BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELA STATISTIK. g) TELEGRAFVÄSENDET. NT FÖLJD 18. TELEGRAF-STYRELSENS UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE FÖR ÅR 1878.

INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. I, Telegrafväsendet. Telegrafstyrelsens underdåniga berättelse för år... Stockholm : Isaac Marcus, 1862-1911. Täckningsår: 1861-1910. 1909 ändrades serien till Bidrag till Sveriges officiella statistik. I, Telegrafoch telefonväsendet. Efterföljare: Telefon och telegraf / av Kungl. Telegrafstyrelsen. Stockholm : K. L. Beckman, 1912-1943. (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1911-1942. Översiktspublikation: Historisk statistik för Sverige. Statistiska översiktstabeller : utöver i del I och del II publicerade t.o.m. år 1950. Stockholm : Statistiska centralbyrån, 1960. S. 82: Tab. 52. Telegraf och telefon 1855-1886/1890. S. 83: Tab. 53. Telefon 1890-1950/1951. S. 84: Tab. 54. Telegraf 1890-1950/1951. BISOS I digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) med stöd från Riksbankens Jubileumsfond, 2008. urn:nbn:se:scb-bi-i0-7801_

BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELA STATISTIK. g) TELEGRAFVÄSENDET. NT FÖLJD 18. TELEGRAF-STYRELSENS UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE FÖR ÅR 1878. STOCKHOLM, TRYCKT HOS K. h. BECKMAN, 1879.

Innehållsförteckning. A. Berättelse för år 1878: Sid. I. Telegrafnätets utvidgning, m. m 2. II. Stationer, linier och trådledningar 4. III. Telegramvexling och portoinkomst 9. IV. Reglementariska bestämmelser 13. V. Räkenskaperna öfver underhållet 15. VI. Stationspersonal, undervisningsväsende och materiel 18. VII. Styrelsen 21. VIII. Pensionsväsendet 22. Table des matières. A. Rapport pour l'année 1878: Pag. I. Développement du réseau, etc. 2. II. Bureaux, lignes et fils conducteurs 4. III. Mouvement des dépêches et produit de la correspondance 9. IV. Dispositions réglementaires 13. V. Frais d'exploitation et d'entretien des lignes et des bureaux 15. VI. Personnel des bureaux, instruction et materiel 18. VII. Administration 21. VIII. Pensions 22. B. Bilagor till Telegrafstyrelsens berättelse: Tab. I. Öfversigt af telegraflinierna III.» II.»» telegramvexling och portoinkomst X.» III.»» antalet hvarje månad afsända telegrammer» IV.»» Sveriges utländska telegramvexling XVI. XX.» V. Generalsammandrag af utgifterna XXIV.» VI. Öfversigt af stationernas personal och apparater XXXII.» VII. Öfversigt af telegrafväsendet i Europa, m.m. XXXIV.» VIII. Grafisk tabell. Telegrafkarta. B. Annexes au rapport de l'administration: I. Tableau du réseau des lignes télégraphiques... III. II.» du mouvement des dépêches et des taxes perçues X. III.» montrant le nombre des dépêches expédiées dans chaque mois de l'année IV.» des correspondances terminales échangées avec l'étranger XVI. XX. V.» des dépenses XXIV. VI.» du personnel et des appareils XXXII. VII.» statistique de la télégraphie dans l'europe, etc. XXXIV. VIII. Tableau graphique. Carte télégraphique.

OBSERVATIONS. 1 krona (= 100 öre) = 140,62 centimes. 1 svensk mil = 10,688 kilometer.

STORMÄKTIGSTE ALLERNÅDIGSTE KONUNG! telegrafstyrelsen får härmed i underdånighet afgifva berättelse om telegrafverkets förvaltning under år 1878 och dervid, likasom tillförne, under särskilda afdelningar redogöra för: l:o telegrafnätets utvidgning, m. m.; 2:o stationer, linier och trådledningar; 3:o telegramvexling och portoinkomst; 4:o reglementariska bestämmelser, m. m.; 5:o räkenskaperna öfver underhållet; 6:0 stationspersonal och materiel; 7:o styrelsen; samt 8:0 pensionsväsendet.

2 1878. I. Telegrafnätets utvidgning med nya linier, ledningstrådar och stationer, m. m. Byggnadsarbeten. Jemlikt Eders Kongl. Maj:ts nådiga bref till Styrelsen den 22 februari 1878 hafva under samma år följande arbeten för telegrafverkets räkning blifvit utförda, nämligen: l:o ombyggnad af linien Göteborg Surte, 2:o»»» Kalmar Bergqvara, 3:o»»» Laxå Töreboda, alla med impregnerade stolpar, samt 4:o»»» Nyland Sollefteå, med oimpregnerade stolpar; 5:o anläggning af en ny linie med enkel ledningstråd mellan Hjo och Tibro, bvarifrån, på förut befintliga, statens jernvägar tillhöriga stolpar, nämnda trådledning framdragits till Sköfde; i sammanhang hvarmed den gamla linien Hjo Karlsborg Moholm såsom ej vidare behöflig nedtagits ; 6:o anbringande af en enkel ledningstråd på Frövi Ludvika jernväg tillhöriga stolpar mellan Kopparberg och Ludvika; 7:o anskaffning och impregnering af 5,000 stycken telegrafstolpar; 8:o inrättande af nya 3:e klassens statstelegrafstationer i: Båstad, Figeholm, Husum, Kramfors och Nässjö, äfvensom å Kongl. Djurgården i Stockholm en telegrambyrå, som genom särskild ledningstråd är satt i förbindelse med centraltelegrafstationen härstädes. Enär längden af de nya linierna och trådledningarna föga öfverskjuter längden af de under året nedtagna, var telegrafnätets omfattning vid slutet af år 1878 nära nog densamma som vid samma tid år 1877. Vilkor för vissa stationers inrättande. Såsom vilkor för de nya stationerna Båstad, Figeholm, Husum och Kramfors stadgades på vanligt sätt, att de, hvilka gjort ansökning om dessa stationers inrättande, skola vara skyldige att, hvar för sin station, ej mindre utan kostnad för telegrafverket upplåta och underhålla passande stationslokal, än äfven intill ett belopp af högst femhundra kronor ersätta telegrafverket för hvad den verket tillfallande portoinkomsten vid stationen kan för år komma att understiga ett tusen två hundra kronor, äfvensom att, hvad särskildt angår stationerna Båstad och Figeholm, vederbörande kommuner borde bekosta de stolpar, som för de särskilda bilinierna till samma stationer erfordrades. Deremot har statstelegrafstationen i Nässjö icke blott inrättats utan kommer äfven att underhållas helt och hållet på telegrafverkets egen bekostnad. Impregnerade stolplinier. Vid slutet af år 1878 upptogo de statstelegraflinier, som voro uppförda med särskildt till bevarande mot röta beredda stolpar, en sträcka af 657,7 svenska mil eller 7,029,5 kilometer.

18 7 8. 3 Enär samtliga landliniernas längd vid samma tidpunkt uppgick till 775,4 sv. mil eller 8,287,3 kilometer, voro alltså 117,r sv. mil eller 1,257,8 kilometer, eller 15,2 procent, icke försedda med impregnerade stolpar. Detta procenttal är något större än motsvarande tal vid nästföregående års slut, hvilket förhållande härleder sig derifrån, att de under år 1878 tillkomna nya linierna blifvit byggda med oberedda stolpar, under det att ofvannämnda nedtagna linie Moholm Hjo, likasom en annan under året jemväl nedtagen linie mellan Kohlbäck och Strömsholm, var försedd med impregnerade stolpar. Kostnaden för de vid telegrafverket under år 1878 utförda byggnadsarbeten, hvilken blifvit bestridd af verkets egna öfverskottsmedel från föregående år, har, oberäknadt värdet af en del redan i förråd befintlig materiel, sammanlagdt uppgått till 72,968 kronor 94 öre; varande särskild räkenskap häröfver upprättad sålunda: Häienskapen ofver anslagsmedlen. 1:o. Inkomster: 1) Ingående balans: behållning från år 1877 9,131: 04. 2) Anslag af verkets egna öfverskottsmedel, enligt kongl. brefvet den 22 februari 1878: kronor 84,720: hvaraf likväl, med hänsyn till dels nyssnämnda behållning och dels befintligt förråd af åtskillig för ifrågavarande telegrafanläggningar användbar materiel, äfvensom lägre arbetskostnad och billigare pris å en del af de för samma ändamål under året inköpta materialier, än hvad på förhand blifvit beräknadt, från underhålls- till anläggningsmedlen behöft öfverföras ett belopp af endast 65,000: 3) Anmärkningsmedel 116: 49. 4) För försåld materiel 187: 28. Kronor öre. Summa 74,434: 81. 2:o. Utgifter:

4 1878. Transport 63,728:»i. 8) Skrifmaterialier 15: 9) Batteriförnödenheter 2,302:»o. 10) Frakt och transportkostnad 6,751: 6. 11) Anmärkningsprovision 23: 64. 12) Diverse utgifter 147: 43. 13) Utgående balans: behållning till år 1879 1,465: 87. Summa 74,434: 81. Om sistnämnda summa, 74,434 kronor 81 öre, minskas med den utbalanserade behållningen, 1,465 kronor 87 öre, så uppkommer såsom återstod det belopp, 72,968 kronor 94 öre, hvilket utgör den ofvan uppgifna, af telegrafverkets öfverskottsmedel bestridda, kostnaden för verkets byggnadsarbeten år 1878. Från början utgifna medel för ny- och ombyggnader. Sammanräknade beloppet af de medel, som alltifrån elektriska telegrafinrättningens början och intill nästlidna års slut utgifvits för anläggning af nya eller ombyggnad af äldre linier och ledningar samt for stationers inrättande, har uppgått till 5,701,909 kronor 80 öre, nämligen: eller i medeltal för hvartdera af de 26 åren något mer än 219,300 kronor. II. Stationer, linier och trådledningar. Nya stationer. De under år 1878 inrättade nya statstelegrafanstalter blefvo för korrespondens öppnade: byrån å Djurgården den 1 maj, samt stationerna Bästad den 1 juni, Kramfors den 8 juni, Vigeholm den 20 juni, Husum den 18 juli och Nässjö den 20 oktober.

1878. 5 Förutom nyssnämnda statstelegrafstationer och byrå hafva under året åtskilliga jernvägstelegrafstationer blifvit satta i förbindelse med rikets öfriga telegrafnät, nämligen: vid Statens stambanor 6 stationer, x> Bergslagernas jernväg 2»» Gotlands» 8»» Lidköping Håkantorps» 2»» Stockholm Vesterås Bergslagernas» 11»» Vislanda Bolmens» 6» eller tillhopa 35 stationer. Med stöd af nådiga brefvet den 31 maj 1878 blef statstelegrafstationen i Storvik den 1 påföljande juli indragen, hufvudsakligen af den anledning, att de personer, som om stationens inrättande gjort, ansökning, förklarat den samma icke vidare vara för deras räkning behöflig, enär ortens behof af telegrafförbindelse kan tillgodoses genom den staten tillhöriga jernvägstelegrafstation å stället. Indragen station. Vid 1878 års utgång voro statstelegrafstationerna efter tjenstgöringstiden indelade i klasser sålunda: Första klassen, med oafbruten tjenstgöring dag och natt: Göteborg, Malmö, Stockholm och Sundsvall, eller Andra klassen, med hel dagstjenst: Borås, Eskilstuna, Falun, Gefle, Halmstad, Haparanda, Helsingborg, Hernösand, Hudiksvall, Jönköping, Kalmar, Karlshamn, Karlskrona, Karlstad, Kristianstad, Kristinehamn, Köping, Landskrona, Landsort, Lidköping, Linköping, Luleå, Lund, Lysekil, Mariestad, Motala, Norrköping, Nyköping, Oskarshamn, Piteå, Skellefteå, Strömstad, Söderhamn, Söderköping, Södertelje, Trelleborg, Uddevalla, Umeå, Upsala, Vadstena, Varberg, Venersborg, Vestervik, Vesterås, Vexiö, Visby, Ystad, Örebro, Örnsköldsvik och Östersund, eller 50 4 stationer Klassindelning. Tredje klassen, med inskränkt dagstjenst: a) elektriska stationerna Ankarsrum, Arboga, Arholma, Askersund, Avesta, Berg, Bergqvara, Bjästa, Bollnäs, Borensberg, Borgholm, Burgsvik, Byske, Båstad, Bäckaskog, Cimbrishamn, Dalarö, Delsbo, Drottningholm, Eksjö, Engelholm, Enköping, Falkenberg, Figeholm, Filipstad, Finspong, Fjellbacka, Furusund, Fårösund, Gamleby, Gran- Transport 54 stationer.

6 1878. Transport 54 stationer, gärde, Grenna, Grislehamn, Gunnebo, Hallstahammar, Hedemora, Herrevadskloster, Hjo, Holmsund, Horn, Husum, Hvetlanda, Hästholmen, Höganäs, Kinna, Kisa, Klintehamn, Kopparberg, Kramfors, Kungelf, Kungsbacka, Laholm, Leksand, Lilla Edet, Lindesberg, Ljusdal, Ljusne, Ludvika, Lycksele, Löfånger, Mariefred, Marstrand, Medevi, Mem, Mora, Munkedal, Mönsterås, Mörbylånga, Nederkalix, Nora, Norberg, Nordmaling, Norra Degerfors, Norrtelje, Nya Varfvet, Nyland, Nässjö, Onsala, Ottenby, Ratan, Ronehamn, Ronneby, Råneå, Sala, Sandhamn, Seffle, Sjötorp, Skanör, Skara, Skeninge, Skutskär, Sköfde, Slite, Smedjebacken, Sofiero, Sollefteå, Strengnäs, Surahammar, Särö, Säter, Sölvesborg, Torekov, Torpshammar, Trollhättan, Trosa, Tullgarn, Törefors, Ulricehamn, Ulriksdal, Ursvik, Valdemarsvik, Vaxholm, Vernamo, Vifstavarf, Viken, Vimmerby, Åhus, Åkersberg, Åmål, Åtvidaberg, Öregrund och Östhammar, eller 122 b) optiska stationerna Brännö, Nya Varfvet och Vinga, eller 3 ^5 eller tillhopa 179 stationer, eller fyra flera än år 1877, hvartill komma de i Stockholm särskildt inrättade åtta byråar för telegrammers inlemnande, nämligen vid Brunkebergs- och Södermalmstorg, å Börsen, Kungsholmen, Ladugårdslandet, Riddarholmen och Djurgården samt i Grand Hôtel å Blasieholmen. Hela antalet svenska telegrafstationer. Om till ofvannämnda under Telegrafstyrelsens inseende stälda 179 elektriska och optiska stationer läggas 168 jern vägstelegraf stationer tillhörande staten och 368 dylika stationer tillhörande enskilda bolag, så uppgick vid sistlidne års slut hela antalet af rikets med hvarandra i förbindelse stående telegrafstationer till 715 stycken. Dessutom äro medelst särskilda, med viseapparater försedda ledningstrådar statstelegrafstationerna Nora, Norberg, Nordmaling och Norrtelje förbundna med de närbelägna bruksegendomarna Hammarby, Fagersta, Olofsfors och hållet enskilda telegrafförbindelser. och Schebo, hvilkas égare sjelfve bekostat dessa helt

1878. 7 Telegrafstationernas fördelning på rikets särskilda län och Stockholms stad samt telegraforternas*) relativa förhållande till länens ytvidd och folkmängd inhemtas af följande öfversigt, hvari tal i de sär Telegrafstationernas anskilda länen. länen ordnats efter den geometriska medelproportionalen**) sålunda, att det län, der den telegrafiska utvecklingen är att anse såsom högst i förhållande till kombinerad yta och folkmängd, blifvit satt främst och de öfriga länen vidare efter enahanda grund. *) Enär på åtskilliga orter finnas två eller flere telegrafstationer, nämligen dels stats- dels jernvägs-, så är Megraforternm antal mindre än stationernas. **) = Qvadratroten ur produkten af det på en telegrafort belöpande ytinnehållets (sv. mil) multiplicering med den resp. folkmängden, uttryckt i enheter oeh bråkdelar af 1000-tal.

Linjer och tràdledningar. 8 1878. Bifogade tabell I innehåller en öfversigt af statstelegraflinierna vid utgången af år 1878, utvisande att liniernas hela längd då uppgick till 775,4 svenska mil eller 8,287,3 kilometer samt trådledningarnas till 1,900,2 sv. mil eller 20,308,0 kilometer. «,p> Med afseende å läget var statstelegrafnätet vid 1878 års slut sålunda fördeladt: Uti nyssnämnda undervattensledningar äro icke de inberäknade, hvilka Sverige eger gemensamt med Danmark och Preussen och som hålla sammanlagdt 98,0 kilometer i längd, med ledningstrådar om tillhopa 310,5 kilometer. Underhållsarbeten. Bland de under år 1878 för telegraflinjernas och stationernas underhåll verkstälda arbeten torde böra omnämnas följande: a) s. k. fotbesigtning och reparation af linierna Laholm Helsingborg, Herrljunga Göteborg, Stora Rör Bölinge (på Öland), Stalltjernstugan Jemtkrogen (större delen af stationen Östersunds linieområde), Nyland Fråne, Skog Gefle, Söderhamn Ljusne, Oregrund Trästa,

1878. 9 Ludvika Grangärde, Smedjebacken Vesterås Halleberg och Arboga Södertelje, eller å en sträcka af sammanlagdt 80,1 mil; b) flyttning och ombyggnad med impregnerade stolpar af linierna omkring Göteborg och derifrån på en mindre sträcka söderut, äfvensom af linierna in vid jem vägsstationerna Jerna, Mölnbo, Katrineholm och Nässjö. c) anbringande af nya kabelledningar i jernvägstunneln under Södermalm i hufvudstaden ; d) flyttning till andra lokaler samt ny inredning af stationerna Byske, Hvetlanda, Kinna, Lund, Sollefteå, Sofiero, Söderköping, Viken och Åmål; e) förbättrad inredning af centraltelegrafstationen i Stockholm och de derunder lydande byråarne å Ladugårdslandet, Norrmalm och Södermalm samt vidare af stationerna Drottningholm, Eksjö, Laholm, Seffle, Sköfde och Vesterås. Under loppet af år 1878 inträffade inalles 856 liniefel af sådan beskaffenhet, att telegraferingen derigenom delvis afbröts eller väsentligen hindrades. I fråga varande fels beskaffenhet och förekomst å linier utefter jernväg eller landsväg hafva visat sig vara: Liniefel. Häraf framgår, att, såsom förut är kändt, fel förekomma i vida mindre grad å de linier, som äro förlagda intill jernvägar än å dem utefter landsvägarna ; börande dock hvad det svenska telegrafnätet härutinnan vidkommer tagas i betraktande, att telegraflinierna utefter jernvägarna i allmänhet äro yngre än de öfriga. III. Telegramvexling och portoinkomst. Bifogade tabell II innehåller en öfversigt dels af hvarje stations hela telegramvexling under år 1878 med angifvande af den sammas omfattning i förhållande till det näst föregående året, ^ dels ock af influtna porto- och andra afgifter. Deraf inhemtas, att telegrafexpeditionernas antal utgjort 2,389,176, hvaraf 931,738 taxerade telegrammer och återstoden afgiftsfria tjenste-, repetitions- eller andra telegrammer. Fördelas expeditionerna i afsända och ankomna, in- och utländska, taxerade och afgiftsfria, uppstå följande 2

10 1878. tal, af hvilka de, som utmärka den taxerade telegramvexlingen, återfinnas i tabellen hvart för sig upptaget, hvaremot de tal, som angifva de afgiftsfria telegrammerna, blifvit i större grupper sammanförda. A. Taxerade telegrammer. Telegramvexlingen. 1. Inländska 563,262 2. Utländska: a) terminal-: från Sverige till utlandet 137,534 till» från» 149,158 286 692 h ) transit ij^zg 4 368,476 931 738. B. Afgiftsfria telegrammer. 1. Inländska: tjenstetelegrammer och cirkulär 11,148 meteorologiska telegrammer 14,346 25 494 2. Utländska: a) terminal-: från Sverige till utlandet: tjenstetelegrammer och meddelanden 978 meteorologiska telegrammer 4,732 5 710 till Sverige från utlandet: tjenstetelegrammer och meddelanden 1,324 meteorologiska telegrammer 5,353 6 677 ; > 12,387 6) transit: tjenstetelegrammer och meddelanden 1,432 meteorologiska telegrammer 2,224 3 656 i 1 4J.,0oi. Summa befordrade telegrammer 973,275. Då berörda antal telegrammer, 973,275 st., afsända från inländsk station till annan sådan eller till utlandet eller ock från vederbörande gränsekontrollstation till eller genom landet, jemväl betraktas såsom ankomna till vederbörande mottagningsstationer, uppstår deraf ett dubbelt antal telegrafexpeditioner, eller 1,946,550, hvartill böra, såsom dylika expeditioner, läggas: dels det antal telegrammer, hvarmed summan af ankomna tjenstetelegrammer och cirkulär öfverstiger antalet afsända sådana, hvilket öfverskott uppkommet deraf att ett enda afsändt cirkulär motsvaras af lika många ankomna sådana, som adresstationernas antal utgör 8,471, dels ock s. k. repetitionstelegrammer eller sådana, som icke kunnat direkt befordras från inlemnings- till adresstationen, utan måst af en eller flera mellanliggande stationer till repetition upptagas 434,155, så blir hela antalet telegrafexpeditioner 2,389,176.

Bland de taxerade telegrammerna hafva förekommit: 1878. 11 Bifogade tabell III utvisar för hvarje station de afsända taxerade telegrammernas antal under hvar och en af årets särskilda månader. Deraf framgår, att korrespondensen var minst under februari och störst under oktober. Jemföres hela det ofvan uppgifna antalet af de under sistlidna år afsända taxerade telegrammer, eller 931,738, med motsvarande antal år 1877, hvilket då utgjorde 1,015,593, visar sig en minskning år 1878 af 83,855 telegrammer, eller med 8,3 procent. Om åter de bägge åren jemföras sinsemellan med hänsigt till de särskilda slagen af taxerad telegramvexling, den inländska, den internationela der blott afgångs- eller ankomststationen är svensk och den riket transiterande, framgå följande sifferförhållanden : Jemförelse med 1877 års telegramvexling. Tabellen IV innehåller en öfversigt af Sveriges utländska, taxering underkastade telegramvexling under år 1878 sålunda, att för hvarje station finnes angifvet antalet af dels derifrån afsända telegrammer med fördelning af dessa på de särskilda adressländerna, dels summan af de till stationen från utlandet i dess helhet ankomna telegrammer. I slutet af samma tabell finnes, för jemförelse med nyssnämnda telegramvexling, upptagen en uppgift å motsvarande förhållande år 1877. Af hela antalet utländska taxerade telegrammer från och till Sverige belöpte på: Storbritannien 22,2, Danmark 21,8, Tyskland 17,8, Norge 14,5, Ryssland 10,2, Frankrike 6,6, Belgien och Nederländerna 4,1, öfriga länder 2,8 procent. *) Sådana, som befordrats samfàldt med stats- och jernvägstelegvaf.

Portoinkomst. 12 1878. Enligt förenämnda tabell II utgör summan af debiterade porto- och andra afgifter för 1878 års telegramvexling 1,799,220 kronor 34 öre, deri inberäknad ersättning, på grund af särskild öfverenskommelse, för vissa sjöfarts- och väderlekstelegrammer. Från denna summa böra dock afräknas de belopp, som blifvit utbetalda: dels till vederbörande korrespondenter för telegrafsvar, dels för telegrammers vidarebefordring inom landet med jernvägstelegraf, post samt gång- eller ilbud, dels postverkets provision å frimärken, som begagnats till telegrammers frankering, dels ock slutligen för telegrafbefordring i utlandet. Dessa belopp hafva sammanräknade uppgått till 608,173 kronor 43 öre, så att återstoden eller 1,191,046 kronor 91 öre utgör telegrafverkets behållna portoinkomst för året. Motsvarande inkomst för år 1877 uppgick till 1,302,683 kronor 10 öre, hvilket alltså utvisar en minskning för det sist förflutna året af 111,636 kronor 19 öre eller närmare 8,6 procent. Af denna minskning belöper på inkomsten för den inländska telegramvexlingen 84,884 kronor 25 öre och för den utländska 26,751 kronor 94 öre. Vid anstäld jemförelse mellan den inländska och utländska (från, till och genom Sverige) telegrafkorrespondensen under sistlidna år, med hänsigt till hvad hvartdera slaget inbringat i portoafgifter, visar det sig: att för 563,262 inländska telegrammer influtit kr. 650,434:80 eller i medeltal för telegram kr. 1:15 )J 286,692 utländska»»» 470,120:71»»»»» 1:64» 81,784 transit-»»» 70,491:40»»»»» 0:86 och att medelportot for den utländska korrespondensen i dess helhet utgjort» 1:47. Under år 1877 utgjorde medelportot för den inländska korrespondensen 1 krona 16 öre och för den utländska 1 krona 48 öre. Telegrammer och portoinkomst åren 1853 1878. Förhållandet med hänseende till de befordrade, taxering underkastade telegrammernas antal och svenska telegrafverkets behållna portoinkomst under tiden från verkets början till och med nästlidna år har varit följande:

1878. 13 Af de ankomna, till sveneka stationer adresserade taxerade telegrammer hafva 2,658 stycken, eller 0,37 procent, icke kunnat tillställas mottagame, hvadan dessa telegrammer förblifvit å mottagningsstationerna qvarliggande, för att efter förloppet af den i telegrafreglementet bestämda tid förstöras. Qvarliggande telegrammer. Särskilda framställningar att i anledning af felaktig expedition återbekomma erlagda portoafgifter hafva dels af inländska, dels af utländska korrespondenter under år 1878 blifvit gjorda i afseende på 30 telegrammer, mot 57 under föregående året. Af den härom anstälda undersökning har framgått, att 11 af dessa telegrammer expedierats felaktigt inom riket, 1 både inom och utom riket, och 10 utom det samma, hvaremot uppgifterna angående de öfriga 8 telegrammernas expedition befurmos ogrundade eller ock ansågos icke böra föranleda till portoafgifternas återbetalande. Felaktig expedition. IV. Reglementariska bestämmelser, m. m. Uppå Telegrafstyrelsens underdåniga framställning, att så väl centraltelegrafstationen i hufvudstaden som de derunder lydande byråar finge upplåtas för lokal telegrafkorrespondens emellan stadens särskilda delar, hvarmed afsågs dels att bereda allmänheten ett skyndsammare befordringsmedel för lokala meddelanden än post eller särskildt bud, dels ock att få utrönt i hvad Lokal telegrarovexling inom hufvudstaden.

14 1878. mån den redan befintliga telegrafinrättningen inom hufvudstaden kunde till den allmänna samfärdselns befrämjande behöfva ytterligare. utvecklas, behagade Eders Kongl. Maj:t under den 7 juni 1878 medgifva, att omförmälda slags telegramvexling finge, på sätt Styrelsen föreslagit, ega rum mot en taxa, jemte vanlig budbäringsafgift, af fyratio öre för enkelt telegram om tjugu ord, med tillägg af tio öre för hvarje derutöfver påbörjadt femtal af ord, samt tillämpning i öfrigt af bestämmelserna i nådiga reglementet för den elektriska telegrafbefordringen i riket. Sedan derefter de förberedande anordningar vidtagits, som ansågos erforderliga för lokalkorrespondensens skyndsamma och regelmässiga befordran, blefvo centralstationen och öfriga under Telegrafstyrelsens inseende stälda telegrafanstalter inom hufvudstaden den 1 september sistlidne år upplåtna jemväl för meddelanden mellan stadens särskilda delar. Någon lifligare utvexling af sådana meddelanden har emellertid hittills icke egt nim. Antalet lokaltelegrammer uppgick nämligen under månaderna september med december till allenast 533; men man torde i detta likasom i flera likartade fall vara berättigad till den förhoppning, att anlitandet af det nya kommunikationsmedlet skall ökas i samma mån, kännedomen derom blir spridd och allmänheten lärer sig uppskatta värdet deraf. Ny instruktion och stat för Styrelsen. Efter nådig pröfning af löneregleringskomiténs den 24 april 1877 afgifna underdåniga betänkande och förslag angående lönereglering för och förändrad organisation af Telegrafstyrelsen samt efter det Riksdagen blifvit i ämnet hörd, behagade Eders Kongl. Maj:t den 1 november 1878 i nåder fastställa ny instruktion jemte aflöningsstat för Styrelsen att tillämpas från och med den 1 januari 1879. Ny instruktion för stationstjenstgöringen. Som den af Styrelsen år 1873 utfärdade instruktion för stationstjenstgöringen vid telegrafverket påkallade en väsentlig omarbetning till följd af icke blott Styrelsens egen nya organisation utan äfven de vid 1875 års internationela telegrafkonferens i S:t Petersburg vidtagna förändrade bestämmelser i afseende på telegraftjensten, hvilka blott genom cirkulär hade på sin tid blifvit stationerna delgifna, har ett dylikt arbete blifvit verkstäldt och den 18 november 1878 utfärdats en förnyad stationsinstruktion, hvilken sedan början af innevarande år tjenar till efterrättelse. Enligt den äldre organisationen af år 1856 voro telegraflinierna och stationerna fördelade på tvenne distrikt, hvartdera lydande under en Intendent. Sedan emellertid vid förbemälda nya organisation af Styrelsen inrättats en teknisk byrå, hvars chef det tillkommer att ensam utöfva närmaste inseendet öfver telegrafverkets linier och stationer, har det befunnits nödigt att vidtaga en förändrad indelning af telegrafnätet. Genom den nya stationsinstruktionen hafva linierna och stationerna blifvit fördelade i fyra distrikt, hvart och ett med sin hufvudstation, nämligen Stockholm, Göteborg, Malmö och Sundsvall. Dessa distrikt åter äro delade i kretsar, hvar och en med sin undersökningsstation. Denna anordning har vidtagits med hänsyn till dels öfvervakandet af telegraferingens obehindrade gång, dels ett lättare utrönande af uppkommande liniefels läge och beskaffenhet samt de sammab skyndsammare afhjelpande.

1878. 15 V. Räkenskaperna öfver underhållet. Samtliga inkomster och utgifter för telegrafverkets underhåll år 1878 redovisas i räkenskaperna sålunda: l:o. Inkomster. 1) Portomedel: Kronor.. te a) uppburet å stationerna eller influtet genom afräkningar med främmande telegrafförvaltningar 1,796,820: u. b) ersättning för vissa sjöfarts- och väderlekstelegrammer 2,400: Af dragas härifrån följande belopp, hvilka skolat åter utgifvas, nämligen: för telegrafsvar 54,037: 47. för telegrammers vidarebefordring med gång- eller ilbud 36,086:85. till postverket, provision å värdet af breffrimärken, som begagnats till telegramfrankering 2:»4. till norska telegrafverket 60,185: 97.» danska» 33,992:89.» ryska» 454: 76. j> tyska» 85,673:24.» stora nordiska telegraf bolaget: andel i Sveriges terminaloch transitporto 59,010: 96. för befordring å främmande telegraflinier j ^!! 9!! 5 Sgr 1,799,220: 34. : 337,740: ti. 608 173: 43. så uppgår Sveriges behållna portoinkomst för året till 1,191,046: 9i. 2) Anmärkningsmedel 617: 60. 3) Bötesmedel ~ 4) Af telegrafverkets fastighet å Södermalm, efter afdrag af utgifterna 1,261: «7. 5) Portoersättning på grund af telegraferingsfel 4: 70. 6) Särskilda bidrag till underhållet för år 1877 af vissa mindre telegrafstationer 10,079: sa. 7) Hyresbidrag för åtskilliga stationslokaler 4,405: 8) Ersättning för begagnande af telegrafverkets stolpar till uppläggning af verket icke tillhöriga ledningstrådar 5,005: 9) För försåld materiel 1 i 552: 60-10) Räntemedel 3 > 397: 78-11) Mindre inkomst än utgift, hvilken skilnad betäckts af öfverskottsmedel från föregående år 23: 8 > 643: 68 - Summa 1,226,037: 53. Räkenskaperna Öfver underhållet.

2:o. 16 1878. Utgifter. 1) Bidrag till telegrafverkets pensionsinrättning 59,552: 35. 2)»»» enke- och pupillkassa 5,000: 3) Aflöning till embets- och tjenstemännen vid Styrelsen och stationerna, äfvensotn till Styrelsens vaktbetjening 730,961: 97. 4) Arvoden för extra biträden och vikariater 72,092: w. 5) Arvoden för skrifvarebiträden åt intendenterne och för vården af materialförrådet i Göteborg 1,933: 32. 6) Arvoden för telegrambäring och uppassning vid stationerna 74,643: 75. 7) Arvoden till linievaktare 1,544: 42. 8) Pensioner och understöd 13,140: 9) Telegrafliniernas besigtning och reparation, härvid erforderlig rese- och traktamentsersättning, samt kostnad för dagsverken och materialier 62,725: 06. 10) Rese- och traktamentskostnad för verkstälda inspektionsförrättningar, för tjenstemäns förflyttning m. m 11,808:93. 11) Inventariers inköp: a) instrumenter och apparater 12,562:35. b) verktyg och arbetsredskap 2,651:65. c) möbler och husgeråd 7,805:76. 23 019-76 12) Inventariers underhåll: a) instrumenter och apparater 4,593: 60. b) verktyg och arbetsredskap 4,910: 33. g gqg. 93 13) Böcker och kartor 2,988: 92. 14) Journaler, telegramblanketter, tryckningskostnad 19,993: 31. 15) Telegramkuverter 6,900: 98. 16) Pappersremsor för telegrafskriften 11,615: 94. 17) Skrifmaterialier 8,447: 56. 18) Batteriförnödenheter 8,496: 86. 19) Hyror 16,443: 33. 20) Ved 20,771: 20. 21) Lyshållning 18,099: 87. 22) Postporto 5,408: 43. 23) Frakt- och transportkostnad 4,984: 11. 24) Telegrafrevisionens anmärkningsprovision 219: 28. 25) Telegrafrevisionens bötesandel 16: 26) Anstalter för undervisning i telegrafi 11,319:09. 27) Sveriges andel i kostnaden för den internationela telegrafbyrån i Bern 1,278: 87. 28) Diverse utgifter 23,075: 29. 29) Restituerade medel 52: 84. Kronor. öre. Summa 1,226,037: 53.

1878. 17 Den summa, som i hufvudbokens kapitalkonto för underhållsmedlen finnes upptagen såsom tillgång utöfver skuld vid 1878 års slut utgör 53,463 kronor 5 öre, hvilken tillgång likväl bör ökas med det belopp 1,465 kr. 87 öre, som ofvan å sidan 4 omförmäles såsom behållning å derstädes för årets telegrafanläggningar redovisade medel, hvadan således kapitalbehållningen i dess helhet uppgick till 54,928 kronor 92 öre. Att oaktadt den verket behållna portoinkomsten under året i följd af minskad telegramvexling betydligt understigit enahanda inkomst under föregående år och icke varit fullt tillräcklig till utgifternas bestridande, ställningen vid 1878 års utgång ändock utvisar en kontant tillgång af förenämnda belopp, 54,928 kr. 92 öre, härrör dels deraf, att under flera utgiftstitlar inskränkningar kunnat ega rum i följd af prisfall på åtskilliga telegrafmaterialier äfvensom genom ett i öfrigt billigare underhåll än vanligt af telegraflinierna, hvilka icke under året varit utsatta för några våldsamma stormar eller andra för liniernas bestånd ogynsammare naturförhållanden, dels ock af den omständigheten, att från föregående år förefans en behållning, som icke allenast betäckte skilnaden emellan inkomstbeloppet och den något högre driftkostnaden för året utan äfven derutöfver lemnade meranämnda tillgång vid årets slut. Bifogade tabell V utgör ett generalsammandrag af samtliga till år 1878 hörande utgifter, ordnade efter de inom Styrelsens då varande kameralafdelning och å stationerna förda räkenskaper, samt slutande sig å samma summa, eller 1,226,037 kr. 53 öre, som nyss här ofvan är upptagen. Berörda generalsammandrag af utgifterna, jemfördt med beloppen af de vid hvarje station influtna, Sverige tillfallande portomedel, kan likväl icke ensamt läggas till grund för ett tillförlitligt bedömande, i hvad mån samma stations inkomster varit tillräckliga till dess underhåll, eller icke. För ett dylikt bedömande måste nämligen summan af utgifterna å ena sidan minskas med sådana omkostnader, t. ex. för linietillsyn, resor, m. m., hvilka icke uteslutande hafva afseende på någon viss station, och å den andra ökas med värdet af de effekter och materialier, m. m., som blifvit stationen tillsända från hufvudförrådet. Generalsammandrag af utgifterna. Förhållandet mellan inkomster och utgifter under tiden från telegrafinrättningens början till och med år 1878 har varit följande: Skilnad mellan inkomster och utgifter åren 1853 1878.

18 1878. *) Ersatt af Öfyerskottsmedlen från föregående år, enligt den å sid. 17 lemnade närmare upplysning. VI. Stationspersonal, undervisningsväsende, materiel. Stationspersonalen. Tabellen VI innehåller en öfversigt af den ordinarie personalen och skrifapparaterna å de elektriska stationerna vid utgången af år 1878. Antalet ordinarie tjenstemän utgjorde 263, hvaraf voro 7 direktörer, 70 kommissarier, kassörer eller kontrollörer, 177 assistenter, 4 telegrafister och 5 andre tjenstemän. De qvinliga telegrafiernas antal uppgick till 135. Hela antalet af ordinarie tjenstemän och qvinliga telegrafister utgjorde alltså 398 eller 4 flera än vid nämnda tidpunkt år 1877. Den extra ordinarie stationspersonalen utgjordes vid årets slut af 86 män och 257 qvinnor, eller sammanlagdt 343 personer, af hvilka ett betydligt antal, i mån af behof, mot arvode biträdt vid tjenstgöringen å i fråga varande stationer. Af den ordinarie personalen vid samma stationer hafva under året afgått 15, af hvilka 8 genom döden och 7 på grund af beviljadt afsked. Bland de förra voro 2 och bland de senare 5 qvinliga telegrafister. Till ordinarie stationsbefattning hafva under året befordrats : 1 kommissarie, 1 kassör och 9 qvinliga telegrafister, eller tillhopa 11 personer. Antalet vaktmästare och telegrambärare vid de elektriska stationerna uppgick sammanlagdt till 236, eller 9 mer än år 1877. Personalen vid de optiska stationerna undergick till antalet ingen förändring, utan bestod, likasom vid slutet af år 1877, af 6 personer. Undervisningsväsendet. Vid telegrafverkets undervisningsanstalt i hufvudstaden hafva under året varit anordnade två lärokurser, den ena på hösten för så väl manliga som qvinliga elever och den andra på våren för endast qvinnor; hvardera kursen upptagande en tid af tre månader med fyra timmars daglig undervisningstid för de manliga eleverne och 6 timmar för de qvinliga. För undervisningens bestridande hafva, förutom föreståndaren för anstalten, varit anstälde 3 lärare och 1 lärarinna.

1878. 19 Hela antalet af telegrafverkets elever i bägge kurserna utgjorde 57, hvaraf 5 män och 52 qvinnor, hvilka samtliga vid den slutliga pröfningen blefvo godkända i de teoretiska ämnena: fysik, telegrafi samt reglemente och instruktion, hvaremot i de praktiska profven underkändes 3 manliga och 9 qvinliga elever. Af dessa åter hafva sedermera 2 manliga och 4 qvinliga elever undergått förnyade praktiska prof, dervid de båda manliga men endast en af de qvinliga eleverna blefvo godkända. Utöfver förenämnda antal manliga elever hafva fyra tjenstemän tillhörande statens jernvägstrafik, efter erhållet särskildt medgifvande, fått deltaga i höstkursen. Förutom ledningen och undervisningen vid förenämnde lärokurser har föreståndaren varit upptagen med afslutandet af en lärobok i telegrafi, hvarjemte af honom blifvit verkstälda åtskilliga utredningar angående konstruktionen af telegrafapparater m. fl. tekniska frågor, i hvilka hans yttrande af Styrelsen påkallats. Vid undervisningsanstalten hafva derjemte verkstälts uträkningar på grund af åtskilliga under året utförda linieundersökningar, hvilkas resultat derefter blifvit i ett sammandrag upptagna och Styrelsen delgifna. Antalet af de på elektriska stationerna i bruk varande Morse-apparater uppgick inalles till 515, eller 31 flera än år 1877, hvartill komma 2 Wheatstone-, 1 typtryck-, 2 visare- och 7 dubbelskrifningsapparater. I telegrafverkets förråd funnos vid 1878 års slut följande instrumenter och apparater samt liniemateriel, nämligen: I godt skick. Reparabult. Summa. Galvanometrar st. 1 3 4.», differential-» 7 7. Galvanoskop» 46 40 86. Linievexlare» 3 1 4. Omkastare för linieundersökningar» 5 5. Pappershjul med fot eller ståndare» 114 4 118. Relais» 6 90 96. Rheostater» 12 32 44. Skrifmaskiner af nyare modell» 24 7 31. D:o af äldre modell» 1 122 123. Strömledare» 45 5 50. Tangentboussoler» 2 18 20. Tangenter» 43 7 50. Telegrafer, rese-» 11 1 12. Åskledare, stations-» 22 7 29. Isolatorer, n:r 1 och 2 (jern och porslin)» 3,259 1,946 5,205. D:o n:r 3 (porslin)» 10,208 10,208. Krokar» 6,382 216 6,598 Mate

20 1878. Elektriska batterier. Uti Telegrafstyrelsens underdåniga berättelse för år 1877 har Styrelsen redogjort för de nyare konstruktioner af elektriska skrifapparater, som vid telegrafverket funnit användning. Hvad särskildt beträffar de elektriska batterierna, så användes vid svenska telegrafverket fortfarande den modifikation af Bunsens batteri, i hvilken i stället för salpetersyra ingår svafvelsyra med tillsats af kromsyradt kali. Dessa batterier visa sig i tekniskt afseende särdeles ändamålsenliga, så länge de bibehållas vid sina ursprungliga egenskaper. Efter någon tids begagnande förlora de likväl mycket i kraft och strömstyrkan blir dessutom variabel. Denna inkonstans hos nämnda slags batterier har äfven varit hufvudsakliga anledningen dertill, att de vid åtskilliga utländska telegrafverk blifvit utbytta mot kopparbatterier eller särskildt konstruerade kolbatterier. Som emellertid en fullständigt genomförd likartad förändring af batterier inom svenska telegrafverket skulle föranleda en utrangering af 20 à 30 tusen elementer, representerande en anskaffningskostnad af omkring 80,000 kronor, så har man i stället sökt aflägsna de olägenheter, som visat sig vara med kolbatteriernas användning förbundna. Efter under flera år fortsatta iakttagelser har man trott sig berättigad till den slutsats, att batteriets afmattning i förtid, d. v. s. innan de ingående materialierna blifvit för elektrisk strömutveckling konsumerade, hufvudsakligen härleder sig från den fria syrans angrepp på zinken, kolvätskans utblandning med koncentrerad zinkvitriollösning samt från afdunstning af såväl kol- som zinkvätskan. I öfverensstämmelse härmed hafva för batteriskötseln blifvit utarbetade särskilda föreskrifter, afsedda att undanrödja de anförda olägenheterna; och torde man hafva skäl till den förhoppning, att tillämpning af berörda föreskrifter skall åvägabringa bättre beskaffenhet hos batterierna, så att deras elementantal må flerstädes kunna väsentligen inskränkas. Med hänsyn till de största stationernas behof har konstruktionen af batterielementerna förändrats derhän, att, för upptagande af en större qvantitet batterivätska, glasen blifvit tagna större samt att, till förekommande af afdunstning, kolcylindrarne jemte inom dem befintliga lerceller och zinkkolfvar blifvit upphängda uti ett öfver glaset lagdt lock af trä med genomgående ledningar till kolet och zinken. Medelst ett batteri om 174 enkla elementer, fördelade uti fyra afdelningar, nemligen en om 18 fyrdubbla elementer, en om 22 tredubbla, en om 12 tvådubbla och en om 12 enkla, betjenas nu samtliga i Stockholms centraltelegrafstation intagna 29 linier, för såvidt ej på någon eller några af dem dubbeltelegrafering eller telegrafering medelst Wheatstone's snabbskrifningstelegraf eger rum, för hvilka olika arbetssätt användas särskilda batterier. Genom berörda anordning, hvilken möjliggör betydlig förenklig af batteriledningarna inom stationslokalen, har det för stationen erforderliga antalet batterielementer blifvit högst väsentligen minskadt.

1878. 21 Enär en förändring af äldre batterielementer till likhet med den här ofvan antydda konstruktionen skulle medföra ganska mycken kostnad, har i stället, såsom ofvan blifvit anfördt, anlitats det medlet att genom en sorgfälligare och ändamålsenligare batteriskötsel söka uppnå det afsedda ändamålet : att arbeta med batterier af god och honstant beskaffenhet. VII. Styrelsen. Antalet af de i Styrelsens diarium för år 1878 intagna mål har varit 2,351, hvartill komma särskilda till Styrelsens protokoll gjorda hemställanden 1,056, 3497 Dessa ärenden hafva utgjorts af: kongl. bref, cirkulär och remisser 17, statsdepartementers skrifvelser 22, skrifvelser från embetsverk eller andra myndigheter 159,»» utländska telegrafförvaltningar 97,»» telegrafstyrelsernas internationela byrå i Bern 116, anmärkningsmål 174, öfriga från Styrelsens särskilda afdelningar inkomna framställningar 1,180, framställningar och redogörelser från stationsföreståndarne 1,101, öfriga mål, såsom ansökningar om tjenstebefattningar, tjenstledighet, transport, införsel i lön, portorestitution, m. m 541, 3497 Af förenämnda 3,407 tillika med 39 från nästföregående år balanserade mål, eller tillsammans 3,446, blefvo inom 1878 års utgång 3,429 handlagda och afgjorda, så att de till år 187S balanserade målens antal uppgick till 17. Inkomna och handlagda mål. Jemlikt den här ofvan omnämnda nya instruktion af den 1 november 1878 utgöres Telegrafstyrelsen numera af en generaldirektör, såsom chef för telegrafverket, och två ledamöter, hvilka äro chefer hvar för sin byrå, den tekniska och den administrativa. Hos Styrelsen äro anstälde och på de två byråarne samt ett för dessa gemensamt kansli fördelade följande tjenstemän: å den tekniska byrån, en öfveringeniör och en förrådsförvaltare; å den administrativa byrån, en kassör och bokhållare, en bokhållare, en statistiker och tre revisorer, samt, å kansliet, en sekreterare, en notarie och ombudsman samt en registrator och aktuarie. Styrelsens hela ordinarie personal består således af 14 embets- och tjenstemän eller 4 personer mindre än förut. Dessutom eger Styrelsen att för tekniska ändamål anlita biträde af ingeniörer, äfvensom, i mån af behof, anställa amanuenser och andra extra ordinarie tjenstemän. Personal. 4

Pensionsväsendet. 22 1878. VIII. Pensionsväsendet. Beträffande telegrafverkets pensionsinrättning samt enke- och pupillkassa, torde följande från pensionsförvaltningen erhållna uppgifter rörande förhållandet vid 1878 års utgång böra här meddelas. Antalet delegare utgjorde: i pensionsinrättningen 374 samt i enke- och pupillkassan 207, eller 9 flera i den förra och 9 mindre i den senare anstalten än vid slutet af år 1877. Antalet pensionstagare utgjorde: i pensionsinrättningen 1 samt i enke- och pupillkassan 9, hvilket senare antal är 4 högre än vid nästföregående års slut. Pensionsinrättningens tillgångar uppgingo till 373,851 kr. 88 öre samt enke- och pupillkassans till 89,139 kr. 81 öre, hvilket utvisar en tillökning från år 1877 af 99,265 kr. 41 öre för den förra anstalten och 22,206 kr. 32 öre för den senare. Ôfversigt af telegrafväsendet i Europa, m. ta. Särskilda bilagor. Tabellen VII innehåller en jemförande öfversigt af telegrafväsendet år 1877 i Europa och Nordamerikas Förenta Stater, äfvensom i britiska och nederländska besittningarna i Asien. Hvad Förenta Staterna beträffar, omfatta uppgifterna visserligen icke dessa staters telegrafväsende i hela dess utsträckning, hvarom fullständig underrättelse saknas, men de angifva det hufvudsakliga förhållandet, nämligen för Western Union Telegraph Company, som efter hand i sig upptagit de flesta nordamerikanska telegrafinrättningar. Grafisk framställning. Denna berättelse 'åtföljes jemväl af en grafisk tabell, som, med hänsyn till längden af linier och ledningstrådar samt antalet apparater och taxerade telegrammer äfvensom inkomster och utgifter, utvisar det svenska telegrafverkets utveckling allt från dess början intill slutet af år 1878. Telegrafkarta. Slutligen åtföljes berättelsen af e2i karta öfver det svenska telegrafnätet sådant det befans vid utgången af år 1878. Å densamma äro utom telegrafverkets stationer, upptagna namnen blott å de jernvägstelegr af stationer, hvilka utgöra vigtigare utgrenings- och ändstationer å jernvägarna. Telegrafstyrelsen framhärdar med djupaste vördnad, trohet och nit, Stormäktigste, Allernådigste Konung! Eders Konirl. Maj:ts AXEL AKRELL. underdânigste, tropugtigste tjenare och undersåtar: D. NORDLANDER, HERMAN UDDENBERG. Stockholm den 25 april 1879. Carl Åkerlund.

BILAGOR.

1878. Öfversigt af Sveriges Statstelegraflinier vid utgången af år 1878. Tab. I.

IV 1878. Tab. I. (Forts.)

1878. v Tab. I. (Forts.)

VI 1878. Tab. I. (Forts.)

1878. VII Tab. I. (Forts.)

VIII 1878. Tab. I. (Forts.)

1878. IX Tab. I. (Forts.)

X 1878. Tab. II. Öfversigt af hela telegramvexlingen och de influtna portoafgifterna vid samtliga Statstelegrafstationerna under år 1878. Tab. II, A.

1878. XI Tab. II. (Forts.)

Tab. II. (Forts.) XII 1878.

1878. XIII Tab. II. (Forts.)

Tab. II. (Forts.) XIV 1878. Tab. II, B.

1878. Sammanställning. IV Tab. II. (Forts.) ') Lika med â andra sidan stående, under Ht. A, i kol. för de i Sverige uppburna afgifter:»tillfallande utlandet etc.» förekommande aumma. z )»»»»»»» B,»»»»»»»»» Bland de i förestående tab. II upptagna lokalstationer (kontrollstationerna Mrvid ej inberäknade) bafva portouppbörden och antalet telegrafexpeditioner utgjort:

XVI 1878. Tab. III. Öfversigt af de vid statstelegrafstationerna afsända, taxering underkastade telegrammer under hvarje månad år 1878.

1878. XVII Tab. III. (Forts.)

XVIII 1878. Tab. III. (Forts.)

1878. XIX Tab. III. (Forts.)

xx 1878. Tab. IV. Öfversigt af Sveriges direkta, taxering underkastade, telegramvexling med utlandet år 1878 samt jemförelse ined enahanda telegramvexling år 1877.

1878. XXI Tab. IV. (Forts.)

XXII 1878. Tab. IV. (Forts.)

1878. XXIII Tab. IV. (Forts.)

XXIV 187 8. Tab. T. Generalsammandrag af Telegrafverkets utgifter år 1878, ordnad

1878. XXV efter de inom Styrelsen och å stationerna förda räkenskaper.

XXVI 1878. Tab. V. (Forts.)

1878. XXVII

XXVIII 1878. Tab. V. (Forts.)

1878. XXIX

XXX Tab. V. 1878. (Forts.)

1878. XXXI

XXXII 1878. Tab. VI. Öfversigt af ordinarie Personalen samt af Skrifapparaterna å telegrafverkets stationer år 1878.

1878. XXXIII Tab. VI. (Forts.)

Tab. VII. XXXIV 1878. Statistisk öfversigt af telegrafväsendet i Europa och Nordamerikas Förenta

1878. Stater, äfvensom i britiska och nederländska besittningarne i Asien. XXXV

XXXVI Anmärkningar till nästföregående tabell VII. Belgien. 1) Härförutom 1,543 vid stationer af andra ordningen tjenstgörande post- och jernvägstjenstemän. Danmark. 1) 1870 års folkmängd. 2) Detta tal omfattar endast de af telegrafförvaltningen omedelbart aäönade betjente. 3) Räkenskapsåret börjar den 1 april och. slutar den 31 mars. Frankrike. 1) Deraf 261 äfven egna sig åt andra sysselsättningar. Grekland, l) 1870 års folkmängd. Italien. 1) Inbegripet 15,020 kil. ledningar tillhörande enskilda bolag. 2) Utom 245 byråar, öppna blott för statens och jernvägarnes räkning. 3) Deruti inberäknade 279 qvinnor. 4) Deribland icke upptagna det kongl. husets och statsförvaltningens telegrammer, för hvilka vederbörande ministerier erlägga betalning. 5) Till dessa utgifter komma 172,742 fr., använda för semafortjensten. Nederländerna. (Moderstaten). 1) Approximativa tal. Nederländerna. (Indien). 1) Hvaraf komma på Java 127,591 qv. kil. och 16,710,883 invånare samt på Sumatra 245,359 qv. kil. och 2,365,073 invånare. Folkmängdsuppgiften är för år 1873. 2) På Java 3,527 kil. linier med 4,806 kil. ledningar; på Sumatra 2,024 kil. linier och lika mycket ledningar; undervattenskabel 104 kil. linier. 3) Den vid telegrafverket anstälda personal bestrider jemväl posttjenst. 4) Häri inberäknad aflöning för posttjenstgöring. Portugal. 1) Inberäknadt ön Madeira med en ytvidd af 365 qv.-kilom. 2) 1864 års folkmängd; ön Madeiras för år 1871. 3) Deri ej inbegripna jernvägarnes och enskildes linier och ledningar. 4) Deri inberäknade bistationerna i Lissabon och Porto, 6 stationer på ön Madeira och en på ön St. Yincent. 5) Deri inbegripna 48, till en del af kommunerna underhållna stationer. 6) Deri inräknade 82 elever, 48 å sist omförmälda stationer anstälda telegrafister samt 15 qvinliga extra biträden. 7) Inberäknade 26,844 från Spanien ankomna telegrammer, för hvilka enligt särskild öfverenskommelse Portugal icke uppbär någon afgift. 8) Deraf 30,736 fr. till pensioner. Rumänien. 1) 1873 års folkmängd. 2) I detta tal är inbegripen jemväl postverkets personal. Ryssland (jemväl det asiatiska). 1) Detta tal är sammansatt af 79,959 kil. för europeiska och 14,390 kil. för asiatiska Kyssland, hvari äro Upptagna 15,057 kil. linier, anbragta å jernvägarnes stolpar, 22,977 kil. linier, tillhörande enskilda bolag, näml. jernvägsbolag 18,949, indo-europ. bolaget 3,634 och andra bolag 394 kil. 2) Inbegripna 30,751 kil. statstelegrafledningar, anbragta å jernvägarnes stolpar. Jernvägarnes telegrafledningar uppgå i öfrigt till 41,207 kil., indo-europ. bolagets d:o till 7,776 och andra enskilda bolags till 404 kil. 3) Inbegripna 58 jernvägsstationer samt 32 bistationer i S:t Petersburg och 33 i Moskwa. 4) Deraf 1,173 jernvägsstationer. 5) Deraf 147 i Asien. 6) Deraf 2,534 vid jernvägsstationerna. 7) Deribland 679 qvinnor vid statstelegrafen samt i jernvägens tjenst 3,889 män och 722 qvinnor. 8) Hvaraf 125,552 fr. utgöra ersättning af stads- eller andra offentliga myndigheter för inrättandet af nya linier och för förhyrande af stationslokaler. Dessutom belöpa sig inkomsterna af i Rumänien, Bulgarien och Dobrutscha tidtals öppna ryska stationer till 319,604 fr. 9) Deraf 1,258,908 fr. såsom ersättning af enskilda jernvägsbolag för mellan deras och statens stationer vexlade telegrammer. 10) Denna summa är sålunda fördelad: Kostnad för liniernas underhåll 4,769,024 fr., hyres- och underhållskostnad för stationslokalerna 1,908,624 fr., möbler, skrifmaterialier m. m. 789,986 fr., telegrammers vidarebefordring 273,074 fr., återbetalning af för högt beräknade porton 37,879 fr samt diverse utgifter 604,455 fr. Schweiz. 1) 1875 års folkmängd. Serbien. 1) Räkenskapsåret börjar den 1 nov. och slutar den 31 okt. 2) Utom portot för statstelegrammerna, hvilket utgör omkring 34,000 fr. Storbritannien (Moderstaten). 1) Uppgifterna omfatta räkenskapsåret från den 1 april 1877 till den 1 april 1878. 2) 1871 års folkmängd. 3) Jernvägarnes linier och ledningar deruti icke inberäknade, men deremot 9,621 kil. enskilda bolags ledningar. 4) Deri inberäknade 33 stationer inrättade för telegrambefordring medelst pneumatisk rörledning. 5) Inbegripna 3,676 apparater för privatledningar. 6) Detta tal omfattar endast dem, som uteslutande äro i telegrafförvaltningens tjenst. 7) Summan terminal o. träns. tel:r omfattar 122,749 telegrammer, som blifvit mottagna eller befordrade direkt af Eastern Telegraph Company, utan anlitande af den britiska förvaltningen såsom mellanlänk. Det högsta antal under en vecka befordrade, betalda in- och utländska telegrammer utgör 485,899 och de i medeltal under en vecka för pressens räkning befordrade ord 4,934,250. 8) Detta tal omfattar jemväl de belopp, som uppburits för Submarin Telegraph Company's kablar samt af den årliga ersättningen för de till de internationela telegrafbolagen upplåtna särskilda telegrafledningar. 9) Denna siffra ntgöres af årsinkomsten a) för till handelshus uthyrda trådar och b) för till tidningarne upplåtna privata eller särskilda trådar. 10) Häri inberäknad en för vissa nybyggnader belöpande kostnad af 698,900 fr., som icke påförts anläggningskostnaden i dess helhet. Denna senare kostnad utgjorde vid räkenskapsårets slut 244,400,000 fr. Storbritannien (Indien). 1) Se anm. 1) moderstaten. 2) Näml. det britiska området med 2,476,634 och skyddsstaterna med 1,647,654 qv. kil. 3) Näml. på det britiska området 189,208,824 och i skyddsstaterna 51,388,619 invånare. 4) Utom de vid jernvägstelegrafen använda. Sverige. 1) Deraf tillhöra 2,471 kil. linier och 7,480 kil. ledningar uteslutande statens eller enskilda bolags jernvägar. Uti de å tabellen angifna linier och ledningar äro icke inberäknade de å sid. 8 i berättelsen omförmälda undervattenskablar, hvilka Sverige eger gemensamt med Preussen och Danmark. 2) Deri icke inberäknade 3 optiska stationer samt de kontrollstationer, som Sverige eger gemensamt med Norge, i Kristiania, med Danmark, i Köpenhamn, med Ryssland och Stora Nordiska telegrafbolaget, i Nystad, samt med samma bolag, i Göteborg. 3) Deri icke inberäknad den extra ordinarie personalen, 85 män och 207 qvinnor. Af det i tabellen angifna antalet äro 130 qvinliga telegrafister, 6 vid de optiska stationerna samt 108 vid jernvägsstationerna anstälda tjenstemän. Dessutom torde antalet personer använda för telegrafering vid jernvägsstationerna kunna beräknas till 501, eller en for hvarje station 4) Deraf 1,031,206 fr. för statstelegrafen. 5) Deraf 1,359,551 fr. för statstelegrafen, hvilket belopp uppkommit sålunda: Pensionsafgifter 117,104 fr., löner 1,017,681 fr., arvoden till extra biträden 104,221 fr., ersättning åt telegrambärare 104,193 fr. samt rese- och traktamentskostnader 16,362 fr. 6) Deraf 382,658 fr. för statstelegrafen. Tyskland (Ritstelegrafområdet). 1) 1875 års folkmängd. 2) Jernvägstelegrafstationerna häri inbegripna. 3) Utom jernvägsstationernas apparater. 4) I detta tal Uro icke inräknade de posttjenstemän, som deltaga i telegraftjensten. 5) Inbegripna tjenstetelegrammema. 6) Enär taxerade och afgiftsfria telegrammer icke äro i vederbörande statistiska uppgifter åtskilda, hafva i denna beräkning äfven tjenstetelegrammer, så väl afsända som ankomna, måst upptagas. 7) I följd af post- och telegrafverkens förening hafva vederbörande rörande telegrafverkets inkomster och utgifter icke kunnat uppgifva någon annan än den här förekommande Bttmman. Bayern. 1) 1876 års folkmängd. 2) Deri inberäknade 408 stationer gemensamma med post- och 532 med statsjernvägsstationer. 3) Deri ej inberäknade de personer,, som samtidigt med befattning vid telegrafverket bestrida antingen post- eller jernvägstjenst. Wurtemberg. 1) 1876 års folkmängd. 2) Utom underhållet af den vid förenade jernvägs- och telegrafanstalter anstälda personal. Österrike-Ungern. Österrike. 1) Deraf jemvägstelegraflinier 11,260 kil. med 25,820 kil. ledningar samt Wiener-privatbolagets linier 409 kil. med 746 kil. ledningar. 2) Deraf dock endast 983 öppna hela året om. 3) Utom de apparater, som tillhöra jernvägarne och Wiener-bolaget. 4) Deribland 360 qvinnor. Ungern. 1) 1876 års folkmängd. 2) Deraf 619 i jernvägarnes bruk. 3) Deraf 863 anstälda uteslutande för telegraftjenst. 4) I denna summa äro icke inberäknade jernvägstelegrammerna, hvilkas antal utgjort 157,269. 5) Förutom 831,414 telegrammer till och från Österrike. Nordamerikas Förenta Stater. 1) Uppgifterna omfatta Western Union Telegraph Company, som representerar mera Un J a af den nordamerikanska telegrafinrättningen, samt räkenskapsåret den 1 juli 1877 30 juni 1878. Folkmängdsnppgiften är för år 1875.

GRAFISK FRAMSTÄLLNING ÖFVER TELEGRAFVERKET. Tab.VIII. (Tableau graphique des télégraphes d'etat.)