVIUS -SLNZgrundstötning

RAPPORT Personskada vid livbåtsövning på passagerarfartyget GÖTALAND -SEAU

RAPPORT Torrlastfartyget MEG -UBFH- grundstötning den 15 oktober 2002

HAVERIRAPPORT rörande ro-ro fartyget BRITTA ODEN -SHBTkollision med torrlastfartyget HOO SWIFT -MKZA

Sjöfartsverkets rapportserie B Passagerarfartyget SAGA LEJON, SBZY - i kollision med fritidsbåt den 21 juli 2007

HAVERIRAPPORT rörande passagerarfartyget S:T IBB -SFUIgrundstötning

RAPPORT Fiskefartyget LYNGSKÄR -SBTO- i kollision med torrlastfartyget ALLORA - HQRN2- den 10 september 2001

YTTRANDE över fiskefartyget KROSSFJORD -SJDA- besättningsman fallit över bord

Sjöfartsverkets rapportserie B Torrlastfartyget SAN REMO -J8B2632- grundstötning den 26 april 2007

Sjöfartsverkets rapportserie B Rorofartyget ATLANTIC COMPANION, SKPE - blackout och grundstötning 22 oktober 2006

RAPPORT Närsituation mellan torrlastfartyget NORDTRADER -SBAX- och passagerarfartyget LAPONIA AV SESKARÖ -SMTQ- den 15 juni 2001

RAPPORT. Kemikalietankfartyget CT SKY -SENGgrundstötning

RAPPORT. Passagerarfartyget VÄDDÖ - SCFR rökutveckling och evakuering. 10 augusti 2000

RAPPORT Ropax-färjan MERMAID II, H9MI grundstötning utanför Västervik 23 okt 2002

RAPPORT Torrlastfartyget GLORY CREDO - SDGV - grundkänning 9 april 2003

RAPPORT Ropax-färjan CASINO EXPRESS -SLXY- kollision med kaj den 7 maj 2003

RAPPORT Passagerarfartyget NYA HJELMARE KANAL SFVX - grundstötning 23 augusti 2000

RAPPORT Ro-ro fartyget SEAWHEEL RHINE - SDIN- i kollision med holländska ro-ro fartyget ASSI EURO LINK den 25 januari 2003

Sjöfartsverkets rapportserie B Rorofartyget BALTIC BRIGHT -SIHZ- och ropaxfartyget SILJA SERENADE -OJCS- i närsituation den 9 mars 2007

YTTRANDE över tankfartyget CHESS - SHWL - grundstötning

YTTRANDE över tankfartyget VANADIS -SCDV- kollision med taiwanesiska fiskefartyget HSIEH YUNG 101-BHQ

HANDBOK FÖR SÄKERHETSORGANISATIONEN

RAPPORT Fiskefartyget KA 177 LAVÖ -SFC grundstötning den 28 november 2002

RAPPORT. Torrlastfartyget TIDAN - SBMG - i kollision med bulkfartyget ANGLO - LHKK

RAPPORT. Ro-ro fartyget TOR SCANDIA -SJRWdödsfall

RAPPORT Torrlastfartyget NORDGARD, SHWJ, i kollision med ro-ro fartyget STYRSÖ, OJDM, 31 jan 2002

RAPPORT Taxibåten GLAMOUR - SFB i kollision med fritidsbåt

RAPPORT Fiskefartyget VINGAFJORD AF HÖNÖ SCDZ- i kollision med torrlastfartyget BATAVIER IX PGAJ

RAPPORT Arbetsfartyget VISNA - SBPG - läckage 29 november 2000

RAPPORT. Torrlastfartyget DALARNA, P3JD7, grundstötning

RAPPORT Torrlastfartyget STEEL QUEEN - PBDM - grundstötning 20 mars 2005

YTTRANDE över ro-ro fartyget STENA FREIGHTER -SEPG- kollision med oljetankfartyget EK-CLOUD -SKVY

RAPPORT. Roropassagerarfartyget ISABELLA - OIZD- i kollision med torrlastfartyget ROSPIGGEN -SKBEden 30 augusti

RAPPORT Torrlastfartyget HANNES -J8B2554- grundstötning den 28 februari 2004

YTTRANDE över torrlastfartyget BLEKING - SLCE - grundstötning

RAPPORT Passagerarfartyget MORGAN É THOLÉN - SFB grundstötning med förlisning 16 mars, 2004

RAPPORT Lotsbåt 757 -SDIR- läckage på grund av bortsliten ekolodsgivare

RAPPORT Tankfartyget TÄRNSJÖ - SEOR - grundstötning

RAPPORT Fiskefartyget THEMIS - SKVG - dödsfall 9 juni 2000

RAPPORT Torrlastfartyget KEY, SLDY, personskada 13/2 2002

RAPPORT rörande personskada på fiskefartyget VG 108 STENSÖ - SGEL

Sjöfartsverkets författningssamling

RAPPORT Passagerarfartyget GÖTHEBORG SLOA - trossbåt drogs ner vid bogsering den 18 april 2005

Sjöfartsverkets författningssamling

RAPPORT Ro-ro fartyget SOUTHERN CARRIER -SHCN- brand i maskinrummet den 16 april 2002

RAPPORT Kollision mellan segelfartyget GRATIA AV GÖTEBORG, SJPN, och fiskefartyget BOHUSLÄN AV FISKEBÄCK, SEWB, den 30 maj 2002

RAPPORT Torrlastfartyget NORD TRANSPORTER -SDCJ- grundstötning den 15 april 2002

SÄKERHETSSTUDIE. Kollisioner och grundstötningar med lotsbåtar åren

Sjöfartsverkets rapportserie B Fiskefartyget SD 228 HAVET - SIVU - grundstött och förlist, 17 januari, 2006

RAPPORT Torrlastfartyget OOSTERBRUG, PJCQ - grundstötning i Malmö 16 sep 2003

Sjöfartsverkets rapportserie B Passagerarfartyget JOSEPHINE AF INGARÖ - SHCF - grundstötning den 22 maj 2008

HAVERIRAPPORT rörande torrlastfartyget ODIN - V2AF6 - grundstötning

beslutade den 21 januari Ändringar införda t.o.m TSFS 2017:44.

Sjöfartsverkets rapportserie B COB-fartyget VISTEN, PCKP, i kollision med fiskefartyget EROS, SDGK, den 25 oktober 2006

Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om rapportering av sjöolyckor och tillbud till sjöss; UTKAST

Transportstyrelsens föreskrifter om säkerhetsorganisation på rederier och fartyg som inte omfattas av förordning (EG) nr 336/2006;

Sjöfartsverkets rapportserie B Passagerarfartyget GERDA GEFLE - SJPL - grundstötning

Nyhet. Vad betraktas som affärsmässig sjötrafik? Blir din båt ett handelsfartyg?

Rapport S 1998:03 S-05/97 Rapporten färdigställd

Manual för att skapa ett dokumenterat systematiskt sjösäkerhetsarbete

ST. IBB GRUNDSTÖTNING VID SÖNDRE FLINT 28 MAJ 1999 ANALYS AV SJÖRÄDDNINGSINSATS

Transportstyrelsen: Sjöfartsavdelningen informerar 2/2010

The Independent Fact Group

Sjöfartsverkets rapportserie B Mudderpråmen GEORGE, SFHI - dödsfall 14 januari 2007

Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om registrering av ombordvarande på passagerarfartyg; UTKAST

Sjöfartsverkets rapportserie B Roropassagerarfartyget STENA JUTLANDICA, IMO-nr SEAN - personskada 13 december 2007

RAPPORT Fiskefartyget LL 751 VÄDERÖ af FISKETÅNGEN - SFMK - i kollision med pallastfartyget RISVAER - LMXY - 20 mars 2001

RAPPORT Torrlastfartyget WALLONA - HO grundstött 31 oktober 2000

Sjöfartsverkets rapportserie B Passagerarfartyget ÅLANDSFÄRJAN - SLVF - grundstötning den 23 oktober 2007

Sjöfartsverkets författningssamling

RAPPORT Tankfartyget SIRIUS - SEUG - grundstötning 29 november 1999

RAPPORT Fiskefartyget SD 475 HAVBRIS, SBIJ, grundstötning 5/3 2002

Trådlös Styrning För Båtar med Autopilot/Drivenhet Användarmanual & Installationsanvisningar

RAPPORT Fiskefartyget GG 500 VINGASKÄR av STYRSÖ i kollision med fiskefartyget KA 68 ELLINOR 10 januari 2000

Sjöfartsverkets rapportserie B ( ) Torrlastfartyget ALLORA - HQRN2 - grundstötning 24 november 2005

Sjöfartsverkets rapportserie B Ropax-fartyget HUCKLEBERRY FINN - SHLU - kollision med pir

Transportstyrelsen informerar sjöfart 1/2014

Regler för nationell sjöfart

Sjöfartsverkets rapportserie B Bogser- och bärgningsfartyget NORDSKÄR - SFC kantrat den 20 januari 2006

Vägfärjan DUNCKER SJDZ rampmanöver den 1 augusti 2009

YTTRANDE över torrlastfartyget DEBORA - SKRG - maskinhaveri och grundstötning

Tillbud med flygplanet SE-KPE under inflygning till Malmö/Sturup flygplats, M län, den 3 december 1999

Nummer ORDFÖRANDEN HAR ORDET

Sjöfartsverkets rapportserie B Torrlastfartyget SAGA - HMVJ6 - grundkänning 20 juni 2008

På grund igen. Ny olycka Även Vale på grund!

HAVERIRAPPORT rörande torrlastfartyget UPPLAND - DCOM - grundstötning

Föreskrifter om ändring i Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2010:102) om bemanning;

BOGSERBÅTSREGLER GÖTEBORGS HAMN

Svensk författningssamling

ISSN Rapport RS 2007:04. Passagerarfartyget S:t Erik, kollision med kaj i Göteborg, O län, den 14 juli 2006

Sjöfartsverkets författningssamling

Svensk författningssamling

RAPPORT Torrlastfartyget NAVEN - LALD5 - grundstötning 15 februari 2005

Transkript:

RAPPORT Passagerarfartyget STOCKHOLM - SGLD- grundstötning 2000-07-20 2000-09-15

RAPPORT Passagerarfartyget STOCKHOLM - SGLD- grundstötning 2000-07-20 Vår beteckning: 080201-0035654 Utredningsstaben Björn Molin, 011 19 13 27 IOS Kjell-Åke Nilsson, 08 666 66 00 IOS Ylva Bexell, 08 666 66 00 Rapporten finns www.sjofartsverket.se (Webbtjänsten även på vår hemsida -Press-Rapporter/remisser eftertryck tillåts med angivande av källan SJÖFARTSVERKET 2000-09-15 601 78 NORRKÖPING Tel: 011-19 10 00 Fax: 011-10 19 49

Innehållsförteckning Sammanfattning...1 Faktaredovisning...2 Fartyget...2 Huvudmaskineriet...3 Elförsörjning...3 Styrning...3 Pitch control...4 Clutch control...4 Händelseförlopp...4 Analys...5 Orsak...6 Skador...6 Vidtagna tekniska åtgärder...6 Övrigt...6 Bilaga: Sjökortsutdrag

Sammanfattning Passagerarfartyget Stockholm (S) Hade avgått från Nyköping för att göra en kustkryssning. Under resan fick fartyget black-out och fick grundkänning på Munken (se sjökortsutdrag). En tillkallad bogserbåt bogserade det ej manöverfärdiga fartyget till Oxelösund. Sid 1

Faktaredovisning Fartyget Namn: Reg.bet.: Hemort: STOCKHOLM SGLD Stockholm Brutto: 658 Löa: Bredd: Djupgående: Klass: 48,72 meter 8,6 meter 3,1 meter Sjöfartsverket Byggnadsår: 1931 Byggnadsmaterial: Maskinstyrka: Stål 808 kw Besättning: 11 Passagerare: 76 S byggdes 1931 för Ölandstrafiken som passagerarfartyg vid Oskarshamns Mekaniska Verkstad och fick namnet Korsholm. Efter många års uppläggning förvärvades fartyget av Strömma Turism & Sjöfart AB och genomgick en omfattande renovering och ombyggnation vid Tjörnvarvet. S levererades därifrån våren 2000 och fick då ett sex Sid 2

månaders interimt Nationellt Säkerhetscertifikat (NSC) som utfärdades i Göteborg 2000-04-19. Fartyget är i huvudsak sysselsatt med reguljära kustkryssningar längs den svenska kusten och med chartertrafik. Besättningen bestod av befälhavare, en styrman, två matroser och åtta personer i intendenturen. Huvudmaskineriet Huvudframdrivningsmaskineriet består av två dieselmotorer av märke Volvo Penta TAMD 163A. Genom två separata hydrauliska kopplingar (clutchar) drivs ett så kallat KaMeWa system via en växel. Det finns också möjlighet att koppla fartygets ångmaskin, en trippel expansions ångmaskin som endast används i undantagsfall, till propelleraxeln. Framdrivning sker antingen med ångmaskinen eller med dieselmotorerna. Elförsörjning Det finns tre separata generatorer ombord. En huvudgenerator (HG) 247 kw, en axelgenerator (AG) 160 kw och en nödgenerator (NG) 60 kw. Dessa kan inte samköras. I tillägg finns också nödbatterier. Elkraften ombord levereras normalt från huvudgeneratorn eller axelgeneratorn. Nödgeneratorn var inställd så att den automatiskt skulle starta 25 sekunder efter ett spänningsbortfall. Styrning Fartyget är utrustat med en styrmaskin med två av varandra oberoende hydraulpumpar. Båda dessa pumpar matas från huvudeltavlan. För styrmaskinspump nr 2 sker matningen via nödtavlan som också ska ta över automatiskt vid spänningsbortfall från huvudtavlan. På själva styrmaskinen sitter också en manuellt driven rattpump som utgör ytterligare ett nödstyrsystem. Sid 3

Pitch control Propellerbladens stigning (pitch) styrs av ett integrerat system (Remote Control System) och själva propellermekanismen drivs av två hydraulpumpar (KaMeWa pumpar). Det finns också ett back-up system om Remote Control enheten av någon anledning skulle upphöra att fungera. Såväl huvudsystemet som back-up systemet matas enbart från huvudeltavlan. Ingen av KaMeWa pumparna matas från nödtavlan (NG) vilket gör att propellerstigningen bara kan kontrolleras från bryggan då spänning finns på huvudeltavlan (HG/AG). Om huvudeltavlan är spänningslös kan propellerstigningen endast ändras genom att pumpa för hand direkt på hydraulaggregatet i maskinrummet. Clutch control Ett Clutch control system finns för normala driftförhållanden. I tillägg finns ett emergency clutch-out system som kopplar ur huvudmotorerna (HM) från växeln till propelleraxeln. Enligt uppgift matas detta nödsystem från nödbatterierna. Om en HM skulle stoppa, gå ner i varvtal eller få ett allvarligt driftslarm clutchar den också ur automatiskt. Hydrauloljetrycket till clutchen fås via respektive HM-drivna hydraulpump. Från bryggan har man, under normala strömförsörjningsförhållanden, full kontroll över fartygets framdrift- och styrsystem. När nödgeneratorn levererar ström har man kontroll över styrningen men inte över propellerstigningen eftersom KaMeWa pumparna inte är nödmatade. Vid ett fullständigt spänningsbortfall kan man inte påverka något annat system från bryggan än frikopplingen av huvudmotorerna från växeln (emergency clutch-out). Vid spänningsbortfall kan styrningen och KaMeWa systemet enbart nödköras med en manuell pump på respektive system på plats i maskinrummet. Händelseförlopp Fartyget var på resa från Nyköping till Mem enligt ordinarie turlista för kustkryssning. Sid 4

Två matroser var sysselsatta med länsning från maskinrummet till ångmaskinrummet med hjälp av en portabel pump. De råkade då komma åt ventilspaken till brännoljefiltret och stängde bränsletillförseln till dieselmotorn som drev HG. Detta orsakade att dieselmotorn stoppade och fartyget fick en black-out. På bryggan fanns styrmannen som vid tillfället framförde fartyget och befälhavaren som vid black-outen omedelbart tog över. S styrdes med hjälp av automatstyrningen och rodret låg vid tillfället styrbord. Fartyget girade styrbord och närmade sig en bergvägg. Befälhavaren kopplade in axelgeneratorn på nätet med en brytare på bryggpanelen och lade babords roder. Efter cirka 10 sekunder löste axelgeneratorn på grund av överlast. Fartyget fortsatte i en babordsgir mot ett närbeläget grundområde. Styrmannen sprang ner till byssan för att stänga spisar, ugnar och andra stora strömförbrukare. Befälhavaren försökte sedan ett flertal gånger få in axelgeneratorn men försöken misslyckades. Han försökte också backa upp fartyget och få kontroll över maskineriet med KaMeWa back-up systemet utan resultat. Huvudmaskinerna nödstoppades kort före det att fartyget kl 1130 gled över ett grund. Analys När befälhavaren försökte få in axelgeneratorn orkade den inte ta all last då den har en lägre kapacitet än huvudgeneratorn. Nödgeneratorn som enligt gängse rutiner ställts i stand-by läge på morgonen startade inte vid händelsen. Den var inställd så att den skulle starta automatiskt 25 sekunder efter ett spänningsbortfall. Efter det att fartyget hade glidit över grundet startades nödgeneratorn manuellt av styrmannen. Att nödgeneratorn inte startade automatiskt kan ha berott på följande: Efter spänningsimpulser i nätet, i detta fall från de upprepade startförsöken med AG, började nödgeneratorns tidrelä räkna om från 0 sekunder igen. Då tiden mellan sista inkopplingsförsöket av AG och den manuella starten av nödgeneratorn torde ha överstigit 25 sekunder kan dock inte andra fel, Sid 5

tekniska eller operativa, uteslutas. Vid tester både före och efter grundstötningen har automatstarten av nödgeneratorn fungerat normalt. Orsak Black-outen förorsakades sannolikt av att någon av matroserna kom åt kikkranen till bränslefiltren och stängde den. Bränsletillförseln ströps och huvudgeneratorns dieselmotor stoppade. Skador Inga personskador eller miljöskador uppstod så vitt är känt. Fartyget fick intryckningar i botten. Propellerbladen var allvarligt skadade. Vidtagna tekniska åtgärder Efter händelsen har rederiet på eget initiativ byggt om elsystemet så att en säkringsgrupp på 160 A för byssan automatiskt faller bort vid det spänningsfall som uppstår vid omkoppling från huvudgenerator till axelgenerator. Denna grupp kan sedan manuellt läggas in igen med en brytare på bryggan. Man har också ställt om ett tidrelä till nödgeneratorn så att den startar efter 10 sekunder och slås in efter ytterligare 4 5 sekunder på nödnätet. Ett flertal tester har visat att systemet nu fungerar normalt. Huvudgeneratorn har sedan händelsen varit i drift cirka 50 timmar utan driftstörningar. Övrigt Vid inspektion av fartyget i april 2000 påtalades att instruktioner saknades för körning av nödstyrsystem och för nödkörning av pitch. Då händelsen inträffade hade dessa brister inte åtgärdats. Sid 6

Då fartyget inspekterades i samband med händelsen framkom att rederiets ISM-system var bristfälligt implementerat ombord och att ingen internauditering hade ägt rum. Fartygets Nationella Säkerhetscertifikat drogs därför in 2000-08-01 av Sjöfartsinspektionen. En plan för avhjälpande av de påtalade bristerna i säkerhetsorganisationen upprättades av rederiet. Vid förnyad besiktning av säkerhetsorganisationen 2000-08-08 kunde det fastställas att en grundläggande dokumentation hade framtagits för fartyget och att en internauditering hade genomförts. Intervjuer och operativa kontroller visade att besättningen på ett tillfredställande sätt var införstådda med säkerhetsorganisationen. En plan för insändande av dokumentation för granskning och godkännande, samt för slutlig auditering av fartyget, har framtagits i samråd med rederiet. Fartygets Nationella Säkerhetscertifikat förklarades åter giltigt 2000-08-08. Sid 7

Sid 8