Avfallsplan Valdemarsviks kommun 2012 2017

Avfallsplan Valdemarsviks kommun 2012 2017

Förord Avfallshanteringen i Sverige genomgår ständigt förändringar, förbättringar och anpassningar. Miljöforskning öppnar upp för nya möjligheter och har under de senaste åren bidragit till ett förändrat synsätt på avfall. Tidigare har man ofta sett på avfall som ett problem och en belastning för samhället. Om man ser på det ur ett kretsloppsperspektiv kan det bli en resurs. Ur våra använda förpackningar och vårt hushållsavfall kan vi alstra nya förpackningar eller energi. Mycket av det avfall som tidigare ansågs vara svårt och kostsamt att omhänderta, skapar idag energi till ett lågt pris. Avfallshanteringsbranschen har blivit lönsam. Avfall Sveriges statistik visar att stora förändringar har skett i avfallshanteringen bara under de senaste tio åren: Från 1999 till 2009 har mängden hushållsavfall ökat med 20 procent till 4 485 660 ton. Materialåtervinning, inklusive biologisk återvinning, har ökat från 36 procent till 49 procent. Avfallsförbränning med energiutvinning har ökat från 39 till 48 procent. Mängden till deponering har förändrats mest. 1999 deponerades 920 000 ton hushållsavfall, 2009 var den siffran 63 000 ton. Det är en minskning med över 90 procent. (Källa: http://www.avfallsverige.se/statistik/ ) Trots att både folkmängd och mängd avfall har ökat har man lyckats öka den mängd avfall som återvinns eller blir till energi. Den största förändringen ser man i mängden deponerat avfall. Valdemarsviks kommun vill vara med och ta sitt ansvar genom att bidra till minskad miljöpåverkan och minska avfallsmängderna. 2

Sammanfattning Varje kommun ska, enligt miljöbalkens bestämmelser, ha en aktuell renhållningsordning med tillhörande avfallsplan och lokala föreskrifter. Avfallsplanen är kommunens styrande dokument när det gäller avfallshanteringen. Planen innehåller administrativa uppgifter, en nulägesbeskrivning av verksamheten, mål för avfallshanteringen samt en bedömning av målens miljöpåverkan. Tre övergripande mål har formulerats för Valdemarsviks avfallshantering. Inom varje övergripande mål har detaljerade mål tagits fram, som tillsammans ger inriktningen för kommunens avfallshantering. Övergripande Mål Avfallets mängd och farlighet ska minskas med hjälp av förebyggande metoder Detaljerade mål 1. 2017 skall hushållens kunskap om vad som är farligt avfall och vart det ska lämnas vara förbättrad i förhållande till dagens nivå. 2. Befintligt insamlingssystem för farligt avfall ska ses över senast år 2015, för att förbättra hushållens möjlighet att lämna farligt avfall. 3. Valdemarsviks kommun ska genom informationsinsatser uppmuntra till avfallsminimering, återvinning och återanvändning. 4. Vid utformning av ny ÅVC ska det finnas en plats där begagnade produkter och material kan lämnas för återanvändning Resurser i form av material och energi i avfallet skall tas tillvara 5. I kommunens fysiska planering ska det senast år 2017 finnas väl underbyggda förslag på platser för återvinningsstationer, återvinningscentraler och andra större anläggningar för avfallshantering. 6. Förutsättningarna för att rätt restprodukt går till energiutvinning ska förbättras till år 2017 7. Tills 2017 ska andelen matavfall som tas tillvara som en resurs i biologisk behandling öka i förhållande till dagens nivå. Den kommunala avfallshanteringen skall vara miljö och kostnadseffektiv 8. Hämtningsperioder och kärlstorlekar ska anpassas för att uppnå kostnadseffektiv hantering, utfört senast år 2013. 9. Arbetet med effektiva och klimatriktiga avfallstransporter skall prioriteras, utfört senast 2017. 10. Valdemarsviks kommun skall under avfallsplanens livslängd verka för samverkan med närliggande kommuner i frågor där miljö och/eller effektiviseringsvinster uppnås. 3

Innehållsförteckning Förord... 2 Sammanfattning... 3 Innehållsförteckning... 4 Definitioner och begrepp... 6 1. Inledning... 8 1.1 Samråd... 8 1.2 Miljöbedömning... 8 1.3 Uppföljning av tidigare avfallsplan... 9 2. Mål och handlingsplaner... 10 2.1 EU direktiv... 10 2.2 Nationella mål... 11 2.3 Regionala mål... 11 2.4 Mål för avfallshanteringen i Valdemarsviks kommun... 12 4.1 Avfallets mängd och farlighet ska minskas... 12 2.4.2 Resurser i form av material och energi i avfallet skall tas tillvara... 13 2.4.3 Den kommunala avfallshanteringen skall vara miljö och kostnadseffektiv... 14 3. Nulägesbeskrivning... 15 3.1 Lokal avfallshantering i dagsläget... 15 3.1.1 Kommunfakta... 15 3.1.2 Avfallsorganisation... 16 3.1.3 Renhållningstaxan... 16 3.1.4 Information och kommunikation... 16 3.1.5 Samverkan... 17 3.2 Fakta om avfall i Valdemarsviks kommun... 18 3.2.1 Hushållsavfall och därmed jämförligt avfall... 18 3.2.2 Avfall som omfattas av producentansvar... 19 3.2.3 Övrigt avfall... 20 3.3 Toverums avfallsanläggning... 21 4. Avslutade avfallsupplag... 22 4

Bilagor: 1. Avfallsmängder 2. Miljöbedömning 5

Definitioner och begrepp Avfall Varje föremål, ämne eller substans som innehavaren gör sig av med eller avser eller är skyldig att göra sig av med. (Se 15 kap 1 Miljöbalken) Avfallsanläggning Anläggning där man delvis eller i sin helhet tar emot, sorterar, omlastar, mellanlagrar, behandlar och deponerar olika avfallsslag. Avfallshantering Verksamhet eller åtgärd som utgörs av insamling, transport, återvinning och bortskaffande av avfall. Avfallsplan Svenska kommuner ska enligt lag fastställa en avfallsplan där man presenterar mål och inriktning för avfallshanteringen de närmaste åren. Biologisk behandling Behandling genom kompostering eller rötning. Branschspecifikt avfall Fast och flytande avfall som uppkommer som en direkt följd av verksamheten, det vill säga processavfall, spill och kassation, dock ej farligt avfall. Till gruppen räknas, förutom avfall från industrier, även avfall från jord och skogsbruk, partihandel, varuhandel och varuförmedling, offentlig förvaltning och andra tjänster. Brännbart avfall Avfall som brinner utan energitillskott efter det att förbränningsprocessen startat. Bygg och rivningsavfall Avfall från nyproduktion, dvs byggnads och anläggningsverksamhet, avfall från rivnings och renoveringsverksamhet samt jord och schaktmassor. Deponi Kontrollerat upplag för avfall som inte avses flyttas. Ej branschspecifikt avfall Fast och flytande avfall som ej uppkommer som en direkt följd av verksamheten och som ej kan hänföras till någon av de övriga angivna huvudgrupperna. Till gruppen hör således främst kasserade förpackningar och emballage etc. Energiåtervinning Tillvaratagande av el/värme som alstras i en anläggning för avfallsförbränning eller tillvaratagande av gas från organiska ämnen, t ex i en rötningsanläggning eller på deponi. Farligt avfall Avfall som har en eller flera farliga egenskaper, till exempel giftigt, cancerframkallande, explosivt eller brandfarligt. I avfallsförordningen (SFS 2011:927) finns en förteckning över de avfallsslag, markerade med asterisk (*), som betecknas som farligt avfall. Grovavfall Hushållsavfall som är så tungt eller skrymmande att det inte är lämpligt att samla in i säck eller kärl. 6

Hushållsavfall Med hushållsavfall avses avfall som kommer från hushåll samt därmed jämförligt avfall från annan verksamhet. (För närmare information se Naturvårdsverkets webbplats.) Kompostering Biologisk hantering där lättnedbrytbart organiskt avfall bryts ner under förbrukning av syre. Matavfall Biologiskt lättnedbrytbart avfall, det vill säga den del av det organiska avfallet som på kort tid kan brytas ner i biologiska processer (jämför organiskt avfall). Miljöstation Mindre anläggning för mottagande av hushållens farliga avfall. Organiskt avfall Avfall som innehåller organiskt kol, exempelvis biologiskt avfall och plastavfall. Renhållningsföreskrifter Lokala föreskrifter som anger hur avfallshanteringen ska utföras. Bestämmer sådant som vem som är betalningsansvarig, hur avfallet ska vara emballerat, fyllnadsgrader i kärl med mera. Renhållningsordning För varje kommun skall det finnas en renhållningsordning som skall innehålla den renhållningsföreskrift om hantering av avfall som gäller för kommunen samt tillhörande avfallsplan. Rötning Anaerob (syrefri) behandlingsmetod för bioavfall där biogas bildas. Återanvändning Användning av kasserade produkter utan föregående förädling. Återvinning Användning av material, näringsämnen eller energi från avfall. Återvinningscentral ÅVC Bemannad anläggning för mottagande av allehanda avfallstyper. Återvinningsstation ÅVS Obemannad anläggning för mottagande av förpackningar och returpapper från privatpersoner. 7

1. Inledning Varje kommun ska, enligt Miljöbalken, ha en aktuell renhållningsordning med tillhörande avfallsplan och lokala föreskrifter. Avfallsplanen ska innehålla en beskrivning av förutsättningar i kommunen som påverkar avfallets mängd och sammansättning. Den ska beskriva hur avfallshanteringen ser ut i dagsläget och vilka mål man satt upp inför framtiden för att minska avfallets mängd och farlighet. Avfallsplanen är kommunens styrande dokument när det gäller avfallshanteringen. Kommunen ska planera för avfallshanteringen för fyra till fem år framåt. 1.1 Samråd Förslag till avfallsplan har i samråd delgivits Myndighetsnämnden inom Valdemarsviks kommun. Vidare har förslaget ställts ut för granskning av allmänheten under perioden 1 30 november 2011. Utställningshandlingen har under utställningstiden funnits tillgänglig på kommunkontoret i Valdemarsvik och på biblioteket i Folkets Hus Valdemarsvik samt för nedladdning på kommunens hemsida. Utställningen annonserades i Norrköpings tidningar, samt på kommunens hemsida. Tre yttranden kom in och den slutgiltiga avfallsplanen fastställdes av kommunfullmäktige 27 februari 2012. 1.2 Miljöbedömning Enligt miljöbalken (6 kap 11 18) ska en miljöbedömning genomföras vid upprättande av planer eller program som kan ha en miljöpåverkan. Genomförandet av mål i en avfallsplan kan ha kortsiktiga och långsiktiga effekter på miljön. Därför redovisas en översiktlig miljöbedömning av de effekter som målen medför samt vilka effekter icke genomförda mål skulle ha. Det görs också en bedömning huruvida Valdemarsviks kommuns mål bidrar till att de regionala och nationella målen nås. Miljöbedömningen finns som bilaga (Bilaga1). 8

1.3 Uppföljning av tidigare avfallsplan Tidigare avfallsplan är ifrån 1990. För utvecklingen av kommunens avfallshantering antogs i och med planen ett handlingsprogram med en rad mål och strategier. Handlingsplanen innehåller bland annat: Åtgärder för att minska avfallets mängd genom att öka tillämpligheten av retur och återvinningsinsatser. Åtgärder för att minimera miljöbelastning, genom omhändertagande av miljöfarligt avfall, kraftfull kvicksilverinsamling mm. Åtgärder för ett effektivare användande av material och energiresurser genom separering, omhändertagande av förpackningar. Åtgärder för att minska deponering av avfallet, för att istället nyttiggöra avfallet som energiresurs Många av åtgärderna i tidigare handlingsprogram har genomförts. Kvarvarande åtgärder är antingen medtagna i denna avfallsplan eller så har de inte bedömts som relevanta i dagsläget. Föreliggande avfallsplan ersätter helt den tidigare. 9

2. Mål och handlingsplaner I kapitel 2 presenteras EUs ramdirektiv för avfall samt nationella och regionala mål gällande avfallsfrågor. Dessa mål ligger till grund för de inriktningsmål Valdemarsviks kommun valt att arbeta med och som presenteras i nedanstående kapitel. 2.1 EU direktiv EU har ramdirektiv som gäller alla typer av avfall. I detta direktiv kan man läsa hur avfall definieras samt allmänna principer för avfallshantering. Nuvarande direktiv beslutades under hösten 2008 och ersatte tre tidigare direktiv om avfall, farligt avfall samt spillolja. Avfallet skall utnyttjas som en resurs och hanteras utan att människa och miljö kommer till skada. Avfallshanteringen skall ske: Utan risk för vatten, luft, mark, växter eller djur. Utan olägenhet genom buller eller lukt. Utan att landskapet eller särskilt skyddsvärda områden påverkas negativt. Den övergripande strategin för avfallshanteringen finns i EU:s ramdirektiv för avfall, den s.k. avfallshierarkin. Avfallshierarkin handlar om att arbeta förebyggande för att undvika att avfall uppkommer, minska avfallets farlighet, avgifta kretslopp, använda avfall som den resurs det faktiskt är och att ta hand om det avfall som inte går att återanvända eller återvinna på ett säkert sätt. 10

EU:s medlemsländers avfallshantering skall ske på följande vis (hierarkisk fallande ordning): Förebygg att avfallet uppkommer. Förbered avfallet för återanvändning. Återvinn materialet. Återvinn materialet på annat sätt, till exempel energiåtervinning. Forsla bort avfallet. I direktivet finns ett mål på minst 50 procent materialåtervinning av papper, metall, plast och glas. Varje EU land skall ha en avfallsplan som ger stöd i arbetet att uppnå EU:s avfallsdirektiv. 2.2 Nationella mål Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation (år 2020) lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Sverige har 16 nationella miljömål. Under varje miljökvalitetsmål finns delmål. Målen som i första hand berör avfall finns under miljömål 15 God bebyggd miljö. Tiden för flera av de tidigare formulerade etappmålen för avfallshanteringen har löpt ut. Miljömålsberedningen har lämnat ett delbetänkande till regeringen med förslag till nya etappmål. Miljömålsberedningen föreslår bland annat att: Matavfallet minskar till 2015 med minst 20 procent jämfört med år 2010. Minst 40 procent av matavfallet från hushåll, storkök, butiker och restauranger år 2015 ska behandlas biologiskt så att växtnäring och energi tas tillvara. Minst 60 procent av fosforföreningarna i avlopp år 2015 tas tillvara och återförs till produktiv mark, varav minst hälften återförs till åkermark. Återanvändningen och materialåtervinningen av icke farligt bygg och rivningsavfall är minst 70 procent år 2020. Från tidigare gäller också följande delmål: Senast år 2015 ska minst 60 procent av fosforföreningarna i avlopp återföras till produktiv mark, varav minst hälften bör återföras till åkermark. 2.3 Regionala mål Länsstyrelsen i Östergötland har ställt upp generella hållpunkter för avfallshanteringen i länet: Minska uppkomsten av avfall. Återvinna så mycket som möjligt av de mängder avfall som ändå uppkommer. Minska användningen av farliga kemikalier. Fasa ut och omhänderta farliga ämnen ur kretsloppet vid återvinning av avfall. (Källa: Länsstyrelsen i Östergötland) 11

2.4 Mål för avfallshanteringen i Valdemarsviks kommun Avfallshantering ska utgå från människans behov och vara anpassad både till den som lämnar och den som hämtar avfall. Insamlingen ska vara enkel, lätt att förstå, erbjuda efterfrågad service och omhänderta avfall med minskade risker för människor och miljö. Med utgångspunkt ifrån de nationella och regionala miljömålen har tre inriktningsmål formulerats för Valdemarsviks avfallshantering 2012 2017. Dessa är: Avfallets mängd och farlighet ska minskas Resurser i form av material och energi i avfallet skall tas tillvara Den kommunala avfallshanteringen skall vara miljö och kostnadseffektiv Inom varje övergripande mål har detaljerade mål tagits fram, som tillsammans ger inriktningen för kommunens avfallshantering. Totalt har åtta stycken detaljerade mål formulerats. Kommunstyrelsen ansvarar för målens genomförande. 4.1 Avfallets mängd och farlighet ska minskas med hjälp av förebyggande metoder Det effektivaste sättet att minska resursförbrukningen och miljöpåverkan är att förebygga avfall. Även om återvinningen är mycket värdefull kan den endast kompensera för den del av resursförbrukningen och miljöpåverkan som uppstår vid produktion av nya produkter. Avfallsmängder och avfallets innehåll av hälsooch miljöfarliga ämnen styrs av lagstiftning, ekonomisk tillväxt, förpacknings och produktutveckling och konsumtionsmönster. En viss styrning av avfallsmängderna kan sannolikt uppnås genom den kommunala renhållningstaxan och lagstiftning, men det är först när konsumtionsmönstret hos konsumenterna förändras som större effekter på avfallets mängd och farlighet kan erhållas. Nationella studier visar att stora mängder farligt avfall slängs i hushållssoporna varje år. Det är viktigt att det farliga avfallet hamnar i rätt insamlingssystem så att det kan omhändertas på ett miljöriktigt sätt, det vill säga att mängden felsorterat farligt avfall minskas. Felaktig hantering av farligt avfall kan utgöra en stor risk för skada på människa och miljö. Följande mål formuleras: 1. 2017 skall hushållens kunskap om vad som är farligt avfall och vart det ska lämnas vara förbättrad i förhållande till dagens nivå. 2. Befintligt insamlingssystem för farligt avfall ska ses över senast år 2015, för att förbättra hushållens möjlighet att lämna farligt avfall. 3. Valdemarsviks kommun ska genom informationsinsatser uppmuntra till avfallsminimering, återvinning och återanvändning. 4. Vid utformning av ny ÅVC ska det finnas en plats där begagnade produkter och material kan lämnas för återanvändning Förslag åtgärder: Att förmå invånare att sortera ut och lämna sitt farliga avfall separat från övrigt avfall görs genom kontinuerliga informationsinsatser om farligt avfall. Kompletter befintligt insamlingssystem med miljöstationer alternativt införa samlaren eller annat system hos handlare i kommunen. Arbeta för fastighetsnära hämtning av farligt avfall på flerbostadshus. 12

Uppföljning: Plockanalyser, statistik över insamlade mängder farligt avfall (mål 1), Genomfört/ ej genomfört (mål 2, 3 och 4) 2.4.2 Resurser i form av material och energi i avfallet skall tas tillvara Materialåtervinning spelar en stor roll för ett hållbart samhälle. Nationellt sätt ökar avfallsmängderna varje år. Omkring 30 % av det som läggs i hushållens soppåse är förpackningar (producentansvarsmaterial). Detta innebär att mer att en tredjedel av det avfall som idag går till förbränning skulle kunna tas till vara genom materialåtervinning. Det är viktigt att styra avfallet till bästa möjliga behandling ur resurshushållningssynpunkt. Med effektiv återvinning kommer materialströmmarna att få en högre kvalitet, så att jungfruliga råvaror kan ersättas. I hushåll utan utsortering av matavfall utgör 40 % av avfallet i soppåsen matavfall. Utsortering av matavfall möjliggör mer produktion av energi och näring i form av till exempel biogas och biogödsel. För att säkerställa en biologisk behandling av matavfall kan behandlingstjänsten köpas alternativ genom samverkan med andra aktörer behandla avfallet i egen framtida anläggning. Följande delmål formuleras: 5. I kommunens fysiska planering ska det senast år 2017 finnas väl underbyggda förslag på platser för återvinningsstationer, återvinningscentraler och andra större anläggningar för avfallshantering. 6. Förutsättningarna för att rätt restprodukt går till energiutvinning ska förbättras till år 2017 7. Till år 2017 ska andelen matavfall som tas tillvara som en resurs i biologisk behandling öka i förhållande till dagens nivå. Exempel på åtgärder: Kommunen har som ansvarig för den fysiska miljön möjlighet att påverka förutsättningarna för en bra avfallsplanering. Avfallsfrågan ska därför lyftas fram i samband med revidering av den kommunala översiktsplanen. En god fysisk planering bidrar till att öka tillgängligheten till återvinningsstationer och återvinningscentraler samt förbättra möjligheterna till etablering av nya stationer. Planerad återvinningscentral ska utformas så att det är lätt för besökarna att sortera. Förbättra servicen för hushållen att lämna grovavfall genom exempelvis se över öppettiderna på Toverums avfallsanläggning alternativt ny återvinningscentral. Ökade informationsinsatser till abonnenter angående insamling av tidningar och förpackningar. Införa där det är motiverat, ett central insamlingssystem av matavfall. Uppföljning: Statistik insamlade mängder, plockanalys 13

2.4.3 Den kommunala avfallshanteringen skall vara miljö och kostnadseffektiv I takt med att ambitionsnivån på avfallshantering ökar, kommer kostnaderna för hanteringen att stiga. Nya miljömål som kräver ny infrastruktur, skärpta utsläppsvillkor som kräver ny reningsutrustning eller bättre fordonsbränslen, allt är åtgärder som på kort sikt driver upp kostnaderna för avfallshanteringen. För att uppnå en miljö och kostnadseffektiv avfallshantering krävs utveckling inom avfallsområdet med bra logistik, samordning av avfallshantering i områden eller samverkan med andra kommuner med paketlösningar och upphandlingar. Administrationen kan hållas nere genom regional samverkan i stödfunktioner. Samordnade hämtningsområden och transporter över kommungränser kan ge bättre effektivitet. Följande delmål formuleras: 8. Hämtningsperioder och kärlstorlekar ska anpassas för att uppnå kostnadseffektiv hantering, utfört senast år 2013. 9. Arbetet med effektiva och klimatriktiga avfallstransporter skall prioriteras, utfört senast 2017. 10. Valdemarsviks kommun skall under avfallsplanens livslängd verka för samverkan med närliggande kommuner i frågor där miljö och/eller effektiviseringsvinster kan uppnås skall. Exempel på åtgärder: Inför upphandling av ny hämtningsentreprenör görs en analys av lämpliga kärlstorlekar och hämtningsperioder. Andra åtgärder är inventering av hämtställen för kärl för en bättre logistik, titta på gemensamma hämtställen, koordinatsätta slambrunnar. Samverkan med andra kommuner inom avfallsområdet prioriteras. Uppföljning: Genomfört/ ej genomfört 14

3. Nulägesbeskrivning I kapitel 3 beskrivs fakta och förhållanden i Valdemarsviks kommun som påverkar avfallets mängd och sammansättning. Dessutom beskrivs insamlingssystem, avfallsorganisationen, renhållningstaxan samt samverkansformer för avfallsfrågor där kommunen deltar. 3.1 Lokal avfallshantering i dagsläget Viktiga faktorer som påverkar en kommuns förutsättningar att ta hand om sitt avfall på bästa sätt är bland annat invånarantal, antal och typ av industrier i kommunen, renhållningstaxan och geografiska svårigheter (besvärlig terräng). 3.1.1 Kommunfakta Valdemarsvik är en kustkommun belägen i sydöstra Östergötland, cirka 5 mil söder om Norrköping. Kommunen består till stor del av skärgård, vilket i vissa fall kan försvåra insamling av avfall. I kommunen finns flera stora arbetsgivare. Den största, förutom Valdemarsviks kommun, är Nordic Brass Gusum AB, en industri som tillverkar mässing. Holmbo Production AB är en tillverkningsindustri, och kommunens näst största, privata arbetsgivare. 15

Valdemarsvik hade (2009 12 31) 7811 invånare. 2858 bor i Valdemarsvik, 3253 i Ringarum, 835 i Gryt, 667 i Tryserum och 198 i Östra Ed. I kommunen finns år 2009, 2721 småhus, 1544 flerbostadshus och 2051 fritidshus. (Källa SCB) I kommunen finns kommunal grundskola samt gymnasieskola. På sommaren ökar antalet invånare i kommunen drastiskt då många sommargäster anländer till sina fritidshus och på det viset ökar också mängden avfall som omhändertas. 3.1.2 Avfallsorganisation Kommunstyrelsen har verksamhetsansvaret för renhållningen i Valdemarsviks kommun. Kommunfullmäktige beslutar om renhållningstaxan och avfallsföreskrifter och har därmed det yttersta ansvaret för kommunens avfallshantering. Kommunens myndighetsnämnd ansvarar för tillsynen. Miljö och hälsoskyddskontoret utövar det myndighetsnämnden beslutat. Renhållningen ligger under den Sektor Teknisk Service. 3.1.3 Renhållningstaxan Renhållningsavgift betalas av varje fastighetsinnehavare och täcker kostnader för kommunens avfallshantering, innefattande bland annat insamling och behandling av hushållsavfall, omhändertagande av farligt avfall, drift av återvinningscentral samt kostnader för planering, information och administration. Taxan påverkar hur avfallshanteringen ser ut och är ett styrmedel för att uppmuntra till mer källsortering. För renhållningstaxan gäller självkostnadsprincipen vilket betyder att kommunen inte får ta ut högre avgift för verksamheten än vad verksamheten kostar kommunen. Kommunfullmäktige beslutar om renhållningstaxans utformande och nivå på avgifter. Aktuell renhållningstaxa för avfallsabonnemang, latrinhämtning, tömning av slamavskiljare och slutna tankar finns på kommens hemsida (www.valdemarsvik.se) och kan även beställas via kommunens kundtjänst för vatten och renhållning. 3.1.4 Information och kommunikation För att öka förståelsen och skapa engagemang är det viktigt att information om renhållning/ avfallshantering är lättillgängligt för invånarna. På kommunens hemsida (www.valdemarsvik.se) kan invånarna hitta nyttig information om avfallshantering och regler och bestämmelser gällande detta. De kan också kontakta kommunens kundtjänst för vatten och renhållning. Kommunen skickar årligen ut information om avfallshantering till permanentboende i småhus, till boende i fritidshus samt till fastighetsägare av flerbostadshus. 16

3.1.5 Samverkan Det finns en rad olika Forum för samverkan inom Avfallsområdet. Valdemarsvik kommun är exempelvis medlem i Avfall Sverige och i Def. Waste. Avfall Sverige är Sveriges största branschorganisation inom avfallshantering. Organisationens främsta uppgifter är att: Företräda medlemmarna genom nätverkande, kunskapsförmedling och möjlighet att påverka beslutsfattare. Främja utvecklingen av en miljöriktig, hållbar avfallshantering. Tillvarata medlemmarnas intressen inom avfallshantering. Def. Waste är ett regionalt samarbete mellan olika kommuner som har till syfte att samordna gemensamma frågor inom avfallsområdet. Föreningens huvudsakliga syfte: Samordna informationsinsatser. Tillsammans driva en utveckling av avfallshanteringen i medlemskommunerna. Fungera som ett gemensamt kompetens och resurscenter. Verka för ekonomiskt och miljömässigt bästa lösningar i samarbetskommunerna. (Källa: http://www.defwaste.se ) Medlemmar i Def. Waste 2010 Valdemarsviks kommun har även ett lokalt samarbete gällande avfallsfrågor med grannkommunerna Åtvidaberg och Söderköping. Bland annat har de tre kommunerna en gemensam kundtjänst för vatten och renhållning. 17

3.2 Fakta om avfall i Valdemarsviks kommun Kommunen har ett lagstadgat ansvar för insamling och hantering av hushållsavfall och därmed jämförligt avfall, samt har möjlighet att ta ett utökat ansvar för insamling av farligt avfall, om det behövs av hälso eller miljöskäl. Insamlingen av hushållsavfall sköts av kommunen anlitade entreprenörer. Systemet av insamling av avfall bygger på en kombination av hämtning vid fastighet och avlämning vid återvinningscentral. Förpackningar och returpapper med producentansvar avlämnas på återvinningsstationer som drivs av producenterna via sammanslutningen FTI, Förpacknings och Tidningsinsamlingen. Insamlade mängder avfall i Valdemarsviks kommun redovisas i bilaga 2. 3.2.1 Hushållsavfall och därmed jämförligt avfall Kärl och säckavfall Den största delen av hushållsavfallet samlas in i kärl vid bostadshus eller flerbostadshus. Det samlas huvud Inga särskilda kärl till matavfall finns i kommunen. En och tvåfamiljshus för perma sakligen in i plastkärl. nentboende och fritidsboende kan välja kärlstorlek mellan 120 liter, 190 liter, 240 liter eller 370 liter kärl. Hämtning vid helårsabonnemang sker minst en gång varannan vecka och hämtning för fritidsabonnemang sker minst en gång varannan vecka under perioden vecka 16 39. Flerbostadshus kan välja mellan ett antal kärlstorlekar från 160 liter (säck) upp till 600 liter (kärl) samt con 8 m³ alternativt djupbehållare. Hämtning sker varje eller varannan vecka. tainer De invånare som bor på öar ansvarar, i nuläget, själva för transport av hushållsavfall till anvisad plats. För övriga fritidshus sker hämtning minst en gång varannan vecka under perioden vecka 16 39. Kärl och säckavfallet samlas in av renhållningsentreprenör som anlitats av kommunen och transporteras till en omlastningsstation där det mellanlagras för vidare transport till förbränningsanläggning. Grovavfall och trädgårdsavfall Grovavfallet består av möbler, cyklar, inredning, textilier, spisar, disk och tvättmaskiner. Grovsoppor häm av abonnemangsform. Permanentboende har möjlighet att få grovsopor tas med olika intervall beroende hämtade vid fyra olika tillfällen/år och fritidsboende vid ett tillfälle/år. Boende på öar ansvarar, i nuläget, själva för transport av grovavfall till Fyruddens hamn alternativt Breviksnäs där hämtning av avfallet sker. Hushållen har också möjlighet att transportera sitt grovavfall till kommunens återvinningscentral. Efter insamling sorteras grovavfallet i olika fraktioner som sedan skickas vidare till energiåtervinning alternativ materialåtervinning. Trädgårdsavfall är i huvudsak vegetabiliskt avfall från normal skötsel av park och större trädgårdsanlägg Avfallet tas om hand på Toverums avfallsanläggning och transporteras vidare till ningar. energiåtervinning. Matavfall I Valdemarsviks kommun sker insamling av ett blandat hushållsavfall, vilket innebär att matavfallet inte sorteras ut från det övriga avfallet. Vissa hushåll komposterar sitt matavfall och kan då välja ett mindre kärl. 18

Latrin och utsorterat urin Det är främst för fritidshus som inte är anslutna till det kommunala avloppssystemet eller har ett eget av sker. Insamlingen sker på fastlandet av kommunens renhållningsentre lopp som insamling av latrinavfall prenör. Latrinbehållare kan beställas via kommunens kundtjänst. Boende på öar får, i nuläget, själva ansvara för transport av latrinavfall till anvisad plats. Efter insamling lagras kärlen på Toverums avfallsanläggning, i väntan på en mobil slamtömningsmaskin. Efter att maskinen tömt latrinkärlen transporteras innehållet till ett av kommunens reningsverk för vidare behandling. Latrinkärlen går med övrigt brännbart avfall. Utsorterat urin lämnas till lantbrukare. Slam Inom kommunen finns cirka ca 2 000 enskilda avloppsanläggningar. Slam från enskilda slamavskiljare och slutna tankar hämtas av kommunens entreprenör. Hämtning sker minst en gång per år. Det finns möjlighet att ansöka om förlängt hämtningsintervall hos kommunens myndighetsnämnd. Privatpersoner kan beställa extra slamtömning via kommunens kundtjänst eller via beställningsformulär på kommunens hemsida (www.valdemarsvik.se). Slammet avlämnas sedan vid kommunens reningsverk för vidare behandling. Farligt avfall Farligt avfall kan lämnas till miljöbilen som kör enligt särskild turlista minst två gånger per år. Hushållen kan också lämna sitt farliga avfall till Toverums avfallsanläggning. Efter insamling skickas det farliga avfallet vidare till behandlingsanläggning för farligt avfall. Exempel på farligt avfall är småbatterier, kasserade elprodukter som innehåller batterier, rengöringsmedel, produkter innehållande kvicksilver, starka syror, sprayburkar, glödlampor, lågenergilampor, burkar och tuber med färg, lack och lim. 3.2.2 Avfall som omfattas av producentansvar Producentansvaret regleras i miljöbalkens 15:e kapitel samt förordningar som lyder under balken. Produ innebär att varje bransch är ansvarig för insamling och återvinning eller bortskaffande av des centansvaret sa produkter. Producenterna ska tillhandahålla insamlingssystem för att underlätta insamling och sortering av avfallet. Producentansvar gäller för närvarande för följande avfall: glas, papper, plast, metall, returpapper, batterier, däck, bilar samt för elektriska och elektroniska produkter samt läkemedel. 19

Förpackningar och tidningar Förpacknings och tidningsinsamlingen (FTI) är en sammanslutning av materialbolagen Plastkretsen, Metall Svensk returkartong, Pressretur och Svensk Glasåtervinning. FTI organiserar materialbolagens in kretsen, samling via återvinningsstationer. I Valdemarsviks kommun finns fem olika återvinningsstationerna där konsumenterna själva får lämna returpapper och förpackningar: Gusum, bussplats centrum Gryt, busstorget Ringarum, affären Valdemarsvik, Kolplan Valdemarsvik, Vammar köpcenter Östra Ed, Kaggebo El och elektronikavfall El och elektronikavfall lämnas till kommunens återvinningscentral eller till försäljningsställe. El kretsen AB, ett bolag som bildats av näringslivet för att omhänderta elektronisk produkter som satts på marknaden, övertar sedan ansvaret för det insamlat materialet. Uttjänta elprodukter demonteras och behandlas. Efter demontering och sortering kan de olika fraktionerna förädlas till nya råvaror eller energi. Vid skrymmande el och elektronikavfall finns möjlighet för hushållen att lämna avfallet till kommunens grovsopshämtning. Lysrör, energilampor och glödlampor kan lämnas till kommunens återvinningscentral alternativt till miljöbil. Batterier Batterier kan lämnas till försäljningsställen och i uppsatta batteriholkar. Elkretsen AB ansvar för insamling Produkter med inbyggda batterier kan lämnas vid försäljningsställen eller Toverums avfallsanläggning en. där de sorteras som elektronikavfall. Bilbatterier och andra större startbatterier kan lämnas vid försälj ningsställen eller kommunens återvinningscentral. Däck och bilar Sedan 2007 omfattas alla bilar av producentansvar, vilket innebär att tillverkaren eller importören är skyldig att återta den för att se till att material och delar från bilen återanvänds, återvinns eller tas omhand på ett miljöriktigt sätt. Uttjänta bilar lämnas till en bildemontör. Svensk däckåtervinning AB ansvarar för och orga niserar insamling av alla kasserade däck. Däcken kan lämnas till återförsäljare eller till kommunens återvinningscentral. Dryckesförpackningar Lämnas i returautomater placerade i butiker. Läkemedel Läkemedelsrester lämnas till apotek. 3.2.3 Övrigt avfall Verksamhetsavfall Verksamhetsavfall delas in i branschspecifikt avfall och icke branschspecifikt avfall. Branschspecifikt avfall är avfall som uppkommer som en direkt följd av verksamheten exempelvis, processavfall, spill och kassaktio avfall är till exempel emballage och förpackningar. ner. Icke branchspecifikt Kommunen ansvarar inte för insamling av dessa typer av verksamhetsavfall och saknar därför statistik över detta avfall. Företagen ordnar själva omhändertagandet av sitt avfall genom att exempelvis anlita renhållningsentreprenör. Mindre mängder verksamhetsavfall tas emot på kommunens återvinningscentral i mån av plats, mot ersättning enligt renhållningstaxa. 20

Lantbruksplast och lantbruksskrot Insamling av lantbruksskrot sker av den ideella föreningen Håll Sverige Rent. Använd plast (bl.a. från ensila sker av Svenska Ensilageplast Retur (SvepRetur). Detta avfall kan också lämnas på Toverum av lantbru ge) kare och markägare själva. Bygg och rivningsavfall Bygg och rivningsavfall tas emot på kommunens återvinningscentral. Detta gäller i första hand för hushål behov, vilket innebär att endast mindre mängder kan tas emot ifrån verksamheter och företag. lens Rent trä flisas och transporteras vidare till förbränningsanläggning med energiutvinning. Övrigt bygg och rivningsavfall återanvänds till viss del. Jord och schaktmassor återanvänds som konstruktionsmaterial som en del av avslutningen av hushållsdeponin. Avfall från behandling av kommunalt avloppsvatten Valdemarsvik har fyra reningsverk: Sandviks, Snäckevarps, Väster Tryserum och Gusums reningsverk. Vid behandling av kommunalt avloppsvatten uppstår slam, rens och sand. Slammet stabiliseras och avvattnas av reningsverket. Slammet långtidslagras sedan på Toverums avfallsanläggning för att i senare skede kunna användas i skyddsskiktet i avslutningen av hushållsdeponin. Grovrens transporteras till behandlings anläggning. 3.3 Toverums avfallsanläggning Toverums avfallsanläggning är belägen vid Toverum, ca 4 km sydväst om Valdemarsviks tätort på fastighedeponi för inert avfall men sedan 2005 deponeras inte längre ten Toverum 1:1. Inom anläggningen finns en något avfall. Avslutningsåtgärder med sluttäckning av deponin pågår. Anläggningen är i dagsläget kommunens enda avfallsanläggning. Anläggningen innefattar en återvinningscentral för olika materialfraktioner samt en miljöstation för insamling och hantering av farligt avfall. Avfalls som hanteras inom anläggningen är trädgårds och grovavfall, farligt avfall, förpackningar och el fraktioner avfall. På anläggningen finns även en omlastningsstation för säck och kärlavfall som samlats in. Flisning av träavfall samt krossning av betong och dylikt förekommer likaså mellanlagring av latrinkärl. Årligen hanteras ca 3500 ton avfall på anläggningen. Då kommunen inte äger marken för anläggningen finns planer att ersätta Toverum med en ny återvinningscentral och en ny omlastningsstation för hushållsavfallet. Enligt bilagan till förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd är anläggningen klassificerad enligt följande koder: C 90.40 Anläggning för mellanlagring av annat avfall än farligt avfall om den totala avfallsmängden vid något tillfälle är större än 10 ton C 90.60 Anläggning för mellanlagring av farligt avfall som utgörs av uttjänta motordrivna fordon eller om mängden avfall inte vid något tillfälle uppgår till: 1. mer än 5 ton oljeavfall, 2. mer än 30 ton blybatterier, 3. mer än 100 ton elektriska eller elektroniska produkter, 4. mer än 30 ton impregnerat trä, eller 5. mer än 1 ton annat farligt avfall. 21

4. Avslutade avfallsupplag Nedlagda deponier Sedan 2005 deponeras inget avfall i Valdemarsviks kommun. MINASA, Miljöskydd, Naturvård och Samhälls av äldre avfallsupplag i Valdemarsvik. Nedan följer en samman planering genomförde 1984 en kartering ställning av MINASA:s rapport gällande avslutade avfallsupplag. Tabell 2: Nedlagda deponier i Valdemarsviks kommun Nedlagd deponi Historisk aktivitet Kommentar LUND, VALDEMARSVIK 4:1 GRÄNNÄS, VALDEMARSVIK 5:20 GÖTA LANTMÄN, LUSTJAKTEN 5 17 SPÅNSKIVEFABRIKEN, VALDEMARSVIK 5:1 Verksamheten startades cirka 1930. Man har deponerat i huvudsak byggavfall, schaktmassor, diverse järnskrot och mindre mängder hushållsavfall. Mindre mängder kemikalieavfall från Lundbergs Läder har deponerats. Deponin lades ner omkring 1960. Verksamheten startades ca. 1930. I området finns två upplag med ca. 200 meters mellanrum. Upplaget utefter strandlinjen utnyttjades av Lundbergs Läder, samt i viss mån av ett slakteri i området. Den ena delen av deponin utnyttjades för hushållsavfall och den andra för industriavfall samt ospecificerat farligt avfall. Deponin avslutades 1966. Upplaget är förmodligen från 1920 talet. Troligtvis användes deponin för hushållsavfall. Verksamheten påbörjades 1960. Deponin användes för träavfall från spånskivefabriken. Deponin återställdes i samband med att fabriken lades ner. Innan upplaget tätades konstaterades läckage av fenol. Förhållandena är numera tillfredsställande. Deponin avslutades 1982. GRÄNNÄS, KÄGGLA 1:9 Verksamheten påbörjades runt 1940. Deponin har huvudsakligen används för träavfall, bark och spån från spånskivefabriken och sågverket. Deponin är återställd och avslutades 1975. MOTORSTADION, VALDEMARSVIK 4:4 SHELL BENSINSTATION, VETET 1 3 OCH KORNET 1 Deponins stabilitetsförhållan den är otillfredsställande och en långsam spridning genom erosion av avfallsmassor pågår. Sanering av området ingår i miljöprojektet Valdemarsviken som är pågående. Verksamheten påbörjades omkring 1930. Det har deponerats läderavfall, gamla bilvrak, hushållsavfall och troligtvis 1997. Då gjordes bedömningen En undersökning genomfördes en ouppskattad mängd spillolja. Deponin har täckts med att deponering klassificeras spån eller barkavfall men ovanpå detta har lagts schaktmassor. Lakvatten rinner genom upplaget. Missfärgat läckage av kväve. som liten risk med måttligt vatten har konstaterats. Deponin avslutades 1971. Upplaget är förmodligen från 1920 talet. Här har industriavfall och diverse, icke specificerade mängder, farligt garveriavfall deponerats. GÅLLÖSA, GÅLLÖSA 1:12 ÄLGERUM, ASKERDAL 1:18 Verksamheten påbörjades mellan 1970 1975. Upplaget är beläget i en fd. grustäckt. Det har huvudsakligen utnyttjats för byggnadsavfall och schaktmassor. Upplaget har även utnyttjats för sk. vildtippning. Verksamheten påbörjades 1960. På platsen, som är en fd. grustäkt, har det förekommit vildtippning av diverse grovavfall, järnskrot mm. samt hushållsavfall. Även mindre mängder utbetat säde och oljeavfall har deponerats. Området är iordningställt och deponin avslutades 1974. 22

Nedlagd deponi Historisk aktivitet Kommentar GRÖNSTORP, GRÖNSTORP 2:1 SÖDERHUS 1, GUSUM 5:260 SÖDERHUS 2, GUSUM 5:260 SÖDERHUS 3, GUSUM 5:260 LUNDA, GUSUM 6:159 NORR OM YXNINGENS STATION, GUSUM 6:167 RINGARUMS TEGEL BRUK, SÖRBY 3:14 NORR OM SKJUTBANAN RINGARUM, RINGA RUMS PRÄSTGÅRD 1:1 ÅBÄCKSNÄS, ÅBÄCKSNÄS 4:1 Verksamheten påbörjades 1965. Deponin har huvudsakligen använts för hushålls och industriavfall. Inom området förekom avfallsförbränning. Upplaget är täckt och tätat. Deponin avslutades 1981. Verksamheten påbörjades i början av 1900 talet. Upplaget har nyttjats för industriavfall från Gusums bruk. Deponin avslutades 1960. Verksamheten påbörjades runt 1965. På denna lantbrukstipp deponerades mest hushållsavfall och grovavfall från Gusums lantbruk. Verksamheten påbörjades runt 1940. Hushållsavfall har huvudsakligen deponerats. Deponin avslutades runt 1960. Verksamhet pågick under 1960 talet. Mest vildtippning. Deponin utnyttjades för hushållsavfall, grovavfall samt skrotbilar. Deponin har också utnyttjats av fd. Ringarums kommun. Tippen är av liten omfattning och är numera helt återställd. Verksamhet påbörjades runt 1930. Huvudsakligen har det deponerats byggavfall samt schaktmassor. Deponin har även använts av privatpersoner. Deponin avslutades 1960 och är numera väl täckt och iordningställd. Verksamhet påbörjades 1930. Huvudsakligen har det deponerats hushållsavfall samt diverse skrot. Deponin avslutades 1960. Verksamhet påbörjades 1950. Deponin är belägen i en fd. Grustäkt och har huvudsakligen använts för hushållsavfall. Deponin avslutades 1975. Förhållandena är tillfredsställande. Provtagning sker enligt kontrollprogram. Verksamheten påbörjades i början av 1900 talet. Upplaget nyttjades av Gusums bruk, huvudsakligen för hushållsav fall och grovsopor. Föroreningarna i deponierna och utfyllnaderna är dåligt kända, bristfälligt skyddade och riskerar att sprida sig till omgivningen. Identifiering, eventuell skyddsåtgärd och sanering ingår i miljöprojekt Gusum som är pågående. Föroreningarna i deponierna och utfyllnaderna är dåligt kända, bristfälligt skyddade och riskerar att sprida sig till omgivningen. Identifiering, eventuell skyddsåtgärd och sanering ingår i miljöprojekt Gusum som är pågående. Föroreningarna i deponierna och utfyllnaderna är dåligt kända, bristfälligt skyddade och riskerar att sprida sig till omgivningen. Identifiering, eventuell skyddsåtgärd och sanering ingår i miljöprojekt Gusum som är pågående. 23

Förorenade markområden Förorening av mark och vatten från industriell verksamhet har pågått under hundratals år. Många av de förorenade markområdena påverkar redan idag vår miljö, genom betydande utsläpp av ämnen som ger oacceptabla miljöeffekter. Genom sin föroreningspotential kan de i många fall utgöra ett allvarligt framtida hot mot hälsa och miljö. Nedan redovisar de markområden som i dagsläget har identifierats eller kan för vara förorenade i Valdemarsviks väntas kommun. Tabell 3: Förorenade markområden Valdemarsviks kommun Bransch/ Fastighet/ *MIFOfas Risk Motivering verksamhet markområde klass Bensin/olja SJUKHUSET 12 Bensin/olja GRYT 1:29 Bensin/olja OLTORP 7:3 Bensin/olja TORP 2:6 Bensin/olja SKAVAREN 2 Depå Bensin/olja GUSUM 6:131 Bensin/olja RAPSEN 1 Bensin/olja FYRTORP 1:19 Bensin/olja GUSUM 4:2 Träimpregnering FREDRIKSNÄS 1:1 1 2 Träimpregnering FALSAREN 2 1 2 Provtagning och sanering utanför tuben Träimpregnering LUSTKULLEN 10 1 2 Undersökning pågår Industriområden GUSUM 5:260 1 I drift. Metallsmältverk. Industriområden GUSUM 6:141 1 Metallsmältverk mm. GUSUM 6:156 Utredning pågår. Industriområden SVARVEN 2 1 2 Läckage av trikloretylen un der betongplatta på 1980 talet. Trikloretylen nu avvecklat. Industriområden GARVAREN 1 Garveri ca. 1860 1960. Industriområden SKAVAREN 4 Skrotverksamhet * Metodik för Inventering av Förorenade Områden. 24

Bilaga 1: Miljöbedömning Miljöbedömning Enligt miljöbalken (6 kap 11 18 ) ska en miljöbedömning genomföras vid upprättande av planer eller pro av mål i en avfallsplan kan ha kortsiktiga och långstík gram som kan ha en miljöpåverkan. Genomförandet tiga effekter på miljön. Därför redovisas en översiktlig miljöbedömning av de effekter som målen medför samt vilka effekter icke genomförda mål skulle ha. Det görs också en bedömning huruvida Valdemarsviks kommuns mål bidrar till att de regionala och nationella målen nås. Sammanfattning av planens innehåll Under perioden 2011 2017 ska kommunen arbeta med följande punkter: Avfallets mängd och farlighet ska minskas med hjälp av förebyggande metoder Resurser i form av material och energi i avfallet skall tas tillvara Den kommunala avfallshanteringen skall vara miljö och kostnadseffektiv Nollalternativ miljöpåverkan om planen inte genomförs Om de uppsatta målen inte genomförs betyder det att: Avfallsmängderna inte minskar utan eventuellt ökar och att farliga ämnen sprids i hushållsavfallet. Att mindre avfall återanvänds och återvinns, vilket innebär en större miljöbelastning. Att material inte tas tillvara som energi. Alternativa energialternativ kan påverka miljön mer. Att den kommunala avfallshanteringen blir dyr i drift och påverkar miljön på ett negativt sätt. Lokala mål kopplade till nationella och regionala miljömål De lokala målen för Valdemarsviks kommun är formulerade med de nationella och de regionala i åtanke. Målet att minska avfallets mängd och farlighet finns i både bland de nationella miljömålen samt de regiona miljöpåverkan la, likaså målet om resurshushållning. Avfallsplanens Inga negativa miljöeffekter kan hittas. Genom att de mål som är satta för kommunen genomförs minskar risken för att avfallsplanen kan komma att få en negativ miljöpåverkan. 25

Bilaga 2: Avfallsmängder Tabell 4: Insamlade mängder hushållsavfall och därmed jämförligt avfall Avfallstyp Mängd (ton) 2010 Kärl och säckavfall inklusive brännbart grovav 2 336 fall Trädgårsavfall och utsorterat träavfall 1 384 Deponi och gips 191 Metallskrot 247 Farligt avfall 67 Latrin Urin 428 kärl 25 abonnenter Slam från enskilda avloppsanläggningar 4 300 m 3 Tabell 5: Insamlade mängder avfall med producentansvar Avfall som omfattas av producentansvar* Mängd (ton) 2010 Elavfall 60 Kyl och frys möbler samt övriga vitvaror 62 Däck 27 Glasförpackningar 67 Pappersförpackningar 45 Metallförpackningar 8 Plastförpackningar 12 Tidningar 151 *Källor: FTI AB, Svensk däckåtervinning, Elkretsen AB 26