Organisationen. Neurologiskt Handikappades Riksförbund

Organisationen Neurologiskt Handikappades Riksförbund 2011

Innehållsförteckning Sidan 1 Inledning 5 2 Att bli medlem i Neurologiskt Handikappades Riksförbund 7 2.1 Därför är jag medlem i NHR 2.2 Neurologiska sjukdomstillstånd och funktionsnedsättningar 2.3 Att vara närstående 2.4 Närståendemedlem 2.5 Medlemskategorier 2.6 Medlemsförmåner 3 Organisationens uppbyggnad 13 3.1 Lokalföreningar 3.2 Länsförbund och distrikt 3.3 Regioner 3.4 Riksförbundet 3.5 Intresse-, kamrat- och serviceorganisation 4 Att vara förtroendevald 19 4.1 Lokalföreningens styrelse 4.2 Länsförbundets/distriktets styrelse 4.3 Förbundsstyrelsen 4.4 Förtroendeuppdragen 4.5 Arbetsgrupper, sektioner och kommittéer lokalt/länsvis/distrikt 4.6 Kommittéer 5 Mötesverksamheten i lokalförening, länsförbund/distrikt 25 5.1 Föreningsmöten/medlemsmöten 5.2 Styrelsemöten 5.3 Årsmöten 6 Regional samverkan och regionala konferenser 33 6.1 Syfte och mål med det regionala samarbetet 6.2 Regionala konferenser 6.3 Reseverksamhet i reseregioner 7 Förbundskongressen 37 7.1 Att vara kongressombud 7.2 Val av förtroendevalda 7.3 Stadgar 7.4 Programförklaringar/handlingsplaner 7.5 Motioner 8 Förbundsstyrelsens arbetssätt 41 8.1 Arbetsordning för förbundsstyrelsen för Neurologiskt Handikappades Riksförbund 8.2 Ansvarsområde 8.3 Organisation 8.4 Arbetsuppgifter 8.5 Befogenheter 8.6 Rapportering 8.7 Förbundsstyrelsemöten 2

9 Våra anställda 47 9.1 Förbundskansliet 9.2 Kanslianställd lokalt, i länet/distrikt 10 Förbundets publikationer, tidskrifter och broschyrer 53 10.1 Program 10.2 Reflex 10.3 Impulsen 10.4 Broschyrer 10.5 Neuroguiden.se 10.6 Övriga trycksaker 11 Förbundets hemsida www.nhr.se 57 12 Kurser, konferenser och lägerverksamhet 59 13 Förenings- och medlemsservice 61 13.1 Föreningsservice 13.2 Råd och stöd till medlemmar, föreningslivets förtroendevalda och anställda 13.3 Juridisk rådgivning till medlemmar 13.4 Råd och stöd till nysjuka och närstående 13.5 Socialt stöd 14 Påverkansarbetet 67 15 Ekonomi 69 15.1 Ekonomiska dokument som styr styrelsens arbete 15.2 Lokalföreningens, länsförbundets/distriktets möjlighet att söka bidrag 15.3 Riksförbundets möjligheter att söka bidrag 15.4 Sponsring och engagemang 15.5 Försäljning 15.6 Lotterier 15.7 Insamlingsverksamhet 16 Stiftelsen NHR-fonden och Anders Ulffs Minne 75 16.1 NHR-fondens Bidrag till forskning och utveckling samt rehabilitering och service 16.2 Stiftelsen Anders Ulffs Minne 17 Rekreations- och rehabiliteringsanläggningar 79 17.1 Humlegården, Valjeviken och övriga anläggningar 18 Samverkan med andra organisationer 81 18.1 Lika Unika, Rörelsehinderförbunden och övrig samverkan 19 Biståndsverksamhet och internationell samverkan 85 19.1 Vi samarbetar med hela världen 3

4

Inledning version 2011-05-28 1 Inledning 5

1 Inledning Vårt förbund Neurologiskt Handikappades Riksförbund strävar efter att påvisa en bred flora av aktiviteter och målinriktat arbete för våra medlemmar. En svensk folkrörelse i traditionell bemärkelse med enskilda medlemmar som bas, engagerade i lokalföreningar som i sin tur bildar länsförbund eller regionala samverkansformer. Förbundets styrelse (nedan förbundsstyrelsen) utses vid förbundskongress med företrädare för lokalföreningarna som ombud. Förbundsstyrelsen förfogar över ett förbundskansli och utformar och vägleder de anställda där i det arbete som förväntas bli utfört under vart och ett av verksamhetsåren. Förbundskongress hålls vart fjärde år och är förbundets högsta beslutande organ. Så kortfattat kan organisationsstrukturen inom förbundet beskrivas. I detta kapital lämnas en redogörelse för var och en av de beståndsdelar som förbundet är uppbyggt kring. Vid sidan om namnet Neurologiskt Handikappades Riksförbund har vi satt en symbol i form av en nyckelpiga. Den så viktiga symbolen för vårt förbund och vår insamlingsoch forskningsverksamhet. Nyckelpigan är känd för både lycka och strävsamhet. Utåt är det viktigt med stor synlighet. Nyckelpigan är därför viktig som en del i arbetet med vår synlighet. En symbol man minns och kan förknippa med vårt förbund. Flera hundratusen svenskar och flera hundra neurologiska sjukdomar Så kan också basen för Neurologiskt Handikappades Riksförbund beskrivas. Nu är det inte riktigt så gynnsamt att vi kan uppvisa en medlemsstock på flera hundratusen personer, men väl ca 13 000 personer. Vi arbetar utifrån tre huvudlinjer. Vi ser oss som en intresseorganisation, en kamratorganisation och som en serviceorganisation. I det här programmet kommer du att kunna ta del av mer om oss och vårt förbund. En sak är säker vi behöver varann! Kathleen Bengtsson-Hayward förbundsordförande 6

Att bli medlem version 2011-05-28 2 Att bli medlem i Neurologiskt Handikappades Riksförbund 7

2 Att bli medlem i Neurologiskt Handikappades Riksförbund 2.1 Därför är jag medlem i NHR Självfallet söker det stora flertalet som blir medlemmar i vår organisation sitt medlemskap p.g.a. ett intresse av eller en koppling till frågorna om neurologiska sjukdomstillstånd och funktionsnedsättning. Det är säkert många olika slags förväntan, ibland en lågt ställd förväntan och ibland en högt ställd förväntan. En del söker sig säkert till vår organisation för att de önskar erhålla adekvat information om t.ex. en viss diagnos eller om behandlingsmetoder m.m. Andra söker sig till NHR för att stödja vårt intressepolitiska arbete eller för att dela gemenskapen med andra i samma situation och åter andra kanske för att bara visa sin sympati med de värdegrunder vi står för. I en medlemsundersökning som genomfördes 2005 redovisar ett stort antal medlemmar hur man en gång blev medlem i NHR och varför. Här följer ett utdrag ur medlemsundersökningen. (nedan några exempel från medlemsenkäten) Hur blev du en gång medlem? Anställd på AMF tyckte jag skulle gå med Bekant tipsade Fick brev av NHR Försäkringskassan Genom en MS-kurs på sjukhuset Hittade tidningar på jobbet I samband med att jag fick Parkinson Jag kommer inte ihåg, det var så länge sedan nu Jobbar inom sjukvård Kontaktad av NHR:s insamling Mamma tipsade Min fru blev sjuk i MS och då gick jag med som stödjande medlem Neurologmottagningen NHR kom på besök på sjukhuset När jag blev sämre i MS Reklam Ringde själv Såg ett inslag på TV Upplyst genom Strokeföreningen Var med och bildade föreningen i Södertälje Var medl. i DHR, bytte till NHR Var själv med och bildade en förening Vilken fråga känns för dig personligen som den allra viktigaste om du tänker på din egen situation? (nedan några exempel från medlemsenkäten) Aktiviteter för medlemmarna. Att läsa om och få kontakt med personer med lika problem Att NHR når yngre medlemmar Att upplysa allmänheten om neurologiska sjukdomar Bra information Handikappspolitisk påtryckning Hur man tar hand om anhöriga Hög kvalitet på tidningen, Reflex Information Information utåt Kamratstöd, att kunna vara med likasinnade Lokala aktiviteter Opinionsbildning och information till politiker och medier Roliga tillställningar med NHR Ändra attityd bemötande i samhället 8

2.2 Neurologiska sjukdomstillstånd och funktionsnedsättningar De vanligaste sjukdomstillstånden bland våra medlemmar är multipel skleros (ms), stroke, neuromuskulära sjukdomar (nmd), parkinsons sjukdom, myastenia gravis (mg), tumörer i hjärna eller ryggmärg, cerebral pares (cp), polyneuropati, och amyotrofisk lateralskleros (als). Bland de mindre vanligt förekommande återfinns sjukdomstillstånd som, ataxier, huntingtons sjukdom, skolios, inkontinens, segmentell rörelsesmärta (srs) och narkolepsi. Även skador kan ge upphov till neurologiska funktionsnedsättningar såsom olycksfallsskador som drabbar hjärna eller ryggmärg samt skador till följd av lösningsmedelsexponering. Neurologiskt Handikappades Riksförbund kan genom sina medlemmar anses vara ett ur funktionsnedsättningsperspektiv mycket brett förbund. Förbundet ansluter medlemmar med högst varierande grad av funktionsnedsättningar allt från följderna av en mindre stroke (en s.k. TIA) till mycket omfattande rörelsehinder vid exempelvis någon av de progredierande sjukdomstillstånden. Detta ställer höga krav på förbundet att ge lika stor bredd avseende kunskaper, råd och stöd samt aktiviteter. Grundinställningen är att allt det förbundet gör är till för alla medlemmar om än inte alltid på samma gång så ska bredden finnas där så att alla som söker sig till förbundet skall känna att man gör det för att var och en har ett mervärde. Följande är en kortfattad beskrivning av några av de sjukdomstillstånd som återfinns bland våra medlemmar (i bokstavsordning): Als är en sjukdom i de nervceller i hjärnan och ryggmärgen som styr kroppens viljemässiga rörelser. Nervcellerna skadas och förstörs till slut. Ataxier är samlingsnamn på en viss typ av neurologiska symtom som bl.a. innebär ostadighet och koordinationsproblem. Cerebral pares är namnet på en skada som drabbar den omogna hjärnan före två års ålder och innan barn lärt sig stå, gå och tala. Huntingtons sjukdom är en ärftlig neurologisk sjukdom som oftast visar sig mellan 35-45 års ålder. Typiska symtom är ofrivilliga rörelser. Inkontinens är när någon inte kan kontrollera sin urin och/eller avföring. Orsakerna till inkontinens är många, ibland är det en följd av annan sjukdom/skada, men kan också bero på exempelvis försvagad bäckenbotten hos kvinnor och prostatabesvär hos män, utan att grundorsaken kanske ens är diagnostiserad. Lösningsmedelsskador uppstår bl.a. genom att människor dagligen utsätts för organiska lösningsmedel i arbetet. 9

Myastenia gravis är en muskelsjukdom som angriper impulsöverföringen från nerv till muskel med muskulär uttröttbarhet som följd. Multipel skleros är en sjukdom i de nervceller i hjärnan och ryggmärgen som styr kroppens viljemässiga rörelser. Nervcellerna skadas. MS är näst olyckor den vanligaste orsaken till funktionshinder hos unga vuxna i Sverige. 12 000-15 000 personer i Sverige beräknas ha MS. Narkolepsi är en neurologisk sjukdom, som orsakas av störningar i hjärnans reglering av sömn och vakenhet. Neuromuskulära sjukdomar omfattar olika diagnoser med störningar i skelettmuskulaturen med rubbningar i rörelseförmågan som följd. Parkinsons sjukdom är en sjukdom i de nervceller i hjärnan och ryggmärgen som styr kroppens viljemässiga rörelser. Nervcellerna skadas orsakar ofrivilliga skakningar i muskulaturen. Sjukdomen är inte ärftlig (eller i vart fall endast i mycket sällsynta fall) och den är något vanligare hos män än kvinnor. Den startar i de flesta fall efter 55-års ålder. Polyneuropati innebär att flera nerver är sjuka. Symtomen börjar ofta i fötterna för att sedan ofta innefatta händerna. Förloppet är mycket varierande hos olika individer. Ryggmärgsskador (skador på ryggmärgen) uppstår främst av antingen ett medfött ryggmärgsbråck, ett brott på ryggmärgen efter en olycka eller på grund av sjukdom. Vid en skada på ryggmärgen hindras signaler i nervbanorna att nå musklerna. Skolios (betyder en ryggradskrök i sidled). De flesta krökar är högerkonvexa. Skolios finns över hela världen. Av de ca 100 000 barn som årligen föds i Sverige utvecklar ca 300 en skolios som kräver behandling. Skolios drabbar främst flickor från tio års ålder till tidiga tonåren. Segmentell rörelsesmärta är en form av långvarigt ryggont. Ett segment består av två ryggkotor och den disk, de ledband och muskler som ligger mellan. Ryggraden består av totalt 25 segment. Nerver från ryggmärgen kommer ut mellan kotorna. Nästan alla delar av segmentet kan utlösa smärta. Segmentell betyder att smärtan kan komma från såväl disk som leder, ledband, muskler och nerver. Stroke (slaganfall) är vanligaste orsaken till funktionshinder i vårt land och gemensam benämning på hjärnblödning och blodpropp i hjärnan (hjärninfarkt). 10

2.3 Att vara närstående Även som närstående till en person med ett neurologiskt sjukdomstillstånd eller en funktionsnedsättning kan det vara till stor nytta och förhoppningsvis också glädje att engagera sig. Att man som närstående redan är engagerad kring det som hänt när sjukdomen bröt ut eller senare under utvecklingen av sjukdomen behöver väl knappast påpekas, men många närstående finner också att engagemanget inom Neurologiskt Handikappades Riksförbund har mycket att ge. En del av våra lokalföreningar erbjuder särskilt anpassade aktiviteter för närstående. Många närstående deltar också i ordinarie verksamhet såsom kurser, konferenser och resor för att nu bara ta några exempel. 2.4 Närståendemedlem Till denna kategori räknas den som är närstående till en person som redan är huvudmedlem i NHR. Det spelar ingen roll om huvudmedlem eller den närstående själv har ett neurologiskt sjukdomstillstånd eller funktionsnedsättning. 2.5 Medlemskategorier Följande kategorier av medlemmar finns registrerade i förbundets centrala medlemsregister: 1 Huvudmedlem (med eller utan sjukdom eller funktionsnedsättning) 2 Närstående till huvudmedlem 2.6 Medlemsförmåner Det finns många anledningar att vara medlem i NHR. En är givetvis allt det våra lokalföreningar erbjuder i form av temamöten, aktiviteter, resor och information. Via en förening får medlemmen också möjlighet till stöd och erfarenhetsutbyte av andra i liknande situation. En annan viktig anledning är möjligheten att vara med och påverka politiker och beslutsfattare så att vårt samhälle blir lättare att leva i för de av oss som har en funktionsnedsättning. Förutom allt det som beskrivs ovan får man som medlem även ta del av bl.a. följande medlemsförmåner. - Medlemtidningen Reflex - Fri telefonrådgivning av våra rätts- och diagnosombud - Tillgång till medlemssidorna på www.nhr.se - Medlemspriser i NHR-butiken - Medlemspris på konferenser, kurser samt resor - Medlemspriser hos våra samarbetspartners inom områden som - bil - hjälpmedel - tidskrifter - hotell 11

12

Organisationens uppbyggnad version 2011-05-28 3 Organisationens uppbyggnad 13

3 Organisationens uppbyggnad Inledning Neurologiskt Handikappades Riksförbund är en intresseorganisation, serviceorganisation och kamratorganisation. Förbundet verkar på tre plan; riks-, läns- och lokalplan vilket överensstämmer med beslutande samhällsorgan såsom riksdag, landsting och kommuner. Så här anges ändamålet i riksförbundets stadgar från 2009 års förbundskongress: 2 Ändamål Förbundet är en riksomfattande sammanslutning av lokalföreningar och har som ändamål att verka för att personer med neurologiska sjukdomstillstånd eller funktionsnedsättningar skall få sina behov och rättigheter tillgodosedda och därigenom förbättrade levnadsvillkor. Arbetet bedrivs bl.a. genom att stödja forskning samt genom utrednings- och utvecklingsarbete. Förbundet är en ideell sammanslutning och är partipolitiskt obundet. 3.1 Lokalföreningar Som medlemmar i NHR:s lokalföreningar kan ansluta sig - neurologiskt sjuka och skadade - deras familjemedlemmar och andra närstående - övriga personer som vill stödja vårt arbete och solidarisera sig med våra mål Föreningen äger rätt att utse person, som gjort sig synnerligen förtjänt därav, till föreningens hedersledamot. Medlem som inte betalar årsavgiften inom utsatt tid förlorar sitt medlemskap, såvida inte styrelsen beviljar hans ansökan om befrielse från årsavgifts erläggande. Alla beslutande organ inom NHR skall enligt stadgarna ha en majoritet av personer med neurologiskt sjukdomstillstånd eller funktionsnedsättning. Medlemmar i NHR tillhör en lokalförening vars geografiska verksamhetsområde motsvarar en eller flera kommuner. Lokalföreningen bedriver verksamhet genom regelbundna föreningsmöten, arbetsgrupper, studiecirklar eller andra verksamhetsformer. Intressepolitiskt bedrivs samhällsbevakning på kommunal nivå av våra lokalföreningar, ofta i samverkan med andra lokala organisationer, och på landstingsnivå av våra länsförbund se vid avsnitt 3.2. 14

Föreningens verksamhet bör huvudsakligen inriktas på att som intresseförening verka för samhällsförändringar till gagn för personer med neurologiska sjukdomar eller funktionsnedsättningar och där så är lämpligt att detta sker i samverkan med andra handikapporganisationer. Vidare att som serviceförening komplettera samhällets resurser och utbud av service till medlemsgrupperna och att som kamratförening stimulera medlemmarna, deras närstående och andra till gemensamma insatser och kamratlig samvaro. Föreningen skall vara ansluten till Neurologiskt Handikappades Riksförbund, NHR, och där sådant finns, länsförbund eller region. Föreningens verksamhetsområde bör sammanfalla med lämplig geografisk eller administrativ gräns. Lokalföreningen utser ombud till förbundets kongress och länsförbunds årliga ombudsmöte. Lokalföreningarna är dock beslutsmässigt friställda från såväl riksförbundet som länsförbunden. Detta styr en lokalförening Enligt just detta program Organisationen Neurologiskt Handikappades Riksförbund, gäller följande om vad som ankommer på en lokalförening: Samhällsbevakning på kommunal nivå tillhör lokalföreningens viktigaste intressepolitiska arbetsuppgift. Den kan bedrivas i olika former t ex genom särskilda arbetsgrupper. Genom att kommunerna har ansvaret för det mesta av den service som vi neurologiskt sjuka/skadade behöver är den intressepolitiska bevakningen oerhört betydelsefull på kommunal nivå. Kulturella aktiviteter, rehabiliteringsverksamhet, resor och utflykter samt kamratlig samvaro spelar också en viktig roll i föreningsverksamheten. Det som har citerats här, stadgarna, kongressens beslut samt föreningens egen verksamhetsplan är det som styr verksamheten. Sektioner Inom de större lokalföreningarna bildas ofta sektioner för att i mindre grupper bevaka intressefrågor för de i sektionen ingående medlemmarna, t.ex. för en specifik diagnosgrupp. Lokal NHR-grupp och lokalt ombud I de fall då en lokalförening p.g.a. bristande engagemang från enskilda medlemmar inte mäktar med att upprätthålla en av årsmötet utsedd styrelse eller då en förening håller på att bildas, kan ett alternativ till en stadgeenlig lokalförening vara att samverka i en lokal grupp. Denna grupp kan inte enligt förbundets stadgar jämställas med en ordinär lokalförening eftersom det för en sådan krävs att man utsett en styrelse vid ett årsmöte i lokalföreningen. 15

För att ändå kunna upprätthålla vissa kontakter med enskilda medlemmar, hantera in- och utgående post, viss ekonomi o.s.v. samt för att vara den lokala gruppens kontakt utåt med t.ex. riksförbundet kan riksförbundet i samråd med den lokala gruppens företrädare utse ett lokalt ombud att handha den nu nämnda typen av uppgifter. 3.2 Länsförbund och distrikt Ett länsförbunds geografiska område omfattar ett län och fungerar som samarbetsorgan mellan länets lokalföreningar Ett distrikt består av två eller fler samverkande föreningar. Vad som här benämns län är direkt tillämpbart på distrikt. Länsförbundet stöder det gemensamma arbetet inom länet, driver och bevakar gemensamma intressepolitiska frågor på läns- och landstingsnivå. Länsförbundets ändamål är att i samhällslivet verka för att personer med neurologiska sjukdomstillstånd eller funktionsnedsättningar skall få sina behov och rättigheter tillgodosedda och förbättrade levnadsvillkor. Länsförbundet är en ideell sammanslutning och är partipolitiskt obundet. Förbunden skall även vara aktiva i det intressepolitiska arbetet och då främst mot landsting. I sin verksamhet skall länsförbundet tillvarata föreningarnas och deras medlemmars gemensamma intressen, bidra till ökad information mellan föreningarna och söka bilda nya sådana, liksom lokala grupper samt i kontakt med riksförbundets styrelse stödja och stimulera det gemensamma arbetet. Viss kurs- och konferensverksamhet för länets lokalföreningar arrangeras också av många länsförbund. Länen bör även vara arrangörer för utbildningar, vissa större medlemsaktiviteter samt aktiviteter där medlemsunderlaget i en enskild förening är för litet. Detta styr ett länsförbund inom NHR Enligt just detta program Organisationen Neurologiskt Handikappades Riksförbund, gäller följande om vad som ankommer på ett länsförbund/region: En viktig förstahandsuppgift för länsförbundet/regionen är att driva och bevaka våra gemensamma intressepolitiska frågor på läns- och landstingsnivå. Länsförbundet är också samordnare av verksamheten inom länet och hjälper och stödjer medlemsföreningarna i deras arbete med vissa aktiviteter som kurs- och konferensverksamhet, rekreationsresor m.m. som är av sådan karaktär att föreningarna ej själva klarar dem Det som har citerats här, stadgarna, kongressens beslut samt länsförbundets/ regionens egen verksamhetsplan är det som styr verksamheten. 16

3.3 Regioner Då vissa tidigare (geografiska) län kan komma att övergå att samverka i regioner eller regionförbund, t.ex. Västra Götaland, kan samma utveckling komma att äga rum för vissa av våra tidigare länsförbund. Detta betyder att ett eller flera tidigare länsförbund ev ersätts av en regional samverkan, ofta något större än det/de tidigare länsförbundet/en. Som en följd av dessa förändringar i samhället har NHR också på riksplanet under senare år verkat för att inrätta och vidareutveckla ett regionalt arbete, främst genom att via arrangemang av regionala konferenser samverka kring vissa för flera lokalföreningar och länsförbund gemensamma frågeställningar. 3.4 Riksförbundet På förbundsnivå finns en styrelse, utsedd av vårt förbunds högsta beslutande organ, förbundskongressen. Förbundskongressen Förbundets högsta beslutande organ som hålls vart fjärde år och vid vilken den nästkommande kongressperiodens mål och förväntningar fastställes, dels utifrån vad kongressen bestämmer utifrån ingivna motioner och dels efter vad som fastställs i programförklaringar m.m. Se mer om förbundskongressen i Kapitel 7. Regionala konferenser En mer informell sammanslutning bestående av ett större möte varje år åren mellan kongresserna och skall ge en öppen redovisning av och diskussion om förbundets verksamhet. Vid de regionala konferenserna deltar de representanter som lokalföreningar och länsförbund eller distrikt utser. Se mer om Regionala konferenser i Kapital 6. Förbundsstyrelsen (FS) Det är förbundskongressen som vart fjärde år beslutar om förbundsstyrelsens storlek och som utser förbundsstyrelsen. Ur 2009 års version av stadgar för Neurologiskt Handikappades Riksförbund framgår: 8 Förbundsstyrelsen Förbundsstyrelsen ansvarar för att förbundets verksamhet organiseras effektivt och i enlighet med förbundets ändamål, övar tillsyn över förbundets befattningshavare samt har att tillse att förbundets bokföring och medelsförvaltning är ordnade på betryggande sätt. Förbundsstyrelsen består av minst nio ordinarie ledamöter och minst tre suppleanter, vilka skall vara medlemmar i NHR och utses på ordinarie förbundskongress för tiden intill nästa ordinarie förbundskongress. Minst hälften av ledamöterna varmed förstås såväl ordinarie ledamöter som suppleanter skall ha neurologiskt sjukdomstillstånd eller funktionsnedsättning. Förbundsstyrelsen utser inom sig två vice ordförande och kassaförvaltare. 17

Förbundsstyrelsen möter på kallelse av ordföranden eller när minst tre ledamöter så påfordrar. Förbundsstyrelsen är beslutsför när minst halva antalet ledamöter är närvarande. Inom förbundsstyrelsen har varje ledamot en röst. Beslut fattas med enkel majoritet. Vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst, utom vid val, då lotten avgör. Vid förbundsstyrelsens möten skall föras protokoll som till riktigheten bestyrks av ordföranden och ytterligare en ledamot. - leder och ansvarar för verksamheten och är beslutande organ mellan förbundskongresserna - utser ledamöter i rådgivande kommittéer och referensgrupper Se mer om Förbundsstyrelsen i Kapitel 8 Förbundsstyrelsens arbetssätt. Presidium Förbundsstyrelsens presidium utgörs av en mindre del av förbundsstyrelsen som har att bereda ärenden till styrelsen samt besluta i frågor där styrelsen delegerat beslutanderätten till presidiet. Rådgivande kommittéer Till förbundsstyrelsen (tillika fondstyrelsen) förfogande finns två ordinarie rådgivande kommittéer som utreder och förbereder ärenden m.m. Kommittén för forskning och utveckling (se vid redogörelsen av NHR-fondens verksamhet Kapitel 16) Kommittén för rehabilitering och service (se vid redogörelsen av NHR-fondens verksamhet Kapitel 16) Arbetsgrupper Vid behov inrättas arbetsgrupper för bevakning av särskilt intressanta frågeområden som inte hanteras av nyss nämnda grupper (t.ex. biståndsfrågor och närståendefrågor). 3.5 Intresse-, kamrat- och serviceorganisation Ett genomgående kännetecken i den verksamhet som bedrivs inom förbundet är att arbetet genomförs i tre olika skikt. NHR är en intresseorganisation som innebär att vi ska ta tillvara den gemensamma kunskap vi alla representerar för att driva på i handikappolitiska frågor som gagnar våra medlemmar och deras närstående för att skapa bättre förutsättningar till ett gott liv. NHR är också en kamratorganisation som innebär att vi ska visa varandra stor hänsyn och respekt samt att vi ska erbjuda bra och utvecklande gemenskap med varandra. Detta kan ske centralt genom att anordna intressanta verksamheter för intresserade medlemmar, t.ex. kurser och konferenser eller lokalt i form av föreningsmöten, temakvällar eller resor. NHR är dessutom en serviceorganisation som innebär att vi ska erbjuda våra medlemmar bra service såsom förmåner inom ramen för medlemskapet, t.ex. tidskrift, hemsida, broschyrer med t.ex. medicinska fakta, råd och stödverksamheter, t.ex. i form av stödjande samtal och juridisk rådgivning. Det kan även vara i form av bra erbjudanden till medlemmar, t.ex. att köpa produkter till medlemspris. 18

Att vara förtroendevald version 2011-05-28 4 Att vara förtroendevald 19

4 Att vara förtroendevald 4.1 Lokalföreningens styrelse Styrelsen i en lokalförening inom Neurologiskt Handikappades Riksförbund utgörs av följande personer som alla väljs vid föreningens årsmöte. Styrelsen utgöres av följande vid årsmöte valda personer: a) en ordförande, som utsetts för ett år, b) det antal ledamöter som årsmötet bestämmer och som utses för två år, varvid gäller att ungefär hälften av dessa bör utses varje år och att minst hälften av styrelsens ledamöter skall ha neurologiskt sjukdomstillstånd eller funktionsnedsättning samt om så anses erforderligt, c) det antal suppleanter, som utses för ett år, varvid gäller att minst hälften bör ha neurologiskt sjukdomstillstånd eller funktionsnedsättning Styrelsen väljer inom sig vice ordförande, sekreterare och kassaförvaltare. Styrelsen bör ha ett arbetsutskott. Styrelsen äger rätt att vid behov anlita sakkunnig person för beredning av viss fråga. Styrelsen är beslutsmässig när minst hälften av antalet ledamöter är närvarande. Beslut inom styrelsen fattas med enkel majoritet. Vid lika röstetal avgörs val genom lottning men i andra frågor gäller den mening, som biträdes av den fungerande ordföranden. Röstning med fullmakt gäller ej. Det åligger en lokalförenings styrelse att: vara föreningens förvaltande och verkställande organ, på ordförandens kallelse hålla minst tre möten per verksamhetsår, vartill kallelse skall utfärdas 14 dagar i förväg, svara för att protokoll förs vid styrelsens möten, följa de föreskrifter som antagits av Neurologiskt Handikappades Riksförbund vid dess förbundskongress, företräda föreningen, vilket innebär att representera föreningen och föra dess talan gentemot olika intressenter i samhället och inom NHR, vilket innebär befogenhet för styrelsen att själv eller genom ombud i förhållande till tredje man handla å föreningens vägnar samt att inför offentlig myndighet föra dess talan, utse två personer, vilka tillsammans eller var för sig - enligt föreningens eller styrelsens beslut - har rätt att teckna föreningens firma, årligen, senast 30 dagar efter årsmötet, till riksförbundets och länsförbundets styrelse insända uppgift om namn och adress på samtliga ledamöter och suppleanter i föreningens styrelse, årligen senast 30 dagar efter årsmöte insända uppgift om beslutad medlemsavgift. årligen till riksförbundet och länsförbundet insända kopia av verksamhetsberättelse jämte ekonomisk årsredovisning och revisionsberättelse, så snart dessa handlingar färdigställts och att insända anmälan om av föreningen på årsmöte antagen ändring av dessa stadgar, föra förteckning över föreningens medlemmar, av vilken skall framgå antalet medlemmar med neurologiskt sjukdomstillstånd eller funktionsnedsättning samt antalet anhöriga eller närstående samt stimulera och stödja ungdomsverksamhet i föreningen. Har föreningen anställda är det viktigt att även personalansvar åligger någon av styrelsens ledamöter. 20

4.2 Länsförbundets/distriktets styrelse Alla i länsförbundet ingående lokalföreningar skall om möjligt vara representerade i länsförbundets styrelse. Ombudsmötet bestämmer antalet styrelseledamöter, utser ordförande och övriga styrelseledamöter samt fastställer deras mandatperiod. Varje år utses två revisorer och revisorssuppleanter. Styrelsen är beslutsmässig när minst hälften av antalet valda ledamöter är närvarande. Vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst. 4.3 Förbundsstyrelsen De uppgifter förbundsstyrelsen har regleras dels av stadgarna för riksförbundet och dels av de beslut som fattas vid förbundskongressen vart fjärde år. Till förbundsstyrelsens uppgifter hör givetvis också ansvaret för all den löpande förvaltning och planering som verksamheten kräver. Verksamhetsinriktningen regleras i stadgarnas 4: Förbundet skall främja och vidtaga åtgärder till gagn för personer med neurologiska sjukdomstillstånd eller funktionsnedsättningar bl. a. genom att - påverka stat, landsting och kommuner till förbättrade sociala och medicinska insatser - främja utvecklingsarbete och forskning i syfte att förbättra livssituationen - på olika sätt stimulera alla i förbundet ingående organisationsnivåer i deras arbete - påverka opinionsbildningen inom samhället och skapa ökad förståelse för personer med neurologiska sjukdomstillstånd eller funktionsnedsättningar - åstadkomma och upprätthålla kontakter med organisationer - inom och utom landet - vilka arbetar i liknande syften. Förbundets verksamhet bedrivs centralt genom riksförbundets olika organ, i förekommande fall regionalt genom regionråd och lokalt genom länsförbund/distrikt och lokalföreningar. Av paragrafen framgår således att förbundsstyrelsen arbetar med huvudsakligen fem huvudområden: - intressepolitik - forskning och utveckling - organisationsutveckling - opinionsbildning - samverkan med andra organisationer I stadgarnas 8 regleras dessutom det mer formella mandatet för förbundsstyrelsen: Förbundsstyrelsen ansvarar för att förbundets verksamhet organiseras effektivt och i enlighet med förbundets ändamål, utövar tillsyn över förbundets befattningshavare samt har att tillse att förbundets bokföring och medelsförvaltning är ordnade på betryggande sätt. Förbundsstyrelsen består av minst nio ordinarie ledamöter och minst tre suppleanter, vilka skall vara medlemmar i lokalföreningar och utses på ordinarie förbundskongress för tiden intill nästa ordinarie förbundskongress. Minst hälften av ledamöterna varmed förstås såväl ordinarie ledamöter som suppleanter skall ha neurologiskt sjukdomstillstånd eller funktionsnedsättning. Förbundsstyrelsen utser inom sig två vice ordförande och kassaförvaltare. 21

Förbundsstyrelsen möter på kallelse av ordföranden eller när minst tre ledamöter så påfordrar. Förbundsstyrelsen är beslutsför när minst halva antalet ledamöter är närvarande. Inom förbundsstyrelsen har varje ledamot en röst. Beslut fattas med enkel majoritet. Vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst, utom vid val, då lotten avgör. Vid förbundsstyrelsens möten skall föras protokoll som till riktigheten bestyrks av ordföranden och ytterligare en ledamot. Förbundsstyrelsen utser inom sig ett verkställande utskott eller presidium att handha förberedelse och uppföljning av styrelsens beslut samt ansvara för den löpande verksamheten. Se även Kapital 8 om förbundsstyrelsens arbetssätt. 4.4 Förtroendeuppdragen Den som innehar ett förtroendeuppdrag i ett länsförbund/distrikt eller lokalförening har blivit vald av årsmötet. Detta beror säkerligen på att personen i fråga har egenskaper och kunskaper som är värdefulla och som denne vill använda i styrelseoch föreningsarbetet inom NHR. Man är förtroendevald, d.v.s. har medlemmarnas förtroende. Den uppgift den förtroendevalde fått är vidare och större än vad man omedelbart tänker på. Man gör en insats för samhället och för människorna i det. Det är det som ideellt arbete handlar om. Man är delaktig i något som gör att vårt samhälle fungerar bättre. Det här kapitlet hade kunnat bli mycket långt om vart och ett av de förtroendeuppdrag som förekommer i en lokalförening eller länsförbund/distrikt hade beskrivits. Istället hänvisas till de utförliga handledningar för förtroendevalda som kan tillhandahållas av riksförbundet fråga efter Handledning för dig som är engagerad inom Neurologiskt Handikappades Riksförbund Förutsättningarna för arbetet växlar mellan föreningarna och mellan länsförbunden/distrikten. Se därför råden i nämnda handledningar som just råd och läs dem med utgångspunkt i den egna föreningens, det egna länsförbundets/distriktets situation och förutsättningar. 4.5 Arbetsgrupper, sektioner och kommittéer lokalt/länsvis/distrikt För att underlätta och effektivisera arbetet med vissa frågor kan en lokalförening, ett länsförbund/distrikt tillsätta en arbetsgrupp, en sektion eller en kommitté. Det är oftast årsmötet som utser ledamöterna i resp grupp, sektion eller kommitté, men även en styrelse kan som en del i sin arbets- och verksamhetsplanering utse ledamöterna. Frågor som kan bli föremål för arbete i grupp, sektion eller kommitté rör ofta relativt omfattande områden såsom viss aktivitetsplanering, t.ex. fester eller resor, men kan även avse frågor som rör vissa diagnoser eller vissa intressepolitiska frågor. 22

Grupperna, sektionerna eller kommittéerna saknar normalt verkställande beslutsrätt, vilket innebär att de endast kan bereda och förbereda frågor som sedan beslutas av styrelse-, förenings- eller årsmöte. Detta hänger ihop med ansvarsfrågan. Det är styrelsen som är ytterst ansvarig och bör även därför vara den som underställs alla avgörande beslut. Det enda som kan förändra den saken är om årsmöte eller styrelse tydligt delegerar ett mer långtgående ansvar till en grupp, sektion eller kommitté, men även i den situationen åvilar det yttersta ansvaret styrelsen. 4.6 Kommittéer Även riksförbundet har behov av att delegera vissa typer av arbetsuppgifter, ofta av löpande uppgifter inom ett visst område, många gånger med lite speciell karaktär och detta skall givetvis som mål ha att underlätta och effektivisera förbundsstyrelsens arbete. Det är förbundskongressen eller förbundsstyrelsen som utser ledamöterna i kommittéer. 4.6.1 Forskning och utveckling NHR:s rådgivande kommitté för forskning och utveckling är en kommitté med uppgift att förbereda NHR-fondens beslut om utdelning av årliga forskningsanslag. Det är förbundsstyrelsen som utser kommittén och även en inom kommittén sammankallande ledamot. Kommittén förbereder styrelsens beslut genom att bedöma inkommande ansökningar utifrån forskningsprojektens kvalitet, sökandens möjligheter att genomföra projektet och de resurser som i övrigt (från andra fonder m.m.) kan stå till buds. Nya projekt som kan bedömas vara av värde för den fortsatta utvecklingen och som kan initiera ytterligare insatser bör stödjas. Kommittén består av forskare och framstående vetenskapsmän inom neurologins område. Förbundet utser dessutom lekmän att ingå i kommittén. Föredragande sekreterare är anställd på förbundskansliet. 4.6.2 Rehabilitering, rekreation och service NHR:s rådgivande kommitté för rehabilitering och service är en kommitté med uppgift att förbereda NHR-fondens beslut om utdelning av årliga bidrag till NHR:s egna lokalföreningar, länsförbunds rehabiliterings- och rekreationsverksamhet. Det är förbundsstyrelsen som utser kommittén och även en inom kommittén sammankallande ledamot. Kommittén består av förtroendevalda medlemmar samt respresentation ur förbundsstyrelsen. Föredragande sekreterare är anställd på förbundskansliet. 23

24

Mötesverksamheten version 2011-05-28 5 Mötesverksamheten i lokalförening, länsförbund/distrikt 25

5 Mötesverksamheten i lokalförening, länsförbund/distrikt 5.1 Föreningsmöten/medlemsmöten Enligt stadgan för lokalföreningar inom Neurologiskt Handikappades Riksför-bund skall utöver årsmöte föreningen även ordna regelbundna föreningsmöten. Flertalet föreningar inom Neurologiskt Handikappades Riksförbund arrangerar mer eller mindre regelbundet föreningsmöten eller medlemsmöten. Program och innehåll varierar högst avsevärt, men självklart tar dessa sikte på sådant som skall intressera medlemmen. Ett populärt inslag brukar vara att bjuda in någon som berättar om neurologiska sjukdomstillstånd, behandling eller rehabilitering. De större föreningarna har sina resp sektionsmöten eller anhörigträffar där frågorna ofta tar sikte på den egna sjukdomsgruppen eller stöd mellan anhöriga. Vissa möten är av mer lättsam karaktär och har som enda programpunkt någon form av kulturellt inslag. Ett stående inslag brukar vara det mer samkvämsbetonade fikat, kaffe med smörgås eller fikabröd. Lotterier är ofta förekommande. En del föreningar arrangerar studiecirklar och träffas i mindre grupper flera gånger för att gemensamt ta sig igenom ett studiematerial. Cirklarna kan som innehåll ha något som rör neurologin, men kan också innehålla ämnen som inte alls har någon särskild anknytning till just NHR:s arbete, t.ex. en hobbycirkel eller resecirkel. Riksförbundet har ett långvarigt samarbete med ABF och kan därigenom erbjuda bra uppslag på intressanta och lärorika studiecirklar inom en rad ämnesområden. Fastställ en plan för när föreningsmötena ska hållas. Programpunkter på föreningsmötena När styrelsen beslutar om föreningsmöten, utgå då från verksamhetsplanen. Om denna t.ex. säger att föreningen ska arbeta med rehabiliteringsfrågor, ordna då ett föreningsmöte där denna fråga tas upp. Se till att medlemmarna ges ordentliga möjligheter att föra fram sina synpunkter. Börja tala om föreningsmötena nu eller tillsätt en grupp som till nästa möte lägger fram en plan för programmen vid föreningsmötena. 5.2 Styrelsemöten Styrelsen är föreningens förvaltande och verkställande organ. Såväl årsmöte som styrelse äger utse kommittéer för visst ändamål. Särskilt må nämnas styrelsens möjlighet att bilda lokal grupp utan egen styrelse inom föreningens verksamhetsområde. 26

Även i de fall då någon styrelse ej kan utses kan lokal grupp eller lokalt ombud vara en möjlighet att ändå upprätthålla en viss aktivitetsnivå för områdets (föreningens) medlemmar. Se mer om lokal grupp m.m. i kapitel 3 - avsnitt 3.1. Styrelsemöte avhålls för att fatta de för föreningen viktiga besluten om frågor som berör föreningens medlemmar, t.ex. föreningens planerade verksamhet och ekonomi. Ska man ha roligt på styrelsemöten? Ja, varför inte! I varje fall ska de vara meningsfulla, för detta har du som ordförande ett stort ansvar. Arbetet i NHR är ideellt. Människor gör insatser på sin fritid. Uppdraget blir roligare och mer stimulerande om man får något tillbaka för egen del. Detta något kan vara så enkelt som att man känner sig tillfreds med att ha ägnat några timmar åt ett styrelsemöte där besluten är konstruktiva och verksamheten förs framåt. De praktiska detaljerna kring mötet i form en trivsam lokal och eventuell förtäring är också av betydelse för ett bra arbetsresultat. En viktig förutsättning för att mötena ska bli bra är att de är planerade i förväg. Detta hjälper till med den saken: upprätta en årlig plan för mötena ledamöterna kallas i god tid före mötet ärendena som ska behandlas ska framgå av kallelsen ärendena ska vara förberedda; om möjligt ska varje ledamot ha fått del av skriftlig information i förväg alla ledamöter ska ges samma förutsättningar att delta i debatten Ordförande ska se till att uppgifterna om vem som ska göra vad vid ett styrelsemöte är fördelade före mötet. Och då inte endast de självklara uppgifterna, som sekreteraren och kassören har, utan också de andra ärenden som styrelsen ska ta ställning till. Engagera styrelseledamöter för att ta fram sakuppgifter och att föredra ärendena. Om man gör så kan man koncentrera sig på uppgiften att genomföra ett bra möte, att stimulera så många som möjligt att delta i debatten och att skapa den goda stämning som gör att mötet känns meningsfullt. Det är viktigt att ordförande formulerar besluten vid mötena. Det är ingen uppgift som man ska överlåta på sekreteraren med orden ja, men då gör vi väl så då. Att göra så är inget beslut, men väl ett underlag för missförstånd. Det är ordförandens uppgift att, om förslag till beslut inte finns utskrivet, formulera detta så att alla förstår det och att det dessutom är korrekt. Ett gott råd är att förbereda beslutsformuleringen redan före mötet och att använda tiden under debatten till att omformulera och finputsa beslutet. 27

Styrelsemötet omedelbart efter årsmötet Omedelbart efter årsmötet samlas i regel styrelsen för att klara av några formaliteter, till exempel att utse firmatecknare för bank och plusgiro och för att fastställa tidpunkt för det första riktiga mötet. Även val av övriga funktioner inom styrelsen brukar äga rum vid detta möte. En förening, liksom ett länsförbund/distrikt, är en juridisk person. En sådan kan inte skriva sitt namn, eller firma, som det heter. Alltså måste i det här fallet styrelsen besluta vilka som ska ha rätt att teckna firman. Frågan om firmateckning är reglerad i stadgarna ( 15) för lokalförening. Där sägs att styrelsen ska utse två personer, vilka tillsammans eller var för sig enligt föreningens eller styrelsens beslut har rättighet att teckna föreningens firma. Vad så gäller teckningsrätten av bank och plusgiro måste styrelsen fatta beslut om vilka som ska ha den rätten. Rekommendationen är att två personer i förening ges denna rätt. Första egentliga mötet med styrelsen Vid det första längre mötet efter årsmötet är det ett antal frågor som måste behandlas. Det är nu som styrelsen ska komma överens om hur arbetet ska bedrivas under verksamhetsåret. Till detta möte med styrelsen är det ordförande som upprättar förslag till dagordning, eventuellt tillsammans med sekreteraren. Följande frågor bör finnas på dagordningen. Sätt upp dem även om du inte räknar med att ni hinner med alla på mötet genomgång av stadgarna plan för styrelsens möten kallelser till styrelsens möten fråga om suppleanternas deltagande i styrelsens möten längden på styrelsens möten val av funktionärer och fördelning av arbetsuppgifter fråga om arbetsutskott bestäm hur och i vilken ordning som arbetsuppgifterna i verksamhetsplanen ska utföras val av arbetsgrupper och kommittéer tidsplan för föreningens möten lämpliga programpunkter på föreningens möten Det är ganska säkert att styrelsen inte hinner med alla dessa frågor på ett möte. Bordlägg dem i så fall till kommande möte. Kom ihåg att upprätta en förteckning över de ärenden som bordlagts så att de inte blir bortglömda. 28

Genomgång av stadgarna Det är nyttigt om styrelsen gemensamt går igenom vad som sägs i stadgarna om arbetet. Varje styrelseledamot bör ha ett exemplar av stadgarna. Plan för styrelsens möten Hur ofta ska styrelsen träffas? Ska vi ha en mötesplan för hela året eller endast för tiden fram till första mötet till hösten? Ska vi sammanträda en fast dag i månaden? Observera att enligt normalstadgarna ska styrelsen för lokalförening sammanträda minst tre gånger per år. Ta ställning till var möte ska hållas och om de skall bestå av ev. samkväm. Ska uppgiften att ordna detta alternera eller är det någon/några som tar på sig uppgiften? Kallelser till styrelsens möten Styrelsen i en lokalförening ska av ordföranden kallas till möte 14 dagar i förväg, säger stadgarna. Suppleanternas deltagande i styrelsens möten Ordet suppleant betyder ersättare, vilket innebär att suppleant deltar när ordinarie ledamot är förhindrad. Å andra sidan kan styrelsen tycka att det är bra att suppleanterna deltar i alla möten. Formellt sett är det inget som hindrar det. Men regeln är att rösträtt har en suppleant endast då ordinarie ledamot är frånvarande. Styrelsen bör, oavsett om suppleanterna ska delta i varje möte eller ej, besluta att deras tjänstgöring ska ske efter ett rullande schema. Längden på styrelsens möten Fatta beslut om hur länge styrelsen ska sammanträda varje gång. Detta i synnerhet om det finns ledamöter som har långt till möteslokalen, om det finns ledamöter som har barn och därför måste arrangera barnpassning etc. Korta möten är att föredra. Väl förberedda möten gör det möjligt att hålla tiden och ändå ha uträttat det som ska göras. Ska styrelsen sammanträda på vardagar eller under helger? Fundera över om styrelsen ska ha åtminstone ett internatmöte. Styrelsen bör också diskutera om det är praktiskt möjligt att sammanträda per telefon och över internet. Val av funktionärer och fördelning av arbetsuppgifter på styrelsens ledamöter Enligt stadgarna ska styrelsen i en lokalförening inom sig utse vice ordförande, sekreterare och kassaförvaltare. Se vidare 13 lokalföreningens normalstadgar. Styrelsen bör också fundera över om det är fler funktionärer som bör utses. 29

Här är några andra frågor att ta ställning till. Arbetsfördelningen mellan ordföranden och sekreteraren. Vem ska t.ex. upprätta förslag till dagordning? Ordföranden, sekreteraren eller båda tillsammans? Vem ska vara postmottagare? Hos vem ska föreningens handlingar - i första hand de som genereras under året - förvaras? Det är logiskt att det är hos sekreteraren eller ordföranden. Ska sekreteraren föra diskussionsprotokoll eller beslutsprotokoll? Ta ställning till frågan. Bestäm även hur långt efter möte protokoll senast ska vara klart. Hur ska styrelsen hantera frågan om justeringen av protokollen? Det vanliga är att man vid varje sammankomst utser någon som gör detta tillsammans med ordföranden. Ett råd är att redan vid första mötet besluta att protokollen justeras av ordföranden jämte en ledamot och att man går i bokstavsordning när det gäller ledamöterna. Det är viktigt att styrelsen har kontroll över föreningens eller länsförbundets/distriktets ekonomi. Kassören bör därför vid varje möte lämna en rapport om ekonomin och dessutom några gånger under året visa upp ett delbokslut. Fråga om arbetsutskott I normalstadgar för lokalförening sägs att styrelsen bör utse ett arbetsutskott. Det här är en fråga om vad styrelsen tycker är lämpligt. Om man bedömer att styrelsen kommer att sammanträda tillräckligt ofta, att ärendemängden är sådan att man klarar av den, att ärendena är väl förberedda, då kanske det inte finns anledning att utse ett arbetsutskott. Men man kan också resonera så att det är bra om en rad detaljbeslut fattas av arbetsutskottet och att de stora frågorna diskuteras och beslutas i styrelsen och att dessa ärenden är beredda av arbetsutskottet. Om styrelsen utser ett arbetsutskott får antalet ledamöter i arbetsutskottet inte vara så stort att de är i majoritet i styrelsen. Om ett arbetsutskott utses måste styrelsen ta ställning till vilka befogenheter detta ska ha. Verksamhetsplanen Bestäm i vilken ordning som styrelsen ska ta itu med de arbetsuppgifter som beskrivs i verksamhetsplanen. Kanske att frågorna ska fördelas på styrelseledamöterna med uppgiften att senare återkomma med synpunkter och förslag om hur de ska förverkligas. Val av arbetsgrupper och kommittéer Nu eller senare bör styrelse utse de arbetsgrupper och kommittéer som föreningen eller länsförbundet behöver för arbetet. Styrelsen kan delegera arbetsuppgifter till grupper och kommittéer, men observera att ansvaret finns kvar hos styrelsen. 30

Kommande styrelsemöten Frågorna vid varje möte bör gälla hur styrelsen ska förverkliga den verksamhetsplan som årsmötet fastställt. Hur medlemmarnas intressen bäst kan tillgodoses och hur pengar ska skaffas. Det här är standardpunkter vid varje möte: föregående mötes protokoll (bland annat för att kolla att besluten verkställts) föreningens ekonomi verksamhetsplanen (förslagsvis en punkt i taget) medlemsutvecklingen 5.3 Årsmöten Lokalföreningen Föreningens högsta beslutande organ är årsmötet, där varje medlem har en röst. Föreningens ordinarie årsmöte hålls varje kalenderår och senast under mars månad och före eventuellt länsförbunds årsmöte. Kallelse ska utsändas senast 14 dagar före mötet och bör om möjligt åtföljas av styrelsens verksamhetsberättelse och ekonomisk årsredovisning, revisionsberättelse, förslag till föredragningslista samt till årsmötet inlämnade motioner med styrelsens yttrande. Motionsrätt till årsmötet tillkommer varje föreningsmedlem. Motion till årsmötet skall vara styrelsen tillhanda senast den sista januari. För utövande av rösträtt och fattande av beslut vid årsmöte gäller att årsmötet är beslutsmässigt med det antal medlemmar som infunnit sig, varje röstberättigad person äger en röst, rösträtt inte får utövas med stöd av fullmakt, den mening, för vilken de flesta rösterna avgivits, skall utgöra mötets beslut, såvida inte annat för visst ändamål föreskrives i stadgar, yrkande om bordläggning av viss fråga skall bifallas, om så begärs av minst en tredjedel av de röstberättigade, dock inte ifråga om val eller mer än en gång i samma ärende, då beslut skall fattas med enkel majoritet, vid lika röstetal avgöres val genom lottning men i andra frågor blir mötets beslut enligt den mening, som biträdes av mötets ordförande, begärd omröstning (votering) skall ske öppet, utom vid val, där sluten omröstning skall äga rum om någon röstberättigad så begär, vid sluten omröstning endast sådana röstsedlar godkännes, som upptar namn på i propositionen nämnda kandidater, till samma antal som antalet aktuella platser, beslut om ändring av stadgar fattas i den ordning som föreskrivs av stadgarna, förslag normalt kan avgöras vid årsmöte endast om det blivit antingen framlagt av styrelsen eller skriftligen inlämnat till styrelsen senast vid i stadgarna angiven tidpunkt och dessutom varit upptagen på mötets föredragningslista samt fråga som framlagts på annat sätt än som anges i närmast föregående att-sats, må upptagas till behandling men får avgöras vid mötet endast om enhälligt beslut fattas därom 31