Hinder för utveckling av hållbara lokala energisystem - En kunskapssammanställning. Erik Axelsson Peter Blomqvist Thomas Unger

Hinder för utveckling av hållbara lokala energisystem - En kunskapssammanställning Erik Axelsson Peter Blomqvist Thomas Unger 2017-06-21

Innehållsförteckning Syfte och avgränsningar Styrkor och svagheter med lokal förnybar elproduktion (LFE) Drivkrafter för utveckling av LFE Systemaspekter på en expansion av solel Hinder för utveckling av LFE Regelverk och stödsystem Lönsamhet inklusive systemaspekter Elnät och koncession Utblick mot jämförbara länder

Syfte och avgränsningar

Syfte och avgränsningar Syftet med uppdraget är att genomföra en kunskapssammanställning avseende Hinder för utveckling av hållbara lokala energisystem för Intelligent Energy Management Challenge (IEM) med fokus på solel Sammanställningen baseras på pågående och avslutade utredningar, studier och forskningsprojekt. Exempelvis utgår vi från Profus rapport Utbyggnad av solel i Sverige Möjligheter, utmaningar och systemaspekter Energimyndighetens rapporter såsom Vad styr och vad bromsar solel i Sverige? Vid behov kompletteras och uppdateras bilden som dessa rapporter ger. I uppdraget inkluderas att: Lyfta fram styrkor och svagheter med hållbara lokala energisystem (särskilt solel) ur ett system- och samhällsperspektiv. Redogöra för de viktigaste hindren (inklusive frågan om koncessionsplikten). Översiktligt beskriva några exempel på motsvarande diskussion i jämförbara länder.

Styrkor och svagheter med lokal förnybar elproduktion (LFE)

Varför lokal förnybar elproduktion (LFE)? Det finns flera teknoekonomiska systemaspekter och icke-tekniska, mjukare mer svårmätbara skäl, som talar för att i viss utsträckning stötta LFE. Frågan är då hur stort stödet bör vara och hur det ska utformas för att spegla nyttan med LFE. LFE kan ske med olika tekniker: mikrokraft(värme)verk, små vindkraftverk, bränsleceller, solceller med mera. Beroende på teknikval så ser nyttan olika ut. Störst nätnytta ges av LFE när nätet är som mest ansträngt. På våra breddgrader innebär det styrbar elproduktion framförallt vintertid. I det avseendet bidrar solceller med relativt lite nytta (såvida man inte kombinerar med en batterilösning). Solceller är dock det alternativ som idag uppvisar bäst ekonomiska förutsättningar och störst potential även utan stöd Vad som är lokalt i LFE utgör också en glidande skala och kan påverka nyttan med LFE. Större solcellsanläggningar på mark kopplade till lågspänningsnätet kan också utgöra LFE och i vissa fall vara kostnadseffektivare än att sprida ut motsvarande effekt på flera hustak. Nyttan med LFE är också beroende på hur elnätet ser ut. I länder/regioner med svaga eller till och med obefintliga nät är nätnyttan med LFE naturligtvis större än i länder/regioner med väl utbyggda och starka elnät. Sverige och Norden får anses tillhöra den senare kategorin (med vissa begränsade och lokala undantag).

Systemtekniska skäl för LFE LFE reducerar nätförluster på transmissions- och distributionsnivå LFE reducerar reinvesterings- och underhållsbehov för elnäten, men sannolikt i mindre utsträckning i ett land som Sverige Detta styrs generellt av maxlaster och dessa sammanfaller inte med solel på våra breddgrader Bidrar i viss utsträckning till systemtjänster såsom spänningshållning i det lokala elnätet. För solceller begränsas detta dock av det faktum att bidraget är som störst när behovet av systemtjänster är relativt lågt (lågt effektuttag ur näten under sommarhalvåret) Många mindre produktionsanläggningar ökar sannolikt robustheten på produktionssidan och minskar känsligheten för störningar. Men det finns också systemmässiga svårigheter med många, små och spridda anläggningar genom att samordningen försvåras (nyckelfaktor: teknikutveckling inom kommunikation och styrning) Produktionsstörningar som menligt påverkat slutkunder är å andra sidan sällsynta i Sverige.

Icke-tekniska skäl för LFE Snabbare att nå förnybarhetsmål med fler potentiella investerare (där flera av aktörerna sannolikt har lägre avkastningskrav än ett konventionellt kraftföretag) Lokal småskalig elproduktion är ett sätt att öka det individuella engagemanget för omställningen av energisystemet och för miljöfrågor. Ingen oanvänd mark behöver tas i anspråk (om ex befintliga tak utnyttjas för solel eller om solpaneler integreras i befintliga byggnader) Reducerar potentiella konflikter med alternativ markanvändning Teknikutveckling kan få extra fart genom att öppna för privata/mindre aktörer: Early adopters bland privatpersoner. Lägre avkastningskrav på riskfyllda investeringar än för exempelvis ett kraftföretag. Många små installationer är sannolikt positivt för teknikutvecklingen för modulära tekniker än få stora installationer ( högre aktivitet ). Spilleffekter till annan teknikutveckling, ex batteriteknik (som i sin tur ger ytterligare systemnytta) och IT. Stötta/utveckla det lokala näringslivet (installatörer, tillverkare, )

Ekonomi och LFE Incitamenten för egenförbrukning (som är intimt förknippat med lokal egenproduktion) Kopplas till undvikna kostnader för distribution av el och skatter. Kan vara lönsamt för en privat aktör. Men ur ett samhällsekonomiskt perspektiv ska lönsamheten villkoras av att nätavgiften speglar de faktiska kostnaderna. Då är sannolikt den fasta delen mycket hög vilket minskar lönsamheten för solceller på våra breddgrader eftersom de i sig inte ger någon reell effektminskning. Skatterna har inget med systemnytta att göra. Även om exempelvis solceller är en modulär teknik finns skalfördelar, inte minst i relation till kringutrustning och installation. Större anläggningar är således billigare att bygga (ännu tydligare för annan lokal mikroproduktion)

Vad talar emot LFE? Ett system med många lokala produktionsnoder är betydligt svårare att samordna och styra än ett mer centraliserat system (nyckelfaktor: teknikutveckling inom kommunikation och styrning). Den potentiella nätnyttan kan snabbt övergå i en nätbelastning om en kritisk gräns för lokal elproduktion överskrids. Skalfördelar även för solceller (och andra modulära småskaliga tekniker), det vill säga det är billigare med större anläggningar, allt annat lika. Samlokaliseringsvinster med exempelvis vindkraft mer lämpliga för större installationer. Privatpersoner kan komma att stå för en viktig del i vår gemensamma elförsörjning Är det bra för robustheten i elsystemet? Kommer regleringar och krav att följas i samma utsträckning som man kan förvänta sig av professionella aktörer? (jämför exempelvis en viss underlåtenhet att anmäla inmatning på elnätet som noterats av elnätsföretag)

Sammantaget om styrkor och svagheter för LFE Det finns skäl som man rimligen kan anföra för att satsa extra på just decentraliserad/lokal elproduktion. De direkta systemnyttorna är dock sannolikt små i Sverige/Norden. De icke-tekniska nyttorna kan vara signifikanta, men är å andra sidan mycket svåra att kvantifiera. Liknande icke-tekniska nyttor finns dessutom i andra delar av energisystemet och i andra samhällssektorer exempelvis: subventionera svenska elbilar istället för solceller ger det mer för våra skattemedel?

Drivkrafter för LFE

Intresse för solel hos allmänheten [1] Intresset är stort för att producera egen el, och då främst genom solel Främsta drivkrafter är Miljörelaterade Vara oberoende Ekonomi (billigare i längden) men få köper grön el idag 80% Hur skulle du vilja producera din egen el? Intresset finns men det krävs mer för folk ska agera* *Investeringar i solel sprids ofta i grannskap 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Solel Vindkraft Övrigt Vet ej Uppläsning av alt Spontana svar

Intresse för solel hos organisationer [1] Främsta drivkrafter för solel är miljö och marknadsföring Målet är vanligen att vara klimatneutral, där solel är en del för att kunna nå hela vägen. Marknadsföring mot kunder, för att stärka relationer med hyresgäster (fastighetsbolag). Viktigt att investering i solel syns! Långsiktigt och strategiskt viktigt att vara framåt idag för att bli mer framgångsrik om 10 år. Styrmedel och stöd är en viktig del för att investeringar ska ske i dagsläget Skiljer något i uppfattning avseende stödet (från allt för osäkert till att man räknar med det). De flesta vill inte att det ska finnas stöd långsiktigt utan man menar att solel måste klara sig på egna meriter. Ser en risk i att man trappar ned stöder för tidigt. Erfarenheter av genomförda investeringar i solel är generellt sett goda Lönsamheten är tveksam, men kalkylen skiljer sig kraftigt åt Stor skillnad mellan aktörer, kalkylräntan som används är från 3 % upp till 11 %.

Systemanalys avseende en kraftig expansion av solel

1990 1995 2000 2005 2010 2012 2013 2014 2015 2020 2025 2030 2035 2040 2045 2050 TWh TWh Elproduktion i Sverige [1] Profu och Chalmers har genomfört en systemanalys om effekterna av en kraftig expansion av solel Analysen inkluderar två olika ansatser: 1. Hur stor mängd som är kostnadseffektiv att bygga ut (se figur nedan). 2. Olika mängd solel tvingas in i systemet för att analysera resulterande systemeffekter (kommande bilder). Det är kostnadseffektivt med ca 3-8 TWh solel i Sverige på mellanlång sikt (ca 2035). 200 Elproduktion i Sverige (referensfall) Solel Solelsproduktion (ref+känslighetsanalys) 20 150 15 100 10 50 5 0 Vattenkraft Kol Gas Vind Kärnkraft Olja Biobränsle, torv, avfall Sol+övr förnybart 0 2015 2020 2025 2030 2035 2040 2045 2050 Ref Snabbare tekn utveckl Tidigare utfasning av stödsystem Bruttoelanvändning Referensfallets kostnadsreduktion: -35% (2015-2030) -40% (2015-2040) Känslighetsanalysens kostn.red: -40% (2015-2030) -40-50% (2015-2040)

EUR/MWh Prisbildning vid en stor andel variabel elproduktion Figuren visar modellresultat avseende systempris på el med 15 TWh solelproduktion i Sverige (tidsperspektiv 2030), dels med kärnkraft och dels ett fall där kärnkraften ersätts med 60 TWh vindkraft Då den styrbara kapaciteten förvinner (kärnkraft) ökar mängden högpristimmar 100 Då det kommer in stor volym med variabel kraft (vindkraft) blir antalet lågpristimmar betydligt fler 90 80 70 60 50 Utfasning av styrbar kapacitet ökar antalet högpristimmar 40 30 Mer vindkraft ökar antalet lågpristimmar (35 60 TWh) 20 10 0 15 TWh 15 TWh utan KK 60 TWh vind

EUR/MWh Prisbildning om både Sverige och omvärlden satsar på solel Om omvärlden (norra Europa) och Sverige samfällt ökar andelen solel markant (till ca 15 % av behovet), så ökar antalet lågpristimmar kraftigt. Notera att en ökad efterfrågeflexibilitet kan dämpa variabiliteten på elmarknaden, men det ingår inte i modellanalysen. 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 Kraftig ökning av antalet lågelpristimmar om utbyggnaden görs i hela Nordeuropa Solel motsvarande 15% av behovet enbart i Sverige 0 20 TWh 20 TWh +15% i omvärlden

EUR/MWh EUR/MWh Intjäningsförmågan för olika kraftslag En ökad andel solel (som förändrar prisbildningen) leder till att intjäningsförmågan minskar Intjäningsförmågan kommer att påverkas (mer eller mindre) för all kraftproduktion (figur till vänster) En ökning av solel i omvärlden kommer att påverka solelen särskilt negativt (figur till vänster) En kraftigt ökad mängd vindkraft leder till ökad skillnad mellan kraftslagen (figur till höger) 40 35 30 25 20 15 10 5 0 KK+Vind (35 TWh)+Sol (15 TWh) 15% i omvärlden 5 TWh 10 TWh 15 TWh 20 TWh Average Wind Solar CHP Mycket vind (60 TWh)+Sol (15 TWh) 40 35 30 25 20 15 10 5 0 5 TWh 10 TWh 15 TWh Average Wind Solar CHP

TWh/år TWh/år Förändrad kraftproduktion vid en solelexpansion (modellberäkningar) Förändringen av kraftproduktionen vid en utbyggnad av solel i Sverige beror på val av systemgräns Förändring i kraftproduktion, Sverige Sverige (systemgräns) I Sverige ersätts vind och lite biokraft Netto ökar dock produktion, dvs ökad export / minskad import Nordeuropa (systemgräns) I Nordeuropa ersätts till stor del fossilt i början av modellperioden I slutet även vind (samt biokraft och lite sol i andra länder) Koldioxidnyttan med solceller minskar med utvecklingen av det nordeuropeiska elsystemet (se nästa bild) 14 12 10 8 6 4 2 0-2 -4-6 15 10 5 0-5 -10 Förändring i kraftproduktion, Nordeuropa 2020 2025 2030 2035 2040 2045 2050 Solkraft sv Fossilt Kärnkraft Förnybart Solkraft sv Fossilt Kärnkraft Förnybart -15 2020 2025 2030 2035 2040 2045 2050

Koldioxidminsknng (kg/mwh) Koldioxidnytta med solceller Koldioxidnytta med Nordeuropa som systemgräns Stor nytta den första tiden. Koldioxidnyttan minskar med utvecklingen i det nordeuropeiska elsystemet. Med den målbild som finns för Europas elproduktion (nollutsläpp på lång sikt) blir inte frågan vilken koldioxidnytta en teknik har, utan hur kostnadseffektiv koldioxidfri produktion är. 700 600 500 400 300 200 100 0 2020 2025 2030 2035 2040 2045 2050 2055

Slutsatser av systemstudien Systemanalysen visar att det är kostnadseffektivt med omkring 3-8 TWh solel i Sverige på mellanlång sikt (till ca 2035), beroende på kostnadsutveckling och omvärldsförutsättningar. 3-8 TWh kan jämföras med dagens ca 0,1 TWh det finns således utrymme för en kraftig expansion. Vid högre nivåer än så tilltar problematik t.ex. i form av kannibalism (det vill säga minskad intjäningsförmåga särskilt om omvärlden också bygger) samt kostnader i elnätet. Kostnadseffektiv mängd beror på hur väl man kan integrera solel med t.ex. efterfrågeåtgärder och batterier. Koldioxidnyttan är störst första tiden, sedan avtar den då en stor del av fossil elproduktion fasats ut

Hinder Befintligt Möjligheter Syntes avseende möjligheter och hinder för solel Syntesbild som visar att det främst är stödsystemet, dess utformning, samt regelverket som styr utbyggnaden den närmaste tiden Yta (tak, fasad och fristående) Intresse Ekonomi Stöd Regler och styrmedel avgör Ekonomi och elnät avgör Utveckling i teknik och omvärld avgör 0,1 0,5 2 5 10 30 GW Regelverk och stödets utformning Systemaspekter Elnät

Hinder Regelverk och stödsystem

Stora skillnader i ekonomiska förutsättningar Privatperson <100 A 1, 68 kw Övriga <100 A 1, 68 kw Investeringsstöd 2 Ja 3, 20% Ja, 30 % för företag, 20 % för offentliga Alla >100 A, 68 kw Ja, 30 % för företag, 20 % för offentliga ROT-avdrag Ja 3,4, 9 % Nej Nej Skattereduktion 5 Ja Ja Nej Undantag för energiskatt på Ja Ja Nej, om > 255 kw 6 egenanvändning Inkomstskatt på såld el Nej 7 Nej 7 Ja Befrielse från inmatningsavgiften Ja, om < 63 A Ja, om < 63 A Nej Batteristöd Ja, max 60 % Nej Nej Elcertifikat Ja Ja Ja Ursprungs-garantier Ja Ja Ja 1) Anläggning med en säkringsstorlek under 100 A räknas som mikroproducent, vilket ger en rad fördelar. 2) Max 1,2 MSEK per anläggning. 3) Investeringsstöd och ROT-avdrag kan ej kombineras med varandra. 4) Arbetskostnaden är schablonmässigt satt till 30 % och ROT-avdraget är 30 %, vilket ger 9 % 5) 60 öre/kwh, max 18 000 kr/år och max så många kwh man tagit ut. 6) Aktör som har flera mindre anläggningar med total effekt över 255 kw har en energiskatt på 0,5 öre/kwh på egenförbrukning. En enskild anläggning över 255 kw har 32,5 öre/kwh i energiskatt. 7) Om försäljning understiger 40 000 kr/år.

Hinder i styrmedelsutformningen Generellt krånglig administration, och för många olika styrmedel och stöd (se föregående bild). Man upplever att samordningen mellan olika styrmedel är dålig. Exempelvis skattereduktion vs. batteristöd. Energiskatt för stora anläggningar och investeringsstöd är motsägelsefullt. Investeringsstödet bromsar upp marknaden på grund av handläggningstid på 2-3 år. Skattereduktionen är oviss då den inte är tidsbestämd (systemet ska utvärderas efter utgången av 2017). Ur ett statligt perspektiv är vissa styrmedel inte kostnadseffektiva, såsom elcertifikat till mikroproducenter. Energimyndigheten har lagt fram förslag för att förenkla i detta regelverk och göra solcellsinvesteringar mer attraktiva (ex. ingen momsregistrering och sänkt skatt för samlad effekt på 255 kw)

Hinder i regelverk och praxis Generellt är regler och lagar gällande elfrågor inte anpassade för mikroproduktion. Egenanvändning av el i flerbostadshus, se mer i avsnittet om koncessionen. Energiskatt på egenförbrukning är inte oproblematisk. Solceller beaktas sällan i planeringsprocessen (stadsplanering osv). Byggregler innefattar inte solceller. Olika principer för bygglov i olika kommuner, vilket kan hindra utveckling i många kommuner. Generellt råder även kunskapsbrist om solceller i ovanstående sammanhang.

Upplevda hinder hos potentiella investerare Hindren utgörs främst av administration och lönsamhet (baserat på intervjustudier [1]) Upplevelsen är att det är otydligt med onödig administration kring avdrag, moms och annat. Felkonstruktionen av solcellbidraget (omöjligt att veta om man får bidrag innan investering genomförs. Denna osäkerhet i sig kan leda till uteblivna investeringar Begränsningen på 255 kw per juridisk person har haft stor betydelse. En investering i solel bör samordnas med takrenovering, vilket kan begränsar möjligheterna i vissa fall.

Regelförändringar 2016-2017 och på gång* Regelförändring Status / kommentar Privatpersoner slipper momsregistrering (vid försäljning av el). Togs bort fr.o.m. 1 jan 2017 Skattereduktion flyttas från inkomstdeklarationen till elräkningen Undantag från energiskatt för egenanvändning av solel i fastighet ändras från 255 KW per organisation till 255 kw per anläggning, samt skatt sänks till 0,5 öre/kwh. En långsiktig strategi för utveckling av solkraft Förenklade och enhetliga regler för bygglov för solenergiinstallationer. Etablera rutiner för certifiering av installatörer (solel/solvärme). Uppdaterad och förenklad Mikrohandbok Verka för att det införs en stoppmekanism och en linjär utbyggnadstakt i det förlängda elcertifikatsystemet Skattereduktionen för andelägds förnybar el införs och begränsas till 10 000 kwh per år och på en nivå 30 öre/kwh för privatpersoner Förenklingar i systemet för elcertifikat och ursprungsgarantier med avseende på mindre anläggningar. Utredning pågår Tas bort i två steg, steg 1 i juli 2017 Energimyndigheten har presenterat en vision om 7 14 TWh solel till 2040 Boverket har fått i uppdrag att utreda klart till 31 Oktober 2017 Pågår. 11 certifierade för solel Energiföretagen uppdaterar den. Remissversion i Augusti 2017. Har presenterats av Regeringen Utredning pågår Förslag om att utesluta anläggningar under 68 kw. * Valda delar är hämtade från Svensk Solenergis hemsida

Solelbranschens visioner* Ambition År En analysgrupp för uppföljning och en genomtänkt avveckling av, solcellsstödet. 2017-2018 Föreslagen Sol-ROT införs (omfattar även solvärme och nya hus) 2017-2018 Att det införs en skrotningspremie för äldre pannor som inte uppfyller Boverkets 2017-2018 utsläppskrav Solenergi är en av de prioriterade valfrågorna 2018. 2017-2018 All förnybar el som produceras och konsumeras innanför en anslutningspunkt ska 2019-2022 vara befriad från skatt. Solenergianläggningar är etablerade i alla former av ny- och ombyggnad. 2022-2030 En marknadsutveckling som bedöms leda till att solel täcker 10 % (drygt 13 TWh) av Sveriges totala elanvändning och att solvärme täcker 10 % (knappt 10 TWh) av värmeanvändningen i bostäder och service. 2022-2030 * Valda delar är hämtade från Svensk Solenergis hemsida

Hinder Elnät och koncession

Elnätet och solel [1] Resultat från intervjuer med elnätsbolag Generellt är elnätsbolagen positiva till solceller. Hittills har det endast varit små problem, elnätet tål en markant ökning av solel. Osäker på var gränsen för åtgärder går och vad kostnaderna kan bli. Det finns ett flertal åtgärder för de problem som kan tänkas uppstå. Incitament för att investera i smarta elnät upplevs dock som svagt. Översikt över potentiella problem och möjliga åtgärder

Hur mycket solel kan elnätet hantera? Tre enkla uppskattningar Ansats 1 [3]: Installerad effekt motsvarar i snitt hushållens egna minsta effektbehov, ca 1000 W/hushåll. Ger ingen nettoproduktion i lokalnäten. Uppskalat till alla hushåll ger detta ca 4 GW, eller 4 TWh, dvs ca 3 %. Anm: just nu ser inte solelutbyggnaden ut på detta sätt, snarare blir det till följd av granneffekten kluster med mycket solel, och potentiellt nettoproduktion i lokalnäten. Ansats 2 [4]: I t.ex. Tyskland har man kommit till en situation där elnätsåtgärder behövs för fortsatt solelexpansion. 2014 hade Tyskland 7 % sol och 11 % vind. 7 % sol i Sverige motsvarar ca 10 TWh. Ansats 3 [13]: I en undersökning där man frågat elnätsbolagen om möjligheterna att integrera solel blev uppskattningen 875-1 036 MW (utan större förstärkning) Omfattade Blekinge län, Hallands län, Jönköpings län, Kalmar län, Kronobergs län, Skåne län, Västra Götalands län och Östergötlands län

Elnätskoncession och undantagen Då elnätet är ett naturligt monopol, med krav på balans i elnätet och elsäkerhet, krävs en tydlig reglering Avsikten med nätkoncession är att skapa regelverk som borgar för god effektivitet och säkerhet Det finns undantag från koncessionsplikten, Icke Koncessionspliktiga Nät [5] Undantaget från kravet på nätkoncession kräver att det är ett internt nät (överföring måste alltid ske åtminstone delvis till den som äger elnätet) Nätet får inte ha för stor utbredning och måste vara lätt att avgränsa (ex interna nät som ligger på eller i byggnader, eller områden med sjukhus, skolor) Elnät eller elledningar som ligger i eller på en byggnad får användas för att överföra el till andra utan att det krävs nätkoncession (ex hyreshus) (24 ) Interna nät som kopplar ihop flera elektriska produktionsanläggningar som tillsammans utgör en funktionell enhet kräver inte nätkoncession (22a ). Orsaken till undantagen är att minska administration som krävs vid koncession Undantagen motiveras av effektivitetsskäl och sker i de fall där man tros undvika parallella elnät

Tillämpning och förändring av koncessionsplikten Undantag enligt 22a torde innebära att man kan ha ett IKN om man har solceller på flera byggnader I Uppsala har Vasakronan gjort denna tolkning och installerat ett likströmsnät för flera byggnader med solceller för en anläggning om totalt 225 kw Orsaken till att man valde ett IKN var att kunna utnyttja solelen lokalt och minska effekttoppar, samt att det räcker med ett batterilager Motiven till likspänningsnät var att minska behovet av omvandling och bättre styrbarhet Nya förutsättningar kräver översyn av regelverket så att ambitionen om effektivitet och säkerhet uppfylls, även om man kan tolka befintliga undantag så att man kan flytta solel lokalt Redan 2011 redovisade Energimarknadsinspektionen (Ei) en översyn av förordningen för IKN i en rapport [6]. Förslagen har dock inte behandlats av Regeringskansliet Ei föreslår i sitt remissvar till Energikommissionens betänkande [7] att se över hela IKN-systemet

Hinder Lönsamhet inklusive systemaspekter

Återbetalningstid (år) Stora skillnader i ekonomiska förutsättningar [1] Med dagens stödsystem uppstår stora skillnad i förutsättningar för att investera i solceller Ett litet företag får investeringsstöd, skattereduktion, elcertifikat samt slipper betala energiskatt. En elproducent har endast investeringsstöd och elcertifikaten. 35 30 30 25 23 * Riksdagen beslutade i maj 2017 att fastighetsknutna installationer med en samlad effekt på över 255 kw solel inte längre behöver betala elskatt på egenförbrukningen. Den hittillsvarande beskattningen ansågs utgöra ett avsevärt lönsamhetshinder för större fastighetsägare (återbetalningstiden inkl ränta låg innan på omkring 27 år för Flerbostadshus jämfört med 17 år i figuren) 20 15 10 5 0 18 17 16 13 11 9 Småhus Flerbostadshus Litet företag Elproducent Rak återbetalningstid Räntepåverkad återbetalningstid (3%)

SEK/MWh el Små incitament för batteri idag Med skatterabatt blir intäkten för såld el i samma storlek som undvikt kostnad för köpt el. Således finns det mycket små incitament för batteri för mikroproducenter som får skatterabatt fullt ut. Oklart hur länge skatterabatten kommer att finnas och hur stödsystem för batterier ser ut. Batteri kan bidra med nätnytta vintertid, särskilt om det styrs centralt. Det finns sedan 2016-11-15 ett stöd för energilagring för privatpersoner (max 50 000 SEK) 1200 1000 800 600 400 200 0 Elpris, köpt el Elpris, såld el El, börs Påslag elhandel Elcertifikat Elnät, rörlig Elskatt Moms, rörlig del El, energidel fast Elnät, fast El, börs Nätnytta Elcertifikat Ursprungsgaranti Skatterabatt Moms, fast del

Utblick mot jämförbara länder - Danmark och Tyskland

Danmark stödsystem och regelverk Knappt 800 GWh solel producerades under 2016 (ca 2 % av inhemsk bruttoförbrukning) Majoriteten utgörs av anläggningar på 1-6 kw som ägs av privatpersoner Uppskattningsvis 3 GW till 2025. Ca 8% av elförbrukningen (denna uppskattning kom innan de nya förändringarna i stödsystem genomfördes har blivit sämre) [8] Stöd till förnybart finansierades till 2016 inom PSO-programmet och betalas via PSO-avgiften på elräkningen (PSO-systemet är under omarbetning) Stöd till solel utgörs dels av nettodebitering timme för timme (max 800 MW fram till 2020 får ingå i nettodebitering) och dels av ett system för inmatningstariffer för överskottet som matas in på nätet Nytt system från och med maj 2016 (med generellt sett minskat stöd på grund av snabb kostnadsminskning för solceller): stöd fås endast via den sk solcellepuljen (solcellspoolen), en särskild och begränsad pott för (tidigare högre) stöd. Ger ca 70-95 Döre/kWh under tio år beroende på typkund och tak/mark. Därefter intäkter endast från elmarknaden. Gäller för installationer om max 6 kw. Ansökningar görs till Energinet.dk. Oklart om systemet är OK efter 2017 med hänsyn till EUs statsstödsregler [8] Om man inte får stöd ur poolen gäller enbart nettodebitering (ansökan krävs) och sälja till marknadspriser. Nettodebitering sker timme för timme och den egenförbrukade elen är fri från PSO-avgift och elskatt Det nya systemet ersätter det gamla systemet med inmatningstariffer som generellt hade högre ersättningsnivåer och utan volymbegränsningar Stödsystemen och teknikutvecklingen har lett till kraftig ökning av storskaliga anläggningar under senare tid

Danmark diskussion Det sannolikt mest betydande hindret för en fortsatt snabb expansion i Danmark är tydliga tecken på minskat finansiellt stöd och en uppstramning av regelverket till det sämre Snabb utbyggnad i Danmark som mot 2020 ser ut att överträffa det politiska målet. De därmed högre statliga kostnaderna (än projekterat) fick den danska regeringen att dra i handbromsen (maj 2016). Statliga kostnader uppstår dels i form av stödutbetalning och dels i form av uteblivna skatteintäkter (egenförbrukning befriad från PSO, elskatt och moms) Regeringen pekar på att solel från just småskaliga installationer (med viss egenförbrukning) kan vara ett dyrt sätt att öka den förnybara elproduktionen jämfört med exempelvis större installationer I ett lagförslag från maj 2017 föreslås att villkoren för nettodebitering stramas upp och att timvis avräkning ersätts av momentan avräkning. Uppskattningsvis minskar då den egenförbrukade andelen som även framgent föreslås vara avgiftsfri. Därmed minskar de uteblivna skatteintäkterna med uppskattningsvis drygt 1 miljard till 2030, allt annat lika (även utbyggnadstakten antas minska något). Befintliga anläggningar <6 kw omfattas ej utan fortsätter med timvis nettodebitering [9] Den danska regeringen är i färd med se över systemet och arbetar på en mer långsiktig lösning

Tyskland stödsystem och regelverk I slutet av 2016 fanns ca 41 GW solel (netto) fördelat på ca 1,5 miljoner anläggningar som gav 38 TWh. Detta utgör ca 6,5% av bruttoelförbrukningen. Under soliga vardagar kan 35% av elförbrukningen täckas med solel (soliga helger uppemot 50%) Omfattande revision av EEG (Erneuerbare Energien-Gesetz) fr o m 1 jan 2017: Auktion istället för garanterade inmatningstariffer (vissa anpassningar för att garantera aktörsmångfald, dvs inte bara stora kraftföretag) Utbyggnadstakten begränsas uppåt för att synkas med nätutbyggnaden (ingen mer tomgång för produktionen). För solel gäller 2,5 GW per år (sedan 2014) För stora solcellsanläggningar (>750 kw) gäller auktion. Årlig auktionsvolym uppgår till 600 MW (auktionerna hanteras av Bundesnetzagentur). För mindre anläggningar (< 750 kw) gäller fortsatt garanterade inmatningstariffer enligt en fastlagd princip. Inmatningstariffens storlek anpassas varje månad efter utbyggnaden från föregående månad. Syftet är att små-medelstora anläggningar ska byggas ut med 1900 MW per år. Inmatningstariffen stiger om utbygganden tycks gå saktare än planerat och sjunker om det omvända gäller. Inmatningstariffen ges under 20 år (och ändras inte efter driftstart) Eftersom inmatningstarifferna sjunkit de senaste åren har betydelsen av egenförbrukningen ökat för att få lönsamhet. Egenförbrukad el är fri från nätavgifter, elskatt och har en reducerad EEG-umlage (det sistnämnda gäller för >10 kw. <10 kw är helt befriade från EEG-umlage; EEG-umlage är den extra pålagan på elräkningen som finansierar förnybarstödet). Anläggningar <100 kw får inmatningstariffen direkt från nätbolaget medan anläggningar >100 kw (men <750 kw) måste sälja till elmarknaden och får ett påslag som stöd ( Marktprämie ) som varierar beroende på elpris Typiska inmatningstariffer för <10 kw är 12,2 cent/kwh (2017), >40 kw, < 100 kw ca 10,6 cent/kwh och ca 8,5 cent/kwh för de största (men < 100 kw) Finns även lagringsstöd (i samband med solel) men i nuläget sträcker sig detta till 2018 Enligt plan ska systemet med inmatningstariffer upphöra när man nått 52 GW solel i Tyskland

Tyskland diskussion Under senare år har stödnivåerna sänkts för nya installationer framförallt till följd av kostnadsutvecklingen för solceller (stödet ska spegla produktionskostnaden) Sänkt stöd förklarar delvis inbromsningen i utbyggnad, från ca 7-8 GW/år mellan 2010 och 2012 till 1-2 GW/år mellan 2014 och 2016 Nätbegränsningar anges allt oftare som den stora flaskhalsen för fortsatt utbyggnad, liksom den negativa produktionsprofileffekten (produktionen sker samtidigt och i lika stor utsträckning) Stort fokus på lagring och efterfrågeflexibilitet för att fortsätta med expansionen på ett effektivt och systemanpassat sätt Ökat intresse för storskaliga anläggningar på mark, ökad auktionsvolym för storskaliga anläggningar för 2017 (pilotfas under 2015-2016), fortsatt kostnadspress och nya affärsmodeller (solel för hyresgäster, Mieterstrom )* ) anges som skäl till att utbyggnaden kan ta fart igen [10] Stor solelproduktion under sommarhalvåret samvarierar med exporten (grannländerna absorberar överskottet; se nästa bild) * ) Fastighetsägare med solceller kan få ett särskilt stöd om solelen säljs till de egna hyresgästerna (som dock inte är förpliktigade att köpa solel) [11]

Tyskland: grannländerna hjälper till än så länge [12] Fredag Lördag Söndag Kristi Himmelfärdshelgen 2017 mkt soligt och låg last OBS! Olika skalor på y-axlarna Fredag Lördag Söndag Stor solelproduktion sammanfaller med stor export

Referenser

Referenser [1] xx [2] xx [3] xx [4] xx [5] [6] [7] [8] [9] [10] xx [11] xx [12] [13] Axelsson E, Blomqvist P, Dvali K, Ludvig K, Unger T (2017) Utbyggnad av solel i Sverige Möjligheter, utmaningar och systemeffekter. ISBN 978-91-7673-[XXX-X] Energistyrelsen, Danmarks Energi- og Klimafremskrivning 2015 Baggrundsrapport E: El og fjernvarme, 2015 Vid Kamp S. (2013) Sveriges potential för elproduktion från takmonterade solceller Teoretisk, teknisk och ekonomisk analys DENA (2012). Ausbau- und Innovationsbedarf der Stromverteilnetze in Deutschland bis 2030. dena- Verteilnetzstudie. www.dena.de SFS nr: 2007:215. Förordning om undantag från kravet på nätkoncession enligt ellagen. Ei R2011:02. Bättre regler för interna elnät SOU 2017:2. Kraftsamling för framtidens energi Energistyrelsen Energi-, Forsynings og Klimaministeriet http://www.erneuerbareenergien.de/der-photovoltaikmarkt-in-deutschland-wird-2017-wiederwachsen/150/436/99880/ Källa: http://www.handelsblatt.com/politik/deutschland/mieterstrom-solarstrom-kann-auch-ohneeigenheim-gefoerdert-werden/19720340.html Fraunhofer ISE, https://www.energy-charts.de/power_de.htm Power Circle (2014). Anslutning av förnybar elproduktion till distributionsnäten i södra Sverige.