inriktning slaviska språk. Sökande: Ann-Charlotte Gutsjö, Master i slaviska språk sida 1 (9) Institutionen för språk och litteraturer Humanistiska fakulteten Göteborgs universitet Fornkyrkoslaviska maskulina substantivs övergång från ŭ-stammen till o-stammen faktum eller myt? Ann-Charlotte Gutsjö, master i slaviska språk Forskningsplan med tidplan och finansieringsplan, som bilaga till ansökan till utbildning på forskarnivå (licentiatexamen)
inriktning slaviska språk. Sökande: Ann-Charlotte Gutsjö, Master i slaviska språk sida 2 (9) Projektets titel: Fornkyrkoslaviska maskulina substantivs övergång från ŭ- stammen till o-stammen faktum eller myt? 1 Forskningens bakgrund I ett examensarbete för Masterexamen (two-year-master) vid Göteborgs universitet våren 2009 studerades det kyrkslaviska ordet cынъ son och dess parallella stammar, den gamla ŭ-stammen och den nya o-stammen, i rysk, bulgarisk och serbisk kyrkslaviska under 1000-1700-talen. Bland lingvister är den gängse uppfattningen att den gamla ŭ-deklinationen blandades med o-deklinationen, och att det under en tid fanns parallella former i en och samma text av ett och samma ord. Med tiden övergick ŭ-deklinationen helt till o- deklinationen och dess ändelser, och denna övergång är tydlig i singular redan i de äldsta texterna. I ryska historiska grammatikor ges en presentation av den grammatiska utvecklingen av substantiv som tillhör ŭ-deklinationen (у краткое). Den kunskap som förmedlas är att dessa först tillhörde den gamla stammen på ŭ-deklinationen (у краткое), sedan övergick till o- stammarna och idag den moderna stammen för maskulina klass 2-substantiv, t ex.: «Ещё начиная с эпохи, предшествовавшей древнейшим славянским памятникам, начинается, как уже говорилось выше, взаимодействие основ на о и на ŭ (-ъ) [ ] В результате колебаний, начавшихся ещё с дописьменных времён, на основе двух ранее различавшихся типов вырабатывается постепенно один тип наше теперешнее 2-е склонение, включающее в современном языке почти все существительные мужского и среднего рода.» (Кузнецов 2004: 70-72) Hur många maskulina substantiv som tillhörde ŭ-deklinationen tvistar forskarna om. Några källor nämner cirka ett dussin substantiv, andra betydligt färre (Иванова 2005: 130, Горшкова и Хабургаев 1981: 150). En källa menar att endast 6 substantiv böjdes enligt ŭ- deklinationen totalt, nämligen сынъ, домъ, полъ, верхъ, медъ och волъ (Ремнёва, Савелев и Филичев 1991: 42). Det rör sig alltså om ett fåtal maskulina substantiv, och endast två stycken som definitivt tillhör den gamla ŭ-deklinationen, nämligen сынъ (syn") son och домъ (dom") hem (Thorndahl 1974: 14).
inriktning slaviska språk. Sökande: Ann-Charlotte Gutsjö, Master i slaviska språk sida 3 (9) Mycket tidigt, redan tidigare än de äldsta FKSL källorna, börjar en samverkan mellan, eller blandning av, ŭ- och o-deklinationerna, som leder till att ŭ-deklinationen så småningom går förlorad. Under en tid existerar parallella former av ett och samma ord, bildat med olika stammar, i en och samma källa (Кузнецов 2004: 70). Språkbruket vacklar, och båda stammarna används för ett och samma ord av en och samma skrivare. Denna blandning började alltså så tidigt, att det inte går att hitta källor, i vilka samtliga former tillhör endast ŭ- deklinationen men övergången till o-deklinationen var starkast i singular, och mer tveksam i plural och i dual: Selv i de ældste kirkslaviske tekster er blandningsprocessen så vidt fremskreden, at det ikke er muligt at trække nogen fuldt sikker grænse mellem o- stammerne og de gamle u-stammer [......]...at kontaminationen af u- og o-stammeendelserne i de kirkeslaviske texter i hvert fald til dels allerede er nået ret langt frem i sin udvikling, at sammenblandingen er sket i stærkt vekslende udstrækning i de væsenligt rigeligere forekommende singulariskasus, som viser langt det videst avancerede stade, end i pluralis og dualis, som med disses svagere repræsentation af eksempler synes at røbe en mere retarderet stilling (Thorndahl 1974: 13, 15). I mitt matserarbete studerade jag denna övergång för ordet cынъ. Endast fem kasus i plural studerades, eftersom vissa former i de två deklinationerna var lika (A pl.) eller det inte kunde fastställas om formen var en utveckling av den gamla eller den nya stammen (D pl.). Syftet var att besvara följande tre frågor: 1) Var skedde övergången, dvs. i vilka recensioner?, 2) Hur skedde övergången, dvs. i vilka kasus? och 3) När skedde övergången, dvs. i vilken eller vilka tidsperioder? En förhoppning var att även kunna besvara en fjärde fråga, nämligen 4) Varför skedde övergången just där och då och på detta sätt? Totalt textantal för den primära undersökningen var ungefär Undersökningen gav dock ett överraskande resultat. För det första fanns inga tydliga bevis på att ordet son bytte från den gamla ŭ-deklinationen till den nya o-deklinationen i plural i någon recension, vare sig rysk, bulgarisk eller serbisk. För det andra gav arbetet det något överraskande resultatet att, trots att observationerna till övervägande del stod i nominativ plural, tillhörde dessa den gamla ŭ-deklinationen. De få exempel på den nya deklinationen under 1600-talet stod i kasusen instrumental och lokativ.
inriktning slaviska språk. Sökande: Ann-Charlotte Gutsjö, Master i slaviska språk sida 4 (9) För det tredje fanns det enstaka observationer av den nya stammen i bulgarisk kyrkslaviska redan i tidiga texter, men i rysk kyrkslaviska finns observationerna först på 1600-talet, och i ett fåtal fall, och i serbisk kyrkoslaviska hittades inga observationer av den nya stammen. 2 Licentiatprojektets mål och avgränsningar Resultatet av examensarbetets forskning var förvånande, eftersom det ifrågasätter den kunskap som förmedlas i historiska grammatikor. Trots att materialet var relativt stort för en 15 hp arbete, var det ändå för litet för att ge en fullständig bild. Om antalet källor hade utökats, skulle säkrare slutsatser kunna ha dragits. Därför föreslås en fortsatt bredare undersökning av ŭ-deklinationens övergång till o- deklinationen. Ett studium av fler och längre texter bör ge en tydligare bild av den gamla ŭ- deklinationen till den nya o-deklinationen i plural vad gäller var, hur och när övergången skedde, för att även kunna besvara frågan varför den skedde just då, då och på det sättet. Både kyrkliga och världsliga texter kommer att studeras. Undersökningen utvidgas till att gälla sex substantiv från ŭ-deklinationen: сынъ, домъ, волъ, медъ, вьрхъ och полъ för att undersöka om det finns någon skillnad i övergången. Avgränsningen består i att endast former i plural studeras, eftersom övergången i singular är konstaterad redan i de äldsta skrifterna, och endast i fem kasus: N, G, I, L och V. 3 Forskningsmetoder, validitet och reliabilitet 3.1 Forskningsmetoder. I den sekundära undersökningen kommer ytterligare sekundära källor att studeras om den gamla ŭ-deklinationen till den nya o- deklinationen i plural. Resultat i den primära undersökningen kommer att uppnås genom att meningar med observationer av сынъ, домъ, волъ, медъ, вьрхъ och полъ i plural kommer att samlas in. Efter analys och tolkning av observationerna, kommer slutsatser dras om ordens övergång från ŭ-deklination till o-deklinationen. Den valda forskningsmetoden 1) är empirisk kartläggning och analys, eftersom verkliga texter studerades i jakt efter förekomst av ett visst ords former,
inriktning slaviska språk. Sökande: Ann-Charlotte Gutsjö, Master i slaviska språk sida 5 (9) 2) är induktiv, eftersom teorin kommer efter uppsatsarbetet, när alla observationer analyserats, och en tolkning och en trolig hypotes om ordets övergång till annan deklination bildats. 3) är i första skedet kvantitativ, eftersom resultatet kommer att anges i kvantiteter, andel i procent av totalt antal observationer, som visade när, var och hur övergången ägde rum. Svaret på frågan varför skulle kunna vara kvalitativ metod. 3.2 Validiteten kommer att säkerställas genom att mäta endast det som ska mätas i undersökningen, dvs. observationer av orden сынъ, домъ, волъ, медъ, вьрхъ och полъ i plural i de fem kasusen N, G, I, L och V, och bara från med handledaren överenskomna källor. Ett validitetsbrott skulle kunna vara om t ex. ordet сынъ (syn ) son med annan betydelse excerperades. 3.3 Reliabiliteten, dvs. frånvaron av mätfel, kommer att säkerställas genom noggrann bokföring av observationerna på rätt plats i analysschemat och kontroll flera ggr. 4 Tidsplanering för licentiatprojektet (reviderad 20 oktober 2009) Forskningen avser en licentiatavhandling som påbyggnad efter masterutbildning vid Göteborgs universitet. Jag anhåller om att få tillgodoräkna mig en del av kurserna från masternivån, motsvarande en termin heltidsstudier, 30 hp. En del av källorna kommer att studeras i Ryssland, ev. även i Bulgarien. Eftersom jag tidigare visat hög förmåga att arbeta heltid och studera heltid, vilket också intygas från arbetsgivare (se intyg), är tidtabellen följande. 1. Välja definitivt temaområde, tänka ut syften och målsättningar, definiera problemen, utforma frågeställningar klart. 2. Kurser 15 hp., som skall väljas enligt studieplanen och i samråd med handledaren. Resterande kurser motsvarande 30 hp kan tillgodoräknas från masterutbildningen vid GU. Tid: januari 2010 till juni 2010. Förslag på specialiseringskurser: SL1120 och SL1130. 3. Informationssökning januari 2010 till juni 2010. 4. Göra arbetsdispositioner klart 5. Läsa och referera litteratur (sekundära källor) juli 2010 till december 2010, parallellt med datainsamlingen för den primära undersökningen. En del av studiet av
inriktning slaviska språk. Sökande: Ann-Charlotte Gutsjö, Master i slaviska språk sida 6 (9) sekundära källor bör ske i Ryssland jag har ordnat kontakter på t ex Научная Библиотека им. Горького och РНБ. 6. Planera och genomföra datainsamlingar i primära källor juli 2010 till december 2010 parallellt med studium av sekundära källor. En del av studiet av primära källor bör ske i Ryssland jag har ordnat kontakter på t ex Научная Библиотека им. Горького och РНБ. 7. Analysera och dra slutsatser av insamlade data, i ord och i statistik januari - februari 2011 8. Skriva ned resultaten och genomföra diskussionsavsnittet februari april 2011 9. Färdigställa uppsatsarbetet från inledning till bilagorna april 2011 10. Överlämnade till handledare och opposition maj 2011 Avklarade studier för en licentiatexamen planerade till slutet av VT 2011. 5 Preliminär arbetsdisposition för avhandlingen 1. Förkortningar: innehåller en lista över alla förkortningar som används i arbetet, och vad dessa står för, och Källangivelser och translitterering av kyrillisk text: här informeras om vilket system som valts för källangivelser och systemet för translitterering av kyrillisk text 2. Inledning, temapresentation och bakgrund: i detta avsnitt ges en kort introduktion till ämnet, med presentation av temat för arbetet i stort och bakgrunden till varför det finns ett behov av uppsatsarbetets forskning. Temat för arbetet är Fornkyrkoslaviska maskulina substantivs övergång från ŭ-stammen till o-stammen faktum eller myt? I Masteruppsatsens arbete framkom att den grammatiska utvecklingen av den gamla ŭ- stammens substantiv till nya o-stammens former inte helt stämde: ända in på 1600- talet användes fortfarande den gamla stammens ändelser, och de moderna ändelserna började få fotfäste utan att o-stammens ändelser använts. Arbetets hypotes är att den grammatiska utveckling som ges i fornkyrkoslaviska grammatikor inte stämmer, och hypotesen kommer att bevisas eller motbevisas genom forskningen. 3. Litteraturöversikt: innehåller en sammanfattning av tidigare forskning i problemet, dvs. vad som framkommit i just detta problem av andra forskare. Litteratur kommer att
inriktning slaviska språk. Sökande: Ann-Charlotte Gutsjö, Master i slaviska språk sida 7 (9) sökas i Sverige, framför allt på biblioteken i Göteborg och Lund, men också utomlands. För att säkerställa att jag klarar att läsa litteratur på fler språk än svenska, engelska och ryska, läser jag nu även franska och tyska, för att använda källor även skrivna på dessa språk i avhandlingen. Prel. kommer de sekundära källorna att bli prel. mellan 100 och 150 böcker på ryska, bulgariska, svenska, engelska, tyska och franska. 4. Problemprecisering och avgränsning: Temat för arbetet är Fornkyrkoslaviska maskulina substantivs övergång från ŭ-stammen till o-stammen faktum eller myt? Forskningen syftar till att genom djupgående studium av FKSL och KSL texter främst handskrivna klarlägga huruvida maskulina substantiv från från ŭ-stammen övergick till o-stammen, vilket är den uppfattning som förmedlas i de historiska grammatikorna, men som ifrågasattes i Masteruppsatsen. Avgränsning: endast observationer i plural från de fem kasusen N, G, I, L och V av de valda orden сынъ, домъ, kommer att excerperas och analyseras. 5. Material: Primära källor, omfattande cirka 15000 sidor, kommer att studeras och analyseras i Sverige, Ryssland och ev. Bulgarien m.fl. länder. 6. Metod: Genom empirisk kartläggning och analys kommer excerperade observationer att analyseras och registreras. Forskningen är i första skedet kvantitativ, eftersom resultatet kommer att anges i kvantiteter, andel i procent av totalt antal observationer, som visade när, var och hur övergången ägde rum. 7. Resultat: det slutgiltiga forskningsresultatet redovisas med deskriptiv statistik 8. Diskussion: resultatet från forskningen analyseras på flera sätt, och sätts in i ett större sammanhang genom att jämförelser görs med kunskap från sekundära källor 9. Sammanfattning 10. Litteraturförteckning 11. Bilagor 6 Finansieringsplan (anställning med anknytning till utbildningen: lärare) Följande finansieringssätt planeras (se nästa sida):
inriktning slaviska språk. Sökande: Ann-Charlotte Gutsjö, Master i slaviska språk sida 8 (9) Finansieringsplan för licentiatstudier: Studietid: Typ av finansiering: Finansiering: Finansieringens storlek: Rörliga resurser: Fasta resurser: Januari 2010-juni 2011, vid tillgodoräknande av tidigare kurser lön (se intyg från rektor) Karlskrona kommun (samt intäkter från royalties från bokproduktioner Liber AB och Studentlitteratur AB, och andra arbeten) Månadslön 25.100 kr per månad före skatt, andra arbeten 1000 kr per mån före skatt samt royalties 2000 kr före skatt per år 100 timmar betald lön för kompetensutveckling (totalt), 152 kr x 100 = 15.200 kr (totalt), enligt ÖK med rektor för timmarna tas till min forskarutbildning Användning av arbetsplatsens dator, skrivare, kopiator, rum, skrivbord, bibliotek m m, värde ca 1000 kr per månad Karlskrona 12 juni 2009, reviderad tidsplan 20 oktober 2009 (efter kompletterad 31 augusti 2009 ) Ann-Charlotte Gutsjö Västra Prinsgatan 41 A, 351 35 Karlskrona Mobil 0768-52 55 04 Epost: 1) privat acgutsjo@yahoo.se 2) arb ann-charlotte.gutsjo@edu.karlskrona.se
inriktning slaviska språk. Sökande: Ann-Charlotte Gutsjö, Master i slaviska språk sida 9 (9) Källanvisningar Горшкова, К.В. и Хабургаев, Г.А. (1981) Историческая грамматика русского языка: учеб.пособие для ун.тов. Москва: Высшая школа Иванова, Т. А. (2005). Старославянский язык. Учебник. 4-е издание. Санкт- Петербург: Авалон, Азбука-классика Кузнецов, П. С. (2004). Историческая грамматика русского языка. Морфология. Москва: УРСС Ремнёва, М. Л., Савельев, В.С. и Филичев, И.И. (1999). Церковнославянский язык. Грамматика с текстами и словарём. Москва: изд-во МГУ Titlar med latinskt alfabet Thorndahl, W. (1974). Genetivens och lokativens y/-ju- endelser i russiske middelalderstekster. Köpenhamn: Rosenskilde & Bagger Använda förkortningar A = ackusativ BU = bulgarisk FKSL =fornkyrkoslaviska, fornkyrkoslavisk FRY = fornryska, fornrysk G = genitiv I = instrumental KSL = kyrkslaviska, kyrkslavisk L = lokativ MRY = Modern ryska N = nominativ pl = plural V = vokativ