Rutin Samverkansrutin LSSsamverkan i Norrköpings kommun Gäller för verksamhetsområde/enhet: Samverkan med funktionshindersföreningar Framtagen av: Emma Johansson Godkänd av: Vård- och omsorgsnämnden Diarienummer: VON 2017/1124-1 Giltig från och med: 2013-11-12 Senast reviderad: 2017-11-26 Ersätter: - Hänvisning: - Rutinen har tagits fram i samverkan med de lokala funktionshindersorganisationer som ingår i LSS-samverkan. Samverkansrutinen är en tolkning av Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) 15 punkt 7 och vad LSSsamverkan i Norrköpings kommun syftar till. Redaktionella ändringar har genomförts under hösten 2017 tillsammans med de lokala funktionshindersorganisationerna. VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET
2 (5) 1. Allmänt I lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) 14 och 15 redogör lagstiftaren för vilka särskilda uppgifter som gäller för kommunen. I LSS 15 punkt 7 framgår att: Till kommunens uppgifter hör att samverka med organisationer som företräder människor med omfattande funktionshinder. I propositionen som föregick LSS-lagstiftningen (prop. 1981/82:97) framgår följande: Ordet samverkan avser att markera, att samarbetet mellan parterna skall vara fråga om ett ömsesidigt givande och tagande. Ordet samråd har oftare använts i en snävare betydelse. I lagstiftningen saknas det regler om formerna för samverkan. Enligt lagstiftaren bör dessa bestämmas av parterna gemensamt. Denna samverkansöverenskommelse är en tolkning av 15 punkt 7 i LSS och vad LSSsamverkan i Norrköpings kommun syftar till. 2. Syfte med samverkan Syftet med samverkan är att ge funktionshindersorganisationerna möjlighet att utöva inflytande över beslut som fattas av kommunen. I propositionen som föregick LSS-lagstiftningen (prop. 1992/93:159) framgår att organisationerna: Skall ges möjlighet att påverka, att lämna förslag och att ge synpunkter för att viktiga kunskaper och erfarenheter skall kunna tillföras verksamheten. 3. Uppgifter Kommunen ges genom LSS-samverkan möjlighet att få funktionshindersorganisationernas synpunkter samt att samverka med dem i ett tidigt skede av olika beredningsprocesser som avser insatser enligt LSS 9 som kommunen ansvarar för. Dessa är: personlig assistans ledsagarservice kontaktperson avlösarservice i hemmet korttidsvistelse utanför hemmet korttidstillsyn för ungdomar över tolv år bostad i familjehem eller bostad med särskild service för ungdomar över tolv år som behöver bo utanför föräldrahemmet bostad med särskild service eller annan särskilt anpassad bostad för vuxna daglig verksamhet för personer i yrkesverksam ålder med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd och hjärnskador som man har fått i vuxen ålder. Kommunen ska i samverkan informera om sin verksamhet, planerade förändringar samt resultatet av olika åtgärder som har eller kan få aktualitet för människor med funktionsnedsättningar i behov av LSS-insatser i kommunen.
3 (5) Vård- och omsorgskontoret ska verka för att de organisationer som ingår i LSSsamverkan ses som en naturlig remissinstans i det planerings- och beredningsarbete som sker. Detta innebär att förutom de samverkansmöten som sker kan de organisationer som ingår i LSS-samverkan få möjlighet att yttra sig i frågor där det är av betydelse att inhämta deras synpunkter. 4. Sammansättning LSS-samverkan i Norrköpings kommun sker främst mellan tjänstemän på vårdoch omsorgskontoret och de funktionshindersorganisationer som företräder människor med LSS-insatser. 4.1 Funktionshindersorganisationer I LSS-samverkan ingår minst 1 representant från funktionshindersorganisationer som företräder människor med LSS-insatser. Det är organisationerna som själva avgör antalet representanter som ingår i samverkansgruppen. När denna samverkansrutin upprättas avser det följande organisationer: Attention Östergötland Autism- och Aspebergerföreningen Östergötland (FA) Föreningen för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning i Norrköping (FUB) Rörelsehindrade barn och ungdomar i Norrköping (RBU) Ekonomisk ersättning utgår inte till representanter från funktionshindersorganisationerna. 4.2 Vård- och omsorgsnämnden Vård- och omsorgsnämndens presidium deltar vid LSS-samverkans första möte för året för att diskutera planering inför den kommande fyraårsperioden och inför kommande års uppdragsplan, se bild 1 under punkt 4. 4.3 Vård- och omsorgskontoret Vård- och omsorgskontoret representation i LSS-samverkan sker genom utsedd tjänsteman på vård- och omsorgskontoret som är sammankallande och sakkunnig som ansvarig för administration av samverkansgruppen. Verksamhetschef för personer med funktionsnedsättning och enhetschef för LSS-handläggarna deltar vid LSS-samverkan. Övriga tjänstemän från vård- och omsorgskontoret såsom sakkunniga, områdeschefer och enhetschefer med mera kallas in vid aktuella frågor. 4.4 Övriga Utbildningskontoret ansvarar för grundsärskolan, gymnasiesärskolan och korttidstillsyn för skolungdom över 12 år (LSS 9 punkt 7). Tjänstemän från utbildningskontoret kan kallas till LSS-samverkan om det berör LSS 9 punkt 7.
4 (5) 5. Organisation och arbetsformer 5.1 Mandatperiod Mandatperioden omfattar tiden från den 1 januari året efter kommunalval till och med den 31 december det år kommunalval hålls nästa gång. Inför varje ny mandatperiod inkommer organisationerna med namn och e- postadress på sina representanter. Vid byten av representanter under pågående mandatperiod ska organisationerna meddela sakkunnig detta samt inkomma med aktuell e-postadress. 5.2 Sammanträden LSS-samverkans leds av utsedd tjänsteman på vård- och omsorgskontoret. LSSsamverkan sammanträder fyra gånger per år. Därutöver kan vid behov särskilda sammanträden om specifika frågor anordnas. Sammanträdestiden uppgår till 2 timmar per tillfälle. Tiden fördelas mellan att diskutera berednings- och planeringsfrågor och aktuella verksamhetsfrågor. November Nämndens plan för intern styrning- och kontroll September Uppdragsplan inför nästkommande år Februari Diskussion med vård- och omosrgsnämndens presidium om målgruppens behov Uppdrag till verksamhet April Diskussion om planeringsförutsättningar Bild 1: Visar LSS-samverkan under året kopplat till kommunens styrmodell. Visar när på året LSS-samverkan ska ske och vilka frågor som är aktuella att ta upp för diskussion och information. När på året tjänstemannaberedning ska ske framgår även av bilden.
5 (5) 5.3 Tjänstemannaberedning Tjänstemannaberedning sker två gånger per år, för att planera LSS-samverkan. Följande ingår i tjänstemannaberedningen: Utsedd tjänsteman som håller i LSS-samverkan Sakkunnig som administrerar LSS-samverkan Verksamhetschef för verksamhetsområde för personer med funktionsnedsättning (VPF) Enhetschef för LSS-handläggare vid myndighetsutövningen De organisationer som ingår i LSS-samverkan har möjlighet att inför tjänstemannaberedning via e-post inkomma med de frågor man önskar lyfta för vårens respektive höstens samverksansträffar. 5.4 Administration Sakkunnig svarar för sekreterarskapet i LSS-samverkan samt för övrig administration. Kallelse och dagordning till LSS-samverkan skickas via e-post ut minst en månad innan samverkansgruppens träffas. Mötesanteckningar från LSS-samverkan diarieförs i diarium för vård- och omsorgsnämnden. Anteckningarna lämnas även till vård- och omsorgsnämnden för kännedom.