Extratjänster katapult ut i arbetslivet eller rekyl in i fortsatt stöd från samhället? Oscar Svensson, Sveriges Kommuner och Landsting Johan Vikström, Arbetsförmedlingen
Ökning främst i kommunal verksamhet Antal pågående extratjänster per månad 16 000 14 000 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 - Kommun Stat Landsting Privat
Vilka får extratjänst? Anställningsstöd Andel kvinnor Andel utomeuropeiskt födda Andel kortutbildade Andel med Funktionshinder Extratjänst 50% 71% 25% 16% Andel med inskrivningstid över två år 84% (32 % från tidigare sysselsättningsfasen) Instegsjobb 23% 95% 31% 1% 37% Särskilt anställningsstöd 37% 52% 23% 18% 90%
2007-01 2007-03 2007-05 2007-07 2007-09 2007-11 2008-01 2008-03 2008-05 2008-07 2008-09 2008-11 2009-01 2009-03 2009-05 2009-07 2009-09 2009-11 2010-01 2010-03 2010-05 2010-07 2010-09 2010-11 2011-01 2011-03 2011-05 2011-07 2011-09 2011-11 2012-01 2012-03 2012-05 2012-07 2012-09 2012-11 2013-01 2013-03 2013-05 2013-07 2013-09 2013-11 2014-01 2014-03 2014-05 2014-07 2014-09 2014-11 2015-01 2015-03 2015-05 2015-07 2015-09 2015-11 2016-01 2016-03 2016-05 2016-07 2016-09 2016-11 2017-01 2017-03 2017-05 2017-07 2017-09 2017-11 2018-01 2018-03 2018-05 2018-07 2018-09 Tränger extratjänster undan andra anställningar? 30000 25000 20000 15000 10000 5000 0 Förstärkt särskilt anställningsstöd Instegsjobb Introduktionsjobb Modernt beredskapsjobb Särskilt anställningsstöd Extratjänst
Resultat efter extratjänst Anställningsstöd Arbete med stöd (inklusive nystartsjobb) Arbete utan stöd Studier Resultat totalt Extratjänst 28% 8% 3% 39% Instegsjobb 48% 6% 3% 58% Särskilt anställningsstöd 38% 9% 1% 49% Resultat från sysselsättningsfasen 2013 fanns ca 34 000 deltagare i sysselsättningsfasen (tidigare fas 3), varav ca 4 000 (11%) under året gick vidare till någon form av arbete.
Extratjänster skillnader mellan kommuner volym och resultat (minst 10 personer som avslutat) Volymer (andel av totalt öppet arbetslösa och i 40% program) Ovanåker Höga volymer och höga resultat = stor påverkan på långtidsarbetslösheten 35% 30% 25% 20% Filipstad Åre Karlskoga Bollnäs Simrishamn Haparanda 15% Töreboda Söderhamn Avesta Sandviken Säffle Åmål Järfälla Lycksele Ljusdal Skara Hedemora 10% Kalix Alvesta Skellefteå Krokom Skurup Gävle Östhammar Svalöv Ystad Hudiksvall Arvika Hallsberg Lidköping Ludvika Mariestad Ängelholm Örnsköldsvik Uppsala Storuman Eda Tomelilla Sigtuna Forshaga Enköping Härnösand Kävlinge Nässjö Vänersborg Sollefteå Surahammar Gotland Motala NynäshamnBorås Kristianstad Laholm Ljungby Gislaved Nora Kristinehamn Oxelösund PiteåSundbyberg Landskrona Gnosjö Olofström Sala Katrineholm Sjöbo Östersund Trollhättan Timrå 5% Åstorp Mjölby Värnamo Strängnäs Eskilstuna Alingsås Norrköping Karlstad Sundsvall Helsingborg Hässleholm Halmstad Eslöv Uddevalla Växjö Karlskrona Håbo Luleå LundKungsbacka Trelleborg Falun Botkyrka Göteborg Jönköping Västerås Norrtälje Nacka Nyköping Södertälje Stockholm Solna Malmö Värmdö Umeå Andel i arbete Örebro Linköping Huddinge eller studier 0% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% efter extratjänst
Vad är viktigt för att extratjänster ska ha bra resultat? Arbetssätt och samverkan har stor betydelse för vad extratjänsterna leder till. De med bäst resultat: o Har redan på förhand en plan för vad extratjänsterna ska leda till och hur det ska gå till o Ger möjlighet till kompetensutveckling under tiden med extratjänst o Följer upp och matchar ut mot andra jobb så snart individen är redo
Kommunenkät Ansvar hos arbetsmarknadsenheten, undantagsfall respektive förvaltning som anställer eller stabsenhet. 2/3 upprättar individuella planer övriga utgår från AF:s planering. 2/3 uppger att anställda i extratjänst får förberedande insatser praktik, studiebesök, motiverande samtal/coachning, utbildning.
Kommunenkät utbildning 2/3 uppgav att de hade övre gräns för hur stor del av extratjänst som kan vara utbildning (hälften 50 procent, en 40, flera 25 procent)
Lärande exempel Luleå kommun Matchning genom speeddating Stenungsunds kommun Barnskötarutbildning Språkstödjare skola, socialtjänst, kommunkontoret Region Skåne Lunds kommun En del av kompetensförsörjningsstrategin Breddning till flera delar av förvaltningen Regionalt samarbete med Arbetsförmedlingen Kulturförändring
Kommunenkät nya yrkeskategorier 16 kommuner utvecklat yrkeskategorier de inte haft tidigare. Förskola, grund- och gymnasieskola (10). Serviceassistenter, assisterande barnskötare, stödja nyanlända som påbörjar språkstudier, lärarassistenter (särskild utbildning). BEA-avtal. Socialtjänst och omsorg (8). Assisterande hemvårdare, vårdnära service som städning/köksuppgift som usk gör annars, värdinna/värd inom hemtjänst, språkstödjare för info om kommunal verksamhet. Övrig kommunal verksamhet (4). Assistenter, trygghetspatrull i utsatt område, lokalvård/återbruk.
Kommunenkät utmaning och möjlighet Samtliga gör bedömningen att en större del eller omkring hälften har kommer ha behov av fortsatt stöd efter tjänsten (23 respektive10 kommuner)
Slutsatser Studieinslag och vägar till utbildning behöver utvecklas Potential att använda extratjänster i kompetensförsörjningsarbetet Dokumentation av tillägnade färdigheter kan stärkas Mer kan göras för att utveckla extratjänster i landsting/regioner Utvecklingsområde att få extratjänster som en del i etableringskedja Många i behov av flera typer av stöd som är varaktiga över tid Gemensamt arbete för att stärka kvaliteten Komplettera med effektstudier och brukarundersökningar
Extratjänster katapult ut i arbetslivet eller rekyl in i fortsatt stöd från samhället? Oscar Svensson, Sveriges Kommuner och Landsting Johan Vikström, Arbetsförmedlingen