Hallfrim2016. Utställningskatalog. Hallfrim för tredje gången. Världens första. på frimärke. Halmstads ende världsmästare

Utställningskatalog Hallfrim2016 Världens första frimärke Militärer grundade Halmstad FF Hallfrim för tredje gången Halmstads ende världsmästare på frimärke Halmstads lokalpost Hallfrim 2016 1

Välkommen till 100-årsfirandet När Halmstad Filatelistförening beslöt att fira sitt 100-årsjubileum med en utställning, var det naturligt att vi valde namnet HALLFRIM för att markera att det är ett halländskt arrangemang som även övriga halländska föreningar medverkar i. Namnet skapades i Falkenberg 2006 och återkom, likaså i Falkenberg 2012. Eventuella överskott från dessa utställningar går till en gemensam kassa och vars medel används för gemensamma halländska filateliaktiviteter. HALLFRIM 2016 är i många avseenden en traditionell frimärksutställning med exponat i de flesta utställningsklasser, bedömda av en jury, ett stort antal handlare och en större auktion. Men vi har tagit en del nya grepp också. I inbjuden klass (som alltså inte bedöms av juryn) har vi t.ex. endast exponat från halländska samlare med något så unikt - tror vi som ett exponat, utställt vid föreningens jubileumsutställning för 50 år sedan. Detta ungdomsexponat visas bredvid samme utställares exponat av i dag, det med internationell stor guldmedalj belönade Queen Victoria. Utställaren Åke Rietz tillhör dessutom utställningens jury. Likaså unikt åtminstone för Sverige är den auktion på slipsar med filatelimotiv som vi arrangerar på lördagen. Slipsarna finns att beskåda vid HALL- FRIMS disk i entrén. Hur såg Halmstad ut när föreningen bildades? Svaret på frågan finns i den separata utställning med vykort från tiden 1910 1920 som visas i en lokal i anslutning till foajén. Och PHILEA har ställt upp ett nytt vandringspris att delas ut till utställningens bästa exponat i bedömningsklasserna: PHILEA Philatelic Award. Ett nytt grepp tar också Postnord som ger ut tre danska frimärken med Halmstadmotiv. Halmstad blev svenskt 1645 men banden med Danmark finns kvar! Varmt välkomna till en helg i filatelins och vykortens tecken Gunnar Dahlvig Ordförande i Halmstad Filatelistförening Hallfrim 2016 3

Program 12-14 augusti Fredag 12 augusti 10.00 Utställningen öppnar 10.00-18.00 Visning av PHILEAs auktionsobjekt. Monter nr 20 11.00 Utställningen invigs av landshövding Lena Sommestad 18.00 Utställningen stängs Lördag 13 augusti 10.00 Utställningen öppnar 10.00-17.00 Visning av PHILEAs auktionsobjekt. Monter nr 20 10.10-16.00 Utställare visar sina exponat vid ramarna. Se schema nedan 11.00 Föredrag av Peter Lorentzon: Gåvor och donationer till Postmuseum. Lokal 203, plan 2 13.00 Auktion av filatelistiska slipsar. Hallfrims monter i foajén 17.00 Utställningen stängs 18.00 Palmarès i restaurang Spiro Söndag 14 augusti 10.00 Utställningen öppnar 10.00-12.00 Visning av PHILEAs auktionsobjekt. Monter nr 20 10.15-13.00 Utställare visar sina exponat vid ramarna. Se schema nedan 11.00 PHILEAs auktion. Lokal 203, plan 2 14.00 Utställningen stängs. Alla besökare måste lämna lokalen 14.00- Utställare kan montera ner sina exponat enligt utdelad turord ning. Visning av exponat vid HALLFRIM 2016 Lördag 13 augusti Tid Ram Utställare Exponat 10.10 363 Kjell Eriksson Uddevallapost och poststämplar 1713 1948 (PH) 10.30 250 Claes Hederstierna Thule (Trad) 10.50 839 Hans-Ove Aldenbrink Luftskeppet Bodensee (Open) 11.10 396 Göran Persson The Crimean War Efforts (PH) 11.30 276 Claes Hederstierna Halmstad Lokalpost (Trad) 4 Hallfrim 2016

11.50 393 Gunnar Dahlstrand Svenska inrikes postanvisningar 1945-47 (PH) 13.00 806 Margareta von Bahr Lace Meagre Livelihood (Open) 13.20 245 Hans Blom Great Britain Queen Victoria (Trad) 13.40 272 Valter Skenhall Sverige Tjänsteförsändelser 1920 1990 (PH) 14.00 834 Börje Hillfelt Svenska författare på svenska frimärken (Open) 14.20 306 Valter Skenhall 1938 års jubileumsutgåva Gustaf V 80 år (Trad) 14.40 367 Peter Wittsten Sweden-Denmark. Mail in Öresund Region (PH) 15.00 916 Hans-Uno Hansson Baltiska Utställningen i Malmö 1914 (Vykort) 15.20 509 Sven Påhlman Sveriges tjänstebrevkort 1-3 (Helsaker) 15.40 397 Kjell Arvidsson Brevkort med särskild adressremsa (PH) 16.00 277 Staffan Bengtsson Skilling Banco (Trad) Söndag 14 augusti 10.15 234 Lars Haagen Göteborgs Lokalpost 1888 1951 (Trad) 10.30 119 Richard Bodin Swedish Militaries and Volunteers.. (PH) 10.45 906 Sune Brobeck När vi tog tåget till Bökeberg (Vykort) 11.00 259 Jan-Olof Ljung Tysklands första emissioner Bröstsköldarna (Trad) 11.15 934 Einar Nagel White Star Line vs Cunard Line (Vykort) 11.30 267 Sven-Göran Larsson The Stamps of Egypt (Trad) 11.45 512 Lars Olof Nilsson The first Postal cards of Austria- Hungary (Helsaker) 12.00 137 Anders Olason The American Civil War 1861 1865 (Motiv) 12.15 240 Poul Nielsen Svensk Svarslösen 1968 1978 (Trad) 12.30 903 Per-Johan Weidolf Vykortshistoria till 1930 (Vykort) 12.45 251 Ingvar Åkerberg Bandfrimärken 1920 1936 (Trad) 13.00 399 Staffan Bengtsson Färgade Hallandsstämplar (PH) Hallfrim 2016 5

HALLP 4 5 6 7 3 A 367 Posthistoria 353 SFU 338 Posthistoria 352 337 Posthistoria 322 306 Posthistoria 321 2 1 B C Åland Färöarna POSTNORD D 136 101 305 PH 301 277 Trad. fil. 267 251 266 Traditionell filateli 250 217 216 30 137 1 Traditionell filateli Traditionell filateli Traditionell filateli Traditionell filateli Mästarklass Mästarklass Inbjuden klass Inbjuden klass 201 152 16 15 234 233 119 118 Entre 20 Phileas auktionsvisning 19 6 Hallfrim 2016

LAN 8 9 10 11 382 Posthistoria 383 Posthistoria 511 512 539 Helsaker Helsaker Motiv 517 501 400 Aero 368 397 398 524 540 Motiv 548 701 Ungd. 815 816 719 720 Ungdom Ungdom Open Open 707 731 801 830 525 706 905 Vykort 901 840 Open 831 906 Vykort 920 933 Vykort 921 934 Vykort 946 21 23 22 E Riksföreningar 12 13 14 15 18 17 16 Hallfrim 2016 7

Handlare på Hallfrim2016 Monter 1 Collectia AB Box 43 310 20 Knäred 0430 507 43 info@collectia.se www.collectia.se Monter 6 CL Frimärks KB Fågelsångsgatan 3 252 20 Helsingborg 042-21 00 80 Fax 042-12 52 40 cl-frim@telia.com Monter 2 Brevspecialisten G Fredrikson Flisgatan 24 416 78 Göteborg 070-862 11 87 gfcovers@gfcovers.se www.gfcovers.se Monter 3 Fyns Frimærke, Bjarne P Heck Højdevangen 2 Brobyværk 5672 Broby Danmark +45-21 44 44 93 stamps@stamps.dk www.stamps.dk Monter 4 Sven-Olof Elison Sörsedammsvägen 21 432 50 Varberg 0340-124 20 soe@soestamps.se www.soestamps.se Monter 5 Aspbäcks Vykort och Brev HB Antikhallarna, Västra Hamngatan 6 411 17 Göteborg, 031-711 30 69 070-773 81 46 aarno@bredband.net Monter 7 HF Frimärken Lurendalsvägen 7 439 62 Frillesås Tel 0340-65 04 05 Tel 070-688 11 85 info@hffrimarken.com www.hffrimarken.com Monter 8 Frimärks-Netto/ SAFE Album AB Bruksgatan 30 252 23 Helsingborg Tel 042-14 49 82, 042-21 66 60 Fax 042-14 49 82, 042-21 66 60 info@frimarksnetto.se www.frimarksnetto.se www.safealbum.se www.safealbum.dk Monter 9 Frimärkscentrum AB i Växjö Kungsgatan 16 A 352 33 Växjö Tel 0470-198 40 Fax 0470-222 97 manfred@frimarkscentrum.se www.frimarkscentrum.se 8 Hallfrim 2016

Monter 10 JF-Stamps Kim Faurschou Alloekken 24 52500 Odense SV Danmark kim@jf-stamps.dk jf-stamps.dk Monter 11 och 12 Christie s Stamps Tobias C. Fleischer Bernhard Bangs Alle 24, 2000 Frederiksberg Danmark +45-38 33 37 71 fleisner@yahoo.com Monter 13 och 14 Samlartorget Samlartorget Sverige AB Thomas Larsson Gösvägen 6 374 51 Asarum 0706678956 info@samlartorget.se www.samlartorget.se Monter 13 och 14 Tradera Petronella Berke 0727322788 pberke@paypal.com tradera.com Monter 13 och 14 MyStamps Calle Leksell 0705189230 Calle@mystamps.se mystamps.se Monter 13 och 14 Wisby AB Kaj Lundmark 0498241566 kaj.lundmark@hotmail.com Monter 15 Geertzen Philatelie Prins Bernhardstraat 11 3466 LR Waarder Nederländerna +31653447302 geertzen.phila@wxs.nl www.geertzenphilatelie.nl Monter 16 Frimærkebutikken Torvegade 16 A 4640 Faxe Danmark Tel +45-26 80 83 38 info@fb.net www.fb-net.dk Monter 17 Frimärksauktioner i Göteborg AB Eckens väg 16 433 33 Partille Tel 031-44 95 35, 070-810 68 03 Fax 031-44 35 35 stenquist-thematics@telia.com www.swedishstampauctions.com Monter 18 Atlas Häftes AB Dag Hammarskjölds väg 3 E 224 64 Lund Tel 046-32 01 80 Fax 046-32 01 81 stampscovers@atlashaftes.se www.atlashaftes.se Hallfrim 2016 9

Monter 19 Brev & Kort Rolf Lek AB Box 116 141 28 Huddinge Tel 08-746 71 32 Fax 08-746 71 32 rolf.lek@bredband.net Monter 19 Nova Frimärken AB Rådmansgatan 22, 4tr Box 19541 104 32 Stockholm Tel 08-10 83 62 Fax 08-10 83 61 info@novastamps.com www.novastamps.com Monter 20 AB Philea -Auktionsvisning Svartensgatan 6 116 20 Stockholm Tel 08-640 09 78 Fax 08-643 22 38 mail@philea.se www.philea.se Monter 21 Wim Van Der Bijl Zadelstraat 43 Utrecht, 3511 LS Holland Monter 23 Tomi Heinonen Suomen Filateliapalvelu Oy Philatelic Service of Finland Ltd PL 5 FI-20251 Turku Finland myynti@filateliapalvelu.com http://www.stamps.fi Handlare övre plan Kent Jiresjö Kullevägen 31 43934 Onsala Tel 0300-60523 Mobil 0707750825 kent.jiresjo@telia.com Kent Jungkvist Ingareds Skolgata 2 44165 Alingsås kent.jungkvist@telia.com E W Larssons Frimärksaffär Björnövägen 40 lgh 1112 76141 Norrtälje post@ewlarsson.se Monter 22 Kniffka Philatelie Homberger Str. 40 D-47441 Moers Deutschland Phone:+49 (0) 2841 / 8873700 info@kniffka-philatelie.com www.kniffka-philatelie.com 10 Hallfrim 2016

Hitta hit Tågstation 1. STF Vandrarhem och hotell 2. Grand Hotell Best Western 5. Hotell Continetal Sweden Hotels 8. Scandic Hallandia 11. Hotell Natti Natti E6 Norr Utställning Utställning E6 Mitt E6 Syd Det är enkelt att hitta till utställningen. Ta sikte på Halmstads högsta byggnad (Trade Center). Utställningen är belägen i samma område som skyskrapan, cirka 200 meter från byggnaden. Platsen är vid Högskolehallen (Hus I). Adressen är Spetsvikelsgatan 23. Med tåg: Kliv av vid vid Halmstad centralstation. Gå söderut mot skyrskrapan! Följ kartan här intill. Det tar 15-20 minuter att gå. Buss: ta lokalbuss från centralstation till Österskans. Från Österskans ta buss 20 eller 30 och kliv av vid busshållplats vid skyskrapan. Bil: Enklast är att svänga av vid E6 syd och köra mot centrum. Efter ca två kilometer nås skyskrapan. Sväng vänster och sväng andra vänster (vid Maxi). Ta andra vänster igen och så finns en parkering cirka 150 meter från utställningen. Ingång Hallfrim 2016 Skyskrapan 11

Specialpriser 1 3 2 4 5 12 Hallfrim 2016

6 9 7 10 8 1. PHILEA Philatelic Award 2. Grand Prix HALLFRIM 2016 3. Halmstads Filatelistförenings Pris 4. Sveriges Frimärkshandlarförbunds pris 5. Posten Open Trophy 6. SMS Stora Pris 7. Mats Ahlmarks Pris 8. Gunnar Dahlvigs Pris 9. Falkenbergs Filatelistförenings Ungdoms Pris 10. Vykortsstjärnan Hallfrim 2016 13

Utställningens Jury Juryordförande Bengt Bengtsson Varberg Internationell juryman (FIP) Jurysekreterare Tommy Samuelsson Hökerum Regional juryman Seniorkonsult Hasse Brockenhuus von Löwenhielm Gånghester Internationell juryman (FIP) Erik Hamberg Uppsala Internationell juryman (FIP) Åke Rietz Stockholm Arne Thune Larsen Norge Nationell juryman Internationell juryman (FIP) Sten-Anders Smeds Uppsala Peter Nordin Säffle Nationell juryman Nationell juryman 14 Hallfrim 2016

Organisationskommittén Organisationskommittén för Hallfrim 2016 från vänster: Mats Ahlmark, Mikael Starast, Bengt Bengtsson, Christer Brunström, Håkan Andersson, Tore Johansson och Gunnar Dahlvig. Projektledare: Mats Ahlmark Kommissarie: Gunnar Dahlvig Handlarkontakt: Håkan Andersson Ekonomiansvarig: Mikael Starast Juryordförande: Bengt Bengtsson Sekreterare: Christer Brunström Logi och förtäring: Tore Johansson Organisation Katalog: Staffan Bengtsson o Christer Brunström Cafeteria: Tore Johansson Ramansvarig: Mats Ahlmark Press: Staffan Bengtsson o Christer Brunström Hemsida: Mikael Starast Hemsida: www.hallfrim2016.se Hallfrim 2016 15

Halmstads första poststämplar 39 olika stämplar användes med ordet Halmstad mellan åren 1819 till 1920. Tre av dessa stämplar är sällsynta. Det har funnits 39 olika postala stämplar med Halmstadnamnet mellan år 1819-1920, det vill säga från förfilateli tid och fram till att bandmärkena avlöser medaljongperioden år 1921. Vilka är då de svåraste stämplarna? Jo, enligt egen erfarenheter av drygt 10 års samlande av Halmstadsstämplar är det följande: Halmstad Tur stämpel 0 som enligt litteraturen ska ha varit i bruk mellan åren 1908-1920. Den har undertecknad aldrig sett. Vad Tur 0 handlar om går väl aldrig att reda ut. Kanske var det en reservstämpel eller uppsamlingsstämpel av något slag? Däremot är Tur 1 till 4 inte direkt ovanliga. De är till Halmstads första stämpel var utan datum och introducerades 1819. och med ganska vanliga under oscarsperioden (1891-1911) men sällsynta under medaljongperioden (1911-1921), speciellt på frimärken. Halmstad Tidningsexpedition har jag sett två gånger, dels i egen samling och dels en stämpel från 1939. Halmstad bågstämpel typ 4, var endast i bruk mellan åren 1834-35, och användes som som reservstämpel för typ 3. Rak- och cirkelstämpel Några unika stämpeltyper för Halmstad finns inte direkt utan de följer utvecklingen i stort i landet. Den första stämpeln var en raktstämpel som var i bruk 1819-1830. Den ersattes av två bågstämplar typ 1 och typ 2, i bruk 1830 till 1833. Dessa två stämplar är svåra att skilja åt liksom de kommande typ 3 och typ 4. Sak samma gäller fyrkantstämplar typ 3 och typ 4 som togs i bruk 1847. Det som gör samtliga stämplar svåra att skilja är att de har samma diameter. Skillnader får istället sökas i olika avstånd mel- En snygg bågstämpel från första året. 16 Hallfrim 2016

Halmstad normalstämpel 10, typ 1, har siffran 18 annorlunda placerad än typ två. Halmstad normalstämpel 10, typ två, har samma mått som typ 1, vilket gör dom svåra att skilja åt. Fyrkantstämpel typ fyra förekom i blå till blågröna färger åren 1853-55. Kraftig expansion Kring år 1900 ökade antalet brev i landet och Posten expanderade kraflan bokstäver och siffror. Att två stämplar används samtidigt har sin förklaring i att tekniska fel kunde inträffa och att stämplar slits så de behöver repareras. Och brev behöver makuleras oavsett om man har en fungerande stämpel eller ej. Fyrkantstämpel typ 1 och 2 är däremot enklare att skilja åt då de har lite olika storlek. Nst 10 i olika varianter År 1857/58 ersattes fyrkantstämplarna med normalstämpel 10, typ 1 och typ 2. Även dessa två stämplar har samma diameter och är svåra att skilja åt. Lite enklare blir det att skilja Halmstad normalstämpel 10 har förekommit i minst åtta olika varianter från 1858 till 1940-tal. stämplar åt blir det senare, då de får olika diameter. Under vapen- och ringtypsperioden, 1858-1884 användes 7 olika normalstämpel 10. Då vid årsskiftet ersattes dessa med normalstämpel 14, som var den enda Halmstad-stämpeln fram till 1895. Förmodligen fanns det dock olika stämplar men med samma diameter och som inte går att skilja åt. Här finns utrymme för vidare undersökningar, för det verkar mindre troligt att endast en stämpel fanns att tillgå mot bakgrund av att postmängden ökat. Normalstämpel 14 fanns dock i olika stämpelfärger som varierade från röd, lila till blå och givetvis svart färg. Likväl kan de komma från samma stämpel då bara färgen byttes ut. För övrigt finns det två andra stämplar som också har varit färgade. Det är fyrkantstämpel typ 3 som är ganska vanlig mellan åren 1853 till 1855 i olika blå nyanser och normalstämpel 10 typ 7 som sällsynt finns i blå färg. Hallfrim 2016 17

Normalstämpel 14 började användas 1884. Det är en sällsynt stämpel på frimärken med Oskar koppartryck och mer vanlig på boktryck. tigt. Detta syntes också i form av att olika stämplar kom till. Halmstad fick nämnda Turstämplar som egentligen är personliga brevbärarstämplar. Vardera Turen omfattande ett geografiskt område för postutdelning. Halmstad fick också två postkontor, 2 och 3, med varsin stämpel, normalstämpel 33. Även huvudpostkontoret som flyttade in i Riksbankshuset kring 1900 fick en normalstämpel 33 liksom en ny normalstämpel 10 och den nämnda sällsynta Tidningspoststämpeln. Likaså infördes lådbrevstämplar för post som lämnats i postlåda, vilket var en nyhet kring år 1900. I Halmstad fanns två olika lådbrevstämplar med olika diameter och storlek på Lbr. Den mindre varianten på Lbr är mer vanlig än den stora, speciellt under medaljongperioden, då den stora är sällsynt. Under medaljongperioden tillkom bara två stämplar, en 58 stämpel och en normalstämpel 17. Faktum är att 58-stämpeln är ganska sällsynt under nämnda tid. Först efter år 1920 började den användas mer flitigt. Järnvägsstämplar till Helsingborg och Göteborg användes 1899-1900. Dessa förekom i 4 olika varianter. 18 Hallfrim 2016 Kring 1912 fick Halmstad en normalstämpel 58. Den användes dock sällsynt under medaljong perioden. Det finns 5 olika järnvägsstämplar med Halmstad i, oräknat nummerstämplar. Den första, HJJ, är en förkortning Halmstad Jönköping Järnväg. Den stämplen var i bruk 1880-82 och ersattes av en nummerstämpel. År 1899 tillkom Helsingborg-Halmst A, Helsingborg-Halmst B samt Halmst- Göteborg A och Halmst-Göteborg B. Vad dessa A och B betyder vet jag ej, möjligtvis olika vagnar. Dessa stämplar vara bara i bruk till och med 1900. Sammanställning En sammanställning av Halmstads första stämplar finns på en pdf fil med årtal och avtryck på de flesta stämplar. Man ska dock se det som ett levande dokument. Vissa användningstider är osäkra och undertecknad tar gärna emot nya uppgifter kring stämplarna. Kanske finns det också fler än de 38 nämnda i denna sammanställning? Maila mig gärna en bild och lite fakta i så fall så sammanställningen kan kompletteras. Staffan Bengtsson, Halmstad staffan@teknikfor.se

Märket för köptrygghet! Sveriges Frimärkshandlareförbund www.stampdealers.se Hallfrim 2016 19

20 Hallfrim 2016

Hallfrim 2016 21

Exponat och utställare Inbjuden klass 1-3 Sverige, förfalskningar Ett urval från den förfalskningssamling som Expertrådet inom Sveriges Filatelist-Förbund genom donationer byggt upp sedan 1981 4-6 Djur Åke Rietz Halmstad Exponatet utställt i ungdomsklass 1966 7 One penny black världens första frimärke Åke Rietz Halmstad En ram ur Åke Rietz exponat 2016 8-15 Viking Time Gunnar Dahlvig Halmstad En skröna om ett vikingatida nyhetsmagasin med TIME Magazine som förebild. Sanningshalten kan dock vara tvivelaktig 16-20 Varberg och dess postvägar före 1960 Bengt Bengtsson Varberg Exponatet behandlar inledningsvis kronopost och soldatpost samt därefter postföringen vid Varbergs postkontor och de postvägar som från 1874 utgick från Varbergs postkontor 21-26 Sweden Postal Documentation 1595-1855 Lennart Ivarsson Falkenberg Poststämplar, posttjänster, posttaxor, avgifter och dokument 22 Hallfrim 2016 27-29 Vykort utgivna av Hjalmar Ericsons förlag Kungsbacka Bengt Sagsjö Kungsbacka Hjalmar Ericson hade en manufakturaffär vid torget i Kungsbacka under åren 1901-1909. Med hjälp av en fotograf åkte han runt och fotograferade i Kungsbacka och dess omgivningar. Han är själv med på många kort. 30 Privattagna kort från Kungsbacka Bengt Sagsjö Kungsbacka Många privatpersoner tog en rulle film och lämnade den till fotografen, som framkallade filmen. Inlämnaren kunde få kopior med vykortsbaksida, vilken dock saknar text, vilket gör det svårt att identifiera motivet. Mästarklass 101-110 Mail routes and cancellations to and from the mainland of the County Kalmar 1584-1950 Gert Fredriksson Rättvik Exponatet visar utvecklingen av postvägarna till och från Kalmar läns fastland, med hjälp av brev, stämplar, dokument 111-118 Private Ship Letter Stamp Issuing Companies; up to 1900 Jan Berg Stockholm Essays, proofs, issued stamps, varieties, cancellations and usages from the ship letter stamp issuing companies in operation in most parts of the world during the second half of the nineteenth century

119 128 Swedish Militaries & Volunteers in War, Campaigns or in active Service Abroad 1582-1905 Richard Bodin Skogås Exponatet visar postkommunikation inklusive särskilda postarrangemang för svenskar i krig, under militära kampanjer eller i aktiv militärtjänst utomlands. Alla svenska krig och de mest intressanta militära frivilliga hos främmande makt visas med postal objekt 129 136 1890-1942 The second Period of Postal Stationery in Sweden Lennart Daun Brämhult After the first period (1842 1897) changes took place on postal stationery in Sweden (new sizes, new layout and printing dates occurred), forming the second period from 1890 until 1942 137 144 The American Civil War 1861-1865 Background, Course of Events and Aftermath Anders Olason Uppsala En skildring av det amerikanska inbördeskriget. När, varför, hur och var. 145 152 The History of Chemistry Bengt-Göran Österdahl Örsundsbro Kemins historia från hur vi upptäcke att använda naturen i förhistorisk tid fram till dagens kemi och de stora problem den har orsakat vår gemensamma miljö Traditionell filateli 201 208(N) Sverige vapentyp, liggande lejon, ringtyp tandning 14 och tandning 13, 1858 1879 Lars Ekberg Trollhättan Nyansbestämda märken, varianter samt hur de användes på olika typer av försändelser 209 216(N) Ringtyp nyanser och färgstyrkor Christer Karlsson Lindesberg Exponatet fokuserar på ringtypsmärkenas alla färger och breda variation av nyanser 217-222(N) Classic Sweden 1855 1877 Peter Stommendal Trollhättan De sex första utgåvorna av svenska frimärken med nyanser i ostämplat och stämplat skick, varianter samt användningsområden på försändelser 223 228(N) Gustav V profil vänster 1921 1936 Stig Persson Halmstad Nyanser, pappersvarianter och postal användning 229 233(N) Tjänstefrimärken i litet format 1910 1919 Lennart Hultgren Åkarp Provtryck och de olika valörerna på papper med olika vattenmärksvarianter samt användning på försändelser 234 239(N) Göteborgs Lokalpost 1888 1951 Lars Haagen Linderöd Lokalpostens historia med provtryck, frimärken, häften, försändelser och portosatser Hallfrim 2016 23

240 244(N) Svensk svarslösen 1968 1978 Poul M Nielsen Espergærde, Danmark Ett fantastiskt samarbete mellan en privat firma och postverket 245 249(N) Great Britain Queen Victoria. The line-engraved issues Hans H Blom Bergen, Norge Exponatet viser utviklingen av de første britiske utgavene i ståltrykk fra utkast, prøvetrykk og verdens förste frimerke i 1840 og fram til 1880 250(N) Thule 1935 1937 Claes Hederstierna Falkenberg Thules provinsmärken, uppsatta och katalogiserade enligt senaste rön och forskning 251 258(R) Bandfrimärken 1920 1936 Ingvar Åkerberg Jönköping Periodens bruksfrimärken visas i femstrip och fyrblock med olika nyanser och papperssorter. Färgprover, normalprover, avarter visas. Postal användning visas med olika försändelser 259 266(R) Tysklands första emissioner bröstsköldarna och högvalörerna 10 och 30 groschen Jan-Olof Ljungh Falsterbo De första emissionerna ostämplade, stämplade på brev i nyanser, enheter och varianter och de olika valörernas huvudsakliga användningsområden 267 271(R) The Stamps of Egypt 1874-1934 Sven-Göran Larsson Svalöv Traditionell samling med nyanser 272 275(R) 1938 års jubileumsutgåva, Gustaf V 80 år Valter Skenhall Staffanstorp De tre jubileumsfrimärkena 5 öre, 15 öre och 30 öre samt det helsaksbrevkort som utgavs med samma design på valörtecknet som frimärkena så som de fanns tillgängliga på postkontoren samt hur frimärkena och helsaken använts i postala sammanhang 276(R) Halmstads Lokalpost 1945 1947 Claes Hederstierna Falkenberg Exponatet visar framställning och användning av en av den s.k. tredje periodens lokalposter. 277(R) Skilling Banco Staffan Bengtsson Halmstad Sveriges fem första frimärken i nyanser, varianter, eftertryck och på brev Posthistoria 01 305(N) Tidiga svenska poststämplar 1686 1830 Sven-Börje Ewers Lund Exponatet omfattar Stockholms stämplar 1686 1830 och övriga Sveriges stämplar fram till 1830 och hur de användes på olika typer av brev 306 313(N) Sverige Tjänsteförsändelser 1920 1990 Valter Skenhall Staffanstorp Exponatet visar tjänsteförsändelser enligt den tjänstebrevsrätt som gällde f.o.m. 1 juli 1920 och upphörde 30 juni 1990 24 Hallfrim 2016

314 321(N) Falkenbergs posthistoria i äldre tider Roland Andersson Falkenberg När posten kom till Ätradalen. Olika typer av transporter 322 329(N) Svenska postlinjer från Snällpost till Gångpost 1830 1879 Ulf Sahlberg Malmö Snällpost, Diligenspost, Ångbåtspost, Järnvägspost, Gångpost inkl. Kronopost 1830 1879 330 337(N) Carte Postale The Postcard Service from Sweden to abroad during the first period 1872-1939 Staffan Ferdén Märsta The exhibit shows the great development that took place during the postcards first 68 years. 338 345(N) Brevkortets posthistoria i Sverige 1872 1911 Tomas Karlsson Bromma Exponatet visar brevkortet som postal tjänst i Sverige under de 40 första åren 346 352(N) Madeira Postal History 1778-1945 Björn Jonasson Hestra Exponatet visar tiden före och under frimärkstiden. Posttaxor, postala perioder, postrutter och frimärken 353 357(N) Posthistoria från Jämtland 1717 ca 1930 Sigvard Grelsson Östersund Stämpeltyper vid postanstalter i Jämtlands län, på frimärken, kvitton, försändelser (inkl. kronopost), portosatser, ångbåt och någon lantbrevbäring 358 362(N) Kenya Uganda Tanganyika (KUT). Censurpost, tjänstepost, läger/fångpost i samband med andra världskriget Bertil Ljungh Limhamn Belyser företeelserna i samband med andra världskriget 363 366(N) Uddevallapost och poststämplar 1713 1948 Kjell A. Eriksson Uddevalla Presenterar utvecklingen vid posten i Uddevalla med betoning på poststämplarna 367(N) Sweden Denmark: Mail in Öresund region 1848 1869 Peter Wittsten Rungsted Kyst (DK) The Development of Mail between Denmark and Sweden in the Öresund Region with special Focus on the near Zone Rates valid in the Period 368 371(N) Stempel og posthistorie kring postkupéekspedisjonane på Södra Stambanan Audun Hanstveit Bergen, Norge Eksponatet tek føre seg sendingar og stempel ned anknyting til postkupéekspedisjonane på Södra Stambanan. Det er lagt særleg vekt på PKXP nr. 2 og sendingar til og fra utlandet 372 377(R) Posthistoria för vykortssamlare Per Gustafson Uppsala Exponatet visar och berättar hur mycket spännande posthistoria man kan utläsa av gamla vykort Hallfrim 2016 25

378 382(R) Posten och postvägar i Uppland Giselher Naglitsch Märsta Postanstalternas och postvägarnas inrättande och förändringar i Uppland från 1636 till ca 1885 383 387(R) Hällristningar 1954 1972 Per-Olof Jansson Bohus Exponatet beskriver hur utgåvan använts för att betala de olika postala tjänster som fanns under perioden både inrikes och utrikes 388 392(R) Austria Costume Issue 1948 1963 Per-Olof Jansson Bohus Exponatets syfte är att beskriva hur utgåvan användes för att betala de olika tjänster som var tillgängliga under perioden 393 395(R) Svenska inrikes postanvisningar 1945 47 Gunnar Dahlstrand Hisings Kärra Från ett plundrat parti har jag gjort en studie över en anvisnings olika produktionsled 396(R) The Crimean War Efforts in the Baltic the Events in a Postal Perspective Göran Persson Östhammar Under Krimkriget genomförde de engelska och franska flottorna en blockad av de ryska och finska sjötransporterna i Östersjön. Exponatet visar postvägar och porton till och från blockad-flottorna och beskriver påverkan på postgången omkring Östersjön. 397(R) Brevkort med särskild adressremsa Kjell Arvidsson Hässleholm Brevkort för användning i skrivmaskin 398(R) Perfins Stellan Swenson Olofström Visar föregångare till perfins i England och Sverige, tidiga perfins i England och svenska försändelser med perfins 399(R) Färgade halländska stämplar Staffan Bengtsson Halmstad Färgade halländska stämplar från förfilateli till modern tid 400(R) Halmstads första poststämplar Staffan Bengtsson Halmstad Halmstads poststämplar 1819 1921 Helsaker 501 508(N) Sveriges brevkort 1872 1921 Louise Lindblom Bergen Norge Exponatet visar av svenska postverket utgivna brevkort, både enkla och dubbla 509(N) Sveriges tjänstebrevkort 1 3 Sven Påhlman Ängelholm De olika klichétyperna, färgnyanserna, kartongtyperna samt olika postala funktioner beskrivs 510(R) The Formular Cards of France 1870 & 1873 Lars-Olof Nilsson Trelleborg Formulärkorten för postgång med bemannad och obemannad ballong under Paris belägring 1870-71 samt de första utgåvorna av brevkort utan värdestämpel 1873 26 Hallfrim 2016

511(R) The Formular and Postal Cards of Chile 1871-72 Lars-Olof Nilsson Trelleborg Chiles manga utgåvor under ett år av formulärkort och brevkort 512-514(R) The first Postal Cards of Austria-Hungary Lars-Olof Nilsson Trelleborg Österrike-Ungerns 28 brevkort 1869-1874 I olika typer och varianter. 515 517(R) Sveriges kortbrev 1889 1922 Louise Lindblom Bergen, Norge Exponatet visar av svenska postverket utgivna kortbrev Aerofilateli 518 524(N) Svenska luftpostförbindelser till utlandet 1920 1945 Stig-Arne Svensson Gnosjö Åskådliggör luftpostens tidiga befordringsvägar från Sverige till utlandet 1920 1945. Portosatserna redovisas i allmänhet i detalj. Motivfilateli 525 529(N) En tur med den spårbundna stadstrafiken Kalle Berg Linköping En filatelistisk beskrivning av hur en tur med den spårbundna stadstrafiken kan gestalta sig för en betraktare som följer med på turen 530 533(N) Igelkotten, dess liv och leverne Bertil Eriksson Tyresö Ger fakta om igelkotten, hur den lever, vad den lever av och dess fiender 534 538(N) Om du bott i Jämtland Göran Modén Frösön En filatelistisk berättelse om hur det är att leva och bo i Jämtland, i glädje och sorg, i arbete och fritid 539(N) 1929 Ett märkesår för utställaren Gunnar Dahlvig Laholm Utställaren och vad som hände ute i världen under hans födelseår 540 547(N) Toys and Games as Preparations for adult Life Sofia Grönqvist Hammarö Exponatat visar leksaker och lekar utifrån hur de förbereder barnen för ett liv som vuxna 548(R) Livet i byn Sven-Olof Elison Varberg En berättelse om en sjuårings upplevelser i Byn under året Litteratur 601 Facit Special Classic 2016 Facit Förlags AB Specialkatalog över de nordiska ländernas frimärken fram till 1951 602 Facit Norden 2016 Facit Förlags AB Specialkatalog över de nordiska ländernas frimärken från 1951 och framåt. Innehåller också en förenklad del av ländernas frimärken före 1951 Hallfrim 2016 27

603 Facit Sverige 2015 Facit Förlags AB Katalog innehållande Sveriges frimärken, svensk privat lokalpost, brevmärken från Höstsol och brevmärken Svenska Flaggan 604 Facit Postal IX Facit Förlags AB Specialkatalog innehållande svensk postal historia, ortstämplar och övriga postala stämplat 605 Motivsamlaren 2015 Svenska Motivsamlare SMS Motivsamlarnas medlemstidskrift 606 Militärpostal Tidskrift nr 78/2015 och nr 79/2016 Staffan Karlsson Järfälla 607 Aktuellt om Posthistoria nr 13/2016 Staffan Karlsson Järfälla 608 Häftessamlaren årgång 2015 Riksföreningen Häftessamlarna 609 Utställningskatalog HALLFRIM 2016 Hallfrim organisationskommitté Undgdom A (max15 år) 701 702(N) Svenska bandmärken 1920 1936 Victor Stommendal Trollhättan Svenska bandmärken i ostämplat skick och olika användningsområden på försändelser 703 706(N) Swedish Coil Stamps 1920 1938 Oscar Stommendal Trollhättan Svenska bandmärken med nyanser, varianter samt användningsområden på försändelser 707 710(N) Flaggor i världen Kristoffer Barkenfelt Skara Olika flaggor från länder i världen samt deras historia och ursprung 711 712(N) Fotboll Felicia Nordlund Skara Fotbollsspelets historia, spelarnas roller, VM i fotboll, klubbfotboll 713 714(N) Vinter OS Tobias Staf Skara Exponatet visar de Olympiska spelens historia, vinter-os ursprung och vinter- OS-spel år efter år 715(N) Katter Janatan Barkenfelt Skara Beskrivning av kattraser och lite av dess historia och ursprung 716 717(N) Dans genom tiderna Elizabeth Espinoza Skara Jag berättar om dansens ursprung (folkdans) och betydelse. Olika typer av danser 718 719(N) Min del av världen Elizabeth Espinoza Skara I mitt exponat kommer ni att se åtta länder i Mellanamerika, historia, kultur, tradition 28 Hallfrim 2016

720 721(N) Big Animals on the Planet Tellus Gabriel Petersson Staffanstorp Exponatet visar några av de Big Animals som lever eller har levt på vår planet Tellus. Jag vill berätta i vissa fall var, när och hur de levat/lever samt hur många som finna kvar 722(N) Svampen, ett äventyr Stella Pedersson Huddinge 723(N) Hästen Stella Pedersson 724(N) Dinosaurier Oscar Magnusson 725(R) Fotboll Thomas Bah Huddinge Tyresö Kista 726(R) 1900-talets kungar i Sverige Zack Stenberg Huddinge Undgdom B (16-18 år) 727 728(R) En båtresa i Norden Rasmus Edström Skara Samlingen beskriver sjöfarten i Norden Undgdom C (19-21år) 729 731(N) Alfred Nobel and the Swedish Nobel Prize Winners Cecilia Nilsson Huddinge Open 801 805(N) Släktnamnet Fåhræus och dess bokstavliga komplikationer Ann-Mari Fåhræus Horn Utgångspunkten är bakgrund till släktnamnet, några kända bärare av detsamma och därefter svårigheten att stava det rätt, exemplifierat med kuvert med felstavad adressat 806 810(N) Lace: Meagre Livelihood Magnificent Luxury Margareta von Bahr Trollhättan Exponatet fokuserar på spetsarnas betydelse, från medeltiden till i dag. Inte många har klart för sig deras sociala, kulturella och ekonomiska betydelse 811 815(N) Barnböcker ett frimärke blir till Sofia Grönqvist Hammarö Exponatet utgår från den svenska utgåvan på temat barnböcker från 2010. Exponatet visar vägen från valt tema till färdig utgåva 816 819(N) DANICA Finn Nielsen Helsingborg Danmarks historia på utländskt material 820 826(N) Mission och kommunikation i Kongo med Svenska Missionsförbundets söndagsskola Joel Yrlid Borås Svenska Missionsförbundets arbete i Kongo, vilka blev missionärer och hur reste de till Kongo och mellan sina missionsstationer. Hur skedde posthanteringen. 827 830(N) Tre generationer jurister under tre kungar Jan Dahlström Kristianstad Gamla dokument berättar om tre generationer som levde mellan 1807 och 1931 Hallfrim 2016 29

831 833(R) Ersta Diakonisällskap Mikael Magnusson Hässelby Exponatet försöker illustrera en institution med frimärken, brev, firmapost och annat 834 838(R) Svenska författare på svenska frimärken Börje Hillfelt Jönköping Svenska författare på frimärken kompletterat med vykort och författarnas anor 839 840(R) Luftskeppet Bodensee 1919-20 Hans-Ove Aldenbrink Bankeryd Exponatet visar olika typer av objekt med anknytning till luftskeppet Bodensee Vykort (upptill 21 år) 901 902(N) Våra husdjur Tina Bah Vykort (över 21 år) Kista 903 905(N) Vykortshistoria till 1930 Per-Johan Weidolf Växjö Vykortets historia som börjar med brevkort, brevkort som senare illustreras, först med små illustrationer som sen blir allt större för att ta upp hela skrivsidan 906 910(N) När vi tog tåget till Bökeberg Sune Brobeck Trelleborg Exponatet skildrar en tågresa från Trelleborg till bokskogen Bökeberg i början av 1900-talet 911 915(N) På kur till Karlsbad! Stig Asklund Stockholm Liv och gäster pp en kurort vid förra sekelskiftet 916 920(N) Baltiska Utställningen i Malmö 1914 Hans Uno Hansson Kungsbacka Baltiska Utställningen var en konstindustri- och hantverksutställning med deltagande från de då endast fyra länderna kring Östersjön: Sverige, Danmark, Tyskland och Ryssland 921 925(N) Rügen semesterön med en spännande historia Bertil Ljungh Limhamn Teckna en bild av Rügen för att öka kunskapen om n som sådan samt att öka förståelsen för de historiska kopplingarna med Skåne 926 930(N) Nils Thomasson, fotografen som berättar Jämtlands historia 1899-1970 Göran Modén Frösön Jämtland och Härjedalen har fått mycket av sin historia dokumenterad genom samefotografen Nils Thomassons bilder 931-933(N) Tennismodet genom tiderna Gunnar Dahlvig Laholm Visar damernas och herrarnas klädsel utvecklats sedan lawntennisen slog igenom vid slutet av 1800-talet 30 Hallfrim 2016

934 938(N) White Star Line vs Cunard Line Einar Nagel Lerum Kampen mellan två av Europas mest berömda passagerarrederier 939 941(R) Västgötars val av vykort och vad de kan berätta Ann-Mari Fåhræus Horn Frankerade och postbehandlade moderna vykort som tävlingssvar åren 1986 1989. Deras motiv står för berättelsen och de illustrerar olika teman och kommenteras i enlighet med dessa 942 946(R) Sjukhus i Stockholms län Hans Magnusson Vallentuna Exponatet visar tidigare och nuvarande sjukhus i Stockholms län och omfattar ca 30 av de 45 sjukhusen i samlingen Hallfrims stämplar Inför Hallfrim har inte bara Postnord tagit fram speciella frimärken utan också speciella poststämplar, en dansk och tre svenska. De tre sistnämnda stämplarna är en för varje utställningsdag. Hallfrim 2016 31

Utställarförteckning Ramnummer Aldenbrink, Hans-Ove 839-840 Andersson, Roland 314-321 Arvidsson, Kjell 397 Asklund, Stig 911-915 Bah, Thomas 725 Bah, Tina 901-902 Barkenfelt, Jonatan 715 Barkenfelt, Kristoffer 707-710 Bengtsson, Bengt 16-20 Bengtsson, Staffan (3) 277, 399, 400 Berg, Jan 111-118 Berg, Kalle 525-529 Blom, Hans H 245-249 Bodin, Richard 119-128 Brobeck, Sune 906-910 Dahlstrand, Gunnar 393-395 Dahlström, Jan 827-830 Dahlvig, Gunnar 21-26, 539, 931-933 Daun, Lennart 129-136 Edström, Rasmus 727-728 Ekberg, Lars 201-208 Elison, Sven-Olof 548 Eriksson, Bertil 530-533 Eriksson, Kjell A 363-366 Espinoza, Elizabeth 716-717, 718-719 Ewers, Sven-Börje 301-305 Expertrådet 28-30 Facit Förlags AB 601, 602, 603, 604 Ferdén, Staffan 330-337 Fredriksson, Gert 101-110 Fåhræus, Ann-Mari 801-805, 939-941 Grelsson, Sigvard 353-357 Grönqvist, Sofia 540-547, 811-815 Gustafson, Per 372-377 Haagen, Lars 234-239 HALLFRIM 2016 609 Hansson, Hans Uno 916-920 Hanstveit, Audun 368-371 32 Hallfrim 2016 Ramnummer Hederstierna, Claes 250, 276 Hillfelt, Börje 834-838 Hultgren, Lennart 229-233 Häftessamlarna 608 Ivarsson, Lennart 8-15 Jansson, Per-Olof 383-387, 388-392 Jonasson, Björn 346-352 Karlsson, Christer 209-216 Karlsson, Staffan 606, 607 Karlsson, Tomas 338-345 Larsson, Sven-Göran 267-271 Lindblom, Louise 501-508, 515-517 Ljungh, Bertil 358-362, 921-925 Ljungh, Jan-Olof 259-266 Magnusson, Hans 942-946 Magnusson, Mikael 831-833 Magnusson, Oscar 724 Modén, Göran 534-538, 926-930 Nagel, Einar 934-938 Naglitsch, Giselher 378-382 Nielsen, Finn 816-819 Nielsen, Poul M 240-244 Nilsson, Cecilia 729-731 Nilsson, Lars-Olof 510, 511, 512-514 Nordlund, Felicia 711-712 Olason, Anders 137-144 Pedersson, Stella 722, 723 Persson, Göran 396 Persson, Stig 223-228 Petersson, Gabriel 720-721 Påhlman, Sven 509 Rietz, Åke 4-6, 7 Sagsjö, Bengt 27-29, 30 Sahlberg, Ulf 322-329 Skenhall, Valter (2) 272-275, 306-313 Staf, Tobias 713-714 Stenberg, Zack 726 Stommendal, Oscar 703-706

OFFICIELLT ORGAN SVENSKA BORDTENNISFÖRBUNDET NR 1/2016 WWW.SVENSKBORDTENNIS.COM Stommendal, Peter 217-222 Stommendal, Victor 701-702 Svenska Motivsamlare 605 Swenson, Stellan 398 Svensson, Stig-Arne 518-524 Weidolf, Per-Johan 903-905 Wittsten, Peter 367 von Bahr, Margareta 806-810 Yrlid, Joel 820-826 Åkerberg, Ingvar 251-258 Österdahl, Bengt-Göran 145-152 Tidningar från Ax till Limpa Teknikförlaget har lång erfarenhet av att producera tidningar från ax till limpa. Produkten Du håller i handen har producerats av Teknikförlaget. Vi gör facktidningar inom teknik och sport men också företagstidningar. Vill Ditt företag eller förening ha hjälp med en tidning får Du gärna ta kontakt med mig Staffan Bengtsson 035-10 41 50 eller 070-584 46 39. TIDSKRIFT FÖR NYSKAPANDE MÄNNISKOR ÅRGÅNG 31 NR 3/2016 Jon hade svårt att ta in vad som hänt GULD, SÅ KONSTIGT! Förnybar Energi TidskrifT för EnErgiEffEkTivisEring, vatten- och vindkraft, solenergi, BioEnErgi och geoenergi Nr 2/2016, ÅrgÅNg: 33 FOTO: Åke Hultqvist I VÄXJÖ TRÄFFAR NI HONOM pingisens glade grovjobbare SVIDFRI SNUS Bengt- Olofs plåster snusvärldens nästa stora innovation ENDODRILL Charles uppfinning hittar lurig cancer FORDON för väg och vatten! SUF:S SIDOR Uppfinning i fokus Simulera SUF och IPR uppfinningens affärspotential Startskott för EIP Om på Julita immaterialrätten gård TEMA: MODELLER & PROTOTYPER 3D-PRINTING verkstad för nya idéer Wematter och BLB Industries två nya spännande 3D-projekt TVILLINGAR i historisk SM-final 56 SIDOR MED BLAND ANNAT: VM, SM, Talangjakten, Safirs, Veteran-SM och mycket mer Huset som kapat sladden till elnätet Sid 20 Mats Enmark årets SERO-pristagare Sid 19 info@teknikfor.se 035/10 41 50

Halmstads lösenmärken Skatter och avgifter tillhör förmodligen inte tillvarons mera angenäma företeelser. Kanske är det just därför som så lite är känt om de lokala lösenmärken som användes av Halmstads stad från slutet av 1930-talet till år 1979. Liksom i flertalet andra länder har svenska statliga och lokala myndigheter tagit ut olika avgifter för sina tjänster. Dessutom har man beskattat olika kommersiella transaktioner genom att ta ut en avgift. Sedan tidigt 1800-tal har Sverige använt stämpelmärken för att visa att dessa avgifter betalts. Användandet av statliga stämpelmärken upphörde helt 1992. Halmstads egna stämpel- eller lösenmärken introducerades 1938. Fram till 1938 hade vissa av stadens tjänstemän som löneförmån att ta ut en avgift sportler. Detta sportlersystem avskaffades enligt beslut daterat den 31 mars 1938; avgiften avskaffades dock inte utan den skulle även fortsättningsvis betalas. Det nya avgiftssystemet infördes den 1 juli 1938 och det är troligt att de nya lösenmärkena var tillgängliga i samband med detta. Lösenmärken användes av staliga och lokala myndigheter för att visa att man tagit betalt för olika avgifter. Lösenavgiften Den lokala lösenavgiften måste betalas på en mängd olika legala dokument. Lösenmärkena användes fram till 1965 då domstolssystemet omorganiserades. Syftet med lösenmärkena var att markera att olika lokala avgifter hade betalts. Man finner ofta de lokala lösenmärkena på handlingar i kombination med statliga stämpelmärken av olika slag. Även efter 1965 fortsatte stadens myndigheter att använda lösenmärkena. Byggnadsnämnden använde dem för att kvittera avgiften för kopior av olika ritningar och handlingar. De har också använts av polismyndigheten på lotteri- 34 Hallfrim 2016

tillstånd och på tillstånd för torghandel. Halmstads lösenmärken togs helt ur bruk år 1979. Lösenmärkena avbildar Halmstads vapen och de gavs ut i 23 olika valörer från 5 öre till 25 kronor. I kommunens arkiv förvaras den lösenmärkesbok som redovisar användandet av dessa märken. Utseendemässigt är Halmstads lösenmärken mycket lika de som gavs ut i Göteborg och Uddevalla och förmodligen användes samma tryckeri. Trycktes i små ark Lösenmärkena trycktes i små ark om 20 (5x4) och 25 ark häftades samman till ett häfte med omslag innehållande 500 märken av samma valör. Marginalerna i häftesarken var otandade varför det förekommer märken som är otandade på en eller två sidor. De första upplagorna var tandade 11½; senare upplagor har tandning 11. Att idag få ihop en komplett uppsättning av Halmstads lösenmärken är inte alldeles enkelt. Dokument försedda med Halmstads lösenmärken är ovanliga men finns säkert undangömda i många gamla arkiv med handlingar från den aktuella perioden. Christer Brunström, Halmstad Partners och sponsorer Huvudsponsor Övriga sponsorer Hallfrim 2016 35

Möt PostNord på Hallfrim 2016 Välkommen till vykorts- och frimärksutställningen Hallfrim 2016 som genomförs i Halmstad 12-14 augusti. PostNord finns med på utställningen och erbjuder tre nya danska utställningsmärken. Motiven är Halmstad slott, ett laxhuvud i närbild och en vy över Tylösand väster om Halmstad. DANMARK P O S T N O R D HALLFRIM 2016 8.00 Köp både svenskt och danskt På Hallfrim 2016 har du självklart möjlighet att köpa svenska och danska frimärken ur PostNords breda sortiment. Få dina produkter signerade Frimärksgravör Lars Sjööblom medverkar i PostNords monter och signerar frimärken och frimärksprodukter. Vi ser fram emot att träffa dig! DANMARK DANMARK P O S T N O R D P O S T N O R D HALLFRIM 2016 HALLFRIM 2016 19.00 25.00 VI LEVERERAR!

Teckna ett abonnemang och få en premie! Teckna abonnemang och få en premie Passa på att teckna abonnemang på dansk eller svensk årssats eller årsbok. Din premie är Exklusivtryck Dressyr. Exklusivtrycket har tillverkats i 500 numrerade exemplar vilka signerats av Lars Sjööblom. Köper du för minst 350 kronor är premien ett set med tre stiliga pennor.

Halmstads lokalpost Vackert brev stämplat med en blå stämpel den 11 april 1945. Lokalposten öppnade den 3 april 1945. Som många andra städer i Sverige fick Halmstad en lokalpost, en konkurrent till Posten. Precis som i andra städer blev inte den lokala Posten långvarig. Den upphörde under hösten 1947. Riksdagen beslöt under våren 1944 att höja portot för de flesta slagen av försändelser. Avgiftshöjningarna var i många fall drastiska. Ja, ofta 50 % eller mer. Det var inte främst för att postverket gick ekonomiskt dåligt. Tvärtom, Kungl. Postverket hade en mycket god ekonomisk ställning. Däremot såg riksdagen en möjlighet att få in mer pengar till statskassan. En inte ovanlig åtgärd från statsmaktens sida! Entreprenörer Men följden blev inte riktigt som riksdagen tänkt sig. Nu såg kreativa entreprenörer att det skulle gå att skapa lönsamma lokalposter. Företag som inte skulle komma i konflikt med 1888 års postmonopollag. Första postföretaget startade vid årsskiftet 1944/45 och sedan kom nya lokala postföretag igång efter hand under våren 1945. Totalt kom ett femtiotal företag att etableras under denna period, och som bland filatelister kallas för Lokalpostens tredje period. Den varade i princip fram till 1 juli 1947. Då hade riksdagen, på Generalpoststyrel- 38 Hallfrim 2016

sens förslag, beslutat om postens uteslutande rätt att mot avgift besörja regelbunden befordran av slutna brev och öppna försändelser. Det fanns ytterligare ett skäl till lokalposternas tidiga framgång. Den stora och långa metallstrejken under första halvåret 1945 gav lokalposterna tillgång till god arbetskraft. Men när strejken var över i början av juli månad uppstod snabbt flera personalproblem. Sköttes utmärkt En del av lokalposterna sköttes helt utmärkt, utan sidoblickar på frimärkssamlarna. Medan vissa andra företag såg filatelisterna som ett lovligt byte. De gav ut flera olika märken, i vissa fall t.o.m. så att frimärksutgivningen var den enda verksamheten. Naturligtvis blev detta till ett negativt omdöme, som kom att drabba hela lokalpostbranschen. Frimärksföreningar, massmedia och i synnerhet den filatelistiska pressen förde en ren hetskampanj mot dessa frimärken! Med resultat att det mesta som sedan fanns kvar slängdes eller exporterades till USA, England och Tyskland, länder som hade större respekt för dessa företag och dess frimärken. Så idag är det i många fall mycket svårt att få tag i vissa märken och i än större grad äkta bruksbrev. Förlaga med motivet, Millesfontänen, för lokalpostmärket. I den lokala halmstadstidningen Halland kunde man den 30 mars 1945 läsa följande: Halmstads Lokalpost startar efter helgen. Efter en tids förberedelse är Halmstads Lokalpost nu klar att sätta igång sin verksamhet efter påskhelgen. Det är kvarnmästare H. Ehlers som följt exemplet från ett flertal andra städer i landet och som satt igång med lokalpost även i Halmstad. Jag har noga studerat lokalpostens utveckling på andra håll, säger hr Ehlers, och jag var också med på sammankomsten nyligen i Jönköping mellan innehavarna av lokalpost på andra håll. Jag hat velat taga det så nätt till en början för att redan från starten komma in i säkra spår. Den första emissionens frimärken hade en större frimärksbild än den andra emissionen. Motivet är detsamma, Millesfontänen. Hallfrim 2016 39

Det går att hitta otandade frimärken av den första emissionen. Det kan dock handla om provtryck. Lokalposten får sina lokaler i Kaptensgatan 2. Ett 10-tal lokalpostlådor i röda färger med vit inskription sättas upp på olika håll i staden och för utbäringen har till en början anställts 4 man. På tisdag till kl. 19,30 kunna försändelser avsedda för lokalposten nedläggas i lokalpostens brevlådor eller i brevlådan vis lokalpostens kontor under hela natten. Första utbäringen sker på morgonen onsdagen den 4 april. Samtliga då expierade försändelser äro försedda med lokalpostens första-dagsstämpel. Jag kan nämna att intresset för förstadagsförsändelserna har visat sig mycket stort och jag har redan från olika håll i landet fått rekvisitioner på första-dagsbrev. Lokalpostens verksamhet är helt begränsad till Halmstad och endast öppna försändelser befordras. Halmstads lokalpost har t.v. två frankovalörer på 4 och 8 öre i resp. grön och rödbrun färg, båda föreställande Millesfontänen. Märkena äro utförda på tidn. Hallands boktryckeri. Nykterhetshotellet Av magistratens handlingar i Halmstad framgår det att Henrik Ehlers hade inregistrerat sitt företag så tidigt som den 20 februari 1945. Men redan den 1 juni 1945 övertogs rörelsen av innehavaren av Nykterhetshotellet på Stationsgatan Malte Gösta Nilsson. Han kunde omvittna att många av stadens stora firmor räknades bland kunderna. Nu fanns tolv röda brevlådor uppsatta på olika platser inom staden och som tömdes varje morgon. Ett halvdussin brevbärare delade därefter ut posten efter att de avstämplats på postkontoret. När sedan riksdagen ändrade villkoren för lokalposterna minskade snabbt verksamheten och den blev olönsam. Det finns bland samlare kända bruksbrev från första halvåret 1946. Men till slut lades verksamheten ned helt under hösten 1947. Under hela verksamheten var portoavgifterna desamma: Brev intill 100 gram 8 öre, intill 125 gram 12 öre och 500 gram 16 öre. Trycksaker intill 100 gram 4 öre, intill 200 gram 8 öre och därefter 4 öre per 100 gram. Europa och tjuren Motivet på märkena är, som tidigare nämnts, skulpturen Europa och Tjuren, som är en fontän i brons av Carl Milles på Stora Torg i Halmstad. Fontänen Precis som den första emissionens frimärke utgavs den andra med 4 och 8 öres porto. De kasserades dock men en mindre mängd nådde marknaden i samband med en mässa. 40 Hallfrim 2016

invigdes på Stora Torg den 7 november 1926. Skulpturen betraktas i dag som ett av Carl Milles stora mästerverk. Bakgrunden till uppförandet var en donation från 1919 av grosshandlaren Jacob Jacobsson. Då det märke som senare utgavs som emission 2 inte accepterades skissades på ett nytt märke. Det centrala motivet, Europa och Tjuren, togs från en befintlig kliché i Tidningen Hallands officin. Denna klichés användning kan ses på tidningens affärskuvert. Det förhöll sig naturligt och enkelt att ta det klichématerial som fanns tillgängligt. Lokalposterna hade inte samma konstnärliga, tekniska eller ekonomiska möjligheter som Kungl. Postverket att framställa frimärken. De senare är ofta små konstverk av hög kvalitet. Man kan se hur flera lokalposters första emission i denna period inte sällan är mycket enkelt komponerade vad avser typsnitt och ev. bilder. Första emissionen Den första emissionen levererades från tryckeriet den 28 mars 1945 och utgavs alltså den 3 april 1945. Tryckplåten bestod av 4x5 klichéer, som hade framställts av en firma i Göteborg. Arket bestod sålunda av 4x5 märken, skuret nedtill och på sidorna samt med marginalkant upptill. Arket kunde sedan delas lodrätt mitt itu, så att två stycken 2x5-block uppkom för inhäftning i särskilda häften. Sista momentet blev perforeringen i form av linjeperforering, med måttet 11½. För 8-öresmärket skedde framställning och hantering på enahanda sätt. Den totala upplagan för denna emission är 100 000 märken för respektive valör. Den legendariske lokalpostforskaren Hilding Falk, som hade direkt kontakt Stämpelavtrycken varierar från blåviolett till violettsvart respektive gråsvart till svart. med de flesta av lokalpostföretagarna, har angett, förmodligen på ägarens uppgift, att antalet förstadagsbrev var 600 stycken. Men av de på marknaden utbjudna från tid till annan får man lätt uppfattningen att de var betydligt fler. Liksom hos flera lokalposter finner man här, dock i liten omfattning, operforerade, delvis operforerade eller felperforerade märken. Men det är främst en variant som är mer framdragande. Bakom svansen syns en tydlig fläck, eller blagan som det kallas på halländska. Denna variant har position 6 i häftesarket resp. 10 i helarket. Omslagen till häftena var av allra enklaste form av papper utan särskilt tryck. Stämpel med felaktig årtalsangivelse, 1946 har blivit 1945, dvs innan lokalposten var igång. Hallfrim 2016 41

Denna andra emission trycktes på sätt att ett tryckark bestod av 2x5 märken 4 öre och 2x5 märken 8 öre med ett mellanrum mellan valörerna. De skars sedan på tre sidor och med marginalkant upptill. Perforeringen är utförd med genomstick 8. Märkena levererades från tryckeriet den 8 mars 1945, men kasserades då de ej tillfredsställde beställarens anspråk. Istället fick tryckeriet alltså i all hast iordningsställa de märken som har beteckningen emission 1. Av en tillfällighet släpptes en mindre upplaga ut den 30 juni 1945 med anledning av öppnandet av Halmstadsmässan. Denna mässa pågick mellan den 30 juni och 7 juli 1945. Det har sagts att då dessa märken till största delen hamnade hos en frimärkshandlare i Stockholm beslöt sig företaget för att släppa ut hela upplagan för att stävja spekulation i en liten upplaga. Förstadagsbrev finns med samma stämpel och datum som för den första emissionen! Och operforerade märken förekommer, men det kan ifrågasättas om det inte rör sig om provtryck. Även här är häftesomslagen av enklaste slag. Olika stämpelfärg En ev. två stämpelstansar har varit i bruk, med ensartat utseende. Stämpelavtrycken varierar från blåviolett till violettsvart respektive gråsvart till svart. Den ena stämpelstansen blev redan efter några veckor så sliten till vänster och höger om datumlinjen att utbuktningar uppstod på cirkelringen. Under en kort tid i januari 1946 förekommer stämpeln med felaktig årtalsangivelse, 1945 i stället för 1946! (Lokalposten startade först 3 april 1945!). Stämplas och sorteras När breven samlats in på postkontoret skulle de först stämplas och sorteras. Men många gånger skedde ingen avstämpling. Sannolikt har man, av tids- eller personalbrist, ej alltid varit så noggrann med att stämpla alla breven, trycksakerna el. likn. Fick man t.ex. in ett större antal fakturor eller annonser samtidigt stämplades kanske bara det översta brevet. Kanske fick inlämnaren också en viss rabatt när ett större antal brev lämnades. Detta är ett väl känt faktum från denna periodens lokalposter. Det fanns ju inte samma noggranna regelverk kring postens hantering inom lokalposterna som hos Kungl. Postverket. Europa och tjuren När företaget lät framställa egna firmakuvert användes samma kliché för Europa och Tjuren som återfinns på emission 1 och som ursprungligen emanerar från Tidningen Hallands officin och dess kuvert. Dock har i texten längst ned insmugit sig ett fel. Det står A.D. M.D.C.C.C.X.X.V.I., dvs. 1826. Det borde ha stått MCMXXVI, dvs. 1926, som är det år när statyn Europa och Tjuren invigdes på Stora torg i Halmstad. Claes Hedestierna, Falkenberg Fotnot: Halmstads Lokalpost finns utställd på Hallfrim2016. 42 Hallfrim 2016

Hallfrim för tredje gången Hallfrim har arrangerats vid två tidigare tillfällen, 2006 och 2012, båda gångerna i Falkenberg. Här är lite historia om Hallfrim. Hallfrim 2006 var en regional frimärksutställning som arrangerades av Hallandsträffen och Falkenbergs Filatelistförening den 14-15 oktober 2006 i Kyrkans Hus, Falkenberg, med anledning av filatelistföreningens 60-årsjubileum. Det var den första jurybedömda utställningen i Falkenberg. Claes Hederstierna var utställningskommissarie och Olle Bandh, Varberg, juryns ordförande. Fyra postverk och nio frimärkshandlare var representerade med försäljning. 35 utställare deltog i tävlingsklass och Folkomröstningen i Slesvig 1920 utställt av Göran Persson, Östhammar, utsågs till bästa exponat. Hallfrim 2012 innebar att Hallandsträffen och Falkenbergs Filatelistförening tog på sig en väsentligt större uppgift. Det resulterade i en nationell frimärks- och vykortsutställning som ägde rum i den nyuppförda Falkhallen i Falkenberg den 10-11 augusti 2012. Inte mindre än 79 utställare deltog i tävlingsklass. 23 exponat var inbjudna utom tävlan. Utställningskommissarie var Bengt Bengtsson och juryns ordförande Fredrik Ydell, Limhamn. Utöver svenska posten var 14 handlare på plats. Grand Prix Hallfrim 2012 erövrades av Lennart Ivarsson, Falkenberg, med Sverige postal dokumentation 1595-1855. SilverPostiljonen för bästa exponat i bedömningsklass tilldelades Staffan Ferdén, Märsta, för Utvecklingen av svenska postala avgifter och tjänster utifrån Världspostföreningens konventioner och bilaterala avtal 1875-1912. Bengt Bengtsson, Varberg Hallfrim 2016 43

Halmstad Filatelistförening grundades av militärer Halmstad Filatelistförening grundades av militärer och inflytelserika människor för 100 år sedan, 1916. Mycket av verksamheten vid första mötet lever kvar än idag som lotterier, auktioner och förtäring av mat och dryck. Mitt under brinnande krig, det första världskriget, samlades 12 förmodligen allvarsamma män på Grand Hotell i Halmstad den 20 maj 1916. Förutom att inta en middag var uppgiften att bilda Halmstad Filatelistförening. Grundarna var sju officerare inräknat regementsläkaren Arthur Söderberg som blev föreningens förste ordförande, en grosshandlare Carl Berggren, en konsul Yngve Hollander, en notarie Olof Hammarsskjöld och en studerande Otto Sandberg. Elva personer var från Halmstad och en från Laholm, godsägare P Ahlman, från Menlösa gård utanför Skottorp i Laholm, Varför var det så många militärer som ingick i gruppen? Ja, en gissning kan vara Karriaktyrer av föreningens två första ordföranden Arthur Söderberg och Yngve Hollander. 44 Hallfrim 2016

Ett medaljong märke avstämplat samma år som föreningen grundades. Det var den 20 maj på Grand Hotel som det gjordes. att militärerna var personer som flyttat till staden. Många officerare hade haft sin utbildning i Stockholm och där startade också intresset för frimärken kring 1885-1890. Sveriges Filatelistförbund är också grundat då, 1886, i Stockholm. Antalet frimärksföreningar i landet var förhållandevis litet, cirka tio stycken, när Halmstad bildade en lokalförening till det nationella förbundet. Det var de stora som Stockholm, Göteborg, Malmö, Helsingborg, Borås och universitetsstäderna Uppsala och Lund som varit tidigt ute med att bilda föreningar. Det var också hårda tider med krigsrisk Regementsläkare Arthur Söderberg var föreningens förste ordförande under åren 1916-1920. och Sverige var avstängt från omvärlden. Det förekom till och med svält i Sverige i slutet av kriget. Frimärkssamlande gav något annat att tänka på och en stunds avkoppling i en mörk tid. Regementet på marsch genom staden, 1916, samma år som föreningen grundades. Kanske på väg på manöver i Skedalahed? Hallfrim 2016 45

Tre koncentrerade filatelister Alf Dahlqvist, Rolf Magnusson och Per Karlander söker fynd vid en av föreninges auktioner på 50-talet. Första mötet Vad gjorde man då vid det första mötet? Jo, det handlade inte bara om frimärken utan också mycket om mat och dryck kan man förmoda, vilket också valet av plats visar, Grand Hotell. Sälja och byta frimärken stod också på dagordningen liksom att stärka klubbens kassa. Vid det första mötet skedde därför en auktion av 3 frimärken som grosshandlare Carl Berggren skänkt. Detta stärkte klubbkassan med 6 kr och 25 öre. Det är för övrigt den andra verifikationen i föreningens kassabok. Den första var medlemsavgiften från de 12 grundarna, som betalade 5 kronor var. Dessa fem kronor motsvarar 187 kr idag och ska jämföras med medlemsavgiften till föreningen som är 100 kr om man inte är medlem i förbundet. Är man det är avgiften 560 kr, en nära nog tredubbling i jämförelse med 1916. Mötena hölls på någon av stadens restauranger ända till slutet av 1960-talet då Halmias före detta klubblokal vid Norra Vägen användes för mötena. De restauranger där mötena förekom var Grand Hotel, Hotell Svea, restaurang Laxen, Mårtensson och Norre Kavaljeren I boken med protokoll går att läsa att vid frimärksförsäljning skulle tio procent av beloppet betalas till föreningen. Så sker också än idag 10 procent av det någon person auktionerar ut på klubben går till klubbkassan. Traditionens makt är stor i filatelins värld! Böter 25 öre Att komma på mötena ansågs vara obligatoriskt. Kom man inte straffades man med böter, 25 öre, som gick till klubbkassan. Likaså var kortspel strängeligen förbjudet på mötena fram tills 1927 då kortspelet jazz tilläts efter kl 23. Tydligen drog mötena ut på tiden. Dagens filatelimöten pågår sällan längre än till halv nio och något kortspel förekommer definitivt inte. Medlemsantalet de första åren var mellan 30 och 40 personer. I mitten av 1930-talet började medlemsantalet stiga kraftigt. Intresset för att samla frimärken ökade i Sverige. Inte minst genom att folk fick det bättre och det fanns tid över till fritidsaktiviteter. Posten gjorde då kanske sin största satsning någonsin i samband med lanseringen av serien Postverket 300 år. Det fick många ungdomar att börja samla frimärken. 46 Hallfrim 2016

Över 100 medlemmar Vid början av 1940-talet var man ett 80-tal medlemmar i samband med 25- års jubileet. Vid 50-årsjubileet, 1966, hade antalet ökat till över 100 personer. Noterbart är att vid utgången av 1965 fanns exakt 99 medlemmar. Halmstad Filatelistförening har arrangerat utställningar tidigare. Den första när föreningen fyllde 25 år med mottot Från frimärkssamlare till filatelist. När klubben fyllde 50 år, 1966, var namnet Halmstad 1966. Den utställningen pågick under tre dagar, precis som dagens Hallfrim 2016. Utställningen var i första hand lokal där klubbmedlemmar inbjöds att ställa ut. Men det fanns också några inbjudna utställare. Postmuseum var bland annat med och visade skisser och provtryck av Oscar II och Gustav V frimärkena. Utställning Men det fanns också ett stort internationellt inslag med märken från bland annat Ryssland, Västtyskland (!), Japan och USA. En medlem idag, Åke Rietz, visade en motivsamling Djur: fiskar och fjärilar. En samling som hittats och kommer och visas på Hallfrim 2016. De senaste 50 åren har det inte förekommit några stora utställningar. Istället har föreningens arbete handlat mer om jordnära föreningsaktiviteter. Det har gällt exempelvis Frimärkets dag där ett tema anpassats lokalt Hallfrim 2016 Folke Johannesson (till höger), var ordförande från 1960-talet ända in på 1970-talet skakar hand med en annan ordförande Per Karlander. Folke Johansson är den ordföranden som förmodligen suttit längst på posten. och ställts ut vid Stadsbiblioteket eller Eurostop med fler ställen. En typ av utställningar genomfördes dock under namnet Halmex i slutet av 1990-talet. Förutom att frimärken Föreningens enda kvinnliga ordförande var Britta Rohlén, som skötte klubban mellan 1997 till 2001. Här i samspråk med Bernt Magnusson och en okänd person. 47

ställdes ut förekom auktioner och att handlare deltog. Halmex genomfördes vid klubbens ordinarie sammanträdeslokal vid Karl XI. I mitten av 1980-talet flyttade möteslokalen till servicehuset Karl XI. Middagarna i samband med mötena är sedan länge borta. Däremot serveras kaffe och mackor. En rest finns dock kvar av middagarna, en årlig subventionerad jultallrik. Vid klubbens möten har det förekommit auktioner, frimärksbyten och lotterier. Ungefär som förr i världen. Andra aktiviteter har varit föredrag i en mängd Utställningar 1942 Från frimäkssamlare till filatelist 1943 Ungdomsutställning på Norre Katt 1947 Lokal utställning 1966 Klubben firar 50 år 1999 Halmex 2006 Hallfrim 2006. Utställning i Falkenberg i samarbete med andra föreningar i länet. 2012 Hallfrim 2012. Samarbete som Hallfrim 2006. olika ämnen med frimärksanknytning. Sedan några år tillbaka minskar antalet medlemmar sakta i föreningen, för att idag vara cirka 60 personer. Detta har gjort det mer angeläget att samarbeta med andra klubbar i länet. Två årliga sammankomster sker med de andra föreningarna under namnet Hallandsträffen. Dagens styrelse från vänster: Tore Johansson, Håkan Andersson, Christer Brunström, Gunnar Dahlvig och Mikael Starast. 48 Hallfrim 2016

Framtiden Vad kommer då att hända med filatelin framöver? Ja, rekrytering av ungdomar är mycket svårt. I vart fall att rekrytera till föreningsaktivitet. Men filateli kan erbjuda mycket om samlandet skulle nå nya grupper i samhället. Det ger inte bara en stunds tidsfördriv utan mycket mera. Frimärken är vackra och monterade på blad blir det till vacker konst. Frimärkstryck tillhör det allra vackraste av tryckerikonst, både förr och idag. Frimärken har också en historia att berätta om den tid de har kommit till. Samlandet ger också allmänbildning liksom en känsla av tillfredsställelse när man gör ett fynd i en samling eller låda. Genom att sälja och köpa frimärken lär man sig affärsmannaskap liksom att man träffar nya människor i föreningar och på nätet. Faktum är att det aldrig sålts så mycket frimärken som nu och här har internet spelat en stor roll. Filatelin är således långtifrån död och kanske samlas det mer frimärken än någonsin? Ingen vet! Helt klart är att filatelin har mycket att erbjuda dagens stressade människor, precis som de människor som grundade Britta bjöd upp till dans och ett nytt inslag blev ett Newsletter som hon publicerade två gånger per år. föreningen för 100 år sedan. Det var då ett avbrott i en allvarlig tid och idag en stunds avkoppling från vardagen med alla måsten och informationsstress. I vart fall upplever undertecknad frimärkssamlandet på detta sätt. Staffan Bengtsson, Halmstad Stora ansträgningar har gjorts för att få fram filatelistiskt tilltalande inbjudningar. Hallfrim 2016 49

Bilder und 1 2 1. Föreningens första verfifikation var årsavgiften för de 12 första medlemmarna. 2. Katalogerna från de 5 utställningar som föreningen medverkat i. 3. Protokollet från mötena fördes i en brun bok, på ett väldigt noggrant sätt. 4. 1920 firade föreningen 4 år med en speciell inbjudan. 5. Gruppfoto från 50-årsjubileumet. 6. 50-årsjubileumet uppmärksammades i Hallandsposten. 3 50 Hallfrim 2016

er 100 år 5 4 6 Hallfrim 2016 51

Historisk middag Den 20 maj 2016 var en historisk dag för Halmstad Filatelistförening. Då för 100 år sedan grundades föreningen vid samma plats, Grand Hotel vid stationen, som 23 medlemmar träffades för att fira 100-årsdagen. Nu som då intogs en middag med tre rätter. Här är några bilder från tillfället. Ola Helgesson, Håkan Andersson, Mikael Starast och Eje Reis i het diskussion om de senaste frimärksfynden. Britta Rohlén ordförande runt 2000 och nuvarande ordföranden Gunnar Dahlvig diskuterar förr och nu medan Åke Rietz och Dan Bengtsson lyssnar. 52 Hallfrim 2016

Bernt Magnusson och Jan Sandberg. Åke Rietz, Dan Bengtsson och Lars Andersson pratade om filatelins framtid. Tore Johansson och Roiene Engdahl i samspråk flankerad av Roy Knutsson, Ola Helgesson och Håkan Andersson. Hallfrim 2016 53

One Penny Black Världens första frimärke Världens första frimärke gavs ut i England 1840, one Penny Black. Åke Rietz har sedan många år tillbaka skapat en förnämlig samling av världens första frimärke, som ställs ut på Hallfrim2016 i inbjuden klass. Här är introduktionen till samlingen. I Storbritannien infördes enhetsportot i början av 1840. Sir Rowland Hill hade redan 1837 föreslagit detta. Portot sattes till 1 penny (1 d) för 1/2 ounce. I samband med beslutet av införandet föreslogs att man skulle kunna sätta en adhesive label på brevet för att markera att avsändaren hade betalt portot. The Treasury utlyste 1839 en tävling för att få fram förslag till motiv till en adhesive label. Inget av de inkomna förslagen blev godkänt, utan i stället använde man den bild på drottning Victoria som fanns på den s.k. London City Medaljongen utförd av William Wyon. Tryckning Frimärkena trycktes från plåtar, som innehöll 240 st. klichéer. Först hade motivet graverats in på en mjuk stålkliché, som sedan härdats (denna kliché kallas för original die ). Därefter förde Fyrblocket är ett så kallat VR märke, som var ett sorts tjänstemärke som trycktes i liten upplaga och som användes under kort tid för att visa utseendet av de utkomna märket på Officiella bulletiner från General Post Office. man över graveringen till en cylinder, som i sin tur användes för att föra över bilden till de klichéer, som användes vid tryckningen. Dessa klichéer placerades i en ram, som innehöll 12 kolumner om 20 rader (12 pence = 1 shilling, 20 shillings = 1 pund). För att placera dem rätt använde man sig av små linjer - guide lines - som inte alltid togs bort i sin helhet. Det sista momentet före tryckningen var att placera in bokstäver i de nedre två hörnen av varje kliché. Detta gjordes för att försvåra förfalskning. Placeringen av bokstäverna började med AA högst upp till vänster för att fortsätta med AB, 54 Hallfrim 2016

AC i första raden, och avslutades med TL längst ner till höger. Plåtning De första frimärkena började tryckas i början av maj 1840. Den officiella utgivnings-dagen var 6 maj. Det finns dock 10 brev stämplade dessförinnan. 11 plåtar användes för tryckning av 1d black. Egentligen var det 12 stycken, eftersom den första plåten var alltför mjuk och härdades ytterligare efter att ha använts ett slag. Dessa kallas för plåt 1a respektive 1b. Den sista plåten (plåt 11) användes bara under ett par dagar i februari 1841 i avvaktan på att 1d red skulle emitteras. Malteserkors Att fastställa vilken plåt som frimärkena kommer ifrån är mycket intressant. Man kan gå efter olika felaktigheter i gravyren: det fatts strålar i de övre stjärnorna, det finns rester av guide lines, valörbokstäverna har olika utseenden, men också hörnbokstävernas olika placering etc. En annan vägledning för en grovbestämning är stämpel-färgen: i början användes röd färg för att makulera märkena med Malteserkors, men då man märkte att stämpeln kunde tvättas av, ändrade man under utgivningstiden för de senare plåtarna färgen till svart. Denna ändrade stämpelfärg var också orsaken till att man i februari 1841 slutade trycka 1d black och ersatte den med 1d red. Frimärket ovan från den sällsynta plåt 11 med ovanlig röd Malteserkors stämpel. Märken från denna plåt var normalt stämplade med svart stämpel. Maltese Cross stämpeln började användas i samband med utgivningen av de första frimärkena i maj 1840. Korset är egentligen inte ett Malteser kors utan mer ett så kallat Croix Patée, som också det har anor från riddarna på medeltiden. Senare användes det av Preussen som förlaga för Järnkorset och som symbol på tyska flygplan. Korset finns också i det brittiska Victoria korset, som är en militär utmärkelse som instiftades under Krimkriget 1856, dvs 16 år efter utgivningen av One Penny Black! Exponatet Ur mitt exponat Great Britain - Line Engraved and Embossed Issues visar jag en ram, som innehåller exempel från samtliga plåtar av 1d black. Exponatet har fått 10 guldmedaljer, varav två stora, från FIP och FEPA utställningar. Åke Rietz, Halmstad Hallfrim 2016 55

Charles I Bjelke en halländsk frimärkspionjär Att ge ut en frimärkstidning för 119 år sedan var ingen dans på rosor, men just det var något som halmstadbon Charles I Bjelke gjorde. Totalt blev det 17 utgåvor mellan åren 1897 till 1898. När Isidorus Bjelke från Vrigstad i november 1897 hade fått en anställning i Halmstad möttes han på stationen av släktingen Charles Bjelke. Några dagar senare sände han ett brevkort till sin mor hemma i Vrigstad och berättade följande om ankomsten till Charles bostad: Ni kan tro att Charles har det redit fint, hans lilla rum är nära fullsatt med lådor och frimärksbundtar. Man kan nog förmoda att även lådorna var fulla med frimärken. Charles I. Bjelke var nämligen en av Sveriges första frimärkshandlare. Han handlade med frimärken från hela världen och erbjöd bland mycket annat ett paket omfattande 1000 frimärken från olika europeiska länder för 1:- (+ porto). Detta kan man utläsa från en av de helsidesannonser han hade med i tidskriften Frimärkssamlaren som han gav ut under perioden 1897-1898. Postryttaren 2003 I Postryttaren 2003, årsboken för Postmusei Vänner, finns en mycket intressant uppsats av Thomas Bjäringer och Erik Hamberg. De beskriver de svenska filatelistiska tidskrifter som startades under perioden 1886-1919. Den allra första publikationen hette Tidning för frimärkssamlare och den gavs ut från 1886 till 1893. År 1892 startades tidningen 56 Hallfrim 2016

Frimärks-Samlaren i Stockholm men den blev mycket kortvarig. Bjelke knyckte i princip namnet när han lanserade en helt ny filatelistisk tidskrift år 1897. Så här beskrivs Frimärkssamlaren i den ovan nämnda uppsatsen: Tidskriften innehöll frimärksnyheter, annonser, kortare artiklar, tävlingar samt svarta listan, med namn på oseriösa handlare och samlare. Totalt 17 utgåvor Totalt kom det 17 nummer (några som dubbelnummer) mellan augusti 1897 och december 1898. Fram till det kombinerade numret 4 och 5 år 1898 trycktes tidningen av Erik Johanssons boktryckeri. De återstående utgåvorna trycktes av Tidningen Hallands boktryckeri. (De två sista utgåvorna för 1898 blev ordentligt försenade. De trycktes först under 1899). I marsnumret 1898 kom en tämligen märklig tävling. I en så kallad Fixerbild hade tecknaren gömt en nisse eller tomte och det gällde att hitta densamme. Lösningen skulle sändas in tillsammans med kvitto på prenumerationsavgiften. Inte mindre är 100 värdefulla bokpriser utlovades. De första pristagarna listas i aprilmajnumret. För att erhålla sitt pris var man tvungen att sända in 3 x 10 öre i frimärken till redaktionen i Halmstad. En genombläddring av tidningen visar att inga ytterligare vinnare presenterades. Att det under 1898 blev flera dubbelnummer förklarar Bjelke med att han fullgjorde sin värnplikt, förmodligen på I16 i Halmstad. I april-majnumret har Bjelke en helsidesannons. Märkligt nog återkommer exakt samma annons i junijuliutgåvan men nu med Victor Almquist, Halmstad, som firmanamn. I de två sista utgåvorna av tidningen förekommer inga frimärksannonser alls. I stället finns annonser för firman Arvid Bengtsson i Göteborg som söker agenter för sina olika produkter. Att ge ut en frimärkstidning för mer än 110 år sedan var nog ingen dans på rosor för den unge Charles I. Bjelke. Han var dock mycket duktig på att göra reklam för sin frimärksaffär. Det gjorde han inte bara i sin tidning utan även genom att stämpla frimärksbaksidor med reklamtexten C. I. BJELKE / FRIMÄRKSAF- FÄR / HALMSTAD / SVERIGE. Det skulle säkert ha roat Charles Bjelke att få veta att sådana frimärken med hans reklamtryck på baksidan på senare tid har sålts för mer än 500 kronor! Christer Brunström, Halmstad Hallfrim 2016 57

Köp en filatelistisk slips! För första gången i Sverige hålls en auktion på filatelistiska slipsar. Femton slipsar ska auktioneras ut lördagen den 13 augusti kl 13.00, vid Hallfrims monter. Kom och bjud och komplettera Din garderob med en filatelistisk slips! Femton slipsar finns att välja på! Utrop är 50 kr per slips. 1 2 3 4 5 6 7 8 58 Hallfrim 2016

Slipsauktion lördagen 13 augusti kl 13.00 vid Hallfrims monter. 9 10 11 12 13 14 15 1. Kaptriangel 1 penny och 4 pence 2. Pony Express 3. US 2 $ 4. 5 öre lejon 5. Diverse finska märken 6. Israel 1000 Sh 7. Lady Mc Leod 8. Lady Mc Leod. Annan färg 9. GB 2 pence 10. Kaptriangel 1 shilling 11. Div USA filatelistiska objekt 12. USA presidenter 13. Postmuseums slips 14. PHILANIPPON 91 15. Nordia 1995 Hallfrim 2016 59

Skilling Bancon från halländska orter De går att hitta skilling bancon stämplade från samtliga städer i Halland. Alla de fem städerna hade postkontor under skillingperioden, 1855-58. De är dock sällsynta och svåra att hitta med undantag för märken stämplade i Halmstad. Totalt levererades 116.500 Skillingmärken till de halländska städerna. Det motsvarar drygt en procent av alla levererade skillingar i landet. Mest skillingar till Halmstad Till Halmstad har det också levererats allra mest frimärken 66.300 skilling banco att jämföra med 3.500 till Falkenberg. Näst mest Skillingar levererades till Kongsbacka följt av Varberg, Laholm och nämnda Falkenberg (se tabell). Ja, Kungsbacka stavades faktiskt Kongsbacka fram till 1870-talet. Hur svårt är det då att få tag på stämplar från de olika orterna? Ja, Halmstad är enklast följt av Kungsbacka, vilket står i proportion till leveranserna. Svårast att få tag på är nog Varberg och Laholm. Laholm beroende på den lilla upplagan och att Varberg fick en otydlig stämpel, Normalstämpel 16. Denna stämpel ersatte fyrkantstämpeln redan i augusti 1855 (se bilderna på nästa sida) och är svår att finna i tydliga avtryck. Därtill finns det få rättvända avtryck. Varberg fyrkantstämpel (se ovan stämpel) finns men bara i en liten upplaga Ort Stämplar Laholm Fyrkantstämpel följt av normalstämpel 10 Halmstad Två olika fyrkantstämplar följt av två olika normalstämpel 10 (årsskiftet 1857/58) Falkenberg Fyrkantstämpel hela perioden Varberg Fyrkantstämpel följt av 16 (grotesk stil) Kongsbacka Fyrkantstämpel följt av normalstämpel 10 Stämpeltyper i de halländska städerna 1 juli 1855 till sista juni 1858. Bild: Bengt Bengtsson Fyrkantstämplar från Falkenberg respektive Warberg. 60 Hallfrim 2016

Bilder: Bengt Bengtsson Warberg i grotesk stil (NST 16) är mycket svår att hitta med fina avtryck. beroende på att den var i bruk under mycket kort tid, 1-2 månader. Att hitta Falkenbergs stämplar kompliceras av att de hade en fyrkantstämpel under hela perioden. Enskilda märken är därmed omöjliga att hitta med det långa namnet Falkenberg, utan då krävs brev. Kungsbacka bytte ut sin fyrkantstämpel mot en cirkelstämpel (NST 10) under hösten 1855. Fyrkantstämpel fanns dock kvar som hjälpstämpel under 1856. Vackra Laholm-stämplar finns, men utbudet från orten torde vara begränsat men tanke på den lilla upplagan på 4.300 ex, så de är svåra att hitta. Små upplagor Endast en handfull orter i Sverige fick ta emot färre skillingmärken än Falkenberg och Laholm. Därmed tillhör de, de allra svåraste orterna att hitta stämplar från skillingperioden. När det gäller stämplar hade samtliga Ort Antal märken Laholm 4.300 Halmstad 66.300 Falkenberg 3.500 Varberg 19.600 Kongsbacka 22.800 Totalt 116.500 Levererade skillingar till de halländska städerna. kontor fyrkantstämplar (NST 7) när skillingmärkena introducerades. Alla orter utom Falkenberg fick en annan typ av stämpel under skillingtiden. I Halmstad, Laholm och Kungsbacka byttes fyrkantstämpeln mot NST 10. Färgade stämplar, blåa, på skillingar går att hitta från Halmstad och Laholm. I Halmstad gjordes blå stämpelavtryck i början av skillingperioden. Samma sak gäller Laholm, där det också finns blå stämpelavtryck. Några andra orter i Halland hade inte kontor under Skillingperioden. Närmaste nya kontor som öppnades var gränskontoren i Östra Karup (mot Skåne), Gunnarp (mot Västergötland) och Sjögård (mot Småland). Dessa stämplar hittar man på Vapen med öre, men det är ett ämne för en annan artikel. Staffan Bengtsson, Halmstad Halmstad fyrkantstämpel byttes ut vid årsskiftet 1857/58 mot en cirkelstämpel. Kongsbacka hade två stämplar under skillingtiden. Hallfrim 2016 61

Frimärken med Hallandsanknytning Till och med 2011 har det kommit ut 19 frimärken med anknytning till Halland. Det är mindre än en procent av alla svenska frimärken. Grimetonmasten 1965. Det skulle dröja 110 år innan Halland kom med på frimärkskartan. Det var radioantennen i Grimeton, som också är det enda motiv som varit med två gånger, 1965 och 2005. Grimetons radiotorn är också ett stort stycke teknikhistoria och är idag ett intressant museum att besöka, där masterna är synliga från E6:an vid Varberg. Det berättar en historia om hur man kunde för den tiden snabbt kommunicera över stora avstånd trådlöst. Idag en självklar teknik, men då en stor nyhet. Att radiotornet förlades Marie Fredriksson och Per Gessle 1991. just till Grimeton berodde på att det är den den orten i Sverige som hade minst land att passera till USA. Radiosignalen passerar nämligen Grimeton från 2005 precis norr om både Skagen och Skottland på väg till USA. Grimeton hade stor betydelse för kommunikationen med USA under kriget då den fasta kabelförbindelsen var bruten. Vad det annars gäller motiv är det kultur och några byggnader som dominerar frimärksutgivningen. Populärt med byggnader Byggnader i form av Varbergs fästning, Nidingens fyrtorn, biografen Röda Kvarn och Tjolöholms slott. Två konstnärer finns representerade Sven X:et Eriksson och Olle Baertling samt en författare från 1700-talet Olof Dahlin. Han anses vara en av skaparna Röda Kvarn från 1998. bakom det mo- 62 Hallfrim 2016

derna svenska språket. Han drev bland annat en tidning, Then swänska argus. En politiker Fredrik Ljungberg, 2004. med lång karriär och som fick leva ett långt liv, 96 år, var Ernst Wigforss. Han var finansminister under tre perioder i sammanlagt 18 år. Han anses vara en av socialdemokraternas stora ideologer och var en framträdande gestalt när det gäller byggandet av folkhemmet. Under sin livstid finns fyra hallänningar avbildade Per Gessle, Seinabo Sey, bordtennisspelaren Jörgen Persson och fotbollsspelaren Fredrik Ljungberg. Man ska tydligen vara idrottsman eller artist om man vill hamna på frimärke under Ernst Wigforss 1981. sin livstid Anmärkningsvärt är att Posten i Stockholm helt tycks ha glömt bort att det finns en stad och kommun med namnet Laholm. Inget motiv med anknytning till Laholm finns med i frimärksutgivningen. Eller så har staden varit dålig att marknadsföra sig i frimärksvärlden? Annat är det när det gäller företagande. Då brukar Laholm placera sig på första plats i länet. Staffan Bengtsson, Halmstad Hallandsmotiv till och med år 2011 Nedanstående förteckning är baserad på en lista över svenska frimärken med motiv från Halland som sammanställts av Lennart Lundborg, Halmstad. Frimärkena beskrivs med motiv, årtal och facitnummer. 1. Radioantenn i Grimeton, Varberg 1965 (Facit 564-5) 2. Bonadsmålaren Johannes Nilsson, Gyltige 1973 (Facit 845) 3. Varbergs fästning 1974 (Facit 876) 4. 91:an Karlsson 1980 (Facit 1142) 5. Finansminister Ernst Wigforss 1981 (Facit 1151) 6. Hallands vapen ett lejon 1986 (Facit 1405) 7. Nidingens dubbelfyrtorn, Onsala 1989 (Facit 1537) 8. Roxette med Per Gessle och Marie Fredriksson 1991 (Facit 1703) 9. Jörgen Persson, Bordtennis 1993 (Facit 1780) 10. Olle Baertling, Abstrakt komposition 1993 (Facit 1795) 11. Bronsföremål med ansiktsmask, Ätradalen 1995 (Facit 1924) 12. Sven X:et Eriksson, Sommar, Söndrum 1996 (Facit 1962) 13. Biografen Röda Kvarn, Halmstad 1998 (Facit 2064) 14. Fredrik Ljungberg, Fotboll HBK 2004 (Facit 2417) 15. Grimetons radiotorn, Varberg 2005 (Facit 2502) 16. Stafsinge Livräddningsbåt 2007 (Facit 2590) 17. Författaren Olof von Dalin 2008 (Facit 2644-5) 18. Tjolöholms slott, Kungsbacka kommun 2010 (Facit 2578) 19. Julfrimärke, Bingemössa 2011 (Facit 2684) Hallfrim 2016 63

På morfars tid Hallfrim2016 är inte bara en frimärksutställning utan det finns också en vykortsdel. Den kommer att presentera bilder från förr. Här är några som visar hur Halmstad såg ut för 70 till 120 år sedan. Det är kanske inte alltid så lätt att känna igen sig? Studentfirande 100-årig tradition. Redan på 1910-talet firades Studentexamen vid Norre Katts Park. Parken till höger och fastigheterna vid Norra vägen (till vänster i bilden) är under byggnation. Jultradition. Under flera år gavs speciella tomtekort ut inför julen, ett för varje år. Korten är ganska sällsynta och eftersökta bland samlare. 64 Hallfrim 2016

Flygningar 1913. Det måste ha varit väldigt exotiska händelser, att se flygplan för 100 år sedan. Förmodligen lockade det stora skaror, som kortet antyder. Kortet är taget av Hagnells Kungl Hof-fotograf enligt stämpeln nederst till höger. Klara, färdiga, gå... Det idrottades redan på 1920-talet på Örjans Vall. Det är många generationers halmstadbor som spelat fotboll och fridrottat där. Namnet kommer från ett helgon som gav sitt namn till ett tidigare sjukhus, som låg på den vackra platsen. Småskole Lärarinne Seminarium var den tidens lärarhögskola. Då fanns det speciella skolor för kvinnor och män. Vykortet är från början av 1900-talet och platsen är förmodligen Fredriksvallsgatan. Hallfrim 2016 65

Som ett konstverk Så vacker kan Nissan vara med alla gamla fartyg som la till ända fram till stadens centrum. Vykortet är ett litet konstverk i sig, cirka 100 år gammalt. Lilla Torg Så såg Lilla Torg ut för 100 år sedan med brandstationen och Fattighuset. Dessa två byggnader finns kvar än idag. Kanske var brandstationen den vackraste i Sverige på den tiden? Beredskapstid. Under första världskriget, för hundra år sedan, rådde beredskapstid i Sverige. Mat skulle lagas till inkallade militärer, som här på I16. Här 12 malajer som rensar fisk. 66 Hallfrim 2016

Tylön.. Tylön har alltid varit ett populärt utflyktsmål för halmstadbor. Det gick båtturer både från Tylösand och från hamnen i stan. Järnvägsbron Här har flera tusen tåg passerat under de cirka 100 åren det var en passage för järnvägstrafik. Idag är det fin gångbro som förbinder öster med väster i staden. w Halmstad-Bolmen Halmstad-Bolmens station med tillhörande bana är järnvägshistoria. Det var en smalspårig förbindelse mellan Halmstad och Bolmen och vidare till Karlshamn. Förbindelsen invigdes 1889 och lades ned 1966. Idag hyser den fina byggnaden ABF. Hallfrim 2016 67

Mikael Aspenström fotografen bakom de danska Hallandsfrimärkena Det är inte speciellt många gånger som Halmstad figurerat på frimärken men under Hallfrim2016 ger Postnord Danmark ut hela tre frimärken med anknytning till vår halländska residensstad. Kanske inte så konstigt med tanke på att staden en gång i tiden ingick i det danska riket. Den nya utgåvans tre valörer avbildar Halmstads slott, en lax och slutligen en vy över stranden i Tylösand. De tre frimärkena kommer att bli ett fint tillskott till en samling med Hallandsmotiv på frimärken. Två av frimärkena har motiv som är baserade på fotografier av Mikael Aspenström, en 55-årig verktygsmakare från Söndrum med fotografering som hobby. Mikael har även sedan ungdomen ett visst intresse för filateli. Nikonkameran är en ständig följeslagare på Mikaels promenader och cykelturer runt om i vår stad och dess omgivningar. Favoritmotiven hämtar han från naturen och stadslandskapet. Han var därför ett utmärkt val när postnord sökte lämpliga bilder till sin frimärksutgåva. Det man önskade var bilder av Halmstads slott och stranden i Tylösand. Mikael erbjöd ett flertal sådana och till slut fastnade postnord för två av dem. 68 Hallfrim 2016

Halmstads slott är ett foto från den gångna vintern medan strandbilden togs speciellt för postnord under våren 2016. Det är första gången som Mikaels bilder får denna typ av uppmärksamhet. Han berättar att ett av hans fotografier tidigare har använts på ett skivomslag. Mikael kommer ihåg att han tog sitt första fotografi redan vid fem års ålder. I de sena tonåren blev intresset för fotografering riktigt stort. Han är mångårig medlem i en lokal fotoklubb. För Mikael är fotografering en avkoppling från ett hektiskt yrkesliv. När jag frågar vad Mikael tyckte om frimärksprojektet svarar han att det var jättespännande. Han känner sig stolt över att ha bidragit med motiv till två frimärken från Danmark. Christer Brunström, Halmstad Danska frimärken med halländska motiv. Bli medlem i Halmstad Filatelistförening! Som medlem i Halmstad Filatelistförening möter Du människor med samma intresse som Du själv frimärken och vykort. Du träffar byteskompisar och får ta dela av andra människors kunskap. Vi träffas 8 gånger om året, andra onsdagen i månaden, på servicehuset Karl XI, kl 18.00. Vi har bland annat auktioner och föredrag mm. Aktuellt program finns på hemsidan: www.sff.nu/halmstad Vill Du veta mer ta kontakt med Christer Brunström, 035-10 80 90, eller Staffan Bengtsson 070-584 46 39! Välkommen! Hallfrim 2016 69

Halmstads ende världsmästare på frimärke Det finns inte många världsmästare från Halmstad. Är man dessutom förevigad på ett svenskt frimärke är man unik. Det handlar om bordtennisspelaren Jörgen Persson som är en av fyra personer från Halmstad som blivit avbildade på ett svenskt frimärke. Fem VM-guld i en av världens största sporter spelade han hem under en lång karriär, varav ett individuellt 1991. Det guldet gjorde att han porträtterades på ett frimärke. Man tänkte inte så mycket på det då 1993 då frimärket gavs ut. Jag var mitt inne i en karriär, men så här i efterhand känns det speciellt, säger Jörgen Persson. Jörgen Perssons karriär sträckte sig under 30 år, från 1982 till 2012. Förutom de 5 VM-gulden hann det bli 9 EM-guld, över 20 SM-titlar och massor med andra fina placeringar. Tillsammans med J-O Waldner är Jörgen den mest meriterade svenska bordtennisspelaren genom tiderna. Har du som många andra samlat frimärke i din ungdom? Nej, jag är ingen direkt samlare. Dock så har jag sparat tröjor och OS-kostymer. Och det har blivit många kostymer, nämligen sju stycken. Deltagande 70 Hallfrim 2016 Jörgen Persson har inte lämnat bordtennisen. Idag är han personlig tränare för tysken Dimitrij Ovtcharov, som för närvarande är världsfemma men som siktar på att bli etta. Jörgen Persson är känd för sin räckvidd och sin Kobra-liknande backhand. Motivet visar lämpligt nog en så kallad backhandfisk. i sju OS är ett svenskt rekord som han delar med skytten Ragnar Skanåker och fäktaren Kerstin Palm. Det enda mål jag inte nådde i min karriär var ett OS-Guld. Har du lämnat pingisen helt? Nej, jag är aktiv på olika sätt men tävlar inte längre. Sen blir det speciellt att följa lag-vm i Pingis som kommer att gå i min hemstad Halmstad i april-maj 2018. Det hoppas jag blir ett lyft för pingisen i Sverige. Fotnot: En annan pingisspelare från Laholm och Halmstad, Fredrik Håkansson, finns avbildad på ett frimärke från Sao Tomé & Principe. Han har också ett VM-guld i lag från år 2000, tillsammans med bland annat Jörgen Persson.

PERSONLIGT hej Läs mer om oss och era möjligheter! Gå in via QR-koden eller trydells.se 1