Bentonitbufferten. KÄRNAVFALLSRÅDET Swedish National Council for Nuclear Waste. Montmorrilonitens struktur

Relevanta dokument
Kärnavfallsrådets granskning av Fud-program 2007

Fungerar de tekniska skyddsbarriärerna i slutförvaret?

Buffert och återfyllning som kopparkapselns beskyddare vad vet vi idag?

KBS Bentonitsymposiet i Oskarshamn

I Äspölaboratoriet, djupt nere i det svenska urberget, pågår generalrepetitionen inför byggandet av ett slutförvar för använt kärnbränsle.

Framtida mänskliga handlingar. Lerbuffertens stabilitet och saunaeffekten

Bufferten och återfyllning som kopparkapselns beskyddare vad vet vi i dag? Analys av buffertens funktion efter förslutning

Kärnavfallsrådets möte om platsval för slutförvar: SKI:s föreskrifter m.m. Näringslivets hus 4-5 juni 2008

Långsiktig Funktion. Frågeställningar

SSM:s uppföljning av driftfrågor i buffert och återfyllning

92 Svar på domstolens fråga 4 och 5 från 13 oktober

Äspölaboratoriet. En unik plats för experiment och forskning

Inhibitorer Kylvattenkonferens Solna 3/5 2017

92 Svar på domstolens frågor 4 och 5 (a, b) från 2 oktober

INFORMATION till allmänheten från Svensk Kärnbränslehantering AB. Inkapsling och slutförvaring I OSKARSHAMN

Svar till SSM på begäran om förtydligande avseende svar på tidigare begäran om komplettering rörande grundvattenkemi på kort och medellång sikt

Grundvattenrening

Processer att beakta i de förorenade massorna

18 Vald metod (KBS-3) och andra studerade metoder

Tentamen i markkemi och jordmånslära, MV0192

Tillståndsprövning av slutförvar för använt kärnbränsle i Sverige

Yttrande SKB FUD program 2010

Synpunkter på beständigheten hos lerbufferten i HLW-förvar

SKB:s replik på synpunkter från MKG m fl om lokalisering av Kärnbränsleförvaret

Till: Svensk kärnbränslehantering AB, SKB Box Stockholm. Sofie

Fud Program för forskning, utveckling och demonstration

Säkerhetsanalys för projektering, konstruktion och deponering

KORRUGERADE RÖR och FÖRLÄNGNINGS DELAR

En övergripande naturvärdesfråga

MEMBRANTEKNIK FÖR URAN OCH RADIOAKTIVT VATTEN

Minican resultatöversikt juni 2011

Kärnavfallsrådets utfrågning om systemanalys. 24 april 2008

NACKA TINGSRÄTT Avdelning 4 INKOM: MÅLNR: M AKTBIL: 739

Fud Peter Wikberg Forskning för långsiktig säkerhetsanalys

Minican Brytning av försök 3

Mobilisering av arsenik vid jordtvätt och schaktning. Maria Gustavsson, Länsstyrelsen Västra Götaland Anna Pantze, Tyréns AB

In-situ övertäckning av förorenade sediment

Kopparkapsel i KBS-3. Kopparkorrosion i in situ experimentet Minican

SFR Slutförvaret för kortlivat radioaktivt avfall

Frågor ställda av Mark- och miljödomstolen under huvudförhandlingen om ett slutförvar för använt kärnbränsle t.o.m. 24 oktober 2017.

SKB har uppdraget. att ta hand om det svenska kärnavfallet

Ämne: Kritiska synpunkter på SKBs koncept KBS3(V) för slutförvaring av använt reaktorbränsle

Sammanfattning av presentationer som Clifford Voss höll på seminarier den 6-8:e december 2005 vid sitt besök i Sverige.

Till: Svensk kärnbränslehantering AB, SKB Box Stockholm.

Program för forskning, utveckling och demonstration av metoder för hantering och slutförvaring av kärnavfall

FUD-program 98. Kärnkraftavfallets behandling och slutförvaring

SKB anger i det följande när svar på delfrågorna 1-4 kommer att lämnas. För delfråga 5 ges svar i form av kompletterande information till ansökan.

Reningstekniker för länsvatten. NRM Västerås Henrik Ekman

2 Avfallskollin och kringgjutning i 1BMA

Passiva system Infiltrationer och markbäddar. nafal ab. Naturens egen reningsmetod

SSM önskar att kompletteringarna eller en tidplan för dess framtagande är myndigheten tillhanda senast den 13 mars 2017.

71 Kärnbränsleförvaret strålsäkerhet under uppförande och drift

Fud-program 2004 Svensk Kärnbränslehantering AB

Stockholm SSM , SSM

Rapport Granskning av. MKB för slutförvaring av använt kärnbränsle, preliminär version december Hans Roos Konsult

Användning av fungicider på golfgreener: vilka risker finns för miljön?

Filtralite Air. Filtralite Air LUFTRENING. Effektiv borttagning av lukt

Uppgifter om tillverkare/leverantör. Postadress: Veddestavägen Telefon: Telefax:

Granskning av SKB:s säkerhetsanalyser som avser slutförvaring av använt kärnbränsle. Presentation Östhammars kommun 20/5 2019

Program för forskning, utveckling och demonstration av metoder för hantering och slutförvaring av kärnavfall

Svar till SSM på begäran om komplettering rörande grundvattenkemi på kort och medellång sikt

Kunskapslägesrapport på kärnavfallsområdet 2010

SR 97 Säkerheten efter förslutning

Nova FoU Status. 36 forsknings- och utvecklingsprojekt är knutna till plattformen

tentaplugg.nu av studenter för studenter

Hantering av SSMs granskningsrapporter UDS och GLS. Johan Andersson Kristina Skagius Anders Ström Allan Hedin

Kapitel 16. Löslighet och komplex

Miljöorganisationernas kärnavfallsgransknings, MKG:s, kommentarer till kärnkraftsindustrins (SKB AB:s) syn på alternativet djupa borrhål

Information om kärnbränsleförvarsyttrandena. Miljö- och energidepartementet 16 februari 2018

Föroreningsspridning vid översvämningar (del 1) Ett uppdrag för klimat- och sårbarhetsutredningen Yvonne Andersson-Sköld Henrik Nyberg Gunnel Nilsson

Säkerhetsredovisning för slutförvaring av använt kärnbränsle

Tillgängliga observationer och pågående studier. SKBdoc id Ola Karnland Martin Birgersson Ann Dueck

relaterat till ansökan om slutförvaring av använt kärnbränsle

Jonföreningar och jonbindningar del 2. Niklas Dahrén

SSM:s arbete med korrosionsfrågor relaterat till ansökan om slutförvaring av använt kärnbränsle

Karaktärisering och optimering av karbonategenskaper - kemi och sprickbildning

Tentamen i Allmän kemi 7,5 hp 5 november 2014 ( poäng)

SAMVERKAN MELLAN FÖRANKRINGSSTAG, BRUK OCH BERG BeFo-förstudie

Flera olika föreskrifter reglerar olika moment inom nuklearmedicinen

Kapitel 16. Lägre magtarmkanalen. Löslighet och komplex

Ballastutskottets medlemmar. Ballastutskottet. Aktiviteter. Aktiviteter (forts)

Statens kärnkraftinspektions författningssamling

R Förvarsalternativet djupa borrhål. Innehåll och omfattning av FUD-program som krävs för jämförelse med KBS-3-metoden

KEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F3

Kärnkraftsavfallet en teknisk och politisk utmaning

VÄRDERINGAR I METODVALET. Carl Reinhold Bråkenhielm KASAM

Löslighetsjämvikter svårlösliga salter

Yttrande och komplettering KBS-3 tillåtlighet och tillstånd

Material föreläsning 7. HT2 7,5 p halvfart Janne Färm

Evercrete Vetrofluid

Yttrande S K B FUD program 2013

Betong och armeringsteknik

SKB: s referensgrupp för kopparkorrosion förslag till nya uppgifter

Utvärdering av fullskaleanvändning av askor och andra restprodukter vid sluttäckning av Tveta Återvinningsanläggning

Svar till SSM på begäran om komplettering rörande kriticitet

Prognostisering av risker för alkalisilikareaktion (ASR) i vattenkraftskonstruktioner. Materialgruppen, CBI Betonginstitutet

Slutförvaring av kärnavfall

Begäran om komplettering av ansökan om slutförvaring av använt kärnbränsle och kärnavfall långsiktig utveckling av grundvattenkemi på förvarsdjup

MV0192. Deltentamen i markfysik Lycka till!

C Kol H Väte. O Syre. N Kväve P Fosfor. Ca Kalcium

Transkript:

Bentonitbufferten Montmorrilonitens struktur 2008-12-17 www.karnavfallsradet.se 1

Bakgrund till rådets rekommendationer Bentonitens sammansättning Component Chemical formula Content (mass %) Clay minerals* montmorillonite** (Na,Ca)0.33(Al,Mg) 2 Si 4 O 10 (OH) 2 (H 2 O) n. 65-80 illite** (K,H 3 O)(Al,Mg,Fe) 2 (Si,Al) 4 O 10 [(OH) 2,(H 2 O)] 1.4 kaolinite [Si 4 ]Al 4 O 10 (OH) 8.n H 2 O (n = 0 or 4) < 1 Accessory minerals quartz SiO 2 10-15 feldspar*** (Na,Ca)(Al,Si)Si 2 O 8 5-8 calcite CaCO 3 0.7-1.4 gypsum CaSO 4 2 H 2 O 0.34 pyrite FeS 2 0.3 Miscellaneous organic matter sodium chloride NaCl 0.05-0.5 < 0.01 unspecified < 1 2008-12-17 www.karnavfallsradet.se 2

Bentonitbuffertens uppgifter (tidsperspektiv > 100 000 år) Hålla kopparkapseln på plats i mitten av borrhålet - förhindra direktkontakt med omgivande berg Leda bort det inneslutna bränslets återstående värmeenergi som frigörs vid radioaktivt sönderfall Förhindra/försvåra transport av radioaktiva ämnen och kolloider Hindra grundvatten som ofta innehåller korrosiva ämnen att flöda till kopparkapseln Upprätthålla mycket låg hydraulisk konduktivitet - endast tillåta transport genom diffusion Skapa ett svällningstryck som kan tillsluta håligheter i bufferten och täta mellanrum mot kapsel och berg Utgöra en fientlig miljö för bakterier Tillåta ev. korrosionsgaser (t.ex. H 2 ) att diffundera utan skapa permanenta transportvägar och håligheter 2008-12-17 www.karnavfallsradet.se 3

Förväntade processer i bufferten i ett tidsperspektiv Vattenmättnadsförloppet (tidsperspektiv 10 200 år). Densiteten ökar från 1.6 kg/dm 3 till 2.0 kg/dm 3 Omvandling till illit (tidsperspektiv 100 100 000 år) leder till försämrade egenskaper map svällning och retensionsförmåga Omvandling från Na- till Ca-montmorrilonit (tidsperspektiv 10-200 år) leder till sämre retensionsförmåga Porvattnets inverkan genom löst CO 2, O 2, ph, pe, föroreningar som CaCO 3, FeS 2 etc (tidsperspektiv 1 200 år) Olika typer av transportmekanismer (tidsperspektiv 1000 100000 år). Radionuklider, katjoner resp. anjoner, adsorption, utfällning, jonbyte etc. Transporthastigheter ofta 10-11 - 10-12 m 2 /s 2008-12-17 www.karnavfallsradet.se 4

Många möjliga mekanismer för sorption av radioaktiva ämnen och andra joner Adsorption av joner via bildning av s.k. yttersfärskomplex Reaktion med specifika ytplatser på mineralpartikeln & bildande av innersfärskomplex Diffusion genom ytan följt av isomorf substitution Diffusion längs med mineralytan och bildning av ytutfällning Diffusion på ytan till en plats (avsats eller ojämnhet) som maximerar antalet bindningar till den adsorberade jonen Om mineralpartikeln växer kan ytutfällningen bäddas in i kristallstrukturen Den adsorberade jonen kan diffundera tillbaka till omgivande lösning som ett resultat av dynamisk jämvikt eller redox-reaktioner (t.ex. övergång från oxiderande till reducerande förhållanden) 2008-12-17 www.karnavfallsradet.se 5

Rådets rekommendationer Bentoniten har en nyckelroll i slutförvaret SKB måste specifiera de viktigaste egenskaperna hos materialet i bufferten och fastställa gränsvärden för egenskaper som t.ex. svällningsförmåga, retensions-förmåga, motståndskraft mot erosion, halt av olika föroreningar De delar i bufferten som har sammanpressats ska ha hög mekanisk hållfasthet och kemisk stabilitet. SKB bör ta fram modeller som beskriver hur de viktigaste radioaktiva isotoperna transporteras genom bentoniten 2008-12-17 www.karnavfallsradet.se 6

Återfyllning och förslutning Naturligt svällande lera (Friedlandlera) i form av bock, pelletar och granuler Packningen och svällningen är avgörande en komplicerad balansgång mellan bevarad fuktighet och risk för erosion. Packning vid kolonnförsök (släta väggar) visar att det lätt uppstår oförutsedda effekter på väggar och kanalbildning. Sprängda tunnlar har skrovliga väggar, tak och golv samt punktvisa inflöden av vatten. 2008-12-17 www.karnavfallsradet.se 7

Bakgrund till rådets rekommendationer om återfyllningen Återfyllningen är en kritisk process i slutförvaret Återfyllning av deponeringstunnlarna sker i direkt anslutning till att kopparkapslar och bentonit ska deponeras där vilket gör att aktiviteterna är kopplade till varandra i tid och rum. SKB avser att täta gränsytorna mot tak och väggar med bentonitpellets. Det gäller att bentoniten inte följer med vattnet och lämnar tomrum efter sig. Hur påverkas den långsiktiga säkerheten av ev. tomrum? 2008-12-17 www.karnavfallsradet.se 8

Rådets rekommendationer om återfyllningen SKB måste göra ett slutligt val av material och metod för återfyllning senast i samband med att ansökan om att anlägga ett slutförvar lämnas in. SKB måste göra särskilda forskningsinsatser när det gäller gränsytorna mellan återfyllningen, bufferten och berget 2008-12-17 www.karnavfallsradet.se 9

Bakgrund till rådets rekommendationer om förslutningen Förslutningen ska hålla återfyllning av deponeringstunnlarna på plats och de övre delarna av schakt och ramp bör klara en period med permafrost. Utformning och material ska bestämmas av bergets egenskaper med avseende på t.ex. sprickor på olika djup och salthalt De problem som kan uppstå i samband med klimatförändringar t.ex. högre nivåer och flöden av grundvatten samt förändrad vattenkemi och högre havsnivå har hittills inte diskuterats. 2008-12-17 www.karnavfallsradet.se 10

Rådets rekommendationer om förslutningen SKB behöver överväga de problem som kan uppstå under den förväntade klimatförändringen t.ex. högre nivåer och flöden av grundvatten samt förändrad vattenkemi och högre havsnivå. SKB måste bestämma den slutliga utformningen av förslutningen på grundval av bergets egenskaper beträffande salthalt och sprickor på olika djup. 2008-12-17 www.karnavfallsradet.se 11