Funktionshindrades situation på arbetsmarknaden

Information om utbildning och arbetsmarknad 2005:3 Funktionshindrades situation på arbetsmarknaden 4:e kvartalet 2004

Utgivna publikationer fr o m 1995 serien Information om utbildning och arbetsmarknad (IAM) 1997:1 Den negativa stressen 1997:2 Utesluten från arbetsmarknaden. Arbetslös på 80-talet ofta arbetslös även på 90-talet 1997:3 De funktionshindrades situation på arbetsmarknaden/en pilotundersökning 1997:4 Arbetskraftsbarometern 97 1997:5 Övergång utbildning-arbete för utbildade inom teknik, ekonomi och vård 1997:6 Utanför arbetslivet. En beskrivning av personer som saknar eller har en svag anknytning till arbetsmarknaden 1998:1 Socioekonomiska konsekvenser av sjukdom och dödsfall inom hushåll 1998:2 Arbetsmarknadsutveckling och inkomströrlighet - en studie i det tidiga 1990-talets Sverige 1998:3 Arbetskraftsbarometern 98 1999:1 Funktionshindrades situation på arbetsmarknaden - 4:e kvartalet 1998 1999:2 Arbetskraftsprognos 1999 - Utvecklingen till år 2015 enligt två alternativa scenarier 1999:3 Utbildning och efterfrågan på arbetskraft. Utsikter till år 2005 2000:1 Arbetskraftsbarometern 99 2000:2 Utbytbarhet på arbetsmarknaden - Yrken och löner för olika utbildningsgrupper 2000:3 Arbetsförhållanden för kvinnor och män i arbetsledande ställning 2000:4 Arbetskraftsbarometern 00 2001:1 Utbildning och efterfrågan på arbetskraft. Utsikter till år 2008 2001:2 Negativ stress och ohälsa. Inverkan av höga krav, låg egenkontroll och bristande socialt stöd i arbetet 2001:3 Situationen på arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning - 4:e kvartalet 2000 2001:4 Arbetskraftsbarometern 01 2002:1 Arbetskraftsprognos 2002. Utvecklingen till år 2020 2002:2 Arbetskraftsbarometern 02 2003:1 Arbetsmiljön i små företag 2003:2 Länens arbetskraft utvecklingen de närmaste decennierna 2003:3 Funktionshindrades situation på arbetsmarknaden - 4:e kvartalet 2002 2003:4 Ensidigt, upprepat arbete Arbetsmiljöförhållanden, besvär, sjukfrånvaro, sjuknärvaro 2003:5 Arbetskraftsbarometern 03 2004:1 Utbildning och arbete. Tillskott och rekryteringsbehov för olika utbildningsgrupper till 2010 2004:2 Löneskillnader mellan kvinnor och män i Sverige 2004:3 FOKUS på arbetsmarknad och utbildning 2004:4 Arbetskraftsbarometern 04 2005:1 Tunga lyft och annat kroppsligt tungt arbete. Arbetsmiljöförhållanden, besvär, sjukfrånvaro och sjuknärvaro 2005:2 FOKUS på arbetsmarknad och utbildning 2005:3 Funktionshindrades situation på arbetsmarknaden - 4:e kvartalet 2004

Information om utbildning och arbestmarknad 2005:3 Funktionshindrades situation på arbetsmarknaden 4:e kvartalet 2004

Information about Education and Labour Market 2005:3 Labour market situation for disabled persons - 4 th quarter 2004 Sveriges officiella statistik Statistics Sweden 2005 Producent Producer SCB, Enheten för Arbetsmarknads- och utbildningsstatistik Box 24 300, 104 51 Stockholm tfn + 46 8 506 940 00 Förfrågningar SCB Inquiries Gunilla Ljunggren 08-506 945 84 Marie-Louise Jädert Rafstedt 08-506 942 39 AMS Lennart Ålund 08-586 065 96 Om du citerar ur denna publikation, var god uppge källan: Titel 2005, SCB 2005, Statistiska centralbyrån Enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk är det förbjudet att helt eller delvis mångfaldiga innehållet i denna publikation utan medgivande från Statistiska centralbyrån. ISSN: 1400-3996 ISBN: 91-618-1284-6 Printed in Sweden SCB-Tryck, Örebro 2005.09 MILJÖMÄRKT Trycksak 341242

Funktionshindrades situation på arbetsmarknaden 2004 Förord Förord Undersökningen om situationen på arbetsmarknaden för personer med funktionshinder har nu genomförts för femte gången. En pilotundersökning genomfördes 1996 och från och med 1998 har regeringen i regleringsbrev givit Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) i uppdrag att vartannat år låta genomföra en undersökning om funktionshindrades situation på arbetsmarknaden. AMS har därför av Statistiska centralbyrån (SCB) beställt denna undersökning. Uppläggningen har skett i samarbete mellan SCB, AMS, Näringsdepartementet, och Handikappombudsmannen (HO). Utgångspunkter för undersökningen har varit både den pilotundersökning som genomfördes 1996, med medel från dåvarande Rådet för arbetslivsforskning, och de undersökningar som genomfördes 1998 med medel från AMS och dåvarande Rådet för arbetslivsforskning och år 2000 och 2002 med medel från AMS. Varje år har nya frågor lagts till i undersökningen för att kunna ge svar på olika områden. I år har större delen av de frågor som gavs år 2002 behållits. En av frågorna inom området diskriminering har emellertid ersatts av en ny om arbetslöshet. Dessutom får nu samtliga funktionshindrade, som varit sysselsatta någon gång under de senaste fem åren, frågorna om diskriminering. År 2002 gällde det endast dem som bedömt att de hade nedsatt arbetsförmåga. Denna undersökningen är liksom de tidigare utformad som en tilläggsundersökning till SCB:s ordinarie Arbetskraftsundersökning (AKU). Undersökningen genomfördes under oktober, november och december 2004, med kompletterande datainsamling under mars och april 2005. Förutom att redogöra för svaren på de frågor som ställs i formuläret redovisas, på samma sätt som tidigare, flera variabler som ingår i den ordinarie AKU. Genom sin koppling till AKU finns den undersökningens alla variabler tillgängliga, vilket gör att det finns ytterligare möjligheter att beskriva de funktionshindrades situation på arbetsmarknaden.

Förord Funktionshindrades situation på arbetsmarknaden 2004 Definitionen av funktionshinder är densamma som använts i de tidigare undersökningarna och har utgått från FN:s definition. Denna definition konkretiserades och exemplifierades inför pilotundersökningen av HO. Ansvarig för undersökningens genomförande har varit Gunilla Ljunggren. Analys av resultat och rapportskrivning har utförts av Gunilla Ljunggren och Marie-Louise Jädert Rafstedt. Göran Råbäck har ansvarat för statistisk metod och tabellberäkning. Gail Ricksecker har gjort den engelska översättningen av sammanfattningen. Samtliga medverkande återfinns vid Statistiska centralbyrån i Stockholm. SCB och AMS vill rikta ett varmt tack till alla dem som deltagit i undersökningen genom att lämna de uppgifter på vilka rapporten grundar sig. Stockholm i september 2005 Anna Wilén Statistiska centralbyrån Lennart Ålund Arbetsmarknadsstyrelsen

Funktionshindrades situation på arbetsmarknaden 2004 Innehåll Innehåll A separate text in English is provided at the end of the publication, on page 144 Förord... 3 Innehåll... 5 Sammanfattning... 7 I arbetskraften...8 Behov av anpassning av arbetsförhållandena för funktionshindrade med nedsatt arbetsförmåga...9 Diskriminering av funktionshindrade totalt och funktionshindrade med nedsatt arbetsförmåga...10 Inledning... 12 Definitioner...12 Vilka ingår i undersökningen?...13 Antal deltagare i undersökningen...13 Bortfall...13 Frågeformuläret...14 Vad redovisas och hur?...14 Resultatredovisning... 16 Hur många har funktionshinder i Sverige?...16 Funktionshindrade totalt... 17 Sysselsatta funktionshindrade totalt...17 Vilka funktionshinder är vanligast?...17 Funktionshindrade med nedsatt arbetsförmåga... 19 Fler än en halv miljon har nedsatt arbetsförmåga...19 Funktionshindrade totalt...19 Sysselsatta funktionshindrade med nedsatt arbetsförmåga...20 Vilka funktionshinder är vanligast bland dem med nedsatt arbetsförmåga?...20 Ålder... 21 Utbildning... 23 Bostadsregion... 25 Arbetsmarknad... 27 Funktionshindrade i arbetskraften...28 Sysselsatta...31 Arbetslöshet...34 Heltid eller deltid...35 Statistiska centralbyrån 5

Innehåll Funktionshindrades situation på arbetsmarknaden 2004 Fast eller tidsbegränsat anställd... 39 Anställd eller företagare... 41 Offentlig eller privat sektor... 42 Yrke... 44 Behov av anpassning av arbetsförhållandena...48 Sysselsatta... 48 Ej sysselsatta... 52 Diskriminering...56 Bilagor...70 Bilaga 1 Teknisk beskrivning...70 Bilaga 2 Definitioner av några centrala begrepp (från AKU)... 75 Sysselsatta... 75 Arbetslösa... 76 Bilaga 3 Yrkesindelning enligt SSYK...77 Bilaga 4 Frågeformuläret...82 Undersökning om funktionshinder 2004... 82 Bilaga 5 Tabellförteckning för tabellbilagan...88 Bilaga 6 Tabellbilaga...96 Summary...144 In the labour force... 145 Need to adapt labour conditions for those with reduced ability to work... 146 Discrimination of all disabled persons and disabled persons with reduced ability to work... 147 List of tables for table appendix...149 6 Statistiska centralbyrån

Funktionshindrades situation på arbetsmarknaden 2004 Sammanfattning Sammanfattning Denna undersökning utgör en tilläggsundersökning till SCBs ordinarie Arbetskraftsundersökningar (AKU) och bygger på intervjuer med 30 648 personer mellan 16 och 64 år. Undersökningen genomfördes under fjärde kvartalet 2004, med kompletterande datainsamling under våren 2005. En miljon människor mellan 16 och 64 år i Sverige har - med den definition som används i denna undersökning - något funktionshinder. Det innebär att var femte individ i befolkningen, i åldrarna 16-64 år, uppger att de har något funktionshinder. Liksom vid de tidigare genomförda undersökningarna dominerar rörelsehinder och astma/allergi eller annan överkänslighet. Bland dem med nedsatt arbetsförmåga är rörelsehinder det vanligast förekommande funktionshindret. Bland dem med fler än ett funktionshinder är likaså rörelsehinder det vanligaste. Undersökningen visar att det är en större andel kvinnor än män som uppger att de har något funktionshinder. Sex av tio funktionshindrade har något funktionshinder som också innebär att deras arbetsförmåga är nedsatt. Det innebär att i befolkningen totalt har var tionde individ mellan 16 och 64 år nedsatt arbetsförmåga. Andelen funktionshindrade i befolkningen som också har nedsatt arbetsförmåga har, under de år undersökningen om funktionshindrades situation på arbetsmarknaden har genomförts, varit relativt konstant och varierat omkring tio procent. Av de funktionshindrade bedömer sex av tio kvinnor och drygt hälften av männen att deras arbetsförmåga är nedsatt. I befolkningen motsvarar det närmare 350 000 kvinnor och 280 000 män. Då man begränsar sig till den sysselsatta delen av befolkningen uppger 16 procent att de har något funktionshinder och åtta procent att deras arbetsförmåga är nedsatt. Andelen funktionshindrade är störst i åldergruppen över 50 år där fler än fyra av tio uppger något funktionshinder. Av dem som också bedömer att deras arbetsförmåga är nedsatt återfinns över hälften i denna åldersgrupp. Statistiska centralbyrån 7

Sammanfattning Funktionshindrades situation på arbetsmarknaden 2004 Kortare utbildning är vanligare bland funktionshindrade än i befolkningen totalt. Sedan 1996 har det dock skett en ökning av andelen funktionshindrade med eftergymnasial utbildning. En fjärdedel av de funktionshindrade har eftergymnasial utbildning, jämfört med ungefär var tredje i såväl hela befolkningen bland dem utan funktionshinder. Det finns regionala skillnader då det gäller andelen funktionshindrade. I Stockholms län finns den lägsta andelen personer med funktionshinder och i Norra Sverige den högsta. En viss utjämning mellan regionerna förefaller ha ägt rum då det gäller andelen funktionshindrade med nedsatt arbetsförmåga, men fortfarande har Norra Sverige en signifikant större andel funktionshindrade med nedsatt arbetsförmåga än Stockholms län. I arbetskraften Fjärde kvartalet år 2004 är arbetskraftsdeltagandet bland funktionshindrade tillbaka på 1998 års nivå. Det innebär en nedgång i jämförelse med de två föregående mätningarna år 2000 och 2002. Andelen sysselsatta funktionshindrade har minskat från 65 till 62 procent. Minskningen i andelen sysselsatta är mer uttalad för de funktionshindrade än för befolkningen i stort. Nedgången av andelen funktionshindrade i arbetskraften har alltså slagit igenom även då det gäller sysselsättningen. För funktionshindrade har andelen arbetslösa ökat till 6,3 procent från 4,6 procent år 2002. Även i befolkningen totalt har det under motsvarande period skett en ökning, från 3,9 till 5,1 procent. Sju av tio funktionshindrade arbetar heltid, jämfört med sex av tio av dem som också har nedsatt arbetsförmåga. Detta är samma andelar som år 2002. Fler än var fjärde funktionshindrad arbetar deltid jämfört med drygt var femte i befolkningen totalt. Av de funktionshindrade med nedsatt arbetsförmåga arbetar fyra av tio deltid, men bara två av tio av dem som inte har något funktionshinder. Detta bekräftar resultaten från år 2002. Såväl för funktionshindrade totalt, som för dem med nedsatt arbetsförmåga gäller att kvinnorna arbetar deltid i betydligt större utsträckning än männen. Det är samma mönster som man finner för befolkningen totalt och även för de ej funktionshindrade. 8 Statistiska centralbyrån

Funktionshindrades situation på arbetsmarknaden 2004 Sammanfattning Andelen fast anställda funktionshindrade har ökat något jämfört med år 2002, medan andelen i befolkningen legat i princip stilla. Nio av tio (89 %) funktionshindrade med nedsatt arbetsförmåga är fast anställda, att jämföra med 86 procent av de funktionshindrade utan nedsatt arbetsförmåga. Knappt var tionde sysselsatt är egen företagare, såväl bland funktionshindrade totalt som i befolkningen. Funktionshindrade män är företagare i större utsträckning än funktionshindrade kvinnor. Detta mönster återfinns också i befolkningen totalt. Att vara egen företagare är ännu vanligare bland män med nedsatt arbetsförmåga än vad det är bland funktionshindrade män totalt. Funktionshindrade arbetar, i jämförelse med befolkningen totalt, i större utsträckning inom kommunal sektor, medan man i befolkningen i något större utsträckning arbetar inom privat sektor. Då det gäller funktionshindrade med nedsatt arbetsförmåga är dessa skillnader ytterligare poängterade. En majoritet inom samtliga grupper arbetar dock inom det privata området. Relationen mellan könen skiljer sig inte åt mellan funktionshindrade totalt och funktionshindrade med nedsatt arbetsförmåga. Kvinnorna arbetar i mycket större utsträckning än männen inom kommun och landsting, medan det bland männen är mycket vanligare att arbeta inom privat sektor. Inom yrken som innefattar ledningsarbete, arbete som kräver teoretisk specialistkompetens och arbete som kräver kortare högskoleutbildning återfinns en mindre andel av de funktionshindrade än i befolkningen totalt. Detta gäller för såväl funktionshindrade totalt som för funktionshindrade med nedsatt arbetsförmåga. Behov av anpassning av arbetsförhållandena för funktionshindrade med nedsatt arbetsförmåga Sju av tio sysselsatta funktionshindrade med nedsatt arbetsförmåga uppger att de har behov av anpassning av arbetsförhållandena. En knapp tredjedel av de sysselsatta funktionshindrade med nedsatt arbetsförmåga har endast behov av en åtgärd för att de ska kunna utföra sitt arbete. Det är dock ganska vanligt att man behöver upp till fyra åtgärder. Främst behöver man anpassade arbetsuppgifter, anpassat arbetstempo, anpassad arbetstid och anpassade hjälpmedel. Statistiska centralbyrån 9

Sammanfattning Funktionshindrades situation på arbetsmarknaden 2004 Kvinnorna behöver i större utsträckning än männen anpassad arbetstid och anpassat arbetstempo. Möjligheterna att få det stöd eller den anpassning man behöver förefaller bero av vad det är man behöver hjälp med. Störst chans att få stöd och anpassning av arbetsförhållandena är det om det är anpassad arbetstid eller anpassade hjälpmedel man behöver. Möjligheterna att få särskild lokalanpassning har ökat sedan år 2002. Då det gäller behov av anpassat arbetstempo visar det sig att männen i större utsträckning än kvinnorna fått behovet tillgodosett. Hälften av de ej sysselsatta funktionshindrade med nedsatt arbetsförmåga bedömer att endast en åtgärd behöver vidtagas för att de ska kunna utföra ett förvärvsarbete. Mellan tio och 15 procent uppskattar att 2-4 åtgärder behöver vidtagas. Det viktigaste för att kunna arbeta bedömer de, liksom de sysselsatta, anpassade arbetsuppgifter, anpassat arbetstempo och anpassad arbetstid vara. Diskriminering av funktionshindrade totalt och funktionshindrade med nedsatt arbetsförmåga Frågorna om diskriminering gäller den senaste femårsperioden, dvs. 1999-2004 och för samtliga med funktionshinder. Bland samtliga med funktionshinder har 15 procent svarat ja på åtminstone någon av frågorna om diskriminering som ställts i denna undersökning. För funktionshindrade som också har nedsatt arbetsförmåga är motsvarande andel 22 procent. För dem utan funktionshinder är motsvarande andel fem procent. Fem procent av samtliga funktionshindrade och åtta procent av dem med nedsatt arbetsförmåga uppger att de, pga. sitt funktionshinder, inte fått ett jobb de sökt och haft tillräckliga meriter för. Detta innebär en liten ökning jämfört med år 2002. Bland samtliga med funktionshinder gäller att tre procent uppger att de, någon gång under de senaste fem åren, har blivit förbigångna pga. sitt funktionshinder då de sökt avancemang på sitt arbete. För dem som också har nedsatt arbetsförmåga är motsvarande andel fem procent. Då det gäller osaklig behandling vid lönesättning visar det sig att fem procent av samtliga funktionshindrade uppger att de på grund av sitt funktionshinder blivit detta. Bland dem med nedsatt arbetsförmåga är motsvarande andel nio procent. 10 Statistiska centralbyrån

Funktionshindrades situation på arbetsmarknaden 2004 Sammanfattning Av de sysselsatta funktionshindrade med nedsatt arbetsförmåga uppger var tjugonde att de inte kunnat delta i utbildning som anordnats av arbetsgivaren för att utbildningen inte anpassats till deras funktionshinder. Detta gäller i större utsträckning för kvinnor än män. För funktionshindrade som också har nedsatt arbetsförmåga gäller att ungefär var tolfte individ uppger att de under de senaste fem åren blivit uppsagda eller avskedade på grund av deras funktionshinder. För hela gruppen funktionshindrade gäller detta var tjugonde. Var tionde funktionshindrad med nedsatt arbetsförmåga uppger att chefer eller arbetskamrater har mobbat, trakasserat eller kränkt dem. För hela gruppen funktionshindrade gäller motsvarande för ungefär var sjuttonde individ. Statistiska centralbyrån 11

Inledning Funktionshindrades situation på arbetsmarknaden 2004 Inledning Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) har från 1998 i regleringsbrev från regeringen i uppdrag att vartannat år genomföra en undersökning gällande de funktionshindrades situation på arbetsmarknaden. AMS har därför av Statistiska centralbyrån (SCB) beställt denna undersökning, som är den femte i ordningen. De tidigare undersökningarna genomfördes 1996, 1998, 2000 och 2002. Syftet med undersökningen är att ge en aktuell bild av arbetsmarknadssituationen i Sverige för personer med funktionshinder Undersökningen genomfördes under fjärde kvartalet 2004 som en tilläggsundersökning till SCB:s ordinarie Arbetskraftsundersökningar (AKU). Frågorna om funktionshinder ställdes, som vid de tidigare funktionshinderundersökningarna, efter avslutad AKUintervju. Undersökningens uppläggning och rapportens inriktning har bestämts i samarbete mellan AMS, SCB, Näringsdepartementet och Handikappombudsmannen (HO). Rapporten beskriver de funktionshindrades situation på arbetsmarknaden. Definitioner Definitionen av funktionshinder baserar sig på FN:s standardregler. I dessa standardregler säger man att begreppet funktionsnedsättning innefattar ett stort antal olika funktionshinder. Människor kan ha funktionsnedsättningar på grund av fysiska eller intellektuella skador eller sjukdomar, syn- eller hörselskador eller sjukdo-mar, medicinska tillstånd eller mentalsjukdomar. Sådana skador, tillstånd eller sjukdomar kan vara av bestående eller övergående natur. Begreppen funktionshinder och handikapp används ofta på ett oklart och förvirrande sätt. Schematiskt kan man säga att ett funktionshinder har man, ett handikapp blir det först i relation till omgivningen. Med funktionshinder menas i denna undersökning att man kan ha nedsatt syn eller hörsel, ha tal- eller röstproblem, rörelsehinder, allergi eller någon form av psykiskt funktionshinder. Det kan också vara att man har diabetes, hjärt-lungproblem, mag-tarmsjukdom, psoriasis, epilepsi, dyslexi eller något liknande. 12 Statistiska centralbyrån

Funktionshindrades situation på arbetsmarknaden 2004 Inledning Vilka ingår i undersökningen? Samtliga i sex av de åtta rotationsgrupperna i AKU (se förklaring i den tekniska beskrivningen), fick efter introduktion till tilläggsundersökningen, en inledande fråga om de tillhör gruppen funktionshindrade med den definition som ges i denna undersökning. De som då svarade Ja ingår i det datamaterial som ligger till grund för de resultat som här redovisas. Antal deltagare i undersökningen Introduktionen till tilläggsundersökningen i AKU om funktionshinder gavs till 29 816 individer. Av dem svarade 5 160 Ja, dvs. att de tillhör gruppen som har ett funktionshinder och 24 656 svarade Nej. Bortfall Bortfallet i tilläggsundersökningen om de funktionshindrades situation på arbetsmarkanden uppstod vid två tillfällen. 1) Det första tillfället var under AKU-intervjun. De individer som inte kunde/ville delta i AKU fick inte heller tilläggsfrågorna. De blev därmed bortfall både i AKU och i tilläggsundersökningen. Detta bortfall uppgick till 17,8 procent av tilläggsundersökningens urval om 30648 individer. 2) Det andra tillfället gäller tillägget om funktionshinder. Det gäller de personer som deltagit i AKU, men som inte ville, eller kunde, delta i tilläggsundersökningen. Detta bortfall uppgick till 2,7 procent. Bortfallet har således ökat något under de år tilläggsundersökningen genomförts. Ökningen beror främst på ett ökat bortfall i AKU, medan bortfallet i funktionshindertillägget varit i stort sett oförändrat sedan 1998. Av dem som svarat Ja på frågan om de tillhör gruppen som har en funktionsnedsättning är 254 intagna på anstalt, långvarigt sjuka eller vistas utomlands. Statistiska centralbyrån 13

Inledning Funktionshindrades situation på arbetsmarknaden 2004 Tabell 1 Urval och bortfall Antal 1996 % Antal 1998 % Antal 2000 % Antal 2002 % Antal 2004 % Urval till tillägget om funktionshinder 39 894 38 394 38 289 30 536 30 648 Totalt bortfall 6 467 7 262 7 612 6 134 7 488 bortfall AKU-delen 5 810 14,6 6 326 16,5 6 667 17,4 5 389 17,6 6 656 17,8 bortfall i tillägget om funktionshinder 657 1,6 936 2,4 948 2,5 745 2,4 832 2,7 därav -vägrar 457 496 371 417 -språksvårigheter 189 198 133 134 -övrigt 160 290 254 241 281 Antal svarande i tillägget om funktionshinder 33 427 31 130 30 677 24 402 29 816 Frågeformuläret I år har majoriteten av de frågor som gavs år 2002 behållits, men en av frågorna inom området diskriminering har ersatts av en ny om arbetslöshet. Dessutom får nu samtliga som är sysselsatta, eller har varit det någon gång under de senaste fem åren, frågorna om diskriminering. År 2002 gällde det endast dem som bedömt att de hade nedsatt arbetsförmåga. (Se frågeformuläret i bilaga 4). Vad redovisas och hur? De redovisade resultaten gäller personer med funktionshinder och datainsamlingen skedde under fjärde kvartalet 2004. En kompletterande datainsamling skedde under mars och april 2005. Resultaten redovisas för såväl funktionshindrade som grupp som för funktionshindrade med nedsatt arbetsförmåga. Dessutom görs ofta jämförelser med befolkningen som helhet, liksom med resultaten från de tidigare undersökningarna som genomfördes 1996, 1998, 2000 och 2002. Resultatredovisningen sker i löpande text med tillhörande tabeller och/eller diagram. Dessutom finns en omfattande tabellbilaga (bilaga 6). Det är viktigt att observera konfidensintervallen runt de separata värdena i tabellerna. Dessa ger läsaren information om osäkerheten i de erhållna värdena. För ytterligare information om osäkerhet, 14 Statistiska centralbyrån

Funktionshindrades situation på arbetsmarknaden 2004 Inledning bortfall, effekter av val av frågemetod m.m. hänvisas till den tekniska beskrivningen i bilaga 1. Stjärnmarkeringar i tabellerna markerar att skillnaden är statistiskt säkerställd (signifikant). För att underlätta jämförelsen mellan olika diagram har vi strävat efter att alltid låta jämförelseskalorna gå från 0 till 100. I flera fall har det dock varit nödvändigt att frångå den principen eftersom det i de fallen skulle vara svårt att snabbt uppfatta de skillnader vi vill åskådliggöra i diagrammet. I dessa fall löper skalorna i stället från 0 till 50. Alltför många olika skalor kan lätt skapa tolkningssvårigheter. Trots att det ibland kanske skulle vara bättre (göra skillnaderna mer åskådliga) med ännu kortare skalor har vi avstått från detta, utom i något enstaka fall. Detta är då tydligt markerat i tabellhuvudet. Vår förhoppning är att rapporten ger lättillgänglig information i den löpande texten och att den också skall kunna användas som en uppslagsbok i vilken läsaren kan finna värdefull information. Statistiska centralbyrån 15

Resultatredovisning Funktionshindrades situation på arbetsmarknaden 2004 Resultatredovisning Hur många har funktionshinder i Sverige? Cirka en miljon människor i Sverige har något funktionshinder - med den definition som används i denna undersökning. Av dessa bedömer omkring 600 000 att deras arbetsförmåga dessutom är nedsatt. Det är en större andel kvinnor än män som anger att de har något funktionshinder, detta gäller både funktionshindrade totalt och funktionshindrade med nedsatt arbetsförmåga. Diagram 1 Andel i befolkningen (16-64 år) Funktionshinder och ej funktionshinder, samt funktionshinder med respektive utan nedsatt arbetsförmåga. Procent. År 2004 (Uppräknat antal individer i befolkningen inom parentes. Avrundat till jämna 1000-tal) Befolkningen 16-64 år (5 749 000) Funktionshinder Ej funktionshinder 18,8 % (1 080 000) 81,2 % (4 668 000) Kvinnor Män Kvinnor Män 19,8 % 17,8 % 80,2 % 82,2 % (561 000) (520 000) (2 268 000) (2 400 000) Med Utan Ej svar/vet ej nedsatt arbetsförmåga nedsatt arbetsförmåga 10,8 % 7,7 % 0,2 % (623 000) (444 000) (14 000) Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män 12,3 % 9,4 % 7,3 % 8,1 % 0,3 % 0,2 % (347 000) (276 000) (206 000) (238 000) (8 000) (6 000) 16 Statistiska centralbyrån

Funktionshindrades situation på arbetsmarknaden 2004 Resultatredovisning Funktionshindrade totalt Andelen funktionshindrade har fluktuerat något under de år som undersökningen genomförts, men ändå hållit sig runt c:a 20 procent. Det gör att vi med stor säkerhet kan säga att ungefär var femte individ i befolkningen mellan 16 och 64 år har något funktionshinder. Vad fluktuationerna beror på är vanskligt att tolka. Ett visst samband med konjunkturläget är dock inte uteslutet. Kanske är man mer restriktiv med att ange funktionshinder i vissa arbetsmarknadslägen? Resultaten visar dock på en nedgång i andelen funktionshindrade sedan år 2000. År 2004 visar det sig, till skillnad från åren innan, att andelen kvinnor med funktionshinder är signifikant större än andelen män med funktionshinder. Tabell 2 Befolkningen totalt Andel som svarat att de har/inte har något funktionshinder Procent. 1996-2004 Funktionshinder 1996 1998 2000 2002 2004 Ja 19,2 ± 0,4 17,1 ± 0,4 21,4 ± 0,5 20,8 ± 0,5 18,8 ± 0,4 Nej 80,8 ± 0,4 82,9 ± 0,4 78,6 ± 0,5 79,2 ± 0,5 81,2 ± 0,4 Uppräknat antal med funktionsh. 1 065 000 952 000 1 200 000 1 181 000 1 080 000 Sysselsatta funktionshindrade totalt I den sysselsatta befolkningen uppger 16 procent att de har ett eller flera funktionshinder med den definition som används i denna undersökning. Vilka funktionshinder är vanligast? Fördelningen av funktionshinder Liksom vid de tidigare undersökningarna om funktionshinder visar det sig även i år att rörelsehinder och astma/allergi eller annan överkänslighet är de klart dominerande funktionshindren. Statistiska centralbyrån 17

Resultatredovisning Funktionshindrades situation på arbetsmarknaden 2004 En viss skillnad mellan könen märks då det gäller vilka funktionshinder som är vanligast. Diabetes, dyslexi, hjärt-kärlsjukdomar och hörselskador är signifikant mer förekommande bland män, medan rörelsehinder och psykiskt funktionshinder är mer förekommande bland kvinnor. Tabell 3 Funktionshindrade totalt Fördelning efter typ av funktionshinder 1 Män och kvinnor. Procent. År 2004 Funktionshinder Män Kvinnor Sign Samtliga Astma/allergi eller annan överkänslighet 22,0 ± 1,6 23,5 ± 1,6 22,8 ± 1,1 Damp/ADHD/Asperger 0,4 ± 0,2.. 2 0,3 ± 0,1 Diabetes 9,9 ± 1,2 5,2 ± 0,8 * 7,5 ± 0,7 Dyslexi 6,4 ± 1,0 4,3 ± 0,8 * 5,3 ± 0,6 Dövhet 1,9 ± 0,5 1,3 ± 0,4 1,6 ± 0,3 Epilepsi 1,4 ± 0,5 1,5 ± 0,5 1,5 ± 0,3 Hjärt-/kärlsjukdom 7,3 ± 1,0 4,0 ± 0,7 * 5,6 ± 0,6 Hörselskada 11,9 ± 1,3 7,6 ± 1,0 * 9,7 ± 0,8 Mag-/tarmsjukdom 4,9 ± 0,8 5,8 ± 0,9 5,4 ± 0,6 Lungsjukdom 1,2 ± 0,4 1,2 ± 0,4 1,2 ± 0,3 Psoriasis 5,3 ± 0,9 4,8 ± 0,8 5,0 ± 0,6 Psykiskt funktionshinder 5,6 ± 0,9 9,0 ± 1,1 * 7,4 ± 0,7 Utvecklingsstörning.... 0,2 ± 0,1 Rörelsehinder 27,5 ± 1,8 34,3 ± 1,8 * 31,1 ± 1,3 Stamning, språk-, tal- eller röststörning 1,0 ± 0,4 0,6 ± 0,3 0,8 ± 0,2 Synnedsättning/blindhet 6,7 ± 1,0 5,7 ± 0,9 6,2 ± 0,7 Annan 5,7 ± 0,9 9,4 ± 1,1 * 7,6 ± 0,7 *) Signifikant skillnad mellan kvinnor och män Av dem som uppger att de har mer än ett funktionshinder säger tre av tio (29 %) att rörelsehinder är det dominerande funktionshindret. En fjärdedel uppger att inget funktionshinder är mer huvudsakligt än något annat. (Se tabell B3 i tabellbilagan). 1 Tabellerna över redovisade funktionshinder visar andelen kvinnor respektive män som uppger att de har ett viss funktionshinder etc., oavsett om samma individ också har något annat funktionshinder. Det innebär att summeringen av kolumnprocenten ibland kan överstiga 100 procent. 18 Statistiska centralbyrån

Funktionshindrades situation på arbetsmarknaden 2004 Resultatredovisning Fördelningen i befolkningen Sex procent av totalbefolkningen har ett rörelsehinder och fyra procent har astma/allergi eller någon annan överkänslighet. I tabell B1 i tabellbilagan framgår fördelningen i befolkningen totalt då det gäller övriga funktionshinder. Funktionshindrade med nedsatt arbetsförmåga Fler än en halv miljon har nedsatt arbetsförmåga Över 600 000 personer i Sverige mellan 16 och 64 år bedömer att deras arbetsförmåga är nedsatt. Det utgör 11 procent av befolkningen i samma åldrar. Andelen med funktionshinder totalt har minskat något sedan förra undersökningen, medan andelen funktionshindrade som också har nedsatt arbetsförmåga har ökat något. Det medför att andelen personer av befolkningen som har nedsatt arbetsförmåga är i stort sett densamma som tidigare. Om tolkningen att man kanske är mer restriktiv att ange funktionshinder i vissa arbetsmarknadslägen (som nämnts ovan) stämmer, så bör det inte påverka dem som också har nedsatt arbetsförmåga. Dessa personer behöver t.ex. i större utsträckning olika hjälpmedel, behov som man kanske inte kan vara restriktiv med att ange. Det skulle delvis kunna förklara att andelen med nedsatt arbetsförmåga utgör en större andel av de funktionshindrade totalt. Andelen i befolkningen som bedömer att de har nedsatt arbetsförmåga har endast fluktuerat marginellt under de år som undersökningen om de funktionshindrades situation på arbetsmarknaden har genomförts. Nästan 350 000 kvinnor och 280 000 män bedömer att deras arbetsförmåga är nedsatt. Det motsvarar c:a 62 procent av de funktionshindrade kvinnorna och 53 procent av männen. Funktionshindrade totalt Nästan sex av tio (58 %) funktionshindrade bedömer att deras arbetsförmåga är nedsatt. Skillnaden mellan könen består på så sätt att funktionshindrade kvinnor (62 %) i större utsträckning än män (53 %) anger att deras arbetsförmåga är nedsatt. Statistiska centralbyrån 19

Resultatredovisning Funktionshindrades situation på arbetsmarknaden 2004 Tabell 4 Funktionshindrade med nedsatt arbetsförmåga Män och kvinnor. Procent. År 2004 Män Kvinnor Sign Totalt Ja, mycket 24,3 ± 1,7 28,9 ± 1,7 * 26,7 ± 1,2 Ja, delvis 28,7 ± 1,8 33,0 ± 1,8 * 31,0 ± 1,3 Nej 45,7 ± 2,0 36,7 ± 1,8 * 41,1 ± 1,3 Vet ej 1,2 ± 0,4 1,4 ± 0,4 1,3 ± 0,3 *) Signifikant skillnad mellan kvinnor och män Sysselsatta funktionshindrade med nedsatt arbetsförmåga Bland de sysselsatta funktionshindrade uppger knappt fem av tio (47 %) att deras arbetsförmåga är nedsatt. På samma sätt som då det gäller funktionshindrade totalt uppger en större andel av de sysselsatta funktionshindrade kvinnorna (51 %) än männen (44 %) att deras arbetsförmåga är nedsatt. Vilka funktionshinder är vanligast bland dem med nedsatt arbetsförmåga? Tabell 5 Nedsatt arbetsförmåga Fördelning efter typ av funktionshinder Män och kvinnor. Procent. År 2004 Funktionshinder Män Kvinnor Sign Samtliga Astma/allergi eller annan överkänslighet 13,2 ±1,9 14,1 ± 1,7 13,7 ±1,3 Damp/ADHD...... Diabetes 7,3 ±1,5 4,0 ± 1,0 * 5,5 ±0,9 Dyslexi 5,1 ±1,3 3,1 ± 0,9 4,0 ±0,7 Dövhet 0,9 ±0,5 1,1 ± 0,5 1,0 ±0,4 Epilepsi 1,1 ±0,6 0,6 ± 0,4 0,8 ±0,3 Hjärt-/kärlsjukdom 9,6 ±1,7 4,8 ± 1,1 * 6,9 ±1,0 Hörselskada 9,7 ±1,7 5,6 ± 1,2 * 7,4 ±1,0 Mag-/tarmsjukdom 5,6 ±1,3 5,0 ± 1,1 5,3 ±0,8 Lungsjukdom 1,7 ±0,7 1,7 ± 0,7 1,7 ±0,5 Psoriasis 3,2 ±1,0 2,7 ± 0,8 2,9 ±0,6 Psykiskt funktionshinder 8,9 ±1,6 13,4 ± 1,7 * 11,4 ±1,2 Utvecklingsstörning...... Rörelsehinder 44,1 ±2,8 48,7 ± 2,5 46,7 ±1,9 Stamning, språk-, tal- eller röststörning 1,2 ±0,6 0,4 ± 0,3 0,8 ±0,3 Synnedsättning/blindhet 5,8 ±1,3 4,4 ± 1,0 5,0 ±0,8 Annan 8,7 ±1,6 13,4 ± 1,7 * 11,3 ±1,2 *) Signifikant skillnad mellan kvinnor och män 20 Statistiska centralbyrån

Funktionshindrades situation på arbetsmarknaden 2004 Resultatredovisning Det vanligaste funktionshindret är rörelsehinder, vilket närmare hälften (47 %) av dem med nedsatt arbetsförmåga anger. Fjorton procent har astma/allergi eller annan överkänslighet och elva procent anger psykiskt funktionshinder. Hörselskada, hjärt-kärlsjukdom och diabetes är vanligare bland männen med nedsatt arbetsförmåga, medan rörelsehinder och psykiskt funktionshinder är vanligare bland kvinnorna. Ålder Andelen funktionshindrade är högst i åldersgruppen över 50 år, i vilken fler än fyra av tio uppger något funktionshinder. Vi vet från de tidigare undersökningarna att andelen personer med funktionshinder i den äldsta åldersgruppen (50-64 år) är större än vad som motsvaras av andelen i befolkningen. Omvänt så är andelen funktionshindrade i åldersgruppen 16-29 år lägre än vad som motsvaras av andelen unga i befolkningen. Av de funktionshindrade är färre än var femte i åldern 16-29 år, medan drygt var fjärde i befolkningen totalt tillhör denna åldersgrupp. Vad man kan konstatera är alltså att andelen med funktionshinder i befolkningen ökar med stigande ålder. Detta trots att t.ex. allergi, som ofta drabbar barn och unga, är en vanlig orsak till funktionshinder. Men vi vet också att funktioner som syn, hörsel mm. ofta försämras med stigande ålder. Med stigande ålder ökar också risken för att råka ut för sjukdomar som för med sig funktionshinder. Tabell 6 Funktionshindrade totalt och med nedsatt arbetsförmåga respektive ej funktionshindrade samt befolkningen totalt. Fördelade efter ålder Procent. År 2004 Funktionshindrade Funktionshindrade med nedsatt arbetsförmåga Ej funktionshindrade Befolkningen totalt 16-29 år 18,1 ± 1,1 12,1 ± 1,2 28,3 ±0,6 26,4 ± 0,5 30-49 år 38,6 ± 1,3 36,2 ± 1,8 43,8 ±0,6 42,9 ± 0,6 50-64 år 43,3 ± 1,4 51,7 ± 1,9 27,8 ±0,6 30,7 ± 0,5 Uppräknat antal 1 080 000 623 000 4 668 000 5 749 000 Statistiska centralbyrån 21

Resultatredovisning Funktionshindrades situation på arbetsmarknaden 2004 I åldersgruppen 30-49 år återfinns en större andel funktionshindrade utan nedsatt arbetsförmåga än med nedsatt arbetsförmåga. Det är en förändring från tidigare år. I de två tidigare undersökningarna var andelen i åldersgruppen 30-49 år av samma storleksordning för dem med och utan nedsatt arbetsförmåga. Av dem som bedömer att deras arbetsförmåga är nedsatt återfinns över hälften (52 %) i åldersgruppen 50-64 år. Motsvarande andel för dem utan nedsatt arbetsförmåga är 32 procent. Tabell 7 Sysselsatta Funktionshindrade totalt och med nedsatt arbetsförmåga respektive ej funktionshindrade samt befolkningen totalt. Fördelade efter ålder Procent. År 2004 Sysselsatta Funktionshindrade Sysselsatta Funktionshindrade med nedsatt arbetsförmåga Sysselsatta Ej funktionshindrade Sysselsatta Befolkningen totalt 16-29 år 13,9 ± 1,1 9,8 ± 1,4 20,0 ± 0,6 19,0 ± 0,5 30-49 år 45,5 ± 1,6 41,9 ± 2,3 50,5 ± 0,7 49,7 ± 0,6 50-64 år 40,6 ± 1,6 48,3 ± 2,3 29,5 ± 0,6 31,2 ± 0,6 Uppräknat antal 655 000 314 168 3 524 000 4 189 000 I den yngsta åldersgruppen (16-29 år) återfinns knappt var femte person (18 %) med funktionshinder och 14 procent av dem som är sysselsatta. Den lägre sysselsättningen kan troligen delvis förklaras av att många i denna åldersgrupp fortfarande går i skolan. I åldrarna mellan 30 och 49 år återfinns 39 procent av de funktionshindrade totalt, men 46 procent av de sysselsatta funktionshindrade. I denna åldersgrupp är således arbetsfrekvensen högre än vad som motsvaras av deras andel bland de funktionshindrade. I åldersgruppen 50-64 år motsvaras andelen sysselsatta funktionshindrade (41 %) tämligen väl av andelen funktionshindrade totalt i denna åldersgrupp (43 %). Stigande ålder innebär således inte en sämre position på arbetsmarknaden även om mellanåldrarna har högst sysselsättning. Detta mönster återfinns också i befolkningen totalt. Inte i någon av åldersgrupperna finns det några signifikanta skillnader mellan kvinnor och män, varken då det gäller andelen funktionshindrade i respektive åldergrupp eller då det gäller andelen sysselsatta funktionshindrade i de olika åldersgrupperna. 22 Statistiska centralbyrån

Funktionshindrades situation på arbetsmarknaden 2004 Resultatredovisning Utbildning Hälften av de funktionshindrade har gymnasial utbildning och närmare var fjärde (23 %) har eftergymnasial utbildning, jämfört med var tredje (33 %) av dem utan funktionshinder. Sedan 1996 då den första undersökningen genomfördes har det skett en stadig ökning av andelen funktionshindrade med eftergymnasial utbildning, från 14 till 23 procent (se tabell B16 i tabellbilagan). Denna ökning i andelen personer med eftergymnasial utbildning har följts av motsvarande minskning av personer med enbart grundskola eller motsvarande. Ökning av andelen med eftergymnasial utbildning återfinns också i befolkningen totalt. I befolkningen totalt (31 %) och bland de ej funktionshindrade (33 %) har var tredje eftergymnasial utbildning. I jämförelse med dem utan funktionshinder är det en större andel av de funktionshindrade som har, som mest, gymnasial utbildning. Högst andel personer med enbart grundskola återfinns bland dem med nedsatt arbetsförmåga (29 %). Tabell 8 Funktionshindrade totalt och med nedsatt arbetsförmåga respektive ej funktionshindrade, samt befolkningen totalt. Fördelade efter utbildning. Procent. År 2004 Funktionshindrade totalt Funktionshindrade med nedsatt arbetsförmåga Ej funktionshindrade Befolkningen totalt Grundskola 25,1 ± 1,2 28,5 ± 1,7 18,9 ± 0,5 20,1 ± 0,5 Gymnasieutb. 49,7 ± 1,4 51,2 ± 1,9 44,6 ± 0,6 45,6 ± 0,6 Eftergymn. utb. 22,7 ± 1,1 18,8 ± 1,5 33,2 ± 0,6 31,2 ± 0,5 Utb. kod saknas 2,4 ± 0,4 1,5 ± 0,5 3,2 ± 0,2 3,1 ± 0,2 Uppräknat antal 1 080 000 623 000 4 668 000 5 749 000 Att det är vanligare med kortare utbildning bland funktionshindrade än i befolkningen kan ha flera orsaker. En tänkbar orsak kan vara att personer med funktionshinder är genomsnittligt äldre än befolkningen i allmänhet, vilket innebär att den normala utbildningstiden var kortare i deras ungdom. Funktionshinder kan också vara en följd av brister i arbetsmiljön, och de drabbar oftare personer med kort utbildning hårdast. Vissa funktionshinder innebär Statistiska centralbyrån 23

Resultatredovisning Funktionshindrades situation på arbetsmarknaden 2004 också helt enkelt att man inte kan tillgodogöra sig utbildning i samma mån som andra. Kvinnor med funktionshinder har eftergymnasial utbildning (25 %) i signifikant större utsträckning än män (20 %). Enbart grundskola har 23 procent av kvinnorna och 28 procent av männen. Skillnaden mellan könen visar sig också bland dem med nedsatt arbetsförmåga. Av dem har var fjärde kvinna (26 %) jämfört med var tredje man (32 %) enbart grundskola. 21 procent av kvinnorna med nedsatt arbetsförmåga har eftergymnasial utbildning jämfört med 16 procent av männen (se tabell B14 och B15 i tabellbilagan). Skillnaden mellan könen har dock krympt något sedan år 2002. Könsskillnaden kvarstår också då man studerar de sysselsatta funktionshindrade där 30 procent av kvinnorna och 23 procent av männen har eftergymnasial utbildning. Enbart grundskola har 17 procent av de sysselsatta kvinnorna och 23 procent av männen. Tabell 9 Sysselsatta Funktionshindrade totalt och med nedsatt arbetsförmåga respektive ej funktionshindrade, samt befolkningen totalt. Fördelade efter utbildning. Procent. År 2004 Sysselsatta Funktionshindrade Sysselsatta Funktionshindrade med nedsatt arbetsförmåga Sysselsatta Ej funktionshindrade Sysselsatta Befolkningen totalt Grundskola 19,6 ± 1,3 22,8 ± 1,9 15,1 ± 0,5 15,8 ± 0,5 Gymnasieutb. 53,5 ± 1,6 54,0 ± 2,3 47,9 ± 0,7 48,8 ± 0,6 Eftergymn. utb. 26,3 ± 1,4 22,9 ± 1,9 36,2 ± 0,7 34,6 ± 0,6 Utb. kod saknas 0,6 ± 0,2 0,3 ± 0,3 0,9 ± 0,1 0,8 ± 0,1 Uppräknat antal 665 000 314 000 3 524 000 4 189 000 Sysselsatta funktionshindrade har, på samma sätt som när det gäller funktionshindrade totalt, en kortare skolutbildning än personer utan funktionshinder. Skillnaden är tydligast mellan dem med nedsatt arbetsförmåga och dem utan funktionshinder, men skillnaden tenderar att minska något. 24 Statistiska centralbyrån

Funktionshindrades situation på arbetsmarknaden 2004 Resultatredovisning I Sveriges handlingsplan för sysselsättning 2004 (Regeringskansliet) redovisas att ett rekryteringsbidrag till vuxenstuderande infördes år 2003. Detta hade till syfte att stimulera till studier på grundskoleoch gymnasienivå bl.a. för dem som på grund av funktionshinder behöver extra tid för att uppnå studiemålen. Bostadsregion En indelning av landet i geografiskt sammanhängande landsdelar (enl. AMS) visar på vissa skillnader då det gäller andelen funktionshindrade i olika regioner. I Stockholms län finns den lägsta andelen personer med funktionshinder. Andelen är signifikant lägre i jämförelse med andelen i alla övriga regioner enligt den indelning som används i denna rapport. I Norra Sverige är andelen funktionshindrade större än i såväl Västra Sverige som i Stockholms län. Tabell 10 Bostadsregion Funktionshindrade totalt samt med och utan nedsatt arbetsförmåga respektive ej funktionshindrade. Fördelade efter bostadsregion Procent. År 2004 Funktionshindrade totalt Funktionshindrade med nedsatt arbetsförmåga Funktions- Ej funktionshindrade utan hindrade nedsatt arbetsförmåga Stockholms län 15,6 ± 1,0 8,5 ± 2,1 7,0 ±1,9 84,4 ± 1,0 Mellan-Sverige 19,7 ± 0,9 11,7 ± 1,7 8,0 ±1,4 80,3 ± 0,9 Södra Sverige 19,8 ± 1,2 11,3 ± 2,2 8,4 ±1,9 80,2 ± 1,2 Västra Sverige 18,3 ± 1,1 10,2 ± 2,0 8,0 ±1,8 81,7 ± 1,1 Norra Sverige 21,1 ± 0,9 12,6 ± 1,8 8,5 ±1,5 78,9 ± 0,9 Då det gäller andelen funktionshindrade som också har nedsatt arbetsförmåga är förhållandet något annorlunda. Norra Sverige ligger fortfarande högt, men är signifikant skilt endast från Stockholms län, som ligger lägst i andel funktionshindrade med nedsatt arbetsförmåga. År 2002 var skillnaden mellan Norra Sverige och övriga regioner större. Då var andelen funktionshindrade med nedsatt arbetsförmåga i Norra Sverige också signifikant skilt från såväl Mellan-Sverige som Västra Sverige. En viss utjämning tycks alltså ha skett. Statistiska centralbyrån 25

Resultatredovisning Funktionshindrades situation på arbetsmarknaden 2004 Liksom förra gången är andelen funktionshindrade utan nedsatt arbetsförmåga tämligen jämnt spridda över de olika regionerna. I Mellan-Sverige finns det en större andel kvinnor än män med nedsatt arbetsförmåga. I övriga regioner framkommer ingen säkerställd skillnad mellan kvinnor och män. Diagram 2 Bostadsregion Funktionshindrade totalt och funktionshindrade med nedsatt arbetsförmåga fördelade efter bostadsregion 2. Procent. År 2004 Procent 50 40 30 20 10 0 Stockholms län Södra Sverige Mellan- Sverige Västra Sverige Funktionshindrade totalt Funktionshindrade med nedsatt arbetsförmåga Norra Sverige 2 Indelning i regioner har gjorts enligt följande: Stockholm: Stockholms län; Mellan- Sverige: Uppsala län, Södermanlands län, Östergötlands län, Jönköpings län, Kronobergs län, Kalmar län, Gotlands län, Örebro län, Västmanlands län; Södra Sverige: Blekinge län, Skåne län; Västra Sverige: Hallands län, Västra Götalands län; Norra Sverige: Värmlands län, Dalarnas län, Gävleborgs län, Västernorrlands län, Jämtlands län, Västerbottens län, Norrbottens län. (Indelning enl. AMS). 26 Statistiska centralbyrån

Funktionshindrades situation på arbetsmarknaden 2004 Resultatredovisning Arbetsmarknad Sambandet mellan några centrala begrepp Diagram 3 Sambandet mellan några centrala begrepp (Hämtat från AKU) Befolkningen I arbetskraften Ej i arbetskraften Sysselsatta Arbetslösa Velat arbeta Ej velat arbeta* I arbete Tillfälligt frånvarande hela veckan Kunde arbeta (latent arbetssökande) Förhindrad att arbeta *) Inklusive långvarigt sjuka, personer utomlands m.fl. AKU:s beskrivning av de olika begreppen återfinns i bilaga 2. Här nedan ges en sammanställning av de begrepp som i stor utsträckning används i rapporten. Sysselsatta omfattar personer i arbete (som under den vecka mätningen gjordes utförde något arbete under minst en timme) och personer som under mätveckan var frånvarande från arbetet. Dessutom inräknas personer som har skyddat arbete, beredskapsarbete, starta eget-bidrag eller arbetar på utbildningsvikariat och personer som arbetar i Samhall eller är anställda med lönebidrag och rekryteringsstöd/individuellt anställningsstöd. Ej sysselsatta omfattar personer som är arbetslösa och personer som ej är i arbetskraften men velat arbeta, liksom de som ej velat arbeta. Arbetslösa omfattar personer som inte var sysselsatta under mätveckan men ville och kunde arbeta och även sökt arbete (skulle ha sökt arbete men var tillfälligt förhindrad att söka) under de senaste Statistiska centralbyrån 27

Resultatredovisning Funktionshindrades situation på arbetsmarknaden 2004 fyra veckorna (inklusive mätveckan). Det omfattar även personer som avvaktade nytt arbete med början inom fyra veckor. Funktionshindrade i arbetskraften Tillbaka till 1998 års nivå År 2004 är arbetskraftsdeltagandet bland funktionshindrade tillbaka på 1998 års nivå och är nu 66 procent jämfört med 77 procent för befolkningen totalt och 79 procent för de ej funktionshindrade. Diagram 4 Andel i arbetskraften bland funktionshindrade totalt och i befolkningen totalt. Kvinnor och män. Procent. År 1996 2004 Procent 100 80 60 40 20 0 1996 1998 2000 2002 2004 Funktionshindrade Befolkningen totalt För de funktionshindrade innebär detta en nedgång i jämförelse med år 2000 och 2002 då 71 respektive 68 procent ingick i arbetskraften. (Se tabell B38 i tabellbilagan). Motsvarande nedgång återfinns också för befolkningen totalt. 28 Statistiska centralbyrån

Funktionshindrades situation på arbetsmarknaden 2004 Resultatredovisning Tabell 11 I arbetskraften Funktionshindrade totalt samt befolkningen totalt 16-64 år Procent. År 1996-2004 1996 1998 2000 2002 2004 Funktionshindrade 61,3 ± 1,3 65,2 ± 1,3 70,7 ± 1,1 68,2 ± 1,3 65,7 ± 1,3 Befolkningen totalt 77,2 ± 0,5 76,1 ± 0,5 77,7 ± 0,5 77,4 ± 0,5 76,7 ± 0,5 Skillnaden mellan funktionshindrade totalt och funktionshindrade med nedsatt arbetsförmåga var, då det gäller deltagande i arbetskraften, minst år 1998. År 2000 ökade avståndet mellan grupperna och har sedan hållit sig ganska konstant. Diagram 5 Andel i arbetskraften bland funktionshindrade totalt och funktionshindrade med nedsatt arbetsförmåga. Kvinnor och män Procent. År 1996-2004 Procent 100 80 60 40 20 0 1996 1998 2000 2002 2004 Funktionshindrade tot. Funktionsh. med nedsatt arb.förm Statistiska centralbyrån 29

Resultatredovisning Funktionshindrades situation på arbetsmarknaden 2004 Tabell 12 Andel i arbetskraften olika grupper. Kvinnor och män. År 2004 Män Kvinnor Sign Totalt Funktionshindrade totalt 68,6 ±1,8 63,1 ±1,8 * 65,7 ±1,3 -med nedsatt arbetsförm. 57,7 ±2,8 52,4 ±2,5 * 54,8 ±1,9 -utan nedsatt arbetsförm. 80,8 ±2,2 80,4 ±2,3 80,6 ±1,6 Ej funktionshindrade 80,9 ±0,7 77,6 ±0,7 * 79,3 ±0,5 Befolkningen totalt 78,7 ±0,7 74,7 ±0,7 * 76,7 ±0,5 *) Signifikant skillnad mellan kvinnor och män Drygt hälften (55 %) av dem med nedsatt arbetsförmåga finns i arbetskraften. Detta ska jämföras med att åtta av tio funktionshindrade utan nedsatt arbetsförmåga finns i arbetskraften (81 %) vilket är i samma utsträckning som de ej funktionshindrade (79 %). Diagram 6 Andel i arbetskraften bland funktionshindrade, såväl med som utan arbetsförmåga och befolkningen. Kvinnor och män. Procent. År 2004 Andel i arbetskraften år 2004 Funktionshindrade totalt Funktionshhindr med neds arb.förm Funktionshindr utan neds arb Ej funktionshindrade Befolkningen totalt 0 20 40 60 80 100 Män Kvinnor Procent 30 Statistiska centralbyrån

Funktionshindrades situation på arbetsmarknaden 2004 Resultatredovisning Sysselsatta Minskad sysselsättning Minskningen av andelen funktionshindrade i arbetskraften har i år sin motsvarighet i en nedgång då det gäller sysselsättningen, vilket inte var fallet år 2002. Även då förelåg en nedgång då det gäller andelen funktionshindrade i arbetskraften, men man fann inte då motsvarande nedgång i sysselsättningen. Andelen sysselsatta funktionshindrade har, jämfört med år 2000, minskat från 65 till 62 procent. Den ökning i sysselsättning för funktionshindrade som man såg mellan åren 1996 och 2000 visade år 2002 en tendens att stanna av och kanske minska. Den minskningen har alltså fortsatt och minskningen från år 2002 är signifikant. Minskningen i andelen sysselsatta är även mer uttalad för de funktionshindrade än vad den är för befolkningen i stort. Diagram 7 Andel sysselsatta i befolkningen totalt och bland funktionshindrade Procent. År 1996-2004 Procent 100 80 60 40 20 0 1996 1998 2000 2002 2004 Funktionshindrade Befolkningen totalt Statistiska centralbyrån 31