Licensjakt på lodjur 218 Information från SVA till besiktningspersoner på Länsstyrelserna Erik Ågren, SVA 218 BESIKTNING LODJUR Tre mått som tas i fält vid besiktningen 1. Vikt 2. Bröstomfång (mät straxt bakom frambenen.) 3. Kroppslängd (avstånd från nosspets till svansrot genom att följa kroppens kontur). Skabb? Äldre skador? Titta och känn igenom lodjurskroppen efter äldre skador samt tecken på eventuell skabb. Vid skabb (hårlöshet, eller förtjockad tovig päls och hud) eller andra fynd bör kroppen och förändringarna fotograferas och bilderna läggs in i Rovbase. Referensprov Vid besiktning tas ett referensprov (smal skinnremsa, cirka x 1 cm). Ta längs det flåsnitt som läggs för märkning av skinnet. Skinnremsan blir ett extraprov för individen och dess DNAanalys om kroppen skulle försvinna eller vid osäkerhet att identifiera kroppen i senare skede. Provet läggs i ziploc-plastpåse som ska märkas med Rovbase ID och skickas i brunt SVAkuvert till SVA. Det går bra att skicka flera referensprover i samma kuvert efter att jakten är avslutad. Förvara proverna i frys tills de ska skickas iväg. 1
Märkning av kroppen Besiktningsmannen ska fästa en gul vattenbeständig lapp (erhålls från SVA) på ett bakben, så att lappen sitter kvar under och efter flåning. Rovbase ID ska anges på lappen, innan kroppen skickas till SVA, utöver eventuell egen Lst ID-numrering. Bild 1. Gul märklapp att fästa runt bakbenet på lodjuret. Rovbase och blanketter Vid besiktning fylls blankett L1 och L2 i, samt vid eftersök L3. o Saknas blanketter finns länk till blanketter på startsidan i Rovbase o Dessa blanketter ska från mars 218 vara skrivbara PDF, kan fyllas i på datorn! L2 Besiktning, mätning och provtagning o Justeringar år 218 är att kostnad för skytten att återfå kraniet visar på kostnad inklusive moms, totalt 7 kr (stod 6 kr förut). Fraktkostnad tillkommer. o P g a missar i blanketthanteringen 217 råkade några kranier destrueras, fast återtag var ikryssat på L2 blanketten. Rutinerna har skärpts upp, så att det inte ska behöva ske igen, även för lodjurskroppar som kommer till SVA utan dokumentation. Bra för skyttar att få reda på: Om lodjuret är skjutet i huvudet är det risk för att kraniet är söndertrasat och svårt att sätta ihop när det har preparerats. Även unga lodjur vars kranium inte är färdigvuxet kan falla isär i broskfogarna, vilket innebär ett pussel med många småbitar efter kokning och enzymbad. Registrera gärna i Rovbase så snart som möjligt så att RovbaseID kan anges för varje lodjurskropp, vilket underlättar för alla att hålla koll på fällda djur och djurdelar. o Scanna eller fotografera blanketterna och lägg in som bilaga i Rovbase. Dokumentation till SVA: Kopior på blanketterna ska medfölja kroppen till SVA, alternativt måste blanketterna finnas tillgängliga som bilagor i Rovbase! Skicka kroppen till SVA Varje Länsstyrelse har egna lösningar för att skicka eller transportera djuren till SVA. Vanligast är att skicka i SVA-kartong med SVA-adresslapp (frakten betald). o Används fel postgång riskerar kartongen att hamna på närmaste livsmedelsaffär för utlämning, vilket inte brukar uppskattas. Saknar du SVA-adresslapp eller om den är äldre än 3 månader beställer du en ny på rovdjur@sva.se, då får du en ny via e-post. Kartonger med djur bör skickas måndag-onsdag för att undvika att kroppen börjar lukta illa på någon postterminal över helgen. Förvara kroppen kylt/svalt i väntan på lämplig veckodag att skicka in. 2
SAMMANSTÄLLNINGAR AV DATA PÅ LODJUR Data insamlade på lodjurskroppar som inkommit för undersökning på SVA. Tomas Meijer, 217 VIKT Hanar Vuxna friska lodjurshanar väger i medel 2-22 kg, men det är stor variation. Det tyngsta lodjuret var 34 kg medan vissa individer är något över kg. Ettåriga hanar (12-24 månader) varierar mest, med en medelvikt på ca 18 kg. Anledningen till den stora variationen hos ettåringar är att de fortfarande växer under sitt andra levnadsår (12-24 månader). Därför kan det vara stor skillnad på lodjur fällda i början av året jämfört mot slutet av året. Men en ettåring kan mycket väl väga en bit över 2 kg. Årsungar ( år) som i februari-mars är 8-9 månader gamla väger i medel ca 12 kg (Figur 3), men vikter på över 1 kg förekommer. Honor Lodjurshonor väger i medel 1-17 kg men även hos honor är variationen stor med maxvikter runt 21 kg. De lättaste reproduktiva honor som fött ungar har vägt runt 12 kg. Lodjur kan variera relativt mycket i vikt då de vid god födotillgång kan bli ansenligt feta, främst upplagrat som fett runt inre organ. Årsungar ( år) i februari-mars väger i medel ca 11 kg men kan ha uppnått vuxenvikter redan vid 8-9 månaders ålder i enstaka fall. 3
Vikt (kg) Vikt (kg) Vikt hanar och honor 4 3 3 2 2 1 Hanar Medel 2 4 6 8 12 14 16 18 Ålder (år) Figur 1. Vikt för lodjurshanar vid olika åldrar. 2 2 1 Medel Honor 2 4 6 8 12 14 16 18 Ålder (år) Figur 2. Vikt för lodjurshonor vid olika åldrar. 4
Vikt (kg) Vikt (kg) Vikt unga lodjur 2 2 1 Medel Hanar 2 4 6 8 12 Ålder (månader) Figur 3. Vikt för unga hanar 3 - månader gamla. Levnadsmånad 8-9 motsvarar individer fällda i februari-mars. 2 2 1 Medel Honor 2 4 6 8 12 Ålder (månader) Figur 3. Vikt för unga honor 3 - månader gamla. Levnadsmånad 8-9 motsvarar individer fällda i februari-mars
Bakfotsdyna längd (cm) Framfotsdyna längd (cm) Trampdynans längd SVA har sammanställt mått på stora trampdynans längd, vilket kan ge en indikation på hur stor en spårstämpel i snö eller jord skulle se ut. Dock har lodjur mycket dynamiska tassar som kan spännas ut vid löst snöföre och det blir givetvis en variation på tassavtryckets bredd, något som vi inte har bra data på. Generellt har små ungar kortare trampdyna, men tassarna växer snabbt och ett lodjur som är liten i kroppen kan mycket väl ha stora fötter. Tittar man på en lodjursunge har den oproportionellt stora tassar i förhållande till kroppen. Så generellt kan man inte avgöra om ett vuxet lodjur är stort eller tungt utifrån trampdynans längd. Se figurer 4-. 12 8 6 4 2 1 2 2 3 Levande vikt (kg) Figur 4. Framfotsdynans längd i cm mot levande vikt (kg). 12 8 6 4 2 1 2 2 3 Levande vikt (kg) Figur. Bakfotsdynans längd i cm mot levande vikt (kg). 6
Avstånd mellan hörntänder underkäke (mm) Avstånd mellan hörntänder överkäke (mm) Avstånd mellan hörntänder inte användbart för viktuppskattning Det finns ett visst samband mellan lodjurens vikt och avståndet mellan hörntänderna, där avståndet ökar något med ökad kroppsvikt. Detta är dock mer ett statistiskt samband än något som praktiskt kan tillämpas. Variationen i tandavstånd är så pass stor för en viss given vikt att man inte kan använda avståndet mellan hörntänderna för att få en indikation på lodjurets storlek. Se figurer 6 och 7, där linjen lutar för lite för att tydligt kunna visa ett samband mellan tandavstånd och kroppsvikt. 4 3 3 2 2 1 1 2 2 3 3 4 Levande vikt (Kg) Figur 6. Avstånd mellan hörntänderna i överkäken (mm). 3 3 2 2 1 1 2 2 3 3 4 Levande vikt (Kg) Figur 7. Avstånd mellan hörntänderna i underkäken (mm). 7
Avstånd mellan anus och könsöppning (mm) Könsbestämning Pressar man med ett finger på varje sida om könsöppningen kan man se penis komma fram på hanar, och för honor ses en oval slidöppning. Vuxna hanar har små glesa hullingar runt penisroten, detta saknar årsungar. Lodjurshanar saknar penisben, till skillnad mot bland annat varg och björn. Avstånd mellan anus och könsöppning Avståndet mellan anus och könsöppning är olika mellan honor och hanar. Honor: avståndet är i medel är 27 mm, med ganska liten variation, oavsett kroppsvikt. Hanar: avståndet är mellan - 7mm, avståndet är större hos ett tyngre lodjur. 8 7 6 4 Honor Hanar 3 2 1 2 2 3 3 4 Levande vikt (kg) Figur 8. Avstånd mellan anus och könsöppning hos honor respektive hanar. 8
Beräkning av levandevikt från flådd kropp Besiktning av lodjur ska genomföras innan kroppen är flådd, men kunskap om viktförhållanden kan vara till hjälp om detta inte har kunnat genomföras av någon anledning. Beräkningen är gjord på 88 lodjur med känd vikt före och efter flåning. Resultaten visar exempelvis att för ett lodjur med levandevikt på 9, kg utgör flådd kropp ca 84% och skinnet 16 % av vikten. För ett lodjur med levandevikt på 28 kg utgör flådd kropp 9% och skinnet % av vikten. Beräkning görs med formeln: Levandevikt = (1,786 x flådd vikt) +,97 Kom ihåg att multiplicera siffror inom parentesen först, sedan plussa på,97. Vill man inte räkna kan man titta i tabellen nedan. Tabell 1. Flådd vikt och beräknad levandevikt. Flådd vikt Beräknad levande vikt Vikt på skinnet 8 9, 1, 9,6 1,6 11,7 1,7 11 12,8 1,8 12 13,9 1,9 13 14,9 1,9 14 16, 2, 1 17,1 2,1 16 18,2 2,2 17 19,2 2,2 18 2,3 2,3 19 21,4 2,4 2 22, 2, 21 23,6 2,6 22 24,6 2,6 23 2,7 2,7 24 26,8 2,8 2 27,9 2,9 9
Levande vikt (kg) Samband levandevikt och flådd kropp 4 3 3 2 2 1 y = 1,786x +,97 R² =,94 1 2 2 3 Flådd vikt (kg) Figur 9. Sambandet mellan flådd vikt och levandevikt.