SVENSK STANDARD SS-EN 16001:2009

Relevanta dokument
Information technology Open Document Format for Office Applications (OpenDocument) v1.0 (ISO/IEC 26300:2006, IDT) SWEDISH STANDARDS INSTITUTE

Surfaces for sports areas Determination of vertical deformation. Golvmaterial Sportbeläggningar Bestämning av vertikal deformation

SVENSK STANDARD SS :2010

Byggdokument Angivning av status. Construction documents Indication of status SWEDISH STANDARDS INSTITUTE

Byggritningar Ritsätt Fästelement. Construction drawings Representation of fasteners SWEDISH STANDARDS INSTITUTE

SVENSK STANDARD SS-EN ISO 9001:2008/AC:2009

Brottsförebyggande genom stadsplanering och byggnadsutformning Del 1: Terminologi

Sanitetsarmatur Sanitetsarmatur med elektronisk öppningsoch avstängningsfunktion. Sanitary tapware Electronic opening and closing sanitary tapware

Teknisk rapport SIS-TR 18:2007 Publicerad/Published: Utgåva/Edition: 1 Språk/Language: svenska/swedish ICS: ;

SVENSK STANDARD SS-EN :2005/A1:2014

Byggdokument Ändringar. Construction documents Revisions SWEDISH STANDARDS INSTITUTE


Byggakustik Mätning av rumakustiska parametrar Del 2: Efterklangstid i vanliga rum (ISO :2008/Cor 1:2009)


Eurokod 3 : Dimensionering av stålkonstruktioner Del 4-1: Silor. Eurocode 3: Design of steel structures Part 4-1: Silos SWEDISH STANDARDS INSTITUTE

Brottsförebyggande genom stadsplanering och byggnadsutformning Del 1: Terminologi

SWEDISH STANDARDS INSTITUTE

Tillsyn vid svetsning Uppgifter och ansvar (ISO 14731:2006) Welding coordination Tasks and responsibilities (ISO 14731:2006)

Eurokod 9 : Dimensionering av aluminiumkonstruktioner Del 1-1: Allmänna regler

Eurokod 3: Dimensionering av stålkonstruktioner Del 5: Pålar och spont. Eurocode 3: Design of steel structures Part 5: Piling

Eurokod 7: Dimensionering av geokonstruktioner Del 2: Marktekniska undersökningar

Maskinsäkerhet Styrsystem Säkerhetsrelaterade delar i styrsystem Del 1: Allmänna konstruktionsprinciper (ISO :2006/Cor 1:2009)

Eurokod 2: Dimensionering av betongkonstruktioner Del 3: Behållare och avskiljande konstruktioner för vätskor och granulära material

SVENSK STANDARD SS-EN /A1:2015


SVENSK STANDARD SS-EN 15838:2009

SVENSK STANDARD SS-EN /AC:2010

Teknisk specifikation SIS-TS 31:2009 Publicerad/Published: Utgåva/Edition: 1 Språk/Language: svenska/swedish ICS: ;

Tillsyn vid svetsning Uppgifter och ansvar (ISO 14731:2006) Welding coordination Tasks and responsibilities (ISO 14731:2006)

Ballast Geometriska egenskaper Del 1: Bestämning av kornstorleksfördelning Siktning

SVENSK STANDARD SS-EN :2005/A1:2014

Technical product documentation Data fields in title blocks and document headers (ISO 7200:2004)

SVENSK STANDARD SS-EN ISO 13850:2008

Maskinsäkerhet Skyddsavstånd för att hindra att armar och ben når in i riskområden (ISO 13857:2008)

SVENSK STANDARD SS-EN :2005/AC:2008

SWEDISH STANDARDS INSTITUTE

Maskinsäkerhet Minimiutrymmen för att undvika att kroppsdelar krossas. Safety of machinery Minimum gaps to avoid crushing of parts of the human body

SVENSK STANDARD SS-EN 1728:2012/AC:2013

Grafiska symboler Design och formgivning av publika informationssymboler Krav (ISO 22727:2007, IDT)

Ritregler Kanter med odefinierad form Terminologi och ritningsangivning. Technical drawings Edges of undefined shape Vocabulary and indications

Blanka stålprodukter Tekniska leveransbestämmelser Del 2: Stål för konstruktionsändamål

SVENSK STANDARD SS-EN :2007+A2:2012/AC:2013

Facility Management Del 2: Vägledning för upprättande av överenskommelser

Eurokod 3: Dimensionering av stålkonstruktioner Del 4-3: Rörledningar. Eurocode 3 Design of steel structures Part 4-3: Pipelines

Blanka stålprodukter Tekniska leveransbestämmelser Del 3: Automatstål. Bright steel products Technical delivery conditions Part 3: Free-cutting steels

SVENSK STANDARD SS-EN ISO :2009/AC:2010

Maskinsäkerhet Förhindrande av oväntad start. Safety of machinery Prevention of unexpected start-up SWEDISH STANDARDS INSTITUTE

SVENSK STANDARD SS-ISO 31000:2009

Cement Del 1: Sammansättning och fordringar för ordinära cement. Cement Part 1: Composition, specifications and conformity criteria for common cements

SVENSK STANDARD SS-EN ISO 50001:2011

Bevakningstjänster Terminologi. Security service providers Terminology SWEDISH STANDARDS INSTITUTE

SVENSK STANDARD SS-EN ISO 50001:2018

SVENSK STANDARD SS-EN ISO :2011/AC:2013

Värmeväxlare - Terminologi. Heat exchangers -Terminology

SVENSK STANDARD SS-ISO 26362:2009

Eurokod 9: Dimensionering av aluminiumkonstruktioner Del 1-2: Brandteknisk dimensionering

Petroleum, petrochemical and natural gas industries Venting of atmospheric and low-pressure storage tanks (ISO 28300:2008/Cor 1:2009)

SVENSK STANDARD SS-EN ISO 14001:2015

SVENSK STANDARD SS-EN :2010/AC:2013

Ledningssystem för kompetensförsörjning Krav. Competence management systems Requirements SWEDISH STANDARDS INSTITUTE

Geometriska produktspecifikationer (GPS) Längdindikatorer Mätklockor, konstruktion och metrologiska egenskaper (ISO 463:2006/Cor 1:2007/Cor 2:2009)

SVENSK STANDARD SS-EN Mobile access and working towers Rules and guidelines for the preparation of an instruction manual

SVENSK STANDARD SS-EN ISO :2016/AC:2016

Eurokod 8: Dimensionering av bärverk med avseende på jordbävning Del 2: Broar

SWEDISH STANDARDS INSTITUTE

SVENSK STANDARD SS-EN 12246

Lekredskap och stötdämpande underlag Del 5: Karuseller Kompletterande säkerhetskrav och provningsmetoder

Maskinsäkerhet Skyddsavstånd för att hindra att armar och ben når in i riskområden (ISO 13857:2008)

SVENSK STANDARD SS-EN 13612/AC:2016


SVENSK STANDARD SS-EN 581-2:2015/AC:2016

Eurokod 3: Dimensionering av stålkonstruktioner Del 1-3: Kallformade profiler och profilerad plåt

SVENSK STANDARD SS-EN ISO 19108:2005/AC:2015

Teknisk produktdokumentation Stycklistor (ISO 7573:2008, IDT) Technical product documentation Parts lists (ISO 7573:2008, IDT)

Ljus Specifikation för sotegenskaper. Candles Specification for sooting behaviour SWEDISH STANDARDS INSTITUTE

Lyftkranar - Tillträdesleder. Cranes - Access SWEDISH STANDARDS INSTITUTE

Ballast Geometriska egenskaper Del 4: Bestämning av kornform LT-index

SVENSK STANDARD SS-EN

SVENSK STANDARD SS-EN ISO


Luftkonditioneringsaggregat, vätskekylare och värmepumpar, med elmotordrivna kompressorer, för rumsuppvärmning och -kylning Del 3: Testmetoder

SVENSK STANDARD SS-EN :2006/A1:2014

SVENSK STANDARD SS-EN ISO /A1:2016

Träbearbetningsverktyg Säkerhetskrav Del 2: Krav på fäste på fräsverktyg

Akustik Buller från maskiner och utrustning Regler för utformning av produktspecifika mätstandarder (ISO 12001:1996)

Transkript:

SVENSK STANDARD Fastställd/Approved: 2009-07-09 Publicerad/Published: 2009-08-18 Utgåva/Edition: 1 Språk/Language: svenska/swedish engelska/english ICS: 27.010; 04.010 Energiledningssystem Krav med vägledning för användning Energy management systems Requirements with guidance for use S W E D I S H S TA N DA R D S I N S T I T U T E

Hitta rätt produkt och ett leveranssätt som passar dig Standarder Genom att följa gällande standard både effektiviserar och säkrar du ditt arbete. Många standarder ingår dessutom ofta i paket. Tjänster Abonnemang är tjänsten där vi uppdaterar dig med aktuella standarder när förändringar sker på dem du valt att abonnera på. På så sätt är du säker på att du alltid arbetar efter rätt utgåva. e-nav är vår online-tjänst som ger dig och dina kollegor tillgång till standarder ni valt att abonnera på dygnet runt. Med e-nav kan samma standard användas av flera personer samtidigt. Leveranssätt Du väljer hur du vill ha dina standarder levererade. Vi kan erbjuda dig dem på papper och som pdf. Andra produkter Vi har böcker som underlättar arbetet att följa en standard. Med våra böcker får du ökad förståelse för hur standarder ska följas och vilka fördelar den ger dig i ditt arbete. Vi tar fram många egna publikationer och fungerar även som återförsäljare. Det gör att du hos oss kan hitta över 500 unika titlar. Vi har även tekniska rapporter, specifikationer och workshop agreement. Matriser är en översikt på standarder och handböcker som bör läsas tillsammans. De finns på sis.se och ger dig en bra bild över hur olika produkter hör ihop. Standardiseringsprojekt Du kan påverka innehållet i framtida standarder genom att delta i någon av SIS ca 400 Tekniska Kommittéer. Find the right product and the type of delivery that suits you Standards By complying with current standards, you can make your work more efficient and ensure reliability. Also, several of the standards are often supplied in packages. Services Subscription is the service that keeps you up to date with current standards when changes occur in the ones you have chosen to subscribe to. This ensures that you are always working with the right edition. e-nav is our online service that gives you and your colleagues access to the standards you subscribe to 24 hours a day. With e-nav, the same standards can be used by several people at once. Type of delivery You choose how you want your standards delivered. We can supply them both on paper and as PDF files. Other products We have books that facilitate standards compliance. They make it easier to understand how compliance works and how this benefits you in your operation. We produce many publications of our own, and also act as retailers. This means that we have more than 500 unique titles for you to choose from. We also have technical reports, specifications and workshop agreements. Matrices, listed at sis.se, provide an overview of which publications belong together. Standardisation project You can influence the content of future standards by taking part in one or other of SIS s 400 or so Technical Committees.

Europastandarden EN 16001:2009 gäller som svensk standard. Detta dokument innehåller den svenska språkversionen av EN 16001:2009 följd av den officiella engelska språkversionen Denna standard ersätter SS 62 77 50. The European Standard EN 16001:2009 has the status of a Swedish Standard. This document contains the Swedish language version of EN 16001:2009 followed by the official English version. This standard superseedes the Swedish standard SS 62 77 50. Copyright/Upphovsrätten till denna produkt tillhör SIS, Swedish Standards Institute, Stockholm, Sverige. Användningen av denna produkt regleras av slutanvändarlicensen som återfinns i denna produkt, se standardens sista sidor. Copyright SIS, Swedish Standards Institute, Stockholm, Sweden. All rights reserved. The use of this product is governed by!the end-user licence for this product. You will find the licence in the end of this document. Upplysningar om sakinnehållet i standarden lämnas av SIS, Swedish Standards Institute, telefon 08-555 520 00. Standarder kan beställas hos SIS Förlag AB som även lämnar allmänna upplysningar om svensk och utländsk standard. Information about the content of the standard is available from the Swedish Standards Institute (SIS), tel +46 8 555 520 00. Standards may be ordered from SIS Förlag AB, who can also provide general information about Swedish and foreign standards. SIS Förlag AB, SE 118 80 Stockholm, Sweden. Tel: +46 8 555 523 10. Fax: +46 8 555 523 11. E-mail: sis.sales@sis.se Internet: www.sis.se

EUROPASTANDARD EUROPEAN STANDARD NORME EUROPÉENNE EUROPÄISCHE NORM Provläsningsexemplar / Preview EN 16001 Juli 2009 ICS 27.010 Svensk version Energiledningssystem Krav med vägledning för användning Systèmes de management de l'énergie Exigences et recommandations de mise en oeuvre Energy management systems Requirements with guidance for use Energiemanagementsysteme Anforderungen mit Anleitung zur Anwendung Denna standard är den officiella svenska versionen av EN 16001:2009. För översättningen svarar SIS. Denna Europastandard antogs av CEN den 6 juni 2009. CEN-medlemmarna är förpliktade att följa fordringarna i CEN/CENELECs interna bestämmelser som anger på vilka villkor denna Europastandard i oförändrat skick ska ges status som nationell standard. Aktuella förteckningar och bibliografiska referenser rörande sådana nationella standarder kan på begäran erhållas från CENs centralsekretariat eller från någon av CENs medlemmar. Denna Europastandard finns i tre officiella versioner (engelsk, fransk och tysk). En version på något annat språk, översatt under ansvar av en CENmedlem till sitt eget språk och anmäld till CENs centralsekretariat, har samma status som de officiella versionerna. CENs medlemmar är de nationella standardiseringsorganen i Belgien, Bulgarien, Cypern, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Island, Italien, Lettland, Litauen, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Norge, Polen, Portugal, Rumänien, Schweiz, Slovakien, Slovenien, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Tyskland, Ungern och Österrike. CEN European Committee for Standardization Comité Européen de Normalisation Europäisches Komitee für Normung Management Centre: Avenue Marnix 17, B-1000 BRUSSELS 2009 CEN All rights of exploitation in any form and by any means reserved worldwide for CEN national Members Ref. Nr. EN 1001:2009 Sv

Innehåll Sida Förord... 3 Orientering... 4 1 Omfattning... 6 2 Termer och definitioner... 6 3 Krav på energiledningssystem... 8 3.1 Generella krav... 8 3.2 Energipolicy... 8 3.3 Planering... 9 3.3.1 Identifiering och kartläggning av energiaspekter... 9 3.3.2 Lagar och andra krav... 9 3.3.3 Övergripande energimål, detaljerade energimål och handlingsplaner... 10 3.4 Införande och tillämpning... 10 3.4.1 Resurser, roller, ansvar och befogenheter... 10 3.4.2 Medvetenhet, utbildning och kompetens... 10 3.4.3 Kommunikation... 11 3.4.4 Dokumentation av energiledningssystemet... 11 3.4.5 Dokumentstyrning... 11 3.4.6 Verksamhetsstyrning... 11 3.5 Uppföljning... 12 3.5.1 Övervakning och mätning... 12 3.5.2 Utvärdering av att lagar och andra krav följs... 12 3.5.3 Avvikelse, korrigerande och förebyggande åtgärder... 12 3.5.4 Redovisande dokument... 13 3.5.5 Intern revision av energiledningssystemet... 13 3.6 Ledningens genomgång av energiledningssystemet... 13 3.6.1 Allmänt... 13 3.6.2 Underlag för ledningens genomgång... 13 3.6.3 Resultat av ledningens genomgång... 14 Bilaga A (informativ) Vägledning för tillämpning av denna Europastandard... 15 A.1 Generella krav... 15 A.2 Energipolicy... 15 A.3 Planering... 16 A.3.1 Identifiering och kartläggning av energiaspekter... 16 A.3.2 Lagar och andra krav... 18 A.3.3 Övergripande energimål, detaljerade energimål och handlingsplaner... 19 A.4 Införande och tillämpning... 20 A.4.1 Resurser, roller, ansvar och befogenheter... 20 A.4.2 Medvetenhet, utbildning och kompetens... 20 A.4.3 Kommunikation... 20 A.4.4 Dokumentation av energiledningssystemet... 21 A.4.5 Dokumentstyrning... 22 A.4.6 Verksamhetsstyrning... 22 A.5 Uppföljning... 24 A.5.1 Övervakning och mätning... 24 A.5.2 Utvärdering av att lagar och andra krav följs... 25 A.5.3 Avvikelse, korrigerande och förebyggande åtgärder... 25 A.5.4 Redovisande dokument... 26 A.5.5 Intern revision av energiledningssystemet... 26 A.6 Ledningens genomgång av energiledningssystemet... 27 Litteraturförteckning... 28 2

Förord Detta dokument () har utarbetats av tekniska kommittén CEN BT/TF 189, Energy Management and related services General requirements and qualification procedures. Sekretariatet hålls av UNI. Denna Europastandard ska ges status av nationell standard, antingen genom publicering av en identisk text eller genom ikraftsättning senast januari 2010, och motstridande nationella standarder ska upphävas senast januari 2010. Det bör uppmärksammas att vissa beståndsdelar i denna Europastandard möjligen kan vara föremål för patenträtter. CEN ska inte hållas ansvarig för att identifiera någon eller alla sådana patenträtter. Enligt CEN/CENELECs interna bestämmelser ska följande länder fastställa denna Europastandard: Belgien, Bulgarien, Cypern, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Island, Italien, Lettland, Litauen, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Norge, Polen, Portugal, Rumänien, Schweiz, Slovakien, Slovenien, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Tyskland, Ungern och Österrike. 3

Orientering Det övergripande målet för denna Europastandard är att hjälpa organisationer att etablera de system och processer som behövs för att förbättra energieffektiviteten. Detta bör leda till sänkta kostnader och utsläpp av växthusgaser genom ett systematiskt energiarbete. Denna standard anger kraven på ett energiledningssystem som gör att en organisation kan utveckla och införa en policy och upprätta mål som tar hänsyn till lagkrav och till de betydande energiaspekterna. Standarden kan tillämpas på organisationer av alla typer och storlekar, oberoende av geografiska, kulturella och sociala förhållanden. Denna standard kan tillämpas på aktiviteter kontrollerade av en organisation. Denna standard för energiledningssystem kan användas oberoende av eller integrerad med andra ledningssystem. För att underlätta tillämpningen av standarden är strukturen lik den i ISO 14001. Systemets huvuddelar framgår av Figur 1. Genomslagskraften är beroende av engagemang på alla nivåer och funktioner inom organisationen, särskilt hos den högsta ledningen. Ett energiledningssystem gör att en organisation kan upprätta en energipolicy och fastställa mål för sitt energiarbete. Energiledningssystemet gör det också möjligt för en organisation att införa processer för att nå åtaganden i policyn och att genomföra åtgärder för att förbättra organisationens prestanda och kunna visa att organisationen lever upp till Europastandardens krav. Denna Europastandard beskriver kraven för certifiering eller egen redovisning av ett energiledningssystem och kan till skillnad från andra icke-certifierbara vägledningar därför användas som underlag för certifiering. Energiledning omfattar ett stort antal frågor, bland annat frågor som påverkar strategiska beslut och frågor som påverkar organisationens konkurrenskraft. En organisation kan använda denna standard för att visa intressenter att organisationen på ett framgångsrikt sätt har upprättat, infört och tillämpar ett energiledningssystem som är anpassat för organisationens behov. ANM. Denna Europastandard baseras på en metodik som bygger på en sekvens av steg: Planera-Genomför-Följ upp- Förbättra (PDCA Plan-Do-Check-Act på engelska). PDCA kan i korthet beskrivas på följande sätt: Planera: fastställ vilka mål och processer som krävs för att åstadkomma resultat som överensstämmer med organisationens energipolicy; Genomför: inför processerna; Följ upp: övervaka och mät processer med utgångspunkt från energipolicy, övergripande och detaljerade energimål, lagar och andra krav som organisationen berörs av och rapportera resultaten; Förbättra: vidta åtgärder för att ständigt förbättra energiledningssystemet. Denna Europastandard innehåller enbart krav som kan revideras objektivt. Europastandarden anger inte absoluta krav på energiprestanda utöver de åtaganden som finns i energipolicyn om att följa tillämpliga lagar och andra krav som organisationen berörs av. Det kan alltså inträffa att två organisationer, som bedriver liknande verksamhet, uppfyller standardens krav även om deras energiprestanda är olika. Användningen av SS-EN 16001 möjliggör utformandet av en process för ständig förbättring, som leder till effektivare energianvändning. Det kan uppmuntra organisationer till att införa en energiövervakningsplan samt genomföra en energikartläggning. 4

Ständig förbättring Energipolicy Planering Ledningsrevision Införande och drift Intern revision Kontroll Övervakning och mätning Ändringar och förebyggande åtgärder Figur 1 Standardens modell för energiledningssystem Denna Europastandard innehåller krav som kan anpassas till eller integreras med andra ledningssystem såsom sådana som berör kvalitets- och miljöledning, ledningssystem för arbetsmiljö, ekonomistyrning eller ledningssystem för riskhantering. Det är därför möjligt för en organisation som redan har andra ledningssystem att, med utgångspunkt från dessa system, skapa ett energiledningssystem som motsvarar kraven i denna Europastandard. Se webbplatsen www.cen.eu med hänvisningar till andra standarder för ledningssystem. Detaljnivån och komplexiteten i energiledningssystemet, omfattningen av dokumentationen och de resurser som krävs beror på ett antal faktorer såsom organisationens storlek, omfattningen av systemet och typen av aktiviteter och produkter (inkl. tjänster). Detta gäller i synnerhet för små och medelstora företag. För att underlätta tillämpningen är numreringen i den normativa delen av denna europeiska standard samordnad med numreringen i den informativa bilaga A. Till exempel beskriver 3.3.3 och A.3.3 övergripande energimål, detaljerade energimål och handlingsplaner, medan 3.5.5 och A.5.5 beskriver intern revision av energiledningssystemet. 5

1 Omfattning Denna standard specificerar krav för upprättande, införande, underhåll och förbättring av ett energiledningssystem. Ett sådant system tar hänsyn till lagar och andra krav som organisationen berörs av. Det ger organisationen möjlighet att systematiskt verka för ständig förbättring av energieffektiviteten. Standarden anger kraven för ständig förbättring i form av mer effektiv och hållbar energianvändning, oberoende av energityp. Standarden i sig anger inte några kriterier för energiprestanda. Denna standard är tillämpbar på organisationer som avser att förvissa sig om att verksamheten följer energipolicyn och som vill påvisa för andra att den efterföljs. Detta kan bekräftas genom en egen utvärdering och redovisning av överensstämmelse med kraven eller genom att låta en utomstående organisation certifiera energiledningssystemet. 2 Termer och definitioner För denna Europastandard gäller följande termer och definitioner. 2.1 energi elektricitet, bränsle, ånga, värme, tryckluft och liknande ANM. Energi är ett abstrakt koncept. Den internationella enheten för energi är joule (J). 2.2 energianvändning metod eller form av användning av energi EXEMPEL Ventilation, uppvärmning, processer, produktionslinjer. ANM. Mängden energi som används uttrycks som energiförbrukning. 2.3 energiförbrukning mängden energi som används ANM. 1 Energiförbrukning är en vanligt förekommande term som egentligen är tekniskt felaktig, eftersom energi kan transformeras eller omvandlas men inte förbrukas. ANM. 2 Metoden för eller typen av energitillämpning uttrycks som energianvändning. 2.4 energiaspekt element i en organisations aktiviteter, varor eller tjänster som kan påverka energianvändning eller förbrukning ANM. En energiaspekt är betydande om den utgör en stor andel av den totala energiförbrukningen och kan leda till en eller flera av följande: Effektivare energianvändning; Ökad användning av förnybar energi; Ökat energiutbyte med omgivande samhälle. 6

2.5 energifaktor kvantifierbar och återkommande fysisk faktor för energiförbrukning EXEMPEL Produktionstakt, temperatur, fuktighet, vindhastighet, utnyttjandegrad. 2.6 energiledningssystem en grupp sammanhängande och samverkande element som används för att upprätta energipolicy och mål samt för att nå dessa mål 2.7 detaljerade energimål detaljerade och kvantifierbara krav på energiprestanda, tillämpliga på organisationen eller delar av den, som härrör från övergripande energimål och som måste ställas och uppfyllas för att de övergripande energimålen ska nås 2.8 energipolicy organisationens uttalade avsikter och principer, i förhållande till dess totala energiprestanda, som utgör en grund för åtgärder 2.9 övergripande energimål generella energimål som är i linje med energipolicyn och som en organisation föresätter sig att uppnå 2.10 energieffektivitet förhållande mellan en organisations produktion av aktiviteter, varor eller tjänster och tillförd energi 2.11 energiprestanda mätbart resultat av en organisations energiledningssystem ANM. Vad gäller energiledningssystemet kan resultat mätas mot organisationens energipolicy, övergripande och detaljerade energimål och andra krav på energiprestanda. 2.12 handlingsplan plan särskilt inriktad på att uppnå övergripande och detaljerade energimål 2.13 organisation bolag, koncern, firma, företag, myndighet eller institution eller del av eller kombination av sådana, juridisk enhet eller ej, offentlig eller privat, som har egna uppgifter och egen administration som har befogenhet att kontrollera sin energianvändning och -förbrukning 2.14 förebyggande åtgärd åtgärd för att eliminera orsaken till en potentiell avvikelse 2.15 korrigerande åtgärd åtgärd för att eliminera orsaken till en konstaterad avvikelse 2.16 ständig förbättring aktiviteter som leder till förbättrad energiprestanda och som utförs kontinuerligt av organisationen 7