5 Tänk efter före 5.1 Allmänt Syftet med detta avsnitt är att ge erfarenhetsåterföring från tidigare genomförda projekt. Ett forum för att samla dessa uppgifter har varit ett samarbete mellan Cementa och kommunerna Stockholm, Göteborg och Malmö. I detta forum har funnits representanter från såväl beställare som projektörer, utförare, systemleverantörer och betongleverantörer. En dokumentation som använts är den årliga uppföljningen som betonggruppen i Göteborg gjort sedan 1992. Denna årliga uppföljning kompletterades 1998 då en fullständig skadeinventering gjordes på samtliga projekt utförda i Göteborg under åren 1992 1996 [19]. I avsnittet ingår också material från årliga uppföljningar på utförda projekt i Stockholm under åren 1987 2000 [20], med fullständiga skadeinventeringar och utföranderitningar. 5.2 Projektering 5.2.1 Spetsiga ytor Undvik spetsiga ytor eftersom de förr eller senare spricker på grund av att de inte tål punktlaster (figur 5.1). Orsaken är dålig lastöverföring till angränsande ytor. Samtidigt är det svårt att utföra rätt underarbete vid smala spetsar. Uppstår oplanerade sprickor finns risk för att pumpning uppstår vid sprickorna eftersom dymlingar oftast saknas i dessa ytor. Cementa AB 1
Spetsiga ytor undviks genom att ytan kortas av eller designen ändras så att resultatet blir en rektangulär yta. Ett alternativ är annan fogindelning, se figurerna 5.4 och 5.5. 5.2.2 Schaktning Schakt djupare än färdig botten bör återfyllas noggrant och packas väl för att sättningar skall undvikas. Återfyllningsbetong kan vara ett alternativ vid t ex schakt för ny brunn och ledningsdragning. 5.2.3 Brunnsbetäckningar Brunnar med tillhörande betäckningar skall om möjligt undvikas i betongytor. Betäckningar i betongytan ger annars ibland upphov till problem i form av såriga kantytor runt betäckningen samt ökad risk för sprickor på grund av sättningar (figur 5.2). Det är viktigt att betäckningen ligger på samma nivå som betongen eftersom det annars kan genereras oljud vid överkörning till besvär för omgivningen och försämrad åkkomfort. Figur 5.2. Betäckningar kan ge upphov till skador i betongytan. Kan brunnar med tillhörande betäckning inte undvikas, t ex vid en busshållplats, skall de placeras invid kantstödet på förarsidan (figur 5.3). Betäckningen skall vara fast, inte teleskopisk. Cementa AB 2
Figur 5.3. Rätt placering av betäckning invid kantstöd på förarsidan. 5.2.4 Placering av fogar För att undvika vilda sprickor är det viktigt att planera för hur en betongyta skall fogas. Placera fogar så att de styr sprickbildningen och såga fogen i rätt tid. En felplacerad fog kan ha stor betydelse för betongytans livslängd och är ofta estetiskt störande. Placeringen av fogar skall tänkas igenom redan vid projekteringen och ingå i bygghandlingen. Exempel på hur fungerande fogar bör placeras framgår av figurerna 5.4 5.5 [21]. Figur 5.4. Exempel på hur fogar placeras rätt. Cementa AB 3
Figur 5.5. Placering av fogar vid betäckningar. Mät ut och markera noga, t ex på kantstenen, var fogen skall utföras så att eventuella dymlingar placeras rätt och sågningen sker på rätt ställe. Det är viktigt att fogen sågas över dymlingen och inte vid sidan av, eftersom dymlingen skall motverka pumprörelser mellan betongsektionerna. Figur 5.6 visar att betongen skapar fogen där den är som svagast (mellan markstenen) och inte alltid där man sågat. Figur 5. 6. Resultat av felplacerad fog. Cementa AB 4
.2.5 Krav på tidig trafikering Vid krav på tidig trafikering [22] kan betongkvaliteten höjas till exempelvis K60 för att minimikravet för trafikering 20 MPa snabbare skall uppnås. 5.2.6 Kulör och mönsterval Ta hänsyn till lokal tradition och angränsande markytor vid kulör- och mönsterval (figur 5.7). Figur 5.7. Tänk på att anpassa kulör och mönster till omgivningen. Trafikeras ytan av allmän trafik skall mönstervalet anpassas avseende yttextur och fogdjup (figur 5.8) så att risken för oönskade ljud som kan störa kringboende minimeras. Yttexturen är också viktig för att erhålla tillräcklig friktion. Figur 5.8. Anpassa mönsterval avseende yttextur och fogdjup. Cementa AB 5
Överfarter med dubbdäckstrafik påverkar yttextur och färgsättning (figur 5.9). För att minimera effekten av dubbdäcksslitaget är val av stenmaterialkvalitet avgörande. För att färgsättningen på ytan skall bibehållas skall betongen genomfärgas och mängden hårdbetong ökas från 3 till 5 kg/m 2. Saknas erfarenhet av önskat mönster och färgsättning, stäm av med systemleverantör och utförare för ett gott slutresultat. Figur 5.9. Betongen skall genomfärgas för att vald färgsättning skall bibehållas. Vid tillförsel av pigment för genomfärgning av betong kan det krävas att vattenmängden reduceras. Ta därför reda på om användning av tänkt pigment innehåller material med flytmedelstendenser. 5.3 Upphandling Välj entreprenör med dokumenterad erfarenhet och referenser från likvärdigt arbete. 5.4 Utförande 5.4.1 Arbetsberedning/gjutplan Upprätta gjutplan och gör en arbetsberedning inför gjutningen samt informera alla berörda parter. Sammankalla gärna ett uppstartsmöte där alla berörda är med och där den kommande gjutningen kan diskuteras och samordnas. Cementa AB 6
5.4.2 Säkerställ vattenavrinning Kontrollera före gjutning att utsatta höjder stämmer med projekterade höjder och att ytan har lutningar mot brunnar. Underlag, typ obundet material, skall vara väl packat samt vara väl vattnat innan gjutningen påbörjas. Ett sugande underlag som absorberar vatten påverkar hållfasthetstillväxten negativt samt försvårar inarbetningen av tillräcklig mängd hårdcement i ytan. Då vattning av en nygjuten yta är möjlig, t ex efter gjutning på uppkrossad botten, kan byggfolie läggas ut för att inte tidig vattenavgång underifrån skall undvikas. 5.4.3 Planera för vädret Täckmaterial skall finnas som säkerhet mot regn, kyla eller stark sol. Saknas täckmaterial ökar risken vid regn för urvattning av ytan, vid kyla för frostskador, dvs sårig yta, och vid stark sol för tidig uttorkning dvs risk för krympsprickor. Planera för alternativa gjutdagar om det skulle bli dåligt väder. 5.4.4 Skydda angränsande ytor från betongspill Skydda alltid angränsande ytor före gjutningen. Utsätts t ex kantstenen för betongspill innebär det att stora resurser måste läggas ned på rengörning genom t ex blästring. För att skydda kantsten, plattor och husfasader finns olika produkter som kan appliceras före gjutningen och som sedan högtryckstvättas bort dagen efter. 5.4.5 Mönstring Se till att referenslinje finns innan mönstringen påbörjas. Detta är speciellt viktigt är detta då mönstret skall anpassas, kanske snett, till annan anslutande design. Vid mönstring är ett bra tips att planera in extra tid för utförande, den behövs alltid. 5.4.6 Förhindra vidhäftning mellan kantsten och betong Viss rörlighet bör alltid finns mellan gjutna sektioner och angränsande ytor. Har betongen häftat vid uppstår lätt skador, se figur 5.10. För att undvika vidhäftning kan byggfolie läggas in mellan kantsten och betong. Detta för att i framtiden göra det möjligt att byta ut kantstenen utan skador på betongplattan. Cementa AB 7
Figur 5.10. Skador kan uppstå om betongen häftat vid angränsande ytor. 5.4.7 Åtgång av hårdcement För att säkerställa en tålig yta måste föreskriven mängd hårdcement per m 2 påföras och inarbetas. En enkel metod kan vara att dela upp totalmängden och placera ut den på delytor. 5.4.8 Efterbehandling Efterbehandling skall påbörjas snarast, vilket är speciellt viktigt vid stora gjutningar och under varma soliga dagar. 5.4.9 Sågning av fogar Sågning av fogar bör utföras senast dagen efter gjutning. Senare sågning medför stor risk för att krympsprickor uppstått samt att det medför ett stort slitage på sågklingan. 5.4.10 Urfräsning av låda Var extra noga med schaktningen av hörn vid t ex en busshållplats. Detta gäller speciellt vid urfräsning av låda då fräsen inte kommer åt hörnen. Ett för dåligt schaktat hörn gör att ytan inte får rätt tjocklek på betongen vilket ger en försvagad konstruktion. Cementa AB 8
5.4.11 Stålfiberarmerad betong Fibernedtryckare skall alltid användas vid gjutning med stålfibrer. Uppstickande fibrer kan annars orsaka skador på cykeldäck, hundtassar m m och ger ett mycket fult intryck (figur 5.11). Figur 5.11. Betongyta med uppstickande stålfibrer. 5.4.12 Dokumentation Dokumentera gjutningen genom foton eller videofilm samt gör noteringar om gjutningen och om sådant som kan ha påverkat gjutningen. Detta kan vara mycket bra att ha vid besiktningar eller om skador uppstår därefter. 5.4.13 Övrigt Undvik att använda kvarsittande avdragsbanor eller rör. Försök att utnyttja t ex kantsten och befintlig anslutande beläggning när gjutbrygga används. Rengör verktygen noggrant efter gjutningsarbetet (oftast dyra specialverktyg). Vid gjutning i stadsmiljö med mycket gångtrafikanter, bygg in gjutningen så att fotspår och annat ovälkommet i den nygjutna betongen undviks. Undvik all hudkontakt med cementbaserade produkter, eftersom dessa kan framkalla överkänslighet. Använd därför alltid personlig skyddsutrustning (handskar, skyddsmask etc). Cementa AB 9