Kongresshandlingar 2018 Innehåll Kongressprogram 2 Föredragningslista 3 Rapport 1 6 Åtgärder med anledning av beslut på kongressen i Upplands Väsby 2015 Förstärkning av lobbyverksamhet Proposition 1 7 Förslag till associerat medlemskap Förbundsstyrelsens förslag till avgift för åren 2019, 2020 och 2021 10 Valberedningens förslag till arvoden 20 Valberedningens förslag till val 21 Verksamhetsberättelse 2015-2018 24
2 Program Tisdagen den 23 oktober 2018 12.00 Registrering för kongressen 13.00 Kongressen öppnas Infrastrukturminister Tomas Eneroth talar Förbundsordförande Peter Norman talar Förbundsdirektör Claudio Skubla talar 14.00 Kongressförhandlingar 17.00 Förhandlingarna beräknas vara avslutade
3 Föredragningslista Förslag till föredragningslista 1. Kongressens öppnande 2. Fastställande av röstlängd 3. Fråga om kongressens stadgeenliga kallande 4. Val av ordförande jämte vice ordförande att leda kongressens förhandlingar. 5. Val av övriga funktionärer för kongressen 6. Fastställande av föredragningslista 7. Förbundsstyrelsens rapport rörande åtgärder av beslut fattade vid tidigare kongress 8. Behandling av förbundsstyrelsens årsredovisningar
4 9. Framläggande av revisorernas berättelser 10. Fastställande av resultat- och balansräkningar 11. Beslut med anledning av förbundsstyrelsens förslag till disposition av resultaten 12. Fråga om ansvarsfrihet för förbundsstyrelsen och förbundsdirektören 13. Behandling av förbundsstyrelsens propositioner 14. Behandling av inkomna motioner 15. Beslut om arvoden 16. Beslut om avgifter
5 17. Val av förbundsordförande 18. Bestämmande av antalet övriga ledamöter och suppleanter i förbundsstyrelsen 19. Val av ledamöter och suppleanter i förbundsstyrelsen 20. Val av revisorer och revisorssuppleanter 21. Val av ledamöter och suppleanter i valberedningen 22. Kongressens avslutning
6 Rapport 1 Åtgärder med anledning av beslut på kongressen i Upplands Väsby 2015 Förstärkning av lobbyverksamheten Vid kongressen 2015 beslutades att de resterande utbetalningarna från försäljningen av AB Svensk Bilprovning om drygt 1,8 miljoner kronor ska behållas i Förbundet för förstärkning av lobbyverksamheten. Totalt sett under åren 2015 augusti 2018 har resursförstärkningen finansierat följande aktiviteter: År 2015 2018 (t o m 31 augusti) JKL, kampanj svarttaxi 1 000 000 Undersökningar/rapporter 900 000 - Peter Stein Demografiska studier - Svenskt Kvalitetsindex - HUI, Vilka företag bryter utanförskapet? - A Beautiful Soup, Sveriges hemligaste kollektivtrafik - Monica Renstig, RATT RUT-avdrag för taxi - Stefan Fölster, Från ta-sig-till-hållplats till Hämtas-hemma - JKL, Svarttaxins framfart på FaceBook, 1 och 2 Totalt 1 900 000 Utöver ovan angivna aktiviteter har Förbundet under perioden 2015-2018 bl a tagit fram fyra Branschlägesrapporter och en ny responsiv hemsida. Förbundet har genomfört aktiviteter under Almedalsveckorna, bl a inom ramen för Partnersamverkan för en förbättrad kollektivtrafik, och varit medarrangör för Persontrafik 2016 i Göteborg. Dessutom ökat engagemanget inom IRU (International Road Transport Union). Förbundsstyrelsen har för avsikt att fortsätta bedriva en väl utvecklad lobbyverksamhet och på än effektivare sätt påverka allmänna opinionen och beslutsfattare samt att öka anseendet för taxibranschen. Förbundsstyrelsens förslag till kongressen: Kongressen beslutar att lägga rapporten till handlingarna.
7 Proposition 1 Förslag till associerat medlemskap Förbundsstyrelsen ser det som en tillgång att ha en god och nära dialog med aktörer som bidrar till taxiverksamheten. Det finns ett stort antal aktörer med sådan anknytning, såsom taxameterleverantörer, bilföretag, redovisningsföretag, utbildningsföretag etc. Förbundsstyrelsen föreslår därför att möjlighet till associerat medlemskap i Svenska Taxiförbundet införs för denna grupp av företag. Liksom de ordinarie medlemmarna ska associerade medlemmar ges tillgång till Förbundets nätverk samt publikationer, information och utredningar som tas fram av Förbundet. Därtill möjlighet till marknadsföring i Förbundets medlemsbrev. Inom ramen för medlemskapet finns också möjlighet till inflytande genom närvaro- och yttranderätt vid Förbundets kongresser samt deltagande i fokus- och referensgrupper. Dessa grupper kan medverka i framtagandet av förslag till styrelsen för beslut om Förbundets hållning i frågor som rör taxinäringen. Dessa grupper kan växla över tid. Förbundsstyrelsen föreslår att avgiften för ett associerat medlemskap inledningsvis prövas med en modell som utgår ifrån tre fasta nivåer: 55 tkr/år, 75 tkr/år eller 95 tkr/år, för mindre, medelstora respektive stora företag. Den associerade medlemmen specificerar själv vad den tillhör, utifrån att förbundsstyrelsen är övertygad om att associerade medlemmar vill att Förbundet ska jobba så mycket som möjligt och därför inte prutar på summorna. I enlighet med ovan föreslås följande justering av Förbundets stadgar (kursiverat): 4 Medlemskap och inträde 1 mom. Medlemskap i Förbundet kan beviljas taxiföretag. 2 mom. Medlemskap i Förbundet erhålls genom inträdesbeslut efter skriftlig ansökan. 3 mom. Ansökan om medlemskap ska avgöras inom tre månader. Beviljat medlemskap är giltigt från den dag den sökande har betalt fastställd avgift. 4 mom. Associerat medlemskap kan beviljas bolag med anknytning till taxibranschen. 8 Representationsrätt och rösträtt vid kongress 1 mom. Rösträtt vid kongress tillkommer medlem. Röstberättigad som samtidigt är ledamot i förbundsstyrelsen har inte rösträtt i frågor som rör förvaltningen under den gångna kongressperioden. 2 mom. Medlems röstetal motsvaras av den årsavgift som ligger till grund för medlemmens senaste debitering före kongressen. För nytillkommen
8 medlem beräknas röstetalet på den årsavgift som fastställts för medlemmen. Antalet röster beräknas genom att avgiften divideras med beloppet för individuellt medlemskap och avrundas till närmaste heltal. 3 mom. Medlem får företrädas med fullmakt. Röstberättigad får rösta för högst 15 procent av på kongressen företrädda röster. 4 mom. Hedersmedlem har närvarorätt vid kongress. Förtroendevalda och förbundsfunktionärer har närvaro- och yttranderätt. Annan person än dessa kan efter förbundsstyrelsens medgivande beviljas närvarorätt. Kongressen kan också bevilja yttranderätt för sådan person. 5 mom. Associerad medlem har närvarorätt samt yttranderätt vid kongress men ej rösträtt. 10 Förbundsstyrelse 1 mom. Förbundsstyrelsen ansvarar för Förbundets angelägenheter i enlighet med gällande lag och dessa stadgar samt kongressens behörigen fattade beslut. Förbundsstyrelsen anställer och entledigar förbundsdirektör. Förbundsstyrelsen ansvarar för att Förbundets egendom förvaltas på betryggande sätt 2 mom. Styrelseledamöter och suppleanter väljs på ordinarie kongress för tiden fram till och med nästa ordinarie kongress. Suppleant som inträtt i förbundsstyrelsen efter avgången ledamot kvarstår i förbundsstyrelsen till och med nästa ordinarie kongress, eller till och med extrakongress som hålls för att fyllnadsval ska ske. Avgående förbundsstyrelseledamot och suppleant kan omväljas. 3 mom. Förbundsstyrelsen består av förbundsordförande samt lägst sex och högst åtta ledamöter jämte högst lika många suppleanter. Suppleanterna inträder i den ordning de valts på kongressen. 4 mom. För valbarhet till förbundsstyrelsen krävs att vederbörande är verksam inom medlemsföretag som inte förlorat sina rättigheter enligt 5 3 mom., som taxitillståndshavare eller i ledande ställning. Högst två av förbundsstyrelsens ledamöter kan väljas som externa ledamöter. Kraven i första stycket ska inte gälla vid val av förbundsordförande eller externa ledamöter. 5 mom. Associerad medlem är ej valbar till förbundsstyrelsen, valberedning eller revisor. 5 6 mom. Den som inte längre uppfyller kriterierna för valbarhet enligt 10 4 mom. ska omedelbart avgå från uppdraget som förbundsstyrelseledamot eller suppleant. 6 7 mom. Förbundsstyrelsen utser inom sig vice ordförande. Om förbundsordföranden lämnar sin post under pågående mandatperiod inträder vice ordföranden som förbundsordförande under tiden fram till och med
9 nästa kongress, eller till och med extra kongress som hålls för att fyllnadsval ska ske. 7 8 mom. Förbundsstyrelsen har sitt säte i Storstockholm där förbundskansliet ska vara inrättat. 8 9 mom. Förbundsstyrelsen sammanträder på kallelse av förbundsordföranden eller förbundsdirektören. Förbundsstyrelsen ska sammankallas så snart minst tre av dess ledamöter begär det. 9 10 mom. Förbundsstyrelsen är beslutsmässig då mer än hälften av antalet ledamöter är närvarande. Vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst. Är förbundsstyrelsen inte fulltalig, ska de som röstar för beslutet utgöra mer än en tredjedel av hela antalet förbundsstyrelseledamöter. 10 11 mom. Förbundsdirektören har närvaroskyldighet vid förbundsstyrelsens sammanträden och har då yttranderätt, samt rätt att på begäran få sin särskilda mening antecknad till protokollet. 11 12 mom. Vid förbundsstyrelsens sammanträden ska föras protokoll. Förbundsstyrelsens förslag till kongressen: Kongressen beslutar i enlighet med förbundsstyrelsens förslag.
10 Avgifter Förbundsstyrelsens förslag till avgift för 2019, 2020 och 2021 Förbundets ekonomiska utveckling Förbundets intäkter kommer främst från medlemmarna i form av medlemsavgifter. I Förbundsstyrelsens budget för 2018 uppgår intäkterna från medlemmarna till 7 741 tkr. Förbundet har också bl a intäkter från utbildning och olika s k samarbetsavtal. Under ett antal år före försäljningen av aktierna i Svensk Bilprovning, år 2013, fick Förbundet betydande inkomster genom utdelningar från bolaget, ca 1,5 MSEK/år. Dessa upphörde i och med försäljningen. Genom besluten på kongressen i Upplands Väsby 2012 och extra kongressen i Göteborg senare under det året har Förbundet ett betydande eget kapital. Förbundsstyrelsen har beslutat om en försiktig placeringspolicy för att säkra en rimlig avkastning på kapitalet. Härigenom har Förbundet en stabil ekonomisk grund att stå på. Utmaningen är att säkerställa att kostnaderna för den årliga verksamheten ligger inom ramen för Förbundets samlade intäkter. Detta har varit svårt att uppnå under ett antal år. Vid kongressen 2012 beslutades att Förbundet utöver ordinarie avgiftsbeslut tillförs ytterligare 1,1 MSEK årligen. Detta belopp ska enligt beslutet finansiera dels en personalförstärkning, dels förbättra och förstärka lobbyarbetet. För åren 2013 2015 tillfördes Förbundet, enligt kongressens beslut, 3,3 MSEK extra av de intäkter som kom från försäljningen av Svensk Bilprovning. För åren 2016 2018 tillfördes Förbundet, enligt beslut vid 2015 års kongress, den sista utbetalningen om ca 1,8 MSEK från försäljningen av Svensk Bilprovning. Det bör dock noteras att inget beslut togs vid 2012 eller 2015 års kongresser om varifrån resursförstärkningen om 1,1 MSEK årligen ska komma framgent. Förbundsstyrelsen anser att den nuvarande nivån för medlemsavgifterna inte är en långsiktig hållbar lösning för att få balans i ekonomin. Redan inför 2012 års kongress uttalades en farhåga om att medlemsintäkterna kan minska på grund av strukturförändringar inom taxibranschen. Den farhågan har besannats. Konsolideringen bland medlemsföretagen har under åren 2013 2015 resulterat i en minskning av medlemsintäkterna om 260 tkr/år. Under åren 2016 2018 har konsolideringen bland medlemsföretagen accelererat och resulterat i en intäktsminskning om 590 tkr/år. Totalt för perioden 2013 2018 har medlemsintäkterna minskat med ca 850 tkr/år. En möjlighet för kommande kongressperiod utgörs av de behörighetskontroller (BKY) som företagen kan göra hos Transportstyrelsen genom Förbundet. Under åren 2014 2018 har Förbundet lagt ner betydande resurser för att skapa och utveckla ett sådant system. Intäkterna från behörighetskontrollerna har delvis blivit försenade på grund av problem hos Transportstyrelsen. Den främsta förklaringen är dock det omfattande
11 utvecklingsarbetet som genomförts åren 2017 och 2018 för att skapa ett delvis nytt system som möjliggör kontroller av trafiktillstånd m m i enlighet med det skärpta beställaransvaret som ålagts transportköpare. Bedömningen är dock att systemet på sikt kommer att ge betydande intäkter till Förbundet då även beställare av transporttjänster m fl ansluts till systemet för att kontrollera trafiktillstånd. Självfallet måste Förbundet långsiktigt uppnå en kostnadsram som inte överstiger de samlade intäkterna. Detta är inte enkelt att uppnå utan tydliga prioriteringar. Under den gångna kongressperioden har effektiviseringar gjorts och personalkostnaderna minskats. Samtidigt sker för närvarande satsningar på en utökad lobbyverksamhet. Enligt förbundsstyrelsens uppfattning är lobbying och påverkansarbete Förbundets viktigaste område att arbeta med förutom medlemsservice av olika slag. Det betyder i praktiken att alla resurser som kan göras tillgängliga används till sådant arbete. Under den kommande kongressperioden väntas en fortsatt strukturförändring mot större taxiföretag. Med oförändrat medlemstal ger det efterhand totalt sett lägre intäkter till Förbundet. Förbundsstyrelsen gör bedömningen att en sådan intäktssänkning inte kan täckas av effektiviseringar. Med en oförändrad verksamhet kan förbundsstyrelsen inte bortse från vissa oundvikliga kostnadshöjningar de kommande åren. Lönerna, som är en väsentlig del av Förbundets kostnader, följer gällande kollektivavtal med årliga lönehöjningar på cirka tre procent. Hyror, serviceavtal, m.m. beräknas också öka. En åtgärd är att Förbundet ges möjlighet att vidga medlemskretsen i enlighet med förbundsstyrelsens proposition till kongressen. Förbundet måste också arbeta med att öka såväl Förbundets medlemstal bland de seriösa taxiföretagen som de övriga intäkter som Förbundet har. Systemet med en lägre avgift per transportör ju större beställningscentralen är, har antagits vid de sju senaste kongresserna. Förbundsstyrelsen föreslår att såväl principen som rabattstegen behålls och att samma sak ska gälla för de medlemmar som har fler än nio taxifordon och endast en transportör. Förbundsstyrelsens bedömning är dock att korrigeringar av medlemsavgiften är nödvändiga för att verksamheten ska komma i balans under den kommande kongressperioden. Förbundsstyrelsen ser ett behov av att höja bilavgiften med 100 kronor och att rabattstegen justeras på så sätt att den högsta möjliga rabatten blir 54 procent av avgiften. Justeringen av rabattstegen är nödvändig för att höjningen av bilavgiften ska få likvärdigt genomslag, i kronor räknat, för samtliga medlemmar oavsett storlek. Under 2020 och 2021 kan ytterligare justeringar av avgiften behövas, varför ett mandat till förbundsstyrelsen behöver ges att själv besluta om en sådan justering. Förbundsstyrelsens överväganden Förbundsstyrelsen föreslår att: - bilavgifterna för 2019 höjs med 100 kronor till 1.060 kronor.
12 - rabattstegen justeras så att den högsta möjliga rabatten blir 54 procent av avgiften. - kongressen ger Förbundsstyrelsen en möjlighet att under kommande kongressperiod själv besluta om en höjning av bilavgiften med högst 200 kr. Dock får höjningen uppgå till högst 100 kr år 2020 och till högst 100 kr år 2021. Varje sådan höjning läggs utanför stafflingen och betalas lika av samtliga medlemmar. Det är Förbundsstyrelsen bedömning att det skapar en rimligt stor handlingsfrihet under kongressperioden utan att extra kongress i detta avseende behöver inkallas.
13 Förbundsstyrelsens förslag till kongressen 1 Medlemsavgifterna höjs under perioden 2019-21. Grundavgiften fastställs till högst 1 280 kronor per transportör och år under 2019-2021. Bilavgiften fastställs till 1 060 kronor per fordon och år under 2019-2021. 2 Förbundsstyrelsen får mandat att under åren 2020 och 2021 utöver de av kongressen beslutade avgifterna under punkt 1, höja bilavgiften med högst 200 kronor. Dock får höjningen uppgå till högst 100 kronor år 2020 och till högst 100 kronor år 2021. Varje sådan höjning läggs utanför stafflingen och betalas lika av samtliga medlemmar. 3 Rabattstegen för medlemmar med fler än en transportör bibehålls men justeras så att den högsta möjliga rabatten blir 54 procent av avgiften. Den procentsats som anges i tabellen är den andel av summan av grundavgifter och bilavgifter som ska betalas av medlemmen. Avgiften = R*(T*G+F*B) där R = den procentsats som anges i tabellen T = antalet transportörer G = grundavgiften F = antalet fordon B = bilavgiften Antal transportörer (T) Procentsats (R) 1 100,00 % 2-50 89,00 % 51-101 85,00 % fr.o.m. 102 t.o.m. 299 sjunker procentsatsen 84,75 % med 0,25 % för en ökning med 2 transportörer 60,25 % fr.o.m. 300 t.o.m. 459 sjunker procentsatsen 60,00 % med 0,25 % för en ökning med 4 transportörer 50,25 % fr.o.m. 460 t.o.m. 619 sjunker procentsatsen 50,00 % med 0,25 % för en ökning med 10 transportörer 46,25 % fr.o.m. 620 transportörer är procentsatsen 46 % och kan inte bli lägre. 46,00 % Procentsatserna i detalj framgår av tabellen på sidan 15.
14 4 Rabattstegen för medlemmar med endast en transportör med fler än nio fordon bibehålls men justeras så att den högsta möjliga rabatten blir 54 procent av avgiften. Den procentsats som anges i tabellen är den andel av summan av grundavgift och bilavgifter som ska betalas av medlemmen Avgiften = R*(G+F*B) där R = den procentsats som anges i tabellen G = grundavgiften F = antalet fordon B = bilavgiften Antal taxifordon (T) Procentsats (R) 1-9 100,00 % 10-50 89,00 % 51-101 85,00 % fr.o.m. 102 t.o.m. 299 sjunker procentsatsen 84,75 % med 0,25 % för en ökning med 2 taxifordon 60,25 % fr.o.m. 300 t.o.m. 459 sjunker procentsatsen 60,00 % med 0,25 % för en ökning med 4 taxifordon 50,25 % fr.o.m. 460 t.o.m. 619 sjunker procentsatsen 50,00 % med 0,25 % för en ökning med 10 taxifordon 46,25 % fr.o.m. 620 taxifordon är procentsatsen 46 % och kan inte bli lägre. 46,00 % Procentsatserna i detalj framgår av tabellen på sidan 16. 5 Förbundsstyrelsen får mandat att besluta om en ingångsrabatt för nya medlemmar under första året med högst 50 procent.
15 Rabattstege för medlemmar med fler än en transportör Avgift per en transportör och ett fordon
16 Rabattstege för medlemmar med endast en transportör Avgift/fordon (+ grundavgift á 1 280 kr x tillämplig procentsats)
Förbundets ekonomi 2015 2017 17
Förbundets budget för 2018 18
19 Valberedningens förslag till arvoden Förtroendevalda Förbundsordförande (FO) 5PBB* per år (utbetalas månadsvis) Övriga styrelseledamöter : Revisorer: 1/4 PBB per år (oförändrat) 1/16 PBB per år (oförändrat) Dagsarvode: Halvt Dagsarvode (högst 5 timmar): Telefonmötesarvode: 1/40 PBB per dag (förändrat) 1/60 PBB per dag (förändrat) 1/180 PBB per påbörjad timme (oförändrat) *PBB = Prisbasbelopp
20 Valberedningens förslag Kongressfunktionärer Kongressordförande: Lennart Kaldéren Förste vice kongressordförande: Peter Norman Andre vice kongressordförande: Lennart Hamnered Sekreterare: Tommy Pilarp Claudio Skubla Justeringsmän och rösträknare: Per-Åke Pettersson Claes Löfvenberg
21 Valberedningens förslag Styrelse Förbundsordförande Chris Heister Stockholm Nyval Övriga styrelseledamöter Magnus Klintbäck VD i Taxi Kurir Stockholm Omval Bawer Coskun Taxiägare i Taxi Stockholm Stockholm Omval Pernilla Samuelsson VD i Topcab Stockholm Omval Pierre Cederberg Taxiägare i Taxi Göteborg ek. för. Omval Jörgen Nygren Umeå Taxi Umeå Nyval Staffan Eklund Sverigetaxi Ludvika Nyval
22 Valberedningens förslag Styrelsesuppleanter Claes Widegren Taxi Stockholm Stockholm Nyval Tommy Edlund Cabonline Helsingborg Omval Reza Saffari Taxiägare i Sverigetaxi Stockholm Nyval
23 Valberedningens förslag Revisorer Lars-Göran Göransson Taxi Stockholm Omval Mickael Hansen Cabonline Group Nyval Revisorsuppleanter Greta Tellström Taxi Stockholm Nyval Ingo Asplund Cabonline Region Väst Nyval
24 Verksamhetsberättelse 2015-2018 Svenska Taxiförbundets vision I konkurrens på lika villkor ska taxi vara den mest säkra, effektiva och miljöanpassade delen av den kollektiva trafiken. Svenska Taxiförbundets kärnvärden Vi kan taxi Svenska Taxiförbundet agerar proaktivt för att slå vakt om taxiföretagarnas intressen. Vi kräver schysta villkor Svenska Taxiförbundet arbetar konsekvent för konkurrens på lika villkor. Vi har hög trovärdighet Svenska Taxiförbundet arbetar långsiktigt. Svenska Taxiförbundets långsiktiga strategiska mål Medlemskap i Svenska Taxiförbundet ska ge ett påtagligt mervärde genom att Förbundet vid varje tidpunkt med en ur branschperspektivet tydlig och kompromisslös hållning arbetar för - att taxibranschen är en del av kollektivtrafiken - att konkurrensen inom taxibranschen sker på lika villkor - att varumärket Taxi åtnjuter ett högt anseende i samhället - att Förbundet har resurser och kompetens som ger handlingsutrymme för en positiv branschutveckling - att medlemmarnas tjänster efterfrågas på villkor som skapar trygghet för taxiföretagen och dess anställda - att medlemmarna har kunskap om och förståelse för vår gemensamma verksamhet Taxiförbundet är en medlemsstyrd branschorganisation som arbetar mot ovanstående vision och långsiktiga strategiska mål samt i enlighet med nämnda kärnvärden. Förbundsstyrelsens ledamöter väljs av kongressen var tredje år och leder förbundets verksamhet mellan kongresserna. Kansliet leds av en förbundsdirektör. Verksamhetsberättelsen redovisar i korthet vilka som varit förtroendevalda och anställda under den gångna kongressperioden samt några av de viktigaste frågorna som förbundet arbetat med under perioden. En branschlägesrapport ges ut varje år.
25 Förbundets ledning Förtroendevalda efter kongressen i Upplands Väsby 2015 Förbundsstyrelsen: Peter Norman, förbundsordförande Magnus Klintbäck, vice ordförande Bawer Coskun Pierre Cederberg Per-Åke Pettersson Pernilla Samuelsson Claes Löfvenberg Stockholm Ekerö Stockholm Ytterby Östersund Stockholm Stockholm Suppleanter: Staffan Eklund Kennet Martinsson Tommy Edlund Ludvika Gävle Helsingborg Arbetsutskottet bestod av: Peter Norman, ordförande Magnus Klintbäck Pierre Cederberg Claudio Skubla Revisorer: Lars-Göran Göransson Anders Karlsson Stockholm Stockholm Suppleanter: Henrik Lundberg Mickael Hansen Auktoriserad revisor: Mats Ohrner, Osborne Johnsons Revisionsbyrå AB Valberedning: Stockholm Stockholm Stockholm
26 Dimitrios Faniadis (sammankallande) Mickael Holländer Ole Oftedal Sasa Vejzovic Lars Åberg Stockholm Hisings-Backa Djursholm Malmö Skellefteå Personliga suppleanter (i motsvarande ordning): Dimitrios Nikopoulos Magnus Wendéus Per Wadstedt Josip Glavas Jörgen Nygren Spånga Onsala Almunge-Gränby Huskvarna Umeå Kanslipersonal: Förbundsdirektör Claudio Skubla Kommunikationschef Irene Fällström (fr o m 20170821) Ansvarig verksamhetsstöd Maria Jemdahl Marknadsansvarig Josefin Deiving (fr o m 20180108) Chefjurist Tommy Pilarp (fr o m 20180901) Chefjurist Anders Berge (t o m 20170531) Projektledare Hans Weinehall (t o m 20161231) Projektledare Ejert Seijboldt (t o m 20180530) Projektledare Anders Böcker (t o m 20170303)
27 Verksamheten 2015 2018 Förändrad medlemsstruktur Konsolideringen i branschen fortsätter och taxiföretagen blir större, aktiebolagen blir fler och de allra minsta företagen minskar i antal. Antalet taxiförare ökar, den fackliga organisationsgraden är låg, konkurrensen är hård och marginalerna för de flesta företag mycket låg. Mångfalden är betydande. Sammantaget ställer detta stora krav på Förbundet när det gäller att företräda medlemmarna och ge en bra service. Det säger sig självt att medlemmarnas behov ser olika ut, främst om man finns inom ramen för en stor organisation eller i ett litet företag. Medlemsservice En viktig del av servicen till medlemmarna är kommunikation och information. Det sker främst genom förbundets hemsida, nyhetsbrev och den egna FaceBook-gruppen. Samarbetet med Spearhead productions AB, ägare till tidskriften Taxi idag, har avslutats. Ägaren har fortsatt att producera och distribuera tidskriften till Sveriges taxiföretag men har sedan december 2017 inte längre någon koppling till Förbundet. En viktig del av rådgivningen till de mindre företagen är att vid behov knyta samman dem med specialister i form av jurister eller ekonomer. Sådana samarbetspartners finns att tillgå på särskilda ekonomiska villkor. En annan viktig del av servicen är att vid behov hjälpa till i diskussioner med ägare av noder, flygplatser, järnvägsstationer, hamnar och liknande om villkoren för att få utnyttja dessa. Så har skett på flera platser runt om i landet. Över huvud taget försöker kansliets personal hjälpa till med myndighetskontakter eller kontakter med andra aktörer för att bistå medlemmar. Inom ramen för Partnersamverkan har förbundet också deltagit i ett utvecklingsarbete inom olika områden för att underlätta för medlemmarna i sin verksamhet. Det kan vara fråga om att ta fram allt ifrån ett enhetligt upphandlingsunderlag till att utveckla nya samarbetsmöjligheter mellan taxibranschens företag och den övriga kollektivtrafiken. Det är viktigt att medlemsföretagen nu tar till vara de nya möjligheter som kan finnas genom nya upphandlingsformer såsom anropsstyrd trafik och taxi i linjetrafik. Sedan år 2014 tillhandahåller Förbundet en tjänst för automatisk digital kontroll av taxiförarlegitimationer. Genom att koppla upp sig mot systemet får taxiföretagen tillgång till ett smidigt verktyg för att uppfylla lagens krav och säkerställa att förarna har giltig behörighet. Systemet används även av buss- och godsföretag för att kontrollera om förarna har erforderliga körkort. För närvarande kontrolleras ca 60 000 förarbehörigheter varje dygn. Under åren 2017 och 2018 har ett intensivt utvecklingsarbete pågått med syfte att utveckla BKY till att också ge möjlighet för upphandlare, transportköpare och trafikföretag att kontrollera giltiga trafiktillstånd. I skrivande stund genomförs piloter för att säkerställa systemets funktionalitet inför en bred lansering i slutet av året.
28 Ett led i medlemsservice är att tillhandahålla olika utbildningsmöjligheter. Branschen behöver välutbildade taxiföretagare med hög kompetens, som därmed kan bidra till att öka branschens anseende. - Bliv-kurs För dem som vill bli taxiföretagare erbjuder förbundet utbildning av hög kvalitet. BLIV-kurserna har ett väl genomarbetat material, som fortlöpande uppdateras. Sedan 2012 har den varit webbaserad. - Taxiförarlegitimation Förbundet har erbjudit två typer av väl genomarbetat självstudiematerial för taxiförarlegitimation. Ett av dessa är ett kompendium, som lades ned i augusti 2018, och det andra är IT-baserat och uppdateras kontinuerligt. En viktig medlemsservice, kanske framför allt för de mindre företagen, är de olika samarbetspartners som förbundet kan erbjuda för inköp av varor och tjänster. Under kongressperioden har förbundet slutit ramavtal med ett antal nya samarbetspartners inom en rad olika områden. Förbundet som branschföreträdare En viktig uppgift för förbundet är att i olika sammanhang företräda den samlade taxinäringen. Det sker på olika sätt och i olika former. En uppgift är att yttra sig till olika myndigheter rörande förslag till regeländringar eller liknande som diskuteras. Det handlar om allt från yttranden över statliga utredningar till inlagor till Transportstyrelsen, Trafikverket, Polisen, Skatteverket eller andra myndigheter. Förbundets personal deltar aktivt i olika samarbetsorgan med olika myndigheter. En liknande uppgift är att bistå statliga utredningar eller myndighetsarbete med sakkunskap inom branschområdet. Förbundet fick som ett exempel lägga ned ett mycket omfattande arbete i samarbete med den statliga taxiutredningen, i regeringens efterföljande arbete med lagrådsremiss och proposition och inför riksdagens beslut av den nya lagstiftningen. Förbundet företräder också branschen i många olika samarbetsprojekt inom transportområdet och vid konferenser av olika slag. Exempel på detta är Partnersamverkan, persontrafikdagarna, årliga trafiksäkerhetskonferenser mm. Förbundet är också medlem i den internationella organisationen IRU för att bevaka taxinäringens intressen. På senare tid har uppgiften prioriterats och sedan våren 2018 är förbundsdirektören vice ordförande i IRU:s taxienhet. Fokus ligger på EU-frågor som kan påverka branschen i Sverige. Förbundet deltar också i ett nordiskt taxisamarbete där engagemanget för de gemensamma frågorna återigen ökar till stor del som en följd av nyligen genomförda avregleringar av de finska och danska taximarknaderna. Ny organisation De senaste tio åren har mycket i Förbundets omvärld förändrats, vilket särskilt märks i att våra tillsynsmyndigheter såsom Trafikverket, Skatteverket och Polisen har omstöpts
29 från regionala till nationella organisationer. Därtill har Transportstyrelsen tillkommit och tagit över de 21 länsstyrelsernas ansvar för taxifrågorna. Samtidigt har också aktiviteter och beslut i EU fått allt mer märkbara effekter på svensk lagstiftning och taxibranschen. För att Förbundet ska vara fortsatt relevant har en förnyelse av såväl kompetenser som arbetssätt och organisation genomförts under kongressperioden. Påverkansarbete och lobbying Förbundets medlemmar är hårt arbetande, seriösa taxiföretagare som betalar sina skatter och avgifter och är stolta över sitt yrke. De utvecklar sina tjänster och lägger ned stor möda på sin kundservice. De kämpar hårt för att få ekonomin att gå ihop och ge sina förare bra arbetsvillkor. Ett stort problem i branschen har under en lång tid varit de oseriösa företagen, s k friåkare, som fuskar med skatter och avgifter. På senare år har den digitala utvecklingen fört med sig att nya fenomen börjat växa fram som riskerar att slå ut de seriösa taxiföretagen. Med enkelheten att nå kunden från olika digitala plattformar har internationella taxi -företag hittat nya affärslösningar. Den digitala tekniken har nyttjats för att runda de etablerade redovisningsrutinerna och därmed det svenska skattesystemet. Såväl polis som övriga myndigheter har hamnat på efterkälken i sin tillsyn. För att komma tillrätta med dessa problem har Förbundet arbetat för att denna osunda konkurrens ska försvinna. Detta har skett på olika sätt, exempelvis genom informationskampanjer, påverkan på politiker och krav på myndigheter att säkerställa att företagen i branschen drivs på ett lagligt sätt. Under senare år har flera genombrott skett i detta arbete. Förbundet har i många år arbetat intensivt för att få till stånd en lagstiftning om obligatorisk tömning och sparande av uppgifter ur taxametrar i redovisningscentraler och i januari 2017 trädde lagen i kraft. Nu måste myndigheterna aktivt använda sig av den lagstiftning som givits dem, vilket Förbundet kommer att bevaka. I maj 2016 tvingades det internationella plattformsföretaget Uber att lägga ner sin storskaligt organiserade svarttaxiverksamhet som marknadsfördes under namnet UberPop. Detta efter intensiva insatser av Förbundet, delfinansierade av dess större medlemmar. UberPop är ett exempel som nu med Förbundets insatser har ett ekonomiskt efterspel att hantera. I juni 2018 fattade riksdagen beslut om att införa en ny kategori av taxitrafik som inte behöver ha taxameter. Detta efter ett flerårigt intensivt arbete av Förbundet med syfte att få till stånd en väl avvägd lösning där möjligheterna till kontroll av regelefterlevnad blir lika goda som för taxifordon med taxameter. I den nya kategorin kan beställningar och betalningar av taxiresor endast göras till beställningscentralen som tar emot och fördelar beställningar av köruppdrag till de taxiförare som är anslutna. För att få driva en sådan beställningscentral ska det krävas tillstånd och taxifordonen måste ha en särskild utrustning. Samtidigt slopas möjligheten att få dispens från taxameterkravet. Lagändringarna börjar gälla den 1 september 2020 och 1 januari 2021.
30 Ett aktuellt hot mot taxibranschen är att svarttaxi via Facebook och liknande digitala kanaler ökar kraftigt. Förbundet har under 2017 och 2018 rapporterat om växande Facebookgrupper som erbjuder svarttaxi. En utveckling som myndigheterna än så länge står handfallna inför och som Förbundet kommer att fortsätta att bekämpa. Sannolikt krävs lagändringar på EU-nivå. Våren 2016 drog Förbundet även igång en kampanj med syfte att öka kännedomen om taxis förtjänster hos de regionala kollektivtrafikmyndigheterna. Den allmänna kollektivtrafiken har brister när det gäller tillgänglighet och kostnadseffektivitet. På vissa landsbygder saknar människor kollektivtrafik helt. På många ställen är kollektivtrafiken begränsad, antingen i antalet avgångar eller vissa tider på dygnet. Detta leder till att hushållen tvingas ha en eller flera privatbilar och att ungdomar löser transporter med svarttaxi via Facebook. Bussar har av hävd utgjort kollektivtrafiken i Sverige. På många ställen går bussar halvtomma eller tomma, med onödiga kostnader, vägslitage och miljöbelastning som effekter. Bussarna går ofta en slinga, som tar tid och innebär en ineffektiv resa för resenären. I samtliga län i Sverige används anropsstyrd kollektivtrafik för områden där resandeunderlaget är för litet för att motivera buss eller tåg. Vissa län använder det mer och andra län mindre. Det har visat sig vara både kostnadseffektivt och uppskattat av resenärerna att byta ut bussar som gått halvtomma eller tomma mot taxibilar som svarar mot behovet och kommer när man behöver en transport. Den anropsstyrda kollektivtrafiken behöver användas mer, för att ge människor alternativ till privatbilen och transportlösningar via sociala medier, som varken kan garantera tillgänglighet eller säkerhet. Anropsstyrd kollektivtrafik kan närmare användas exempelvis genom att: - Utöka det kapillära transportnätet till områden dit det inte går någon kollektivtrafik - Ersätta bussar som går halvtomma eller tomma, inom vissa områden och/eller vissa tider på dygnet - Matartrafik till befintliga stombusslinjer och även till nya stombusslinjer som ersätter busslinjer som åker en runda och stannar på många platser - Temporärt skapa tillgänglighet till nybebyggda områden till dess att det finns tillräckligt resandeunderlag eller till dess att buss/tåg finns. Olika studier har också tagits fram som har kommunicerats via massmedierna. Exempel på detta är: - Peter Stein, Demografiska studier - Svenskt Kvalitetsindex - HUI, Vilka företag bryter utanförskapet? - A Beautiful Soup, Sveriges hemligaste kollektivtrafik - Monica Renstig, RATT RUT-avdrag för taxi - Stefan Fölster, Från ta-sig-till-hållplats till Hämtas-hemma - JKL, UberPop En fråga om skatt - JKL, Svarttaxins framfart på FaceBook, (september 2017) - JKL, Svarttaxins framfart på FaceBook, (maj 2018) Sammanfattningsvis visar medieanalyser att andelen positiva artiklar om taxibranschen nu är fler än de negativa som ett resultat av kampanjen. Taxiförbundet har också stärkt sin position som en seriös organisation med hög trovärdighet. Detta syns inte minst i ett ökat genomslag i media.
31 Framtidsspaning för taxi Mycket talar för att taxiföretagen har framtiden för sig. I förändringens tid är det de snabbfotade och flexibla företagen som klarar sig bäst. Under överskådlig tid kommer klimatfrågan att spela en stor roll för utvecklingen. Här har taxi en potential att bli en aktör som knyter samman Sveriges persontrafik på ett miljöeffektivt sätt. Regeringen har formulerat ett mål som innebär att antalet resor med kollektivtrafik ska fördubblas under perioden 2006-2025. Tyvärr ser utvecklingen ut att gå åt andra hållet. En ökad privatbilism går stick i stäv med Sveriges ambitioner att bli världens första fossilfria välfärdsland. De politiska förslagen har hittills handlat om införande av miljözoner, fler bilpooler, cykelsubventioner, bränslebyte, laddinfrastrukturer, elvägar, Bonus-malus-system, förmånsregler för bilar som klimatstyrmedel, färre parkeringsplatser, osv osv. I debatten kommer självkörande bilar upp som en lösning för såväl persontrafikens tillgänglighet, miljöproblem som trängseln på våra vägar. I en framtid kan säkert självkörande bilar lösa människors behov av transporter, bli mer miljövänliga men kanske inte mindre utrymmeskrävande. Det är många frågor runt den utvecklingen som kommer att ta sin tid. Beteendeförändringar kan inte vänta Kollektivtrafikresandet behöver öka med sju procentenheter per år fram till 2025 för att nå regeringens fördubblingsmål. Det är drygt tre gånger så snabbt som sker idag. En förändring mot minskad privatbilism kan inte vänta. Med investeringar i energieffektiva fordon har taxi en potential att bidra till det hållbara samhälle som efterfrågas redan nu. Om dagens bilberoende resenärer erbjuds enklare alternativ att nå kollektivtrafikens noder kan fler lämna den egna bilen hemma. De stora samhällsvinsterna uppstår om tillräckligt många ges möjligheten att ändra sitt beteende. Cykel i all ära, men barn ska hämtas och lämnas, mat ska handlas och den demografiska utvecklingen pekar på att befolkningen blir allt äldre. Taxi har den flexibiliteten som dagens biltrafikanter efterfrågar. För att fler ska kunna använda taxi i sin vardag krävs ekonomiska styrmedel för att stimulera en övergång till resor med taxi. Enkla lösningar på svåra problem Stefan Fölster, nationalekonom, har för Förbundets räkning, i rapporten Från Ta-sig-tillhållplats till Hämtas-hemma beräknat samhällsvinsterna av att påskynda paradigmskiftet från privat bilkörning till hämt-tjänster. Ett scenario beskrivs där endast 20 procent av dagens bilägare har kvar egen bil år 2030 och istället använder sig av Hämtas-hemma tjänster. Energiförbrukningen skulle minska med 80 procent och avgasutsläpp med över 90 procent. Sammantaget summeras värderingen av vinsterna till 270 miljarder kronor enbart under år 2030. En stor del av denna vinst är besparingar i transportkostnader för de som väljer att resa utan egen bil.
32 Kollektivtaxi Förbundet kan konstatera att taxi har en stor potential att än mer fungera som kollektivtrafikens förlängda arm. Taxiföretagens fordonsflotta är betydligt nyare och mer miljöeffektiv än den privatägda. Genom att främja Hämtas-hemma transporter blir det enklare för fler att bidra till både miljömål och de samhällsvinster som minskad biltrafik bidrar till. Och för de som idag är hänvisade till färdtjänstens regler och beslut kan administrativa kostnader enkelt sparas om vuxna människor själva får besluta om sitt behov av resor. Om taxi skulle omfattas av samma skattereduktion som övrig kollektivtrafik öppnas möjligheter som skulle gagna hela transportsektorns effektivitet. En vinna-vinna situation för såväl resande som näringsliv som samhälle. Bilköer skapar inga vinster och parkeringsplatser kan användas till så mycket annat. Ratt-avdrag kan råda bot mot svarttaxi Skattereduktionerna Rot- och Rut-avdragen infördes för att råda bot på de svarta sektorerna inom bygg- och städbranschen som tenderade att växa sig allt starkare på skattebetalarnas bekostnad. De svarta tjänsterna har blivit en alltmer plågsam verklighet även i taxibranschen där seriösa företag riskerar att slås ut. Förbundet lät civilekonom Monica Renstig under 2017/18 undersöka vad ett Ratt-avdrag, motsvarande en skattereduktion liknande ett Rut-avdrag skulle kunna leda till för taxibranschen. Vad skulle samhället och konsumenten kunna vinna? Såväl taxiresor som kollektivtrafikresandet skulle öka och personbilarna minska. Resenärer som idag tar bilen till jobbet skulle istället kunna ta taxi till stationer och hållplatser och dessutom slippa betala för dyrbar parkering. Ett Ratt-avdrag för taxi skulle dessutom minimera marknaden för svarttaxi. Politik och behovet av enkla jobb Valrörelsen under 2018 har präglats av migrationsfrågor och ordning och reda. I jakten på att skapa enkla jobb i syfte att fler nyanlända invandrare ska kunna komma in på arbetsmarknaden har olika förslag förts fram. Vem som helst kan köra taxi har varit ett argument för att vem som helst som har tillgång till bil ska kunna agera taxi. Utbildning och legitimation anses i detta sammanhang helt plötsligt vara av underordnad betydelse. Det är förslag som Förbundet starkt vänder sig emot och som går stick i stäv mot önskan om ett samhälle med mer ordning och reda. En snabbare handläggning av trafikprov för de som vill bli förare och ett sänkt ålderskrav till 19 år är en betydligt bättre väg att gå. Taxibranschen vill erbjuda kompetenta förare och mer ordning och reda. Inte mindre.
33 Denna verksamhetsberättelse är framtagen av förbundsstyrelsen och förbundsdirektören inför kongressen i Älvsjö den 23 oktober 2018. Peter Norman Förbundsordförande Magnus Klintbäck Vice ordförande Pierre Cederberg Per-Åke Pettersson Bawer Coskun Pernilla Samuelsson Claes Löfvenberg