Vad händer med marken? - Bättre markanvändningsstatistik med geodatasamverkan Jerker Moström Statistiska centralbyrån, Avdelningen för regioner och miljö
Vad är markanvändningsstatistik? Markanvändningsstatistik handlar i vid mening om hur marken brukas, ägs och används: Vad används marken till (skog, jordbruksmark, bebyggelse etc) samt hur förändras det över tid? Bebyggelsens och infrastrukturens markanspråk Skyddad natur Befolkning, bebyggelsestruktur och grönstruktur i tätorter Geografisk fördelning av ekonomisk verksamhet och handel Bebyggelse- och exploateringstryck Markägande och markens värde Tillgänglighet
Vad är markanvändningsstatistik? Geodata Statistik Registerdata Bearbetning
Markanvändningen i Sverige Utkommit sedan 1983 (första referensåret 1980) Fem utgåvor med 5-års intervall (fr.o.m 1990) Enda sammanvägda bilden av markanvändningen i Sverige!
Allmän markanvändning Stomme med statistik över den allmänna markanvändningen: Jordbruksmark, skogsmark, bebyggd mark med under kategorier etc Fokus på att skapa stabila tidsserier Redovisning på riket, län och på kommun
Åkermarkens regionala fördelning Jordbruksmarkens fördelning per län (Hektar) Norrbottens län Västerbottens län Jämtlands län Västernorrlands län Gävleborgs län Dalarnas län Västmanlands län Örebro län Värmlands län Västra Götalands län Hallands län Skåne län Blekinge län Gotlands län Kalmar län Kronobergs län Jönköpings län Östergötlands län Södermanlands län Uppsala län Stockholms län Betesmark Åkermark 0 100 000 200 000 300 000 400 000 500 000 Hektar 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 Ökning av tätortsareal, ej åkermark Därav på åkermark 0
Mark med småhus per kommun (hektar) Mark med handel och affärsverksamhet Norrbottens län Västerbottens län Jämtlands län Västernorrlands län Gävleborgs län Dalarnas län Västmanlands län Örebro län Värmlands län Västra Götalands län Hallands län Skåne län Blekinge län Gotlands län Kalmar län Kronobergs län Jönköpings län Östergötlands län Södermanlands län Uppsala län Stockholms län Mark med tillverkningsindustri (hektar) 0 2 000 4 000 6 000 8 000 10 000
Tematiska analyser Speciell markanvändning. Bygger delvis på en syntes av andra produkter som vi gör. Skyddad natur, tätortsutveckling, byggande längs kust, riskområden, vindkraft etc. Anpassas efter tillkommande frågeställningar och aktuella frågor.
Koloniområden i Sverige
Byggnader per km 2 tillkomna mellan År 2000-2010 Bostadsbyggnadsbeståndet fördelat på kategorier Ospecificerad bostad Småhus, totalt Radhus Småhus med flera lägenheter Kedjehus Friliggande Flerfamiljshus 0 500 000 1 000 000 1 500 000 2 000 000 2 500 000 Totala byggnadsbeståndet fördelat på kategorier Övrig byggnad Verksamhet Samhällsfunktion Komplementbyggnad Industribyggnad Ekonomibyggnad Bostadsbyggnad 0 1 000 000 2 000 000 3 000 000 4 000 000
Utveckling av produkten Tydligare lyfta fram statistik kring drivkrafter och påverkansfaktorer (ex urbanisering, befolkningsförändringar, förändrade ägarstrukturer och ekonomiska faktorer) Sätta in markanvändningen i Sverige i ett tydligare internationellt markanvändningsperspektiv (europeiskt och globalt). Mer av statistiken nedbruten på kommunnivå och presenteras i Statistikatlasen (Nya möjligheter genom geodatasamverkan)
Hypotetiskt förörjningsomland för Stockholm, Göteborg och Malmö Bygger på antagandet att varje person behöver 0,41 hektar åker (Johansson 2005) Hektar 0,80 0,70 0,60 0,50 0,40 0,30 0,20 0,10 Areal åkermark per capita i Sverige över tid 0,00 1800 1850 1900 1950 2000 250 km 168 km 62 km
Markägarkategorier i Hallands län Markägarkategorier i Hallands län (procent) Övriga Kommunalt bostadsbolag Bostadsrättsförening Aktiebolag Dödsbo Fysisk person Kyrkan Kommun och landsting Staten 0,0 20,0 40,0 60,0 80,0 100,0 Markägarkategorier inom tätorter i Hallands län (procent) Övriga Kommunalt bostadsbolag Bostadsrättsförening Aktiebolag Dödsbo Fysisk person Kyrkan Kommun och landsting Staten 0,0 20,0 40,0 60,0 80,0 100,0
Exempel på data Register Fastighetstaxeringsregistret Fastighetsregistret inkl. byggnadsregistret Register över rikets totalbefolkning RAMS (registerbaserad arbetsmarknadsstatistik) Lantbruksregistret Geodata Fastighetskartan NVDB (Nationella vägdatabasen) Jordbruksverkets blockdatabas Svenska Marktäckedata Avgränsningar av tätorter, småorter, fritidshusområden etc Statistik Lantbruksstatistik Skogsstatistik (Skogsstyrelsen, Riksskogstaxeringen) Egen, befintlig naturresursstatistik
Möjligheter med geodatasamverkan? Bättre granskningsmöjligheter genom tillgång till ortofoton och fastighetskartan som referensdata Förbättrad kvalitet i vissa uppgifter genom att vi nu har nya källor (ex flygplatser, golfbanor och gruvområden) Möjligheter att ta fram helt nya uppgifter (ex koloniområden) Möjligheter att kombinera registerdata med geodata vilket både ger förbättrad kvalitet (arealuppskattningar) men också nya uppgifter (ex markägande i tätorter)
Utmaningar? Ju större datamängder från många olika producenter desto svårare att överblicka kvalitet, ajourhållning, tillförlitlighet. Processtiden ökar markant! Nya krav på utrustning, lagring etc. Historiska data för tidsserier ska alla spara? Integration av registerdata och geodata inte alltid möjlig (skapade utifrån olika syften och föreställningar)
Tack för mig! jerker.mostrom@scb.se