Sotning och brandskyddskontroll Björn Nordlund, Utredare Villaägarnas Riksförbund
1. SAMMANFATTNING 3 2. BRANDSKYDDSKONTROLL FALLET KENNETH LIND 3 3. SOTNINGSVERKSAMHETEN MÅSTE SES ÖVER 4 4. Bakgrund 5 5. Vad är det för skillnad mellan sotning och brandskyddskontroll? Fel! Bokmärket är inte definierat. 6. Metod och avgränsningar 6 7. Resultat 6 8. Kostnader för sotning och brandskyddskontroll 7 Se bilaga för antal ansökningar och beviljanden avseende att sota i egen regi 2
1. Sammanfattning Den 1 januari 2004 trädde lagen och förordningen om skydd mot olyckor i kraft. Avsikten med den nya regleringen var att avskaffa sotningsmonopolet och öka konkurrensen inom sotningsverksamheten. Den enskilde skulle få möjlighet att sköta sotningen själv. Villaägarnas Riksförbund har mot denna bakgrund genomfört en enkätundersökning i syfte att kartlägga vilka konsekvenser, dessa förändringar har fått för småhusägare runt om i landet. Utifrån undersökningen kan man bland annat dra följande slutsatser. Avskaffandet av sotningsmonopolet har inte fungerat. Kostnaderna för villahushållen har ökat samtidigt som ytterst få väljer att sota i egen regi. Det finns kommuner som inte är medvetna om att sotningsmonopolet faktiskt har avskaffats. Utifrån samtal med medlemmar i Villaägarnas Riksförbund kan man dra följande slutsatser. I vissa kommuner sätts kraven för att få sota själv så pass högt att många avstår från att sota själv. Regleringen har inneburit ökade kostnader för den enskilde. Framför allt på grund av införandet av brandskyddskontrollen, som drabbar alla oavsett om man väljer att sota själv eller inte. 2. Brandskyddskontroll fallet Kenneth Lind Införandet av brandskyddskontrollen har inneburit stora kostnadsökningar för villahushållen. En som har drabbats är Kenneth Lind i Västervik. Kenneth bor i ett äldre hus på landsbygden. I huset finns fyra kakelugnar, en kamin, en köksspis och en värmepanna som inte används. Han har även en friliggande bastu med kamin och ett friliggande garage med kontor där han har installerat en braskamin. Eftersom Kenneth bor på landet är det inte ovanligt med strömavbrott. Tillgången till en braskamin och kakelugnar har därför inneburit en trygghet. 3
I december 2005 avtalade sotarmästaren tid med Kenneth för att genomföra den nu införda obligatoriska brandskyddskontrollen. Efter att ha missat två avtalade tider dök sotarmästaren till slut upp tillsammans med en medhjälpare. Kenneth hade vid de båda uteblivna besöken varit tvungen att ta ledigt från sitt jobb, vilket innebar förlorad arbetsinkomst. Tyvärr var inte de uteblivna besöken någonting i jämförelse med den faktura Kenneth fick efter brandskyddskontrollen. Han debiterades för tre så kallade inställningsavgifter. Inställningsavgiften ska täcka sotarens resekostnad till fastigheten. Men i Kenneths fall handlade det inte om tre olika resor, eftersom Kenneths garage och bastu av naturliga skäl låg i direkt anslutning till hans hus, och inte på någon annan ort. Sotarmästaren tog ändå betalt som om det vore tre olika fastigheter. Totalt tog brandskyddskontrollen 90 minuter på plats. Kenneth debiterades för totalt 255 minuter, vilket innebar en kostnad på 2 930 kr. Sotarmästaren förklarade att deras debitering grundade sig på en så kallad solidarisk taxa. En standardiserad taxa för respektive objekt. Taxan utgick oavsett anläggningens storlek eller komplexitet. 3. Sotningsverksamheten måste ses över Det är uppenbart att hela sotningsområden återigen måste ses över och konsekvenserna för framförallt småhusägarna måste genomlysas. Dagens taxor avseende brandskyddskontroll är omotiverat höga. Fristerna är dessutom orimligt korta. För den villaägare som väljer att inte sota i egen regi, framstår det som orimligt att en anläggning, till en mycket hög kostnad ska behöva gås igenom så ofta som anges. Om sotningen utförs på ett korrekt sätt borde en anläggning inte förändras i sådan utsträckning att brandskyddskontroll måste ske så ofta som är föreskrivet. Förbundet motsätter sig inte en brandskyddskontroll men en sådan ska ske med rimliga intervaller, utifrån dess syfte. 4
4. Bakgrund Den 1 januari 2004 trädde lagen och förordningen om skydd mot olyckor i kraft. Regleringen har inneburit en rad förändringar för villahushållen inom sotningsområdet. Tidigare genomfördes sotning och brandskyddskontroll vid ett och samma tillfälle. Nu delas sotningsverksamheten upp i två skilda moment - sotning respektive obligatorisk brandskyddskontroll. Tidigare genomfördes sotning och brandskyddskontroll vid ett och samma tillfälle. Hur ofta sotningen ska ske bestämmer kommunen. Däremot avgör räddningsverket hur ofta brandskyddskontroll ska ske. Intervallen för brandskyddskontroll har av räddningsverket fastställts till 2, 4 eller 8 år beroende på vilken anläggning villahushållet har och hur den används. En annan förändring är att de så kallade imkanalerna från bostadskök inte längre omfattas av kravet på sotning och brandskyddskontroll 1. Den nya lagen ger även villaägaren möjlighet att sota själv, eller låta någon annan än den kommunen anvisat att utföra sotningen. Detta förutsätter dock att villaägaren ansöker hos kommunen. Kravet för att sota själv är att sotningen genomförs på ett ur brandsynpunkt betryggande sätt. Kommunen beslutar i varje enskilt fall om den sökande är lämplig att utföra sotningen 2. 5. Vad är det för skillnad mellan sotning och brandskyddskontroll? Det som skiljer sotning och brandskyddskontroll är framförallt dess omfattning. En skorstensfejare som utför sotning är enbart juridiskt ansvarig att kontrollera eldstaden och skorstenen. En skorstensfejare som gör en brandskyddskontroll är däremot ansvarig att kontrollera hela värmeanläggningen, hela skorstensstocken, taket och takskyddsanordningarna. Skorstensfejaren måste dessutom vara utsedd av kommunen, och ha en särskild vidareutbildning. 1 Räddningsverket, informationsskriften Aktuellt, nr 1 februari 2004 2 Räddningsverket, informationsskriften, Nya regler för sotning 5
6. Metod och avgränsningar Undersökningen är baserad på en enkät som har skickats ut till samtliga kommuner. Totalt har 177 kommuner, kommunalförbund och räddningstjänstförbund svarat på enkäten. Med undersökningen vill vi klartlägga hur många småhusägare som har ansökt och beviljats, att få hantera sotningen i egen regi - antingen genom att sota själv eller genom annan behörig sotare. Vi har även frågat vilka kostnader en småhusägare har för sotning och brandskyddskontroll. 7. Resultat Kiruna kommun har flest antal ansökningar om att få sota i egen regi. Av totalt 333 ansökningar har 330 personer beviljats att sota själv. I Kiruna har antalet även ansökningar att sota själv ökat under senare år. Däremot har ingen i Kiruna ansökt om att låta någon annan behörig sotare utföra sotningen, vilket gäller för i stort sett samtliga kommuner i undersökningen. Pajala kommun kommer på en andra plats med 330 ansökningar om att få sota i själv, varav 310 beviljades. I Sverige finns det totalt sett ca 2 miljoner sotningsobjekt. Det är alltså en försvinnande liten andel som väljer att sota i egen regi. 7.1 Kommuner som har haft flest antal ansökningar och beviljanden avseende sotning i egen regi Kommun Antal ansökningar om att sota själv eller med annan behörig sotare Antal beviljanden att sota själv Antal beviljanden att låta annan behörig sotare sota Kiruna 333 330 0 Pajala 330 310 0 Kalix 265 264 0 Leksand 236 236 0 Mark 193 193 0 Skellefteå 188 188 0 Övertorneå 182 179 0 Norrköping 160 152 0 6
8. Kostnader för sotning och brandskyddskontroll I vår enkät så ställde vi ett antal grundläggande frågor rörande vilka kostnader som är förknippade med sotning och brandskyddskontroll. Frågorna hölls i viss mån öppna och utformades på ett sådant sätt, att varje kommun skulle få möjlighet att redovisa sina kostnader. Det visade sig att många berörda tjänstemän inte kunde, eller ville svara på enkäten. En del hade inte tid, andra hänvisade till sin hemsida eller skorstensfejarnas Riksförbund. Här följer några exempel på svar som vi har fått in: Priserna är ungefär lika i alla kommunerna, skillnaderna beror på olika bebyggelsestruktur Kostnaderna för sotning är ungefärliga eftersom tillägg kan tas ut för t ex svåråtkomliga rensluckor, hämtning av stege etc. Det går inte att fylla i blanketten för 8 kommuner. Jag kan inte särskilja värdena. Vi har följt SRV s rekomendationer av frister. Vi har ett spann på 288 till 543 kronor för sotning. Timkostnaden för brandskyddskontrollen är 530 kr Går ej att svara på frister då dessa har flera kriterier som skall beaktas Kostnad för brandskyddskontroll skall omarbetas och omförhandlas med sotaren. När tjänstemän själva har problem att specificera kostnaderna kring sotning och brandskyddskontroll av småhus, är det inte svårt att förstå vilka svårigheter den enskilda villaägaren ställs inför när det ska betala sina räkningar. 7