Examensarbete Civilekonomprogrammet Den orena revisionsberättelsen - En studie om styrelsens, aktiebolagets och revisorns påverkan Författare: Annika Jonasson Emma Swanberg Handledare: Andreas Jansson Termin:VT11 Kurskod:4FE03E
1
Förord Vi vill tacka alla som har hjälpt oss med vår uppsats i form av tips och råd samt stöd och uppmuntrande ord på vägen. Ett extra tack till Michael Brunosson, auktoriserad revisor och redovisningskonsult på KPMG, som ställde upp på en intervju och förbättrade vår förståelse för orena revisionsberättelser och dess anmärkningar. Vi vill rikta ett särskilt tack till vår underbara handledare, Andreas Jansson, som har bidragit med påhittiga förslag och konstruktiv kritik samt har funnits tillgänglig för att besvara våra frågor och funderingar. Växjö, Maj 2011 Annika Jonasson Emma Swanberg 2
Sammanfattning Titel Den orena revisionsberättelsen En studie om styrelsens, aktiebolagets och revisorns påverkan Seminariedatum 2011-05-31 Författare Handledare Annika Jonasson & Emma Swanberg Andreas Jansson Utbildning Civilekonomprogrammet redovisning, Examensarbete för Civilekonomprogrammet, 4FE03E, 30 hp. Nyckelord Bakgrund Syfte Metod/Empiri Resultat & Slutsats Oren revisionsberättelse, redovisning, revision, revisor, styrelse, aktiebolag, intressenter Det är av vikt för bolagets intressenter, vid ingående av avtal, att få information om vad som påverkar orena revisionsberättelser. Även bolagets ledning eller ägare har nytta av informationen, i syfte att motverka erhållandet av orena revisionsberättelser. Det finns tre olika aktörer som kan ha en påverkan på orena revisionsberättelser; styrelsen som kontrollerar ledningen eller ägaren och förmedlar kritiska resurser, bolagets ekonomiska situation och ledningens eller ägarens motiv att försköna redovisningen samt revisorns förmåga att upptäcka fel i redovisning och förvaltning samt benägenhet att rapportera felen, då revisorns roll är att kvalitetssäkra bolagets information till intressenterna. Syftet med studien är att ge en förklaring till varför svenska aktiebolag erhåller orena revisionsberättelser. De orena revisionsberättelserna studeras både med och utan hänsyn till de olika anmärkningarnas grad av allvarlighet. Med utgångspunkt i den deduktiva ansatsen har vi härlett hypoteser utifrån befintliga tillämpliga teorier. En förstudie i form av en expertintervju har genomförts för att få en bättre förståelse för orena revisionsberättelser. Utifrån en kvantitativ forskningsstrategi har majoriteten av det empiriska materialet samlats in från svenska aktiebolags årsredovisningar och sedan testats i flera statistiska modeller. För mindre svenska aktiebolag med en styrelse som utövar bristfällig kontroll och otillräcklig förmedling av kritiska resurser, en ansträngd ekonomi och som är verksamma inom bygg-, handels-, eller hotell- och restaurangbranschen ökar risken för orena revisionsberättelsen. Dock finns det inget som tyder på att revisorn har ett samband med orena. 3
Abstract Title The qualified audit report a study of Board of Director, Private Corporation and auditor s impact. Seminar date 31th of May, 2011 Authors Supervisor Education Annika Jonasson & Emma Swanberg Andreas Jansson the Business Administration and Economics Programme Course Thesis, the Business, Administration and Economics Programme, 30 credits Keywords Background Qualified audit report, accounting, audit, auditor, board of directors private corporation, stakeholder It is important for the company's stakeholders to receive information what affects qualified audit report. The information is also important for the company s management or owner in order to prevent qualified audit report. Board of directors (the ability to control the owners or management and provide critical resources), the management or owners (incentives to manipulate the annual report) and auditors (the ability to discover and report false financial statements) may have an impact why Swedish private corporations receiving qualified audit reports. Purpose Methodology Results & Conclusion The overall purpose is to examine why Swedish Private Corporation receives qualified audit reports. In order to fulfill the purpose of our thesis a deductive approach is used. The hypotheses are based on relevant scientific articles and existing theories. Based on a quantitative research the data has been collected from annual reports and tested in several types of statistical analytical methods. Results shows that the Board size, gearing ratio and different types of industries have an impact why Swedish Private Corporations receives qualified audit reports. 4
Förkortningar ABL Aktiebolagslagen (2005:551) BFL Bokföringslagen (1999:1078) FAR Föreningen Auktoriserade Revisorer RevL Revisionslagen (1999:1079) RS Revisionsstandard i Sverige ÅRL Årsredovisningslagen (1995:1554) 5
Innehåll 1. Inledning... 12 1.1 Bakgrund... 12 1.2 Problemdiskussion... 14 1.3 Problemformulering... 20 1.4 Syfte... 20 1.5 Uppsatsens fortsatta disposition... 21 2. Uppsatsens metod... 22 2.1 Val av forskningsansats... 22 2.2 Val av kunskapssyn... 23 2.3 Teorival... 23 2.4 Källkritik... 24 3. Revisionsberättelsen... 26 3.1 Revisionsberättelsens innebörd och utformning... 26 3.2 Allvarlighetsskalan... 28 4. Teoretisk referensram... 32 4.1 Agentteorin... 32 4.2 Resursberoendeteorin... 34 4.3 Intressentteorin... 36 4.4 Teoretisk modell... 37 4.5 Hypoteser förknippade med styrelsen... 39 4.5.1 Styrelsens storlek... 39 4.5.2 Könsmångfald i styrelsen... 42 4.5.3 Styrelsens erfarenhet... 46 4.6 Hypoteser förknippade med aktiebolaget... 48 6
4.6.1 Aktiebolagets storlek... 48 4.6.2 Aktiebolagets skuldsättningsgrad... 50 4.6.3 Aktiebolagets lönsamhet... 53 4.6.4 Aktiebolagets branschtillhörighet... 55 4.7 Hypoteser förknippade med revisorn och revisionsbyrån... 58 4.7.1 Revisionsarvode och övrigt arvode... 58 4.7.2 Revisionsbyråns storlek... 61 4.7.3 Revisorns kön... 64 4.7.4 Revisorns kompetens... 67 4.8 Utökad teoretisk modell... 69 5. Empirisk metod... 71 5.1 Val av forskningsstrategi... 71 5.2 Val av undersökningsdesign... 72 5.3 Metoder för datainsamling... 72 5.3.1 Expertintervju... 72 5.3.2 Affärsdata... 73 5.4 Operationalisering... 74 5.4.1 Oren revisionsberättelse beroende variabel... 74 5.4.2 Styrelsen oberoende variabler... 75 5.4.3 Aktiebolaget oberoende variabler... 79 5.4.4 Revisorn och revisionsbyrån oberoende variabler... 85 5.4.5 Sammanfattning av operationalisering... 91 5.5 Urval... 92 5.6 Datainsamling från Affärsdata... 93 5.7 Bortfallsanalys... 94 6. Empiriskt resultat... 96 7
6.1 Univariat analys... 96 6.1.1 Oren revisionsberättelse beroende variabel... 96 6.1.2 Styrelsen oberoende variabler... 97 6.1.3 Aktiebolaget oberoende variabler... 99 6.1.4 Revisorn och revisionsbyrån oberoende variabler... 101 6.2 Bivariat analys... 103 6.2.1 Chi-två test... 104 6.2.2 T-test... 105 6.2.3 Korrelationsanalys Spearmans rho... 109 6.3 Multivariat analys... 111 6.3.1 Multikollinearitet... 111 6.3.2 Multipel linjär regressionsanalys... 112 6.3.3 Binär logistisk regression... 116 6.3.4 Förändringsvariabler... 119 6.3.5 Modererande variabler... 120 6.3.6 Sammanfattning av testerna... 121 7. Analys... 122 7.1 Den orena revisionsberättelsen beroende variabel... 122 7.2 Hypotesprövning... 122 7.2.1 Styrelsens storlek... 123 7.2.2 Könsmångfald i styrelsen... 125 7.2.3 Styrelsens erfarenhet... 128 7.2.4 Aktiebolagets storlek... 129 7.2.5 Aktiebolagets skuldsättningsgrad... 132 7.2.6 Aktiebolagets lönsamhet... 134 7.2.7 Aktiebolagets branschtillhörighet... 137 8
7.2.8 Revisionsarvode och övrigt arvode... 140 7.2.9 Revisionsbyråns storlek... 142 7.2.10 Revisorns kön... 146 7.2.11 Revisorns kompetens... 148 7.2.12 Sammanfattning av hypotesprövningar... 151 8. Slutsatser... 154 8.1 Slutsatser... 154 8.2 Praktiskt bidrag... 156 8.3 Teoretiskt bidrag... 157 8.4 Förslag till fortsatt forskning... 158 Källförteckning... 160 Bilaga 1 Intervju med Michael Brunosson, KPMG... 169 Bilaga 2 Ren revisionsberättelse... 174 Bilaga 3 Oren revisionsberättelse, allvarlighetsgrad 1... 175 Bilaga 4 Oren revisionsberättelse, allvarlighetsgrad 2... 176 Bilaga 5 Oren revisionsberättelse, allvarlighetsgrad 3... 177 Bilaga 6 SNI-koder 2007... 178 Bilaga 7 Styrelsens storlek mot allvarlighetsskalan... 179 Bilaga 8 Spearmans rho... 179 Bilaga 10 - Modererande variabler... 182 Bilaga 11 Sammanfattning av testerna... 183 9
Figurförteckning Figur 1: Orsak till en oren revisionsberättelse... 16 Figur 2: Uppsatsens fortsatta disposition... 21 Figur 3: Allvarlighetsskalan... 30 Figur 4: Teoretisk modell Styrelsens, aktiebolagets och revisorns påverkan... 37 Figur 5: Grad av måluppfyllelse i förhållande till styrelsens storlek... 41 Figur 6: Grad av måluppfyllelse i förhållande till andelen kvinnliga styrelsemedlemmar... 45 Figur 7: Utökad teoretisk modell Styrelsens, aktiebolagets och revisorns påverkan... 70 Figur 8: Utökad teoretisk modell - Resultatet av våra hypotesprövningar... 153 Tabellförteckning Tabell 1: Jämförelse mellan kvinnliga och manliga revisorer... 66 Tabell 2: Operationalisering av oberoende faktorer... 91 Tabell 3: Ren och oren revisionsberättelse... 97 Tabell 4: Allvarlighetsskalan... 97 Tabell 5: Styrelsens oberoende variabler... 98 Tabell 6: Styrelsens storlek... 98 Tabell 7: Aktiebolagets oberoende variabler... 100 Tabell 8: Årets resultat 09... 100 Tabell 9: Revisionsarvode och övrigt arvode... 101 Tabell 10: Revisionsbyråns storlek... 102 Tabell 11: Revisorns kön... 102 Tabell 12: Revisorns titel... 102 Tabell 13: Revisorns ålder... 103 Tabell 14: Sammanfattning av t-test... 107 Tabell 15: Multipel linjär regressionsanalys... 114 10
Tabell 16: Binär logistisk regression... 117 Tabell 17: Styrelsens storlek mot allvarlighetsskalan... 179 Tabell 18: Spearmans rho korrelationsanalys... 179 Tabell 19: Förändringsvariabler i en binär logistisk regression... 181 Tabell 20: Modererande variabler i en multipel linjär regressionsanalys... 182 11
1. Inledning U ppsatsens första kapitel inleds med en bakgrund om redovisning och revision, där revisorns slutgiltiga mål är att upprätta en revisionsberättelse Vid väsentliga fel i bolagets redovisning och/eller förvaltning ska revisorn avge en oren revisionsberättelse. I den efterföljande problemdiskussionen behandlas uppsatsens problem, orena revisionsberättelser, och dess praktiska samt teoretiska relevans klargörs. Problemdiskussionen mynnar slutligen ut i en problemformulering. Avslutningsvis presenteras uppsatsens syfte och fortsatta disposition. 1.1 Bakgrund Den äldsta kända privata revisionsberättelsen i Sverige är från år 1652, då ägarna av Tjärhandelskompaniet valde sex personer för att granska företagets förvaltning (Cassel, 1996, s 88). I Sverige började revision utföras redan under 1600-talet till följd av att komplexiteten i den svenska handeln hade ökat. För handelsmännen var det inte fördelaktigt att personligen engagera sig i de detaljerade räkenskaperna utan det överläts istället till vissa förtroendevalda (Cassel, 1996). I 1895 års svenska aktiebolagslag infördes regler om revision för första gången (Svanström, 2008). I lagen ställdes det krav på att samtliga aktiebolag skulle utse minst en revisor, vilken valdes av ägarna på bolagsstämman (Wallerstedt, 2001). Det betonades dock inte några krav på revisorns kompetens förrän aktiebolagslagen reviderades och åter trädde i kraft 1944 (Svanström, 2008). Svenska aktiebolag är för varje räkenskapsår skyldiga att avsluta bokföringen genom att upprätta en årsredovisning med undantag för mindre aktiebolag 1 som tillåts upprätta ett 1 Mindre bolag: bolag som inte uppfyller mer än ett av följande villkor för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren: medelantalet anställda uppgår till mer än 50, redovisad balansomslutning uppgår till mer än 40 miljoner kronor, redovisad nettoomsättning uppgår till mer än 80 miljoner kronor (ÅRL 1:3 p. 4-5). 12
årsbokslut (BFL 6:1, 6:3). En årsredovisning ska innehålla en balansräkning, resultaträkning, förvaltningsberättelse och noter. I större bolag ska även en kassaflödesanalys ingå (ÅRL 2:1). Årsredovisningen ska därefter skrivas under av samtliga styrelseledamöter samt verkställande direktör, om sådan finns (ÅRL 2:7). Bolagets redovisning syftar till att ge ägare och övriga intressenter, såsom finansiärer, leverantörer, kunder och anställda, betydelsefull information, vilken kan användas som beslutsunderlag vid bedömning av bolagets situation (Öhman, 2004). Med anledning av att intressenterna har begränsad insyn i bolagets verksamhet är det inte möjligt för intressenterna att veta om redovisningsinformationen är sanningsenlig. Det uppstår härmed ett behov av att informationen kvalitetssäkras och här fyller revisorn en viktig funktion (Chow, 1982; DeJong & Smith, 1984; Eilifsen & Messier Jr, 2006; Svanström, 2008). Enligt ABL 9:3 och RevL 5 har revisorn till uppgift att i enlighet med god revisionssed granska bolagets årsredovisning, bokföring samt styrelseledamöternas och den verkställande direktörens förvaltning. Det slutgiltiga målet för revisionen är enligt RS 200 2SE revisionsberättelsen, vilken är den enda årliga offentliga rapport som revisorn lämnar (Far Förlag, 2006). Om revisorn inte har något att anmärka på det reviderade bolaget upprättas en revisionsberättelse enligt standardutformningen i RS 709, en så kallad ren revisionsberättelse. En ren revisionsberättelse ses som en kvalitetsstämpel av den finansiella information som bolaget lämnar ut, eftersom en revisor har granskat och godkänt informationen. Motsatsvis ska en oren revisionsberättelse utfärdas om revisorn upptäcker att bolaget väsentligt avviker från lag och god redovisningssed (Svanström, 2004). Den orena revisionsberättelsen kan innehålla olika anmärkningar, vilka klassificeras i en allvarlighetsskala. Försent betalda eller obetalda skatter och avgifter är, enligt Brunosson (2011), den vanligaste anmärkningen samt en av de mildaste som ett bolag kan erhålla. Den allvarligaste anmärkningen är antingen att revisorn avstyrker balans- och/eller resultaträkningen (fel i redovisningen) eller avstyrker styrelseledamöternas och/eller den verkställande direktörens ansvarsfrihet (fel i förvaltningen) (Brunosson, 2011). Med avseende på de olika anmärkningarna är en intressant aspekt vad det är som påverkar att bolag erhåller revisionsberättelser med 13
anmärkningar. Det kan därför vara av intresse att undersöka och ge en förklaring till varför bolag erhåller orena revisionsberättelser. Revisorns kvalitetssäkring av bolagets redovisning och förvaltning är fördelaktig för intressenterna oavsett om det är en ren eller oren revisionsberättelse som utfärdas, förutsatt att revisorn avger en ren respektive oren revisionsberättelse när det är befogat. Den rena revisionsberättelsen bidrar till att intressenterna känner ökad trygghet medan den orena revisionsberättelsen gör intressenterna uppmärksamma på bolagets väsentliga felaktigheter. Den kvalitetssäkrade informationen underlättar därmed för intressenterna att göra mer ändamålsenliga affärer. Med anledning av att intressenterna i större utsträckning kan förlita sig på bolagets information bidrar revisorns arbete även till ökat förtroendet mellan bolaget och intressenterna (Eilifsen & Messier Jr, 2006; van der Plaats, 2000; Öhman, 2004). Om intressenterna däremot tvivlar på att revisorn kommer att kvalitetssäkra informationen korrekt försvårar det för revisorn att uppfylla sin roll (Gavious, 2007). Samtidigt blir det svårare för intressenterna att fatta gynnsamma beslut, eftersom de inte litar på den informationen som revisorn har till uppgift att kvalitetssäkra. Efter ett flertal internationella bolagsskandaler, såsom Enron och WorldCom, där revisorerna har kritiserats för att inte ha varnat intressenterna i tid, har marknadens förtroende för revisorerna försvagats och revisorsprofessionens rykte skadats (Gavious, 2007; Unerman & O Dwyer, 2004). Även i Sverige har det förekommit ett antal bolagsskandaler, där revisorernas arbete har ifrågasatts. Det senaste fallet är HQ Bank där revisorn anmäldes av Finansinspektionen (FI) till Revisorsnämnden för utredning då han lämnat en ren revisionsberättelse. Ett flertal faktorer i FI:s utredning pekar dock på att revisionsberättelsen borde ha varit oren (Håkansson & Jäderlund, 2010). 1.2 Problemdiskussion Idag är revisorernas roll under pågående debatt och revisionsbranschen står inför förändringar. Efter rådande finanskris i kombination med att revisorerna anklagas för att inte alltid ha slagit larm vid inträffade bolagsskandaler har EU-kommissionen 14
upprättat EU Green Paper. I Green Paper efterfrågas bland annat en mer utförlig och informationsrik revisionsberättelse för att intressenterna ska kunna få ett bättre beslutsunderlag (Brännström, 2010a; Brännström, 2010b; Bäckström & Brännström, 2010). Rapporteringen om revisionen är av stor betydelse för intressenterna, då de har begränsad insyn i bolaget (Humphrey et al, 2009; Koh & Woo, 1998; Öhman, 2004). Bristfällig och begränsad information kan leda till att intressenterna ingår oekonomiska affärer med bolagets representanter (DeJong & Smith, 1984). För att underlätta för intressenterna att fatta mer gynnsamma beslut kan det således finnas ett behov av mer kompletterande information utöver revisionsberättelsen. Det kan vara värdefullt för intressenterna att få information om vad som påverkar att bolag erhåller orena revisionsberättelser, eftersom intressenterna då kan göra en mer fullständig bedömning av bolaget och därigenom minska riskerna vid ingående av avtal. Informationen kan även vara relevant för ledning och ägare i bolag i deras försök att motverka att orena revisionsberättelser erhålls. Ur ett teoretiskt perspektiv är det av betydelse att få kunskap om vad som påverkar orena revisionsberättelser. Om vi inte får klarhet i vad som påverkar orena revisionsberättelser blir det svårare att förstå vad som påverkar ledningens eller ägarens incitament att redovisa korrekt. Med hänsyn till inträffade bolagsskandaler där orena revisionsberättelser borde ha lämnats istället för rena, precis som i HQ Banks fall, tillsammans med debatten om utvecklandet av revisorns rapportering kan revisionsberättelsen i allmänhet och den orena i synnerhet ses som ett högst aktuellt område. En ren revisionsberättelse är en bekräftelse på att informationen i ett aktiebolags årsredovisning är trovärdig medan en oren revisionsberättelse ger en tydlig indikation på att något i aktiebolaget inte stämmer (Cassel, 1996; Chan & Walters, 1996 återgiven av Hua, 1997 2 ). Den orena revisionsberättelsen blir därför en följd av att det förekommer väsentliga fel i aktiebolagets redovisning och/eller förvaltning. 2 Hua (1997) återberättar Chan & Walters (1996) artikel Qualified Audit Reports and Costly Contracting publicerad i Asia Pacific Journal of Management, vol. 13, no. 1, pp. 37-63. 15
Väsentliga fel i redovisning och/eller förvaltning Oren revisionsberättelse Figur 1: Orsak till en oren revisionsberättelse Vid väsentliga fel är det, enligt Watts & Zimmerman (1986), av stor vikt att revisorn har kompetens och agerar oberoende mot klienten för att kunna upptäcka och även rapportera felen i form av en anmärkning i revisionsberättelsen. Med hänsyn till att vi är intresserade av att ge en förklaring till orena revisionsberättelser har vi utifrån olika teorier uppmärksammat flera potentiella förklaringar till varför svenska aktiebolag erhåller orena revisionsberättelser. Till följd av att det är i aktiebolaget som felen i redovisningen och/eller förvaltningen uppkommer kan det argumenteras för att aktiebolaget genom ledning eller ägare har en påverkan på orena revisionsberättelser. Enligt positiv redovisningsteori har ledningen, i ett bolag där ägandet är separerat från kontrollen, incitament till att manipulera redovisningen för egen vinning när de drivs av resultatbaserade kontrakt (Watts & Zimmerman, 1986). Manipuleringen kan även vara ett försök i att säkra aktiebolagets överlevnad när den ekonomiska situationen inte är tillfredsställande. I Sverige skiljer sig dock ägarstrukturen från agentteorins utgångspunkt, då majoriteten av de svenska aktiebolagen är mindre bolag där ägare och ledning i regel är samma person. Även i ägarledda bolag kan det dock uppkomma felaktigheter, då ägarna likt ledningen kan försköna redovisningen för att maximera sin egen nytta på intressenternas bekostnad. En annan aktör som kan påverka revisionsberättelsens utfall är styrelsen som enligt ABL 8:4 svarar för bolagets organisation och förvaltning samt att bolagets ekonomiska situation kontrolleras på ett tillförlitligt sätt. Styrelsens ansvar enligt ABL 8:4 överensstämmer med agentteorins förespråkanden om styrelsens roll. Enligt agentteorin 16
ska styrelsen kontrollera ledningen alternativt ägaren och därigenom förhindra att felaktigheter i redovisningen och förvaltningen uppkommer. Förutom att styrelsen betraktas som ett kontrollerande organ ska styrelsen i enlighet med resursberoendeteorin agera som förmedlare mellan bolaget och omgivningen. Med hjälp av styrelsen kan bolaget enligt Pfeffer & Salancik (2003) få tillgång till kritiska resurser, vilket medför att bolagets ekonomiska situation förbättras. Ledningens eller ägarens incitament att manipulera redovisningen, i syfte att uppvisa en bättre ekonomisk ställning kan således minska. Till följd av det minskar risken för felaktigheter i redovisningen och förvaltningen och därmed även risken för att aktiebolaget erhåller en oren revisionsberättelse. Hur bra styrelsen presterar sina uppgifter kan bero på styrelsens sammansättning. En grupp som präglas av mångfald besitter enligt Group Effectiviness Theory fler färdigheter, erfarenheter och perspektiv, vilket ökar styrelsens problemlösningsförmåga (Ruigrok et al, 2006). Baserat på styrelsens sammansättning har flera forskare undersökt vilken inverkan styrelsen har på bolagets prestation, exempelvis Carter et al (2003), Eisenberg et al (1998), Erhardt et al (2003), Mak & Kusnadi (2004) och Yermack (1996). Utifrån deras resultat har styrelsens sammansättning en tydlig påverkan på prestationen, vilket stärker vårt antagande om att styrelsen har en koppling till orena revisionsberättelser. Med tanke på att en av de allvarligaste anmärkningarna i revisionsberättelsen är att styrelsemedlemmarnas ansvarsfrihet inte beviljas finns det ytterligare skäl att anta att styrelsen till viss del har en påverkan på huruvida bolaget erhåller en oren revisionsberättelse eller inte. Revisionsberättelsens utfall kan även påverkas av revisionsbyrån och vilken revisor som reviderar aktiebolaget, då det enligt Anderson-Gough et al (2005), Gold et al, 2009, Jonnergård & Stafsudd (2009) och Lennox (1999a) skiljer på kompetens, agerande och revisionskvalitet bland revisorer. Först och främst ska revisorn ha förmåga att upptäcka väsentliga fel i redovisningen och förvaltningen. Därefter måste överträdelsen rapporteras vilket, enligt agentteorin, kan försvåras på grund av det ekonomiska förhållandet mellan revisorn och klienten. Med anledning av att revisorn betalas av klienten finns det en risk att ett ekonomiskt beroende uppstår till klienten, vilket kan 17
medföra att revisorns oberoende försvagas och därmed viljan att motsäga sig felaktigheter (Gavious 2007; Öhman, 2004). Det agentteoretiska perspektivet har uppvisats i praktiken då revisorn i HQ-bank antingen missade viktiga överträdelser i redovisningen eller valde att inte rapportera. Den första uppsatsen, som vi har funnit, som har studerat förekomsten av orena revisionsberättelser i svenska aktiebolag är skriven av Hasselberg & Kehrer (1995a). Innan studien genomfördes uppskattade de tillsammans med revisorer och jurister, att andelen orena revisionsberättelser 1992 uppgick till mellan tre och fem procent. Den uppskattade andelen blev dock högre än förväntat, då den uppgick till 12,5 procent (Hasselberg & Kehrer, 1995b). I uppsatsen utgick Hasselberg & Kehrer (1995a) från en femgradig allvarlighetsskala som klassificerar den orena revisionsberättelsens anmärkningar. Med anledning av att majoriteten av anmärkningarna i Hasselberg & Kehrers (1995a) uppsats hamnade i den mildaste graden av allvarlighet valde Laudon och Persson (2004) att utöka allvarlighetsskalan till sju steg. De mildaste anmärkningarna delades upp i tre kategorier; förbrukat eget kapital, avvikelse från god redovisningssed samt försent eller obetalda skatter och avgifter, där andelen anmärkningar för förbrukat eget kapital var högst (Laudon & Persson, 2004). Ett flertal uppsatser har därefter behandlat sambandet mellan olika faktorer och orena revisionsberättelser (Bruzelli & Wahlberg, 2008; Börjesson et al, 2005; Celik et al, 2010; Spjuth och Ulfhielm, 2008). Det har påträffats samband mellan orena revisionsberättelser och variabler såsom aktiebolagets storlek, skuldsättningsgrad, soliditet och lönsamhet. Beträffande aktiebolagets storlek är det mer sannolikt att mindre aktiebolag erhåller fler orena revisionsberättelser än större aktiebolag. Det negativa sambandet överensstämmer med såväl nationella som internationella studier (Chan & Walter, 1996 återgiven av Hua, 1997; Chow & Rice, 1982; Gul et al, 1992; 1997; Hudaib & Cooke, 2005; Laitinen & Laitinen, 1998; Lennox, 1999c; Sundberg, 2004). Större bolag har, enligt Ireland (2003) en större andel tillgångar än mindre bolag, vilket bidrar till att större bolag har bättre förutsättningar att upprätta interna kontrolloch redovisningssystem av högre kvalitet. Även för bolag med hög skuldsättning eller låg lönsamhet ökar risken att erhålla en revisionsberättelse med anmärkningar, vilket 18
flera forskare har poängterat (Chan & Walter, 1996 återgiven av Hua, 1997; Doumpos et al, 2003; Gagnis et al, 2007; Ireland, 2003; Laitinen & Laitinen, 1998; Lennox, 1999c; Sundgren, 1998). Ledningen eller ägaren i ett bolag med hög skuldsättningsgrad eller låg lönsamhet får enligt Ireland (2003) ökade incitament till att försköna redovisningen i syfte att uppvisa en bättre ekonomisk ställning. Irelands (2003) förklaring är förenlig med vår potentiella förklaring beträffande bolagets påverkan, vilken finner stöd i positiv redovisningsteori. Som framkommer i tidigare empiriska studier har inte styrelsens påverkan på orena revisionsberättelser undersökts, vilket medför att vår potentiella, teoretiska förklaring beträffande styrelsen är outforskad. De tidigare studierna har främst behandlat faktorer som är förknippade med aktiebolaget och revisorn, vilket kan ha begränsat studiernas resultat. Då styrelsen är den aktör som har det yttersta ansvaret för bolagets förvaltning och redovisning samt är en betydelsefull förmedlare av resurser till bolaget kan det utifrån tillämpliga teorier argumenteras för att styrelsen har ett förklaringsvärde till orena revisionsberättelser. Som nämndes i problemdiskussionens inledning har revisorer vid inträffade bolagsskandaler fått stå i centrum och erhållit kritik för deras granskningar. Kritiken mot revisorerna i kombination med den pågående debatten om revisionsberättelsens utformning bidrar till att intressenterna både får tvivelaktig och begränsad information om aktiebolaget. Genom att undersöka vilken påverkan olika faktorer har på aktiebolag som erhåller orena revisionsberättelser kan intressenter få en tydligare bild av vilka riskfaktorer som finns hos aktiebolagen. Intressenterna får därmed en bättre grund till sina beslutsfattanden, exempelvis kan kreditgivare och leverantörer med hjälp av riskfaktorerna komplettera sina bedömningar av aktiebolaget då de ska ingå affärsmässiga avtal. Dessutom kan vår studie bidra till att intressenterna får en ökad förståelse till varför svenska aktiebolag erhåller orena revisionsberättelser. Förutom intressenterna kan även ledningen och ägarna i aktiebolag få nytta av vår studie. Våra eventuellt upptäckta riskfaktorer skulle kunna bidra med nya infallsvinklar 19
och upplysningar till ledningen och ägarna beträffande styrelsens sammansättning, aktiebolagets ekonomiska situation och val av revisor. 1.3 Problemformulering Varför erhåller svenska aktiebolag orena revisionsberättelser? 1.4 Syfte Syftet med vår studie är att ge en förklaring till varför svenska aktiebolag erhåller orena revisionsberättelser. De orena revisionsberättelserna studeras både med och utan hänsyn till de olika anmärkningarnas grad av allvarlighet. 20
1.5 Uppsatsens fortsatta disposition Figur 2: Uppsatsens fortsatta disposition 21
2. Uppsatsens metod K apitlet inleds med en diskussion om vilken forskningsansats och kunskapssyn som är lämplig för att undersöka vårt problem och realisera vårt syfte. Därefter motiveras vårt val av relevanta teorier och slutligen presenteras en källkritik. 2.1 Val av forskningsansats Syftet med vår studie är att ge en förklaring till varför svenska aktiebolag erhåller orena revisionsberättelser. De orena revisionsberättelserna studeras både med och utan hänsyn till de olika anmärkningarnas grad av allvarlighet. Det finns tidigare forskning som redan har behandlat vilken påverkan faktorer förknippade med bolaget och revisorn har på orena revisionsberättelser. Beträffande styrelsen finns det en del forskning som har studerat vilken effekt styrelsens sammansättning har på bolagets prestation. Till följd av att det både finns teori som berör och kan appliceras på vårt problem har vi i vår studie valt att utgå från de befintliga teorierna. Med utgångspunkt i den deduktiva forskningsansatsen har vi upprättat hypoteser och utformat teoretiska modeller utifrån tillämpliga teorier. Hypoteserna har därefter prövats empiriskt och resultatet har utgjort underlag för analysen, där vi har utrett om huruvida faktorerna uppvisar samband med orena revisionsberättelser eller inte. Målsättningen är att resultatet från våra hypotesprövningar ska möjliggöra för oss att förklara varför svenska aktiebolag erhåller orena revisionsberättelser. En begränsning med den deduktiva ansatsen är dock att när vi utgår från befintliga teorier uppkommer risken att vi inriktar oss för mycket på vad teorierna har uppmärksammat och missar intressanta iakttagelser som teorierna inte har belyst. Det är något som vi får beakta genomgående i vår studie. En positiv aspekt med den deduktiva ansatsen är, enligt Patel & Davidson (2003), att objektiviteten i forskningen ökar. Med hänsyn till att vi har utgått från befintliga teorier riskerar vår studie i mindre utsträckning att påverkas av våra egna värderingar. Ett alternativ till deduktiv ansats är den induktiva forskningsansatsen, vilken innebär att forskaren utgår från insamlat empiriskt material för att formulera en teori (Bryman & Bell, 2005). En nackdel med den induktiva ansatsen är enligt Patel & Davidson (2003) att det är svårt att uttala sig om den formulerade teorins generalitet då den grundar sig 22
på ett empiriskt material som gäller för ett speciellt område eller situation. Med anledning av att vi strävar efter att ge en förklaring till varför svenska aktiebolag erhåller orena revisionsberättelser vill vi kunna generalisera vårt resultat till populationen. Den induktiva ansatsen kan därmed ses som mindre lämplig i vår studie. Då det redan finns befintlig kunskap om samband mellan faktorer och orena revisionsberättelser som har använts vid upprättandet av våra hypoteser skapade det mer gynnsamma förutsättningar för oss att välja den deduktiva ansatsen framför den induktiva. 2.2 Val av kunskapssyn Vår målsättning är att förklara varför svenska aktiebolag erhåller orena revisionsberättelser. För att förverkliga vårt syfte har vi utifrån hypotesprövningar studerat vilken påverkan olika faktorer har på orena revisionsberättelser. Vår studie har präglats av den positivistiska kunskapssynen, vilken syftar till att ge en förklaring av studieobjektet, i vårt fall den orena revisionsberättelsen. Enligt Bryman & Bell (2005) är det möjligt att förklara en företeelse genom att pröva hypoteser, som har härletts utifrån teorier, med hjälp av insamlat empiriskt material och därigenom generalisera resultatet. Ett sådant tillvägagångssätt har således varit lämpligt när vi har studerat orena revisionsberättelser, då vi har utgått från befintliga teorier och strävat efter att generalisera vårt resultat. 2.3 Teorival Den teoretiska referensramen i vår studie grundar sig huvudsakligen på agentteorin, resursberoendeteorin och intressentteorin. Förutom ovannämnda teorier har vi även valt att komplettera med andra tillämpliga teorier och vetenskapliga artiklar vid underbyggandet av våra hypoteser. Genom att utifrån ett teoretiskt perspektiv förklara vilken påverkan de tre aktörerna, styrelsen, aktiebolaget och revisorn, har på revisionsberättelsens utfall har det möjliggjort för oss att finna faktorer som eventuellt har ett samband med orena revisionsberättelser. 23
Agentteorin har varit användbar i vår studie för att beskriva behovet av revision, vilken nytta som revisorn tillför samt vilka problem som kan förknippas med revisorns fullföljande av sitt uppdrag. Utifrån agentteorin har det även varit möjligt att förklara vilken roll styrelsen har i bolaget. Resursberoendeteorin har använts främst för att förklara styrelsens roll och vilka effekter styrelsen kan ha på bolagets förvaltning och ekonomiska situation. Vidare har vi använt intressentteorin i syfte att förklara vilken betydelse intressenterna har för bolaget och hur aktiebolaget genom ledningen eller ägaren kan agera för att få tillgång till intressenternas resurser. Behovet av revision kan även förklaras av intressentteorin eftersom intressenterna använder bolagets redovisningsinformation som beslutsunderlag vid ingående av affärsmässiga avtal. För att härleda våra hypoteser har vi använt ytterligare teorier såsom positiv redovisningsteori och Group Effectiveness Theory samt vetenskapliga artiklar. Teorierna syftar till att stärka vilka faktorer som eventuellt har ett samband med orena revisionsberättelser. Vissa av de vetenskapliga artiklarna är empiriska undersökningar som har studerat tänkbara faktorer och dess samband med orena revisionsberättelser. Andra vetenskapliga artiklar behandlar faktorerna mer generellt utan anknytning till orena revisionsberättelser, till exempel styrelsens storlek, könsmångfald i styrelsen och revisorns kön. Vi har därför utvecklat egna resonemang som kan appliceras på orena revisionsberättelser. 2.4 Källkritik Under hela vårt uppsatsskrivande har vi försökt att reflektera över våra källor och bedöma om de är lämpliga att inkludera i vår studie. I inledningskapitlet har vi bland annat valt att använda debattartiklar från Fars hemsida och tidskriften Balans samt FI:s utredning beträffande HQ:s revisor, i syfte att presentera problemområdets aktualitet. Informationen från källorna ovan har vi bedömt som acceptabla, eftersom vi endast har använt information för att introducera studieobjektet orena revisionsberättelser och inte som underlag i teorikapitlet. I de kapitlen som utgörs av uppsatsens metod och empirisk metod har vi valt att använda metodböcker, där texten är professionellt skriven och uppvisar tillförlitlighet. 24
Vi har prioriterat böcker som är fullständiga och tillräckligt fördjupade för att få en bra grundläggande förståelse. Dessutom har vi studerat vad andra studenter har tillämpat för böcker, eftersom böcker som har använts av flera studenter kan bedömas som relevanta. Vår teoretiska referensram baseras huvudsakligen på vetenskapliga artiklar och böcker som är skrivna av grundarna av våra valda teorier. Exempelvis har vi utgått från Jensen & Mecklings (1976) artikel för agentteorin, Pfeffer & Salanciks (2003) bok för resursberoendeteorin samt Watts & Zimmermans (1986) bok för positiv redovisningsteori. Med tanke på att texterna är skrivna av grundarna och att texterna uppvisar en helhetsbild upplevs källorna som tillförlitliga. De vetenskapliga artiklarna har granskats av sakkunniga personer, vilket stärker innehållets trovärdighet. Vid val av lämpliga vetenskapliga artiklar har vi tagit hänsyn till om artiklarna är citerade av många andra forskare samt om de används av forskare och studenter som har undersökt orena revisionsberättelser. Genomgående i vår uppsats har vi refererat till tidigare uppsatser som har behandlat orena revisionsberättelser. Främst återfinns de i vårt inledningskapitel, teoretiska referensram, empiriska metod och analys. Vi har förhållit oss kritiska när vi har bedömt deras hypoteser, operationalisering och resultat. Deras resonemang och tillvägagångssätt har gett oss nya infallsvinklar och möjlighet till fördjupade studier. Då det är uppsatser som har studerat samma problem som vi är det relevant att referera till dem vid lämpliga tillfällen. 25
3. Revisionsberättelsen I det här kapitlet tydliggörs revisionsberättelsens innebörd, utformning och anmärkningar grundat på lagar, redovisningsrekommendationer och en expertintervju med en auktoriserad revisor och redovisningskonsult. Det centrala i kapitlet är att göra läsaren uppmärksam på vilka olika anmärkningar en oren revisionsberättelse kan vara behäftad med. Kapitlet sammanfattas med en modell av en allvarlighetsskala, där de olika anmärkningarna rangordnas baserat på grad av allvarlighet. 3.1 Revisionsberättelsens innebörd och utformning Den enda årliga offentliga rapport som revisorn avger är som tidigare nämnts revisionsberättelsen (FAR Förlag, 2006). Aktiebolag fick fram till november 2010 inte ge ut sin årsredovisning utan att den innehöll en revisionsberättelse. I och med revisionspliktens avskaffande är det inte längre tvingande för vissa mindre bolag 3 att bli reviderade och revisionsberättelsen behöver därmed inte inkluderas i de mindre bolagens årsredovisningar. För att få en bättre förståelse för den orena revisionsberättelsens innebörd och olika anmärkningar valde vi att genomföra en expertintervju med Michael Brunosson, som är auktoriserad revisor och redovisningskonsult på KPMG (se bilaga 1). Enligt ABL 9:32 33 ska revisionsberättelsen innehålla uttalanden om huruvida: bolagsstämman bör fastställa balans- och resultaträkningen, bolagsstämman bör besluta om bolagets vinst eller förlust ska disponeras enligt förslaget i förvaltningsberättelsen, styrelseledamöterna och den verkställande direktören bör beviljas ansvarsfrihet gentemot bolaget. Om en styrelseledamot eller den verkställande direktören har gjort sig skyldig till en försummelse som kan förorsaka ersättningsskyldighet eller 3 Enligt Bolagsverket (2010) behöver aktiebolag inte bli reviderade av en revisor om de inte uppfyller minst två av följande krav; fler än 3 anställda, mer än 1,5 miljoner kronor i balansomslutning eller mer än 3 miljoner kronor i nettoomsättning. 26
på något annat sätt handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen ska revisorn anmärka det i revisionsberättelsen. Enligt RS 200 8 ska en revision genomföras så att revisorn kan uttala sig med hög, men inte absolut säkerhet att det inte förekommer några väsentliga felaktigheter i bolagets årsredovisning. En revisionsberättelse som är upprättad enligt standardutformningen kan därför aldrig vara en garanti på att allt står rätt till i ett bolag (Far Förlag, 2006). Med hänsyn till revisionsuppdragets ekonomiska och tidsmässiga begränsningar är det inte möjligt för en revisor att upptäcka samtliga felaktigheter (Öhman, 2004). En acceptabel väsentlighetsnivå kan beskrivas som den avvikelse i redovisningen som revisorn kan acceptera utan att en oren revisionsberättelse behöver utfärdas. Om de noterade avvikelserna överstiger den acceptabla nivån måste revisorn enligt Carrington (2010) påtala för klientens styrelse att rätta till de väsentliga felen och i värsta fall överväga att upprätta en oren revisionsberättelse. Enligt Brunosson (2011) är det möjligt för bolaget att rätta till vissa felaktigheter och därmed undvika att få anmärkningar i revisionsberättelsen. Om bolaget till exempel har missat att ta upp en post i balansräkningen kan bolaget rätta till det. För sent betalda eller obetalda skatter och avgifter är däremot, enligt Brunosson (2011), svårt att rätta till i efterhand och försummelsen noteras därför som en särskild upplysning i slutet av revisionsberättelsen. Ett exempel som innebär fel i bolagets förvaltning är om den verkställande direktören har tagit ett lån i bolaget, vilket enligt ABL 21:1 är förbjudet, och lånet har medfört bolaget väsentlig ekonomisk skada. Ansvarsfriheten för den verkställande direktören kan på så sätt avstyrkas. Vid händelse av att den verkställande direktören återbetalar lånet till bolaget före årets slut och bolaget därmed inte lider någon ekonomisk skada blir det likväl en oren revisionsberättelse (Brunosson, 2011). Ansvarsfriheten behöver dock inte avstyrkas utan den verkställande direktörens agerande kan delges som en särskild upplysning. 27
3.2 Allvarlighetsskalan Det finns olika typer av felaktigheter och brister i bolagets redovisning och förvaltning, som dessutom är olika allvarliga. En standardutformad revisionsberättelse innehåller inga anmärkningar eller upplysningar och räknas som en ren revisionsberättelse, se bilaga 2. Det finns dock påpekande till styrelse och verkställande direktör som inte är lika allvarliga att de behöver hamna i revisionsberättelsen (Far Förlag, 2006). Revisorn kan då lämna en erinran till styrelsen och denna erinran kan ses som en varning. Om bolaget inte rättar till de påpekade bristerna kan följden bli en oren revisionsberättelse (Carrington, 2010). När en revisor ska avge en revisionsberättelse som avviker från standardutformningen finns det två alternativ att välja mellan, enligt nedanstående rekommendation, RS 709. Antingen lämnar revisorn en särskild upplysning eller en anmärkning. I båda fallen räknas det som en oren revisionsberättelse, men en anmärkning är av allvarligare art. Anmärkningar och upplysningar står i kursiv stil för att underlätta för läsaren att observera skillnaden mellan en ren och en oren revisionsberättelse (Far Förlag, 2006). Enligt RS 709 29SE anses en revisionsberättelse avvika från standardutformningen i följande fem situationer: Förhållanden som enligt revisorns bedömning inte påverkar något av hans eller hennes uttalanden a. särskilda upplysningar till tredje man, b. anmärkning på att skyldigheterna enligt skattebetalningslagen samt lagen om punktskatter och prisregleringsavgifter enligt uppräkningen i 9 kap. 34 aktiebolagslagen inte har fullgjorts. Förhållanden som enligt revisorns bedömning påverkar något av hans eller hennes uttalanden a. anmärkning på förhållanden som medför att revisorn gör ett eller flera uttalanden med reservation, b. anmärkning på eller upplysning om förhållanden som medför att revisorn avstår från att uttala sig eller c. anmärkning på förhållanden som medför att revisorn gör ett eller flera uttalanden med avvikande mening (RS 709 29SE). 28
Tidigare uppsatser har upprättat olika allvarlighetsskalor beträffande de anmärkningar som en oren revisionsberättelse kan inneha. Hasselberg & Kehrer (1995a) upprättades en allvarlighetsskala, vilken baserades på professor Ulf Gometz skala som publicerades i tredje numret av Balans 1991. Laudon & Persson (2004) har därefter vidareutvecklat Hasselberg & Kehrers (1995a) allvarlighetsskala och Laudon & Perssons (2004) allvarlighetsskala presenteras nedan: 1. Avstyrka beviljande av ansvarsfrihet, 2. Avstyrka resultaträkning/balansräkning/vinstdisposition eller någon av dessa, 3. Varken till- eller avstyrka/ ej tillstyrka beviljande av ansvarsfrihet, 4. Varken till- eller avstyrka/ej tillstyrka resultaträkningen/ balansräkningen/ vinstdispositionen eller någon av dessa, 5. Eget kapital förbrukat eller understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet, ABL 13 kap, 6. Anmärkning/upplysning/erinring eller avvikelse från god redovisningssed, 7. För sent eller ej betalda skatter och avgifter. (Laudon & Persson, 2004) Tillsammans med Brunosson (2011) diskuterade vi tillämpbarheten av Laudon & Perssons (2004) allvarlighetsskala. Enligt Brunosson (2011) använder KPMG inte någon officiell allvarlighetsskala utan revisorerna rådfrågar sina kollegor eller revisionsbyråns juridiska enhet när det finns risk att anmärkningar ska avges. Brunosson (2011) menar att samtliga sju kategorier i Laudon & Perssons (2004) allvarlighetsskala räknas som orena, men att den sjätte och sjunde kategorin klassas som upplysningar istället för anmärkningar. Den första och andra anmärkningen anser Brunosson (2011) är lika allvarliga och tycker inte att de ska rangordnas efter varandra. Avstyrkande av balans- och/eller resultaträkning alternativt ansvarsfrihet tycker Brunosson (2011) är de allvarligaste anmärkningarna medan försent betalda eller obetalda skatter och avgifter är minst allvarligt. Skatter och avgifter är förmodligen den orenhet som är enklast att rätta till, därefter blir det svårare ju allvarligare anmärkning bolaget får (Brunosson, 2011). Utifrån tidigare allvarlighetsskalor i uppsatser, rekommendationen RS 709, expertintervjun med Brunosson (2011) samt tillämplig litteratur har vi upprättat vår 29
egen allvarlighetsskala med inspiration från ett trafikljus, där vi dock har utökat färgskalan: 1. Ren revisionsberättelse 3. Varken till- eller avstyrka beviljande av ansvarsfrihet, resultaträkning, balansräkning, eller vinstdisposition alternativt i kombination. 2. Särskilda upplysningar där redovisningen avviker från god redovisningssed. Eget kapital understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet, ABL 25 kap. Försent alternativt obetalda skatter och avgifter. 4. Avstyrka beviljande av ansvarsfrihet, resultaträkning, balansräkning eller vinstdisposition alternativt i kombination. Figur 3: Allvarlighetsskalan Vår allvarlighetsskala består av fyra olika grader av allvarlighet, där revisorns uttalanden rangordnas från grönt till rött med hänsyn till hur allvarliga uttalandena är: 1) Den gröna färgen motsvarar en ren revisionsberättelse, där revisorn med en standardformulering intygar att klientens redovisning är tillförlitlig med hög men inte absolut säkerhet (Brunosson 2011; Carrington, 2010) (se bilaga 2). 2) Vid den gula färgen uttalar sig revisorn med reservation, vilket betyder att allt inte står rätt till i bolaget och revisorn har därmed lämnat en särskild upplysning (Carrington, 2010). Det här är den mildaste graden av orenhet. En revisionsberättelse kan innehålla särskilda upplysningar för att revisorn vill framföra uppmärksamhet till tredje man att det finns förhållande som påverkar årsredovisningen eller förvaltningen (Far Förlag, 2006). Upplysningarna påverkar inte revisorns övriga uttalanden eftersom de inte har karaktär av en anmärkning, men de räknas fortfarande som en oren revisionsberättelse (Brunosson, 2011; Far Förlag, 2006). Den vanligaste upplysningen är enligt Brunosson (2011) försent betalda skatter och avgifter följt av att det egna 30
kapitalet understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet, vilket inte är tillåtet enligt ABL 25 kap. (se bilaga 3). 3) Den orangea färgen symboliserar att revisorn inte kan uttala sig. Anmärkningen innebär att revisorn varken till- eller avstyrker balans- och resultaträkningen eller styrelsemedlemmarnas och den verkställande direktörens ansvarsfrihet. En anledning är att revisorn inte har fått in tillräckligt med revisionsbevis för att avgöra om redovisningen är tillförlitlig. Användarna bör därmed läsa årsredovisningen med stor försiktighet (Carrington, 2010; FAR Förlag, 2006) (se bilaga 4). 4) Den röda färgen motsvarar den allvarligaste graden av anmärkningar där revisorn uttalar sig med avvikande mening. Den allvarligaste graden används då årsredovisningen eller förvaltningen av bolaget är vilseledande, ofullständig eller rent av felaktig. Beroende på om det är fel i redovisningen eller i förvaltningen avstyrker revisorn balans- och/eller resultaträkningen alternativt beviljandet av ansvarsfrihet för styrelsen och/eller den verkställande direktören (Brunosson, 2011; Carrington, 2010; FAR Förlag 2006) (se bilaga 5). Till skillnad från tidigare uppsatsers allvarlighetsskalor, såsom Hasselberg & Kehrer (1995a) och Laudon & Persson (2004), är anmärkningar med samma grad av allvarlighet inte åtskilda i vår modell utan tillhör samma kategori. Exempelvis ingår anmärkningen avstyrka balans- och/eller resultaträkning i samma kategori som anmärkningen avstyrka styrelsemedlemmarnas och/eller den verkställande direktörens ansvarsfrihet, då de enligt Brunosson (2011) är lika allvarliga. Vår indelning har klara och tydliga steg, nämligen ren revisionsberättelse, särskild upplysning, varken till- eller avstyrka samt avstyrka, vilket gör det lätt att särskilja på revisorns uttalanden. En begränsning med vår allvarlighetsskala jämfört med Hasselberg & Kehrers (1995a) och Laudon & Perssons (2004) är att vi inte kan utläsa vad det är för typ av anmärkning bolaget har fått vid en given grad av allvarlighet. Begränsningen påverkar dock inte oss i någon större utsträckning eftersom vi vill undersöka anmärkningens allvarlighet och inte vad det är för anmärkning specifikt. 31
4. Teoretisk referensram I uppsatsens fjärde kapitel behandlas de huvudsakliga teorierna, agentteorin, resursberoendeteorin och intressentteorin, som är relevanta för att undersöka vårt problem. Baserat på teorierna har en teoretisk modell utformats, vilken åskådliggör styrelsens, aktiebolagets och revisorns påverkan på revisionsberättelsens utfall. Med stöd i teorierna härleds hypoteser förknippade med styrelsen, aktiebolaget samt revisorn och revisionsbyrån. Slutligen presenteras en utökad teoretisk modell som inkluderar hypoteserna och dess samband med orena revisionsberättelser. 4.1 Agentteorin Avsnittet syftar till att uppmärksamma hur agentteorin har använts för att beskriva vilken påverkan styrelsen och aktiebolaget genom ledningen eller ägaren har på väsentliga felaktigheter i aktiebolagets redovisning och förvaltning. Dessutom har agentteorin varit tillämpbar för att beskriva vilka problem revisorn kan bli föremål för när denne ska granska klientens redovisning och förvaltning. Genom att förklara aktörernas funktion i och relation till aktiebolaget blir det möjligt för oss att finna faktorer som eventuellt har ett samband med orena revisionsberättelser. Det centrala i agentteorin är agentrelationen, vilken enligt Jensen & Meckling (1976) likställs med ett kontrakt där ägaren (principalen) låter en bolagsledning (agenten) utföra uppgifter i enlighet med ägarens intresse. Ägandet separeras således från kontrollen och en informationsasymmetri uppstår mellan parterna, eftersom ledningen har bättre insyn i bolaget än ägarna (Healy & Palepu, 2001). Ägarnas och ledningens vilja att nyttomaximera i kombination med ledningens informationsövertag ger upphov till ett agentproblem, där ledningen berikar sig själv på ägarnas bekostnad (Eilifsen & Messier Jr, 2006; Jensen & Meckling, 1976). Agentförhållandet mellan principal och agent förknippar agentteorin främst med stora bolag, där det finns flera aktieägare som saknar eller har begränsad kontroll (Collis et al, 2004). I mindre bolag är dock ägare och ledning normalt sett samma person, vilket medför att det inte uppstår någon informationsasymmetri. Agentproblemet mellan 32