JUBN02 Skadestånds- och försäkringsrätt ORDINARIE TENTAMEN HT 2015 Tid: Onsdag 28 oktober 2015, kl. 9.00 14.00 Plats: Tetra Laval Examinator: Eva Lindell-Frantz Tillåtna hjälpmedel: Allt utom, internet, mobiltelefon och tredje man. Studenterna får givetvis inte heller samråda med varandra Tentamenspoäng: Poäng per fråga: 15 Poäng totalt: 30 Anteckna ditt skrivningsnummer här och spara detta blad! Tentamensresultatet anslås 18 november Digital tentamenskod: 35667525 Du ska alltid logga in med ditt STiL-id vid en digital tentamen. Ditt personliga STiLid anger du där DigiExam efterfrågar ett Student code. Du ska alltid skriva ditt examinationsnummer samt de fyra sista siffrorna i ditt personnummer överst i svaret på varje ny fråga. Om legitimation ej uppvisas vid skrivningstillfället får studenten inte skriva tentamen. Välformulerade svar. Ange noggrant tillämpliga lagrum, även vilket stycke och vilken mening Du åberopar. Vikt fästes vid att svaren är fullständiga. Det är betydelsefullt att svaren är logiskt uppbyggda, motiverade (omotiverade svar ger inga poäng) och välformulerade kort, klart och koncist! Skrivningsnumret och de fyra sista siffrorna i Ditt personnummer skall anges på alla blad i samtliga svarshäften. Omslagssidan kommer att skiljas från svarsformulären innan dessa överlämnas till rättande lärare. Ditt namn förblir okänt för lärarna under rättning. Lycka till!
FRÅGA 1 Makarna Rolf och Rut Nilsson driver gemensamt ett lantbruk i Västergötland som Rolf övertagit efter sin far Ragnar. Genom ett ledningsrättsbeslut 1990 gavs Televerket rätt att dra en optokabel över fastigheten, det var då Ragnar som ägde och brukade fastigheten. I samband med att ledningsbeslutet togs gjordes det en anteckning i fastighetsregistret om att Televerket beviljats ledningsrätt över fastigheten. Av ledningsrättsbeslutet, som alltså är ett myndighetsbeslut, framgår att markägaren inte utan kabelägarens medgivande får schakta, spränga eller vidta annan liknande åtgärd som kan medföra skada på ledningen. Vidare anges att markägaren är skyldig att i god tid före ett arbete som kan utsätta kabeln för risk, är skyldig att begära så kallad kabelutsättning från kabelägaren. Televerket upphörde som myndighet 1993. Alla rättigheter ifråga om telefoni (vilket inkluderar alla eventuella ledningsrätter) överläts därmed till Telia AB. Makarna Nilsson tog över den aktuella jordbruksfastigheten från Ragnar år 2013. Den 14 maj 2014 var Rolf sysselsatt med att tillsammans med en granne, lantbrukaren Per Skogman, riva en gammal husgrund belägen på Rolfs fastighet. Per hade ställt upp för att hjälpa sina grannar med sin traktorgrävare. Rolf betalade inte något för Pers tjänster, grannarna brukar hjälpa varandra lite då och då. Rolf har t ex hjälpt Per att gjuta grunden till en gödselbassäng. När de nu höll på uppe vid husgrunden kom Rolf plötsligt på att det stod vatten på ett av hans gärden. Han frågade Per om han inte på vägen hem kunde stanna till vid gärdet och ta några skoptag för att luckra upp jorden så att vattnet kunde rinna undan. Per hade inget emot detta. När han och Rolf slutat för dagen svängde han förbi det aktuella gärdet. Han stannade till och tog ett par tag med skopan. Han grävde mycket ytligt, det handlade ju egentligen bara om att skrapa undan det översta marklagret som blivit hårt packat av djuren som gått på betesvallen. Arbetet var så litet att han inte ens behövde fälla ut traktorgrävarens stödben. Vid det tredje skoptaget fick han med sig en svart slang som visade sig vara Telias optokabel. Kabeln slets av. Att reparera kabeln kostade Telia 489 000 kronor, något som de nu begär att Rolf och Rut skall ersätta dem för. I första hand menar Telia att det föreligger ett rent strikt ansvar för det inträffade. I andra hand menar man att det föreligger ett culpaansvar. Telia menar vidare att makarna svarar såväl för sin egen som för Pers försummelse. Om inte paret Nilsson är ansvarigt menar Telia att Per är skyldig att ersätta dem för den skada han orsakat. I förhållande till Per åberopas samma grunder (dvs. rent strikt ansvar respektive culpaansvar) som gentemot makarna Nilsson. Den utredning som gjorts av händelseförloppet visar att den skadade optokabeln låg på 45 cm djup. Rolf kände inte till att kabeln gick över gärdet, han hade visserligen hört sin far beklaga sig över att Televerket fått rätt att dra en kabel över fastigheten, men han har aldrig informerats om var den gått fram, vare sig av sin far eller av Telia. Rut visste absolut ingenting om kabeln, hon kände för övrigt inte heller till att Rolf hade tänkt be Per gräva uppe på gärdet. Per, som emellanåt mot betalning utför grävningsarbeten i bygden, var i och för sig införstådd med att det någonstans på fastigheten skulle finnas
en kabel, men då han, till följd av att han brukar gräva åt andra, hade varit i kontakt med Telia i tidigare ärenden och i samband med detta hade blivit upplyst om att företagets kablar ska ligga på ett djup av 80-90 cm, ansåg han inte att det förelåg någon skaderisk när han nu grävde så ytligt. Per har påpekat att vanliga jordbruksredskap, t ex en plog går ner en 30-40 cm i jorden vid vanlig plöjning, likaså har en så kallad kiselkultivator ett arbetsdjup på 40-50 cm, hans krafsande i ytlagret på jorden måste liknas vid sådant här normalt jordbruksarbete. Telia har medgivit att kabeln vid skadetillfället låg på endast 45 cm djup, men man menar att detta är ointressant eftersom det är allmänt känt, särskilt bland bönder, att nedgrävda kablar kan flytta sig i höjdled i marken beroende på tjälförskjutning, att marken plattas till, eller helt enkelt därför att det övre jordlagret sköljs bort. Telia menar vidare att innan man påbörjade arbetet borde någon ha kontaktat Telia för att få en så kallad kabelanvisning. En sådan anvisning får markägaren kostnadsfritt. Kabelanvisning kan lämnas på telefon om en tjänsteman via Telias kartor kan avgöra om området som ska bearbetas överhuvudtaget inte berörs av någon kabel. I de mer komplicerade fallen, dvs. när markägaren vill utföra arbeten där en kabel löper fram, brukar Telia sända ut en person som mäter ut och markerar var kabeln går. Även detta sker utan att markägaren behöver betala något. Rolf och Rut kände inte till Telias rutiner, men de menar att det i vilket fall inte är rimligt att de skulle vara skyldiga att kontakta Telia så snart de ämnar genomföra normalt jordbruksarbete typ att plöja eller ytligt luckra upp jorden. När nu Telia, helt i strid med markägarens vilja, tilldelats privilegiet att utan ersättning få ha sin kabel på deras mark är väl det minsta man kan begära att denna kabel grävts ned på ett sådant djup att den legale ägarens rätt att bruka jorden inte påverkas? Tid är också pengar resonerar de. Det är ju sin sak att vi inte behöver betala för att någon kommer hit för att förklara var kabeln går fram, men de blir ju hindrade i jobbet, menar Rolf. Skadan hade aldrig uppkommit om bara Televerket grävt ned kabeln 80-90 cm som Telia själva uppgett numera ingår i deras normala rutiner. Telia har invänt att de interna anvisningarna om att kablar ska placeras på 80-90 cm djup inte gällde 1990 då den aktuella kabeln grävdes ned, och även om de hade gjort det är det ändå mycket möjligt att kabeln genom så kallad markvandring kommit att ligga 45 cm under markytan. Härtill kan läggas att de nu gällande anvisningarna endast utgör en rekommendation som kan frångås när förhållandena på platsen gör det svårt eller onödigt kostsamt att gräva så djupt. Det kan tilläggas att makarna Nilsson har en ansvarsförsäkring för sitt jordbruk, denna är emellertid beloppsbegränsad till 200 000 kr vid varje enskilt skadetillfälle. De har varit i kontakt med sitt försäkringsbolag, bolaget menar, precis som makarna Nilsson, att de inte är ansvariga för det inträffade, följaktligen vill bolaget inte utbetala ens 200 000 kronor. Per har också en ansvarsförsäkring, som gäller för det entreprenadföretag han driver inom vilket han normalt utför grävningsarbeten. Pers försäkringsbolag har emellertid vägrat ersätta skadan med hänvisning till att den inte orsakades i hans rörelse (det rörde sig ju om en väntjänst). Oavsett vilket menar försäkringsbolaget att det i vilket fall ändå inte föreligger något skadeståndsansvar för Pers del.
Telia har nu stämt makarna Nilsson samt Per Skogman. Utred rättsläget! FRÅGA 2 a) Makarna Evert och Sigrid Hansson bor i ett över 100 år gammalt hus i Hässleholm. Huset är sedan flera år tillbaka försäkrat hos Riskia. I samband med att man ingick avtal med bolaget fick Evert i egenskap av försäkringstagare sig tillsänt försäkringsvillkoren. Avtalet har härefter förnyats automatiskt ett antal gånger. Något nytt villkorshäfte har makarna Hansson inte erhållit däremot har Evert vid något tillfälle tillsammans med premieavin fått några datautskrivna listor, som varit rubricerade Aktuella villkorsändringar. Det senaste utskicket var inte mindre än nio sidor långt med mycket finstilt text. Varken Evert eller Sigrid har sett sig föranlåtna att sätta sig in i vad som stått i bolagets ganska torftigt utformade utskick. Man har helt enkelt utgått från att man haft ett fullgott försäkringsskydd och att villkorsändringarna förmodligen ändå varit de samma hos andra bolag varför man inte ansett det mödan värt att börja jämföra olika bolags villkor med det egna bolagets. Fredagen den 13 november började det brinna i makarna Hanssons tvättstuga. Brandkår kallades till platsen och huset kunde räddas, dock med stora skador som följd. Efter det att makarna hämtat sig från den värsta chocken vände de sig till Riskia och begärde ersättning för sin skada. Makarna drabbades nu av nästa obehagliga överraskning. Riskias skadereglerare kunde snabbt konstatera att branden orsakats av ett elektriskt överslag och att detta i sin tur berott på att elledningarna i tvättstugan varit i mycket dåligt skick. Med hänvisning till bristande underhåll hävdade bolaget att man inte är skyldigt att ersätta hela skadan. Bolaget hänvisar till att Evert och Sigrid vet att de bor i gammalt hus och att de därför borde ha låtit undersöka och åtgärda de dåliga ledningarna. Ytterligare en försvårande faktor är att makarna byggt till en flygel till huset. Detta hade skett under den senast gällande ansvarsperioden. Enligt bolaget borde makarna ha underrättat dem om att tillbyggnaden. Vidare påpekade man att självrisken är 7 500 kr, detta enligt senaste villkorsändringen. Den tidigare självrisken låg på 3 000 kr. När Evert reagerar över detta förklarar skaderegleraren att det av villkoren framgår att om man hade satt in en jordfelsbrytare i huset så hade självrisken legat kvar på 3 000 kr. En rad bränder orsakade av elektriska överslag hade gjort att bolaget genom självriskhöjningen hade försökt motivera sina kunder till att installera jordfelsbrytare. Detta har bolaget angett i sina utskick till de enskilda försäkringstagarna. Riskias representant påpekar vidare att bolagets samtliga försäkringsvillkor finns lätt tillgängliga på bolagets hemsida på nätet. Telefonsamtal med andra bolag ger vid handen att inget bolag på marknaden har så höga självrisker som Riskia och detta trots att man inte ställer krav på innehav av jordfelsbrytare. När Evert går igenom de papper han fått från bolaget kan han inte finna det aktuella utskicket. Evert kontaktar åter Riskia och menar att det är orimligt att bolaget inte vill ersätta skadan fullt ut. Visserligen har det gått en hel del proppar i huset på sistone, men att
varken han, eller hustrun, har reagerat över detta skall väl knappast kunna ge bolaget rätt att göra stora avdrag på den ersättning de är berättigade till? Vad tillbyggnaden anbelangar så har den klarat sig från branden helt utan skador och det var heller inte där branden uppstod, den är därför utan intresse i sammanhanget. Han anser dessutom att det är oacceptabelt att han och hustrun skall drabbas av den förhöjda självrisken då de inte haft kännedom om villkorsändringen. Sigrid lägger till att en hel del av den skadade egendomen var hennes, bl. a förstördes en värdefull tavla som hon ärvt och som enligt äktenskapsförord var hennes enskilda egendom. Om det nu trots allt kan bli tal om att skadan inte ersätts fullt ut menar hon att det är orättvist att hon ska drabbas av att Evert, som är den som haft ansvar för familjens försäkringar, inte hållit sig underrättad om vilka krav bolaget haft. Diskussionen med bolagets representant blir allt hetsigare och det hela avslutas med att Evert hotar att anmäla bolaget till Finansinspektionen. Skaderegleraren låter sig emellertid inte bevekas utan meddelar kort och gott att Sskadan kommer man att ersätta med 50 % varefter avdrag för en självrisk på 7 500 kr kommer att göras. Om makarna Hansson inte är nöjda med detta blir det process! Evert och Sigrid vänder sig nu till dig och ber om hjälp. Har bolaget verkligen rätt att behandla dem på detta sätt? Utred rättsläget! b) Utgå från att du är skadereglerare på ett försäkringsbolag och att du fått i uppgift att handlägga nedanstående tre skador. Fatta beslut om hur bolaget bör ställa sig i de olika ärendena och motivera ditt ställningstagande! Skada 1 A har anmält en skada på sin parabolantenn. Parabolen är placerad på tomten. Skadan har orsakats av att någon ryckt upp jordkabeln och andra till parabolen hörande anslutningar, A har yrkat på ersättning med 8 346 kr för reparation. Villkor C 1.2. Byggnad Försäkringen gäller för byggnad som du äger och som anges i försäkringsbrevet samt för det som enligt lag hör till denna och för radio- och TV-antenn på sådan byggnad. för ledning, kulvert och annan installation, som du äger och som är avsedd för den byggnad som anges i försäkringsbrevet, fram till förbindelsepunkt till kommunal eller samägd egendom. C3 ANDRA EGENDOMSSKADOR ÄN STÖLD C3.21 Skadegörelse Skadar någon med uppsåt byggnad som anges i försäkringsbrevet eller tomtmark kan du få ersättning. Du kan också få ersättning för skada på lösegendom inomhus om den skadas samtidigt som byggnaden. Undantag
Du får inte ersättning för skada på växthus eller drivbänk för skada på byggnadsmaterial. Skada 2 B har hyrt ut sin studentlägenhet i andra hand under sommaren. B kände inte sin hyresgäst, trots detta lämnade han kvar sin stereoanläggning i rummet eftersom hyresgästen ville låna denna. Hyresgästen tog utan lov med sig stereoanläggningen när han flyttade ut. Anläggningen var värd 17 200 kr. Villkor Allriskskydd för lösöre samt mynt, sedlar och värdehandlingar Försäkringen gäller för plötslig och oförutsedd händelse Aktsamhetskrav Den som handhaft egendomen skall ha gjort detta på ett tillfredställande sätt. Om aktsamhetskravet inte är uppfyllt kan ersättningen sättas ned. Vid allvarlig eller upprepad försummelse kan avdraget bli kraftigt, eller ersättningen helt falla bort. Vid mindre allvarlig försummelse kan avdraget bli måttligt. Ringa oaktsamhet föranleder endast undantagsvis avdrag på ersättningen. Skada 3 Försäkringstagaren, ett oljedistributionsföretag B, har enligt ett avtal med ett oljeföretag, C, åtagit sig att för oljeföretagets räkning ombesörja distribution av petroleumprodukter. Oljeföretaget C hävdar nu att B, i samband med lossning av bensin från ett fartyg, orsakat en kontaminering av ett parti diesel som tillhör C. Enligt C har B tillsammans med fartygets styrman övervakat när cirka 25 000 liter bensin av oförklarlig anledning tankades över i ett bergrum där C förvarade 6 miljoner liter diesel. Oljeföretaget C kräver nu skadestånd av B för det inträffade. B menar emellertid att skadan orsakats av ett misstag begånget av fartygets personal och att man därför inte är ansvarig för skadan. För att kunna bevisa att så varit fallet vänder sig B nu till försäkringsbolaget och begär att detta skall bekosta en utredning av vem som orsakat skadan. Utredningen, som förutsätter anlitande av en sakkunnig konsult beräknas kosta minst 50 000 kr. Vidare vill man att bolaget ersätter skadan för den händelse att utredningen mynnar ut i att man kan anses ansvarig för skadan. Kan du tänka dig att tillmötesgå försäkringstagarens önskemål? Ansvarsförsäkring 11. Vad försäkringen gäller för 11.1 Försäkringen omfattar skadeståndsskyldighet för person- och sakskada samt förmögenhetsskada till följd av sådan ersättningsbar skada.
11.2 Vid skadeståndskrav som omfattas av försäkringen och som överstiger 7 % av prisbasbeloppet åtar sig försäkringsbolaget gentemot den försäkrade att utreda om skadeståndsskyldighet föreligger förhandla med den som kräver skadestånd föra den försäkrades talan vid rättegång eller skiljemannaförfarande och därvid betala de rättegångs- eller skiljemanna kostnader som den försäkrade inte kan utfå av motpart eller annan. betala det skadestånd som överstiger avtalad självrisk och som den försäkrade är skyldig att utge enligt gällande skadeståndsrätt. 12. Försäkringen gäller inte för 12.1 Omhändertagen egendom. 12.2 Skada på sådan del av egendom som skadats på grund av att delen felaktigt eller bristfälligt åtgärdats vid utförandet av den försäkrades åtagande. 12.3 Skada på produkt som den försäkrade levererar. Produkten anses levererad då den enligt köprättsliga regler har avlämnats. Typsvar tentamen 2015-10-28 Notera att det rör sig om just typsvar, vilket betyder att det kan finnas andra sätt att besvara frågorna på som också varit poänggivande. Fråga 1 a) Telia hävdar att det kan föreligga ett rent strikt ansvar för makarna Nilsson, liksom för Per Skogman. Ett sådant ansvar brukar grunda sig på speciallag, avtal eller rättspraxis. Vad gäller strikt ansvar grundat på rättspraxis har det företrädesvis handlat om någon typ av farlig verksamhet när sådant ansvar ålagts ansvarssubjektet. Det rör sig här om en skada orsakad av någon form av grävningsarbete (det kan ju diskuteras om ett ytligt krafsande i jorden fyller kravet på att utgöra grävning, dock talar det faktum att man använder en traktorgrävare för att så skulle vara fallet) varför MB 32:5 kan bli tillämplig (dvs. speciallag). Detta förutsätter emellertid att skada skett på omgivningen, MB 32:1 något som kan diskuteras. Å ena sidan inträffar kapelskadan på fastigheten, å andra sidan får den effekter utanför fastigheten. Det är således inte självklart om man ska använda MB eller SkL i detta fall. Oavsett vilket förutsätter ett strikt ansvar med hänvisning till MB 32:5 att arbetet varit särskilt ingripande eller av annan anledning medfört särskild risk (jfr 2 st). detta är knappast uppfyllt här varför det blir tal om att tillämpa en culparegel oavsett om man går på MB 35:5 eller SkL 2.1.
Det kan dock tilläggas att culpabedömningen i MB kan antas vara strängare än i SkL (jfr Bengtsson), I andra hand har Telia hävdat att makarna Nilsson är ansvariga då de varit culpösa. Makarna har antingen via passivitet (underlåtenhet att inhämta kabelanvisning innan grävningen påbörjades), alternativt aktivitet (att be Johan gräva där han gjorde) orsakat Telia en sakskada. Om culpabedömningen ska kopplas till passiviteten krävs att det förelåg en handlingsplikt för makarna, sådan handlingsplikt kan följa av lag/förordning, avtal, eller av att man framkallar en fara för annan. I förevarande fall kan man eventuellt hänvisa till att det förelåg en handlingsplikt då man genom grävningen orsakade en fara för att kabeln skulle komma till skada. Myndighetsbeslutet är inte att jämställa med vare sig lag eller avtal. Oavsett om culpabedömningen grundas på passivitet, eller aktivitet, torde det dock vara tveksamt om Rut Nilsson kan ställas till svars, hon var ju av allt att döma inte involverad i vad som hände (jfr NJA 1987 s 222). Om lantbruket drivs i handelsbolagsform kan hon i och för sig indirekt dras in i det hela i det att hon i egenskap av bolagsman svarar solidariskt för bolagets skulder, detta behöver dock inte diskuteras här. Var det då culpöst av Rolf att inte inhämta kabelanvisning/alternativt att be Per gräva där han gjorde utan att först försäkra sig om var kabeln gick fram? Här kan man inledningsvis använda sig av den norm som framgår av myndighebeslutet; anvisning ska inhämtas när man ska schakta, spränga, eller vidta annan liknande åtgärd som kan medföra skada på ledningen. Kan grävningen som företogs jämföras med schaktning, eller annan liknande åtgärd? Om så är fallet har Karl helt klart avvikit från normen. Det är dock inte självklart att normen är tillämplig på ett fall som detta. Som framkommit i rättspraxis räcker det emellertid inte alltid att uppfylla de normer som ställts upp (jfr NJA 1985 s 269) en fri culpabedömning kan således företas, där man i sådant fall får resonera kring hur stor risken var för att kabeln skulle komma till skada (svårbedömt), den sannolika skadans omfattning (i förevarande fall ganska betydande), möjligheterna att förebygga skadan (detta kunde ha skett utan kostnad, dock med viss tidsspillan) samt den eventuella riskinsikten hos skadevållaren (Karl var ju trots allt medveten om att det någonstans på
fastigheten fanns en kabel nedgrävd och som bonde borde han kanske ha viss förståelse för att kabeln kunde ligga ganska grunt till följd av tjälförskjutning etc.). Telia har bevisbördan för att culpa förelegat. (poäng förutsätter en utförlig diskussion som behandlar såväl normbunden som fri culpabedömning) Utöver skada, handling/passivitet och culpa krävs även att det förelegat adekvat kausalitet mellan passiviteten/handlingen och den inträffade skadan. Huruvida så varit fallet skall avgöras ur en fackmans perspektiv och i efterhand. Telia har bevisbördan för att adekvat kausalitet förelegat. Vad gäller handling torde det inte vara svårt att visa på åtminstone kausalitet, hade Rolf inte bett Per gräva hade skadan inte inträffat. Adekvansen får avgöras ur en fackmans perspektiv (var det exempelvis förutsebart att kabeln skulle ha vandrat i jorden så att den låg så grunt?). Om ansvarsfrågan avgörs med utgångspunkt i passivitet kan det vara svårt att visa adekvat kausalitet (jfr Åhlénsfallet). Hade skadan kunnat undvikas om kabelanvisning inhämtats? Även om man känt till att kabeln gick fram över det aktuella gärdet hade kanske såväl Rolf som Per utgått från att den inte låg så grunt som den gjorde? HD har lagt fast en viss bevisbördelättnad i de fall skadeståndstalan grundas på passivitet. Telia har i andra hand hävdat att makarna Nilsson svarar för Pers eventuella culpa. Enligt MB 32:5 svarar den som utför eller låter utföra verksamheten för culpa. Makarna bedriver lantbruk, grävarbetet kan ses som ett led i verksamheten. Som framgår av lagrummet svarar de även om de låter någon annan utföra grävarbetet åt dem, detta är en specialform av principalansvar (se Hellner & Radetzki, s. 343 f). Om MB är tillämplig (jfr reservation ovan) är Per ansvarig enligt MB 32:7 (är han att anse som arbetstagare hos Rolf är dock inte detta lagrum tillämpligt). Poänget förutsätter att man noggrant motiverat varför man anser att MB är tillämplig i detta fall, det räcker således inte med att bara kasta fram lagrummet. Vidare krävs en koppling till resonemanget om principalansvar.
Principalansvar kan diskuteras utifrån SkL 3:1 jämfört med SkL 6:5, 3 p. Hellner nämner just bönder som byter tjänster med varandra som ett exempel på rättssubjekt som kan tänkas falla in under Skl 6:5 p 3 (Rolf har ju uppenbarligen hjälpt Per tidigare och nu betalar han tillbaka). Här kan man dock även föra in att Rolf inte har någon direkt kontroll över Per när han utför den skadegörande handlingen, han tillhandahåller heller inte arbetsredskapet. Om Rolf anses som principal får dock handlingen sägas ligga inom ramen för tjänsten (Rolf har ju bett Per utföra arbetet). Principalansvar enligt SkL:s regler träder in för den händelse att Per inte är att anse som självständig företagare (skulle så vara fallet kan ev. MB:s regel, 32:5, om utvidgat principalansvar träda in). Vad gäller Pers ansvar för eget vållande kan inledningsvis sägas att det som redan anförts om tillämpligheten av strikt ansvar i Rolfs fall även gäller för hans del. Ifråga om culpa riktar sig myndighetsanvisningen till fastighetsägaren varför denna inte kan läggas till grund för culpabedömningen. Vad gäller den fria culpabedömningen kan möjligen anföras att Per, som tycks vara van att utföra grävningsarbeten i trakten, borde ha en något högre riskinsikt än Rolf, låt vara att han fått besked om att kablarna brukat grävas ned på ca 70-80 cm djup, även Per torde dock ha en viss insikt om konsekvenserna av tjällossning m m. Om SkL:s regler om principalansvar är tillämpliga följer av SkL 4:1 att det krävs synnerliga skäl för att Per personligen ska kunna ställas till svars. I förevarande fall torde det vara svårt att hävda att detta krav skulle vara uppfyllt. Makarna Nilsson, liksom Per Skogman, verkar mena att, för den händelse att de kan anses ansvariga, bör skadeståndet kunna jämkas med hänvisning till medvållande hos Televerket/Telia. Då MB saknar regler om medvållande blir SkL 6:1 tillämplig i detta fall oavsett vad som sagts ifråga om MB:s eventuella tillämplighet i övrigt. Telia kan knappast anklagas för på vilket djup kabeln grävdes ner på åttiotalet av Televerket, möjligen kan man dock via passiv identifikation tillräknas Televerkets eventuella culpa (om nu sådan kan visas). Ett alternativ är annars att hänvisa till att Telia själv borde ha kontaktat Karl och Gunnel vid något tillfälle och informerat dem om kabelns läge etc. Möjligen kan man argumentera för att man borde tagit kontakt med berörda fastighetsägare då och då, eller åtminstone i samband med att man övertog ledningsrätterna från Televerket. Vad gäller Telias eget agerande handlar det väl då snarast om jämkning pga. passivitet och då det är tveksamt om det förelegat en handlingsplikt kan denna jämkningsgrund troligen avskrivas. Ifråga om
Televerkets agerande (om nu detta kan tillräknas Telia) krävs för jämkning att det utöver culpa föreligger adekvat kausalitet mellan hur man grävt ned kabeln och det faktum att skadan kommit till stånd. Sammanfattningsvis verkar det vara svårt att få till stånd en jämkning pga. medvållande. max 2p Med tanke på att makarna Nilssons ansvarsförsäkring inte täcker hela skadan, och i Pers fall eventuellt inte alls kan man möjligen även åberopa SkL 6:2 till stöd för att jämka skadeståndet då det skulle bli oskäligt betungande att utge hela beloppet. Även om såväl makarna som eventuellt Johan, är näringsidkare kan regeln göras gällande. Slutligen kan jämkning komma ifråga enligt SkL 3:6, detta för den händelse att Rolf (eller om lantbruket bedrivs som juridisk person, detta) blir att anse som principaler för Per enligt SkL 3:1. Slutligen kan konstateras att frågan om Pers ansvarsförsäkring ska täcka skadan i första hand är beroende av om skadan orsakats inom ramen för verksamheten (omfattningsvillkor) och i andra hand att kravet på säväl culpa som adekvat kausalitet är uppfyllt. Max 15p
Fråga 2 Det rör sig här av allt att döma om en villaförsäkring individuellt tecknad av konsument. Bristfälligt underhåll av ledningarna Försäkringsbolaget tycks mena att försäkringsfallet framkallats via passivitet (brist på underhåll), FAL 4:5. För att kunna undgå att ersätta skadan helt eller delvis måste bolaget i detta fall visa att det är bristfälligt underhålla av ledningarna som orsakat skadan (kausalitet). Vidare måste man visa att de försäkrade varit grovt vårdslösa alternativt mer än ringa oaktsamma förutsatt att det i avtalet fanns infört ett förbehåll i avtalet som ålade ansvar redan vid normal oaktsamhet, jfr Om förutsättningarna för påföljd är uppfyllda (vilket är tveksamt) skall nedsättning göras efter vad som är skäligt. I nedsättningsbedömingen skall man ta hänsyn till graden av oaktsamhet samt omständigheterna i övrigt. Eftersom det troligen rör sig om en tämligen omfattande skada borde detta kunna tala för ett lindrigare avdrag. (Många har löst denna del av uppgiften med stöd i FAL 4:6, brott mot säkerhetsföreskrift. Bolaget har dock enligt frågan inte åberopat någon särskild föreskrift i avtalet utan endast rent allmänt hävdat att skadan berott på eftersatt underhåll. Jag har delat ut maximalt 2p för en sådan lösning förutsatt att det av svaret framgår att man utgår från att försäkringstagaren åsidosatt en i avtalet angiven föreskrift samt att det även i detta fall förekommer en ordentlig utredning av vilka omständigheter som i sådant fall kan vägas in i oaktsamhetsbedömningen.) Försäkringstagaren har vidare inte meddelat bolaget att man under senaste ansvarsperiod (Obs! alltså ej i samband med avtalsslutandet) byggt till huset. Det rör sig här om en fareökning enligt FAL 4:3. Många har utgått från FAL 4:1, detta är inte korrekt eftersom det av förutsättningarna framgår att tillbyggnaden gjorts UNDER den senaste ansvarsperioden. För att nedsättning ska komma ifråga krävs därmed att det i avtalet finns infört en föreskrift som ålagt försäkringstagaren att under pågående ansvarsperiod anmäla ändrade förhållanden. Vidare krävs enligt FAL 2:4 samt 8 att bolaget särskilt informerat om villkoret för att detta ska kunna åberopas. Om information lämnats på korrekt sätt och försäkringstagaren av oaktsamhet åsidosatt sin anmäliningsplikt ska nedsättning göras utifrån vad som är skäligt med hänsyn tagen till vilken betydelse förhållandet haft för bolagets bedömning av risken, graden av oaktsamhet samt omständigheterna i övrigt, FAL 4:3 med hänvisning till 4:2 2 st.
En hel del har här talat om prorataavdrag, detta är dock inte aktuellt i konsumentsammanhang. Vad gäller tvisten om självrisken får man här falla tillbaka på vanliga tolkningsprinciper. Bolaget har en informationsplikt förköpsinformation), enligt FAL 2:2. Eventuellt kan villkoret anses falla in under FAL 2:4 1 p (en överraskande begränsning av ansvarets omfattning). I sådant fall kan det inte tillämpas om informationen inte varit tillräckligt tydlig, FAL 2:8. Som ett alternativ är det möjligt att villkoret kan jämkas med stöd av, 36 AvtL. Antingen kan då hänvisas till bristfällig information vid avtalets ingående (för den händelse att det inte är ett villkor som omfattas av 2:4 ), eller så kan det med hänvisning till avtalets innehåll (balansen mellan parternas prestationer) vara oskäligt att tillämpa. Det senare är dock inte särskilt troligt. Vad gäller Sigrids invändning kan följande sägas. Ifråga om ett eventuellt framkallande så omfattar förpliktelsen henne likaväl som försäkringstagaren Evert, jfr FAL 4:5. (de som gått på FAL 4:6 måste i detta fall hänvisa till detta lagrum, slutsatsen är dock den samma) (att hänvisa till FAL 4:8 är inte korrekt, här behövs inte någon identifikation, Sigrid har i egenskap av försäkrad att svara för egen försummelse, jfr 4:5 och 6) Ifråga om fareökningen så drabbar ett åsidosättande varje försäkrad, dvs. är henne, FAL 4:3. (även här är det överflödigt att hänvisa till FAL 4:8) b) Skada 1 Det rör sig här om ett omfattningsvillkor, som kan tyckas oklart. När ett villkor i ett konsumentavtal är oklart skall det tolkas till nackdel för den som formulerat det, 10 AVLK, oklarhetsregeln. Ersättning bör alltså betalas ut, eftersom villkoret tolkas till nackdel för bolaget som formulerat det. ( jfr ARN 1987:52.) 2p om hänvisning finns till AVLK annars
Skada 2 Inledningsvis får man fråga sig om det rör sig om en plötslig och oförutsedd händelse. Att stölden varit oförutsedd lär nog vara givet men frågan är om detta kommit plötsligt. En stöld av denna typ utgör dock knappast något utdraget händelseförlopp varför det mesta talar för att skadan omfattas av skyddet. Aktsamhetsföreskriften utgör ett villkor som ålägger den försäkrade att inte framkalla sitt försäkringsfall (det är inte tillräckligt preciserat för att utgöra en säkerhetsföreskrift) alltså omfattas det av FAL 4:5, kravet på grov vårdslöshet är här bortavtalat. Med hänvisning till stereons värde får man nog anse att aktsamhetskravet blivit åsidosatt, nedsättning kan därför komma ifråga. I nedsättningsbedömningen bör man lägga vikt vid att försäkringstagaren lämnade ut dyrbar egendom till en för honom okänd person. Vidare bör beaktas att stereon hade ett relativt högt värde, trots detta kan dock inte förlusten anses vara särskilt socialt betungande. Har försäkringstagaren personnummer och adress avseende sin hyresgäst kan detta dock betraktas som förmildrande omständigheter. En viss grad av nedsättning bör dock komma ifråga. Jfr ARN 1987:59 (1 p). Skada 3 Det åligger försäkringstagaren att visa att det föreligger ett försäkringsfall som omfattas av försäkringen. Eftersom sådan bevisning ännu inte presenterats kan bolaget inte i detta skede inte avkrävas att ersätta kostnaderna för konsultutredningen. Skulle utredningen visa att ansvaret åvilar försäkringstagaren kan denne i efterhand, kräva ersättning för utredningen. Vad gäller omfattningen av försäkringsskyddet blir det avgörande om bensin respektive diesel kan betecknas som omhändertagen egendom. Om så är fallet täcker inte ansvarsförsäkringen skadan Max 15 p