Dator- och telekommunikation. Dator- och telekommunikation. Radionät. Fasta nät. Kapacitet. Tjänster. Radionät Protokoll Kapacitet Tjänster

Relevanta dokument
Dator- och telekommunikation (ETS601) Höstterminen 2016

Dator- och telekommunikation (EITG01) Höstterminen 2018

Kihl & Andersson: , 3.1-2, (ej CDM) Stallings: 3.1-4, 5.1, 5.2, 5.3, 8.1, 8.2

Digital kommunikation. Maria Kihl

Digital kommunikation. Maria Kihl

Lösningar ETS052 Datorkommunikation,

Föreläsning 4. Multiplexering (1/2) Multiplexering (2/2) Multiplexering Närnät

Telefonnätet. Telefonnätet. Analoga abonnentnätet. Telefonen. PCM-kodning av tal. Multiplexering

Kapitel 13: Telefoninäten. Spanning Tree. Jämförelse med OSI-modellen. Jens A Andersson (Maria Kihl)

Föreläsning 8. Multiplexering (1/2) Multiplexering (2/2) Mål

Övningar modul 1 - Dataöverföring & fysisk infrastruktur

Tillförlitlig dataöverföring Egenskaper hos en länk Accessmetoder. Jens A Andersson

Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk. Jens A Andersson

Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk. Att sända information mellan datorer. Information och binärdata

Kommunikationssystem grundkurs, 2G1501 Övningar modul 1 Dataöverföring & fysisk infrastruktur 1 Dataöverföring

Kapitel 2 o 3. Att skicka signaler på en länk. (Maria Kihl)

Kapitel 3 o 4. Tillförlitlig dataöverföring. (Maria Kihl)

Instuderingsfrågor ETS052 Datorkommuniktion

Kapitel 13: (Maria Kihl)

Kapitel 3 o 4 Att skicka signaler på en länk Tillförlitlig dataöverföring. Att göra. Att sända information mellan datorer

Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk. Jens A Andersson

Tillförlitlig dataöverföring Egenskaper hos en länk Accessmetoder. Jens A Andersson

Läs anvisningarna noga, och följ dem!

Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk. Jens A Andersson

Telefoninäten. Jens A Andersson

Mobilteknik. Begränsningar och möjligheter

Tentaexempel. Maria Kihl

Telefonnätet. Sidorna , i boken

DATALINK-NÄTVERK. Hårdvarubyggklossar

4 Paket- och kretskopplade nät

Signalhastighet och bithastighet. Dämpning och distorsion. Dämpning. Olika fibertyper olika dispersion

Lösningar till tentan i ETS052 Datorkommunikation

Lösningar till tentan i ETS052 Datorkommunikation

5 Beräkna en fyra bitars checksumma för bitföljden Visa beräkningen. 4p

Hemtenta 2 i Telekommunikation

LTH, Institutionen för Elektro- och Informationsteknik (EIT)

Fysiska lagret. Kanal. Problem är att kanalen har vissa begränsningar: Kanalen är analog Kanalen är bandbreddsbegränsad och är oftast störd (av brus)

MAC-(sub)lagret. Nätlagret. Datalänklagret. Fysiska lagret LLC MAC. LLC = Logical Link Control-sublager MAC = Media Access Control-sublager

DIG IN TO Administration av nätverk- och serverutrustning

KomSys Repetition. Emma Fitzgerald

Omtentamen i Trådlös Internet-access

Vågrörelselära och optik

4 Paket- och kretskopplade nät

Tentamen i Trådlös Internet-access

LTH, Institutionen för Elektro- och Informationsteknik (EIT) ETS052 Datorkommunikation Sluttentamen: , 14-19

Kapitel 5: Lokala nät Ethernet o 802.x. Lokala nät. Bryggan. Jens A Andersson (Maria Kihl)

Trådlös kommunikation

Följande signaler har kodats med Manchester. Hur ser bitströmmen ut om den inleds med en 0:a?

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA Institutionen för elektro- och informationsteknik. 1 Konvertera talet 246 i basen 7 till basen 3. Visa dina beräkningar!

Trådlös kommunikation En introduktion av Open Systems Engineering AB

Nät med flera länkar. Vägval. Enklaste formen av kommunikation:

Föreläsning 5: Stora datanät Från användare till användare ARP

Från statisk elekricitet till kosmisk strålning: En laddad historia. Miklos Långvik, NO-biennalen Umeå

Föreläsning 1. Information och data

1. Elektromagnetisk strålning

Lokala nät (forts ) Ethernet o 802.x Stora nät och behovet av nätprotokoll IP. Felkorrektion. Att bekräfta paket. Jens A Andersson (Maria Kihl)

Digital förmedling i försvarets telenät

Råd inför tentan. Anders Karlsson. Institutionen för elektro- och informationsteknik

Datakommunikation vad är det?

Föreläsning 10 Mål Förse en översikt av mobilnätens utveckling Förstå komponenterna i ett mobilt nät. Mobila nätverk (1/5) Mobila nätverk (2/5)

Tentamen i Signaler och kommunikation, ETT080

Föreläsning 7. Standardiserade multiplexeringsnivåer. PDH och SONET. T Introduktion till modern telekommunikation

Från användare till användare ARP. (Maria Kihl)

Kapitel 5: Lokala nät Ethernet o 802.x. Felkorrektion. Att bekräfta paket. Jens A Andersson (Maria Kihl)

att det finns inte något nätverk som heter Internet Finns Internet? Varför fungerar det då? Nätet? Jag påstår

Övning 1 EITF25 & EITF Kodning och multiplexering. October 30, 2017

Agenda. Annat trådlöst. WLAN ger. Användningsområden för WLAN Mer bandbredd. WLAN - dagsformen och framtidens formkurva. Förbättrad säkerhet

3) Routern kontrollerar nu om destinationen återfinns i Routingtabellen av för att se om det finns en väg (route) till denna remote ost.

Stora datanät Från användare till användare. Jens A Andersson

Yrkeshögskolan Novia Utbildningsprogrammet i elektroteknik

3. Ljus. 3.1 Det elektromagnetiska spektret

Tentamen i Trådlös Internet-access

LTH, Institutionen för Elektro- och Informationsteknik (EIT) ETS052 Datorkommunikation Sluttentamen: , 08-13

OH Slides F: Wide Area Networks

Laborationer onsdag/fredag. Laborationer onsdag/fredag. Tillförlitlig dataöverföring Multiplexering Lokala nät (inledning) Labbmanual

Ad-hoc-nätverk och spontana nätverk

Performance QoS Köteori. Jens A Andersson (Maria Kihl)

Varför fungerar det då? Elektro- och informationsteknik Lunds Tekniska Högskola

6. Blandade uppgifter

Datorkommunikation. Examination Översikt. Kurslitteratur. Datorkommunikation. Kursens hemsida

Föreläsning 3. Datakodning (Data encoding) Mål (fortsättning) Länk Mottagare. Sändare

Lektion 5: Sensorer och givare. 5MT030: Automation - Lektion 5 p. 1

Antenner exempel. Klassiska antenner

ETEF15 Krets- och mätteknik, fk Fältteori och EMC föreläsning 3

2 Vad händer när man ringer? 2 Vad händer när man ringer?

Examination Kurslitteratur

Kihl & Andersson: , 3.3 Stallings: , 12.1, 12.2, 13.1, 13.3

Rapport i Mobila systemarkitekturer. Symbian

2PWHQWDPHQL'DWRUNRPPXQLNDWLRQI U'

Tillförlitlig dataöverföring. Jens A Andersson


CHALMERS LINDHOLMEN Instuderingsuppgifter Nav-E sid 1 ( 5 )

Tillämpning av komplext kommunikationssystem i MATLAB

g S tin u g A o ett tin u r R m llan o o e to R ec in m g? ain g S tin m tin ce-v u o u r ro r-d r ro istan ö te ö är ett A d a D - F In - F V

KomSys Hela kursen på en föreläsning ;-) Jens A Andersson

Performance QoS Köteori SNMP. Felsökning. Jens A Andersson (Maria Kihl) GET request GET response SET request TRAP MIB. Att mäta är att veta ping

Profilen Kommunikation för Y, Yi, D & IT


LTH, Institutionen för Elektro- och Informationsteknik (EIT)

ANDREAS REJBRAND NV1A Fysik Elektromagnetisk strålning

Transkript:

Dator- och telekommunikation Höstterminen 2014 Lärare: Christian Nyberg Dator- och telekommunikation Protokoll Kapacitet Tjänster Historia Radiovågor, modulering och kodning Trådlösa LAN AdHoc-nät (Bluetooth, ZigBee) Mobiltelefoni Satelliter, GPS IPv6 Virtual circuit-nät Routing xdsl PPP Fasta nät Kapacitet Hur vet man om nät är snabba nog? Köteori Simulering Tjänster Historik Operativsystem för mobiler Utveckling av appar 1

Routing Hur hittar IP-paket rätt? Algoritmer för att skapa och uppdatera routingtabeller Elektromagnetiska spektret Magnetism (känt sedan mycket länge) Statisk elektricitet (känt sedan antiken) Ljus Partiklar (Newton) En vågrörelse (Young) Elektrisk ström (Galvani och Volta, 1700-talet) Ström och magnetism hänger ihop (Örsted) Elektriska och magnetiska fält (Faraday) Elektromagnetisk fältteori (Maxwell) Maxwells ekvationer: Multiplexering SDM (Space Division Multiplexing) Är kanske egentligen inte multiplexering för man har inte en gemensam kanal) FDM (Frequency Division Multiplexing) TDM (Dime Division Multiplexing) CDM (Code Division Multiplexing) 2

Multiplexering allmän princip Flera signaler sänds samtidigt över samma medium Space Division Multiplexing Man ser till att avstånd mellan sändare är så stora att man bara hör en sändare i taget Celler inom mobiltelefoni Radiostationer som sänder på samma frekvens måste vara långt ifrån varandra I traditionell telefoni: skilda trådar för abonnenter Multiplexering allmän princip En gemensam kanal delas på något av följande sätt FDM (Frequency Division Multiplexing) TDM (Time Division Multiplexing) CDM (Code Division Multiple Access) Multiplexering FDM Kombination av signaler med olika frekvens Multiplexering, FDM Modulering och summation Multiplexering, FDM Filtrering och demodulering 3

Multiplexering, FDM Amplitudmodulering av en signal Multiplexering FDM Exempel:Ex.: Multiplexering av 3 talsignaler (4 khz bandbredd) (3 olika modulationsfrekvenser, f c = 20, 24 och 28 khz) Multiplexering, FDM Ex.: Multiplexering av 5 signaler (bandbredd 100 khz) med lucka (guard band) på 10 khz Analog hierarki Multiplexing, FDM Multiplexing, TDM Time-Division Multiplexing (TDM) Kombinerar flera digitala signaler så att de skickas tillsammans i snabb takt Multiplexing, TDM Varje tvärsnitt skickas som en ram över länken fast N ggr så snabbt 4

Ex.: 4 st 100 kbps multipexeras med 2 bitar per tidslucka. Bithastigheten på länken blir 400 kbps. Interleaving med synkronisering Vissa positioner måste ibland lämnas tomma i en utgående ram beroende på indata Exempel på flernivå-multiplexering Exempel på flerfacks-multiplexering (multiple-slot multiplexing) Exempel på utfyllnad vid multiplexering (pulse stuffing bit stuffing, bit padding) 5

Synkronisering med rambitar (frame bits) Oftast bara enkelt alternerande mellan 0 och 1 Ex.: 4 st strömmar med vardera 250 bytes/s multiplexeras på byte-nivå till en ström med en synkroniseringsbit i varje ram. 1. Vad blir den total bithastigheten i varje inström? 2. Vad är tiden för varje byte i en inström? 3. Vad blir ramtakten? 4. Vad är tiden för varje ram? 5. Hur många bitar ingår i varje ram? 6. Vilken bithastighet har den utgående strömmen? Ex.: 4 st strömmar med vardera 250 bytes/s multiplexeras på byte-nivå till en ström med en synkroniseringsbit i varje ram. Exempel på multiplexering i flera nivåer 1. Vad blir den total bithastigheten i varje inström? 250 x 8 = 2 kbps 2. Vad är tiden för varje byte i en inström? 1/250 = 0,004 s = 4 ms 3. Vad blir ramtakten? 250 ramar per sekund 4. Vad är tiden för varje ram? 4 ms 5. Hur många bitar ingår i varje ram? 4 x 8 + 1 = 33 bitar per ram 6. Vilken bithastighet har den utgående strömmen? 250 x 33 = 8250 bps Overhead på olika nivåer i DS-hierarkin: DS-1: 1544 24*64 = 8 kbps DS-2: 6312 4*1544 = 136 kbps Total overhead: 136 + 4*8 = 168 kbps DS-3: 44376 7*6312 = 192 kbps Total overhead: 192 + 7*168 = 1368 kbps DS-4: 274176 6*44376 = 7920 kbps Total overhead: 7920 + 6*1368 = 16128 kbps T1-linjens multiplexering 6

Europeiska varianten Varje sändare har en vektor c i som är ortogonal mot alla andra sändares vektorer: Om i j så är c i c j = 0 Dessutom gäller c i c i = 1 Data som ska skickas av sändare i kallas d i Avkodning av signalen Raderna i en Walsh-matris är ortogonala mot varandra 7