BORIS GODUNOV Översättning/tolkning till textmaskin: Peter Konwitschny & Kai Wessler, till svenska av Göran Gademan. Vad nu? Varför står ni här som dumma fån? På knä! Skynda på! Era avskum! Fader, varför överger du dina hjälplösa föräldralösa? Med brännande tårar ber vi dig att anta tsarkronan. Förbarma dig, lille far! - Mitiyukha, varför gnäller vi här? - Hur ska jag veta? - Vi ska välja en tsar. - Skit i det! Jag är redan hes. Har du lite vatten åt mig? - Se på den, fina damen! - Hon kan hämta sitt vatten själv! - Sluta pladdra! - Och vad har du att rapportera? - Håll tyst! Håller på och leker polis. - Lägg av, era häxor! - Idiot! - En riktig djävul!
- Du har blivit galen! - Stackars liten! Vad nu? Sparar ni på halsarna? Det har nog gått för lång tid sedan de smakade på piskan. Jag ska visa er! Bli inte arg! Vi bara vilar oss lite, sedan gnäller vi igen. Den idioten låter oss inte ens hämta andan. - Sätt igång! - Visst! Fader, varför överger du dina hjälplösa föräldralösa? Med brännande tårar ber vi dig att anta tsarkronan. Förbarma dig, lille far! Tystnad! Stå upp! Lyssna till dumans talesman. Kära medborgare! Boris är obeveklig. Trots att patriarkerna och duman har bönfallit honom, vill han inte bli tsar.
Vilken olycka för Ryssland, kära medborgare! Landet är i en djup kris. Böj knä inför Gud! Gud kommer att trösta Ryssland i svåra tider och upplysa Boris. Prisa himlens och jordens skapare, hans makt och hans tjänare. Ära åt Ryssland! Guds ängel har talat: Lyft er, ni moln, och lägg er över Ryssland. Förinta ormen med tolv vingar och tolv munnar! Förinta oordningens och anarkins orm! Förkunna frälsning åt de rättroende! Följ helgonens ikoner och gå tsaren till mötes! Ära vare Gud! - Hörde du vad de sa? - Ja. - Något om helgonen - Vad?
- Följ ikonerna - Och sedan? - Det låter inget vidare. - Följ helgonens ikoner och gå tsaren till mötes! - Tsaren? - Vilken tsar? - Hallå, ni där! - Vad, vilken tsar? - Boris förstås! Ni i fårskocken, är ni döva? Bojarernas befallning: i morgon bitti kommer vidare instruktioner. Förstått? - Fördömt! Vi måste samlas bara för det. - Vad ska vi där att göra? De beordrar oss att tjuta, så då tjuter vi. Varför inte? Vi är ändå bara staffage. Länge leve tsar Boris Feodorovitj! Länge leve tsaren, vår lille far! Leve! "Prisad vare den strålande solen i himlen!"
"Och prisad vare Rysslands tsar Boris! Leve!" Länge leve tsaren! Vår lille far, tsaren! Gläd er och jubla! Prisa och hylla tsar Boris! - Länge leve tsar Boris Feodorovitj! - Prisad vare Rysslands tsar Boris! Leve! Jag är betryckt. Vad kommer framtiden att innebära? Rättvise Gud, se ner på dessa irrande och välsigna mig i mitt ämbete! Att jag är rättvis och god som du, att jag kommer att regera mänskligt över mitt folk Men nu ska vi hedra de framlidna härskarna i Ryssland. Kalla sedan folket till festen! Bojar eller blind tiggare, gratis öl åt alla! Leve! Länge leve vår lille far, tsaren!
Många år åt tsar Boris! "Prisad vare solen och Boris, tsar över Ryssland!" Leve! Bara en sista artikel och sedan är min krönika fullbordad. Då är det arbete avslutat som Gud anförtrodde mig syndig människa. Det är knappast förgäves som jag bevittnat alla händelser genom åren. En dag kommer någon att finna mitt historiska arbete. Han kommer att blåsa dammet från böckerna och fortsätta mitt arbete. Våra barnbarn måste få veta sitt eget lands historia. Händelser från det förgångna drar förbi mig som ett stormande hav. Förr hände så mycket! Idag står allt stilla och tyst. Gryningen är här. En sista artikel
"Rättfärdige Gud, hör oss! Vi ber dig!" "- Bevara oss från lögner, svek och onda planer!" - Ännu en gång samma dröm! För tredje gången Jag blir aldrig fri från den. Han sitter där och skriver, har inte sovit på hela natten. Jag fascineras av hur han skriver sin krönika, helt försjunken i det förgångna. - Är du vaken? - Välsigna mig! - Herren välsigne dig och bevare dig. - "Min Gud, varför har du övergivit mig?" Du har skrivit hela natten. Jag har plågats av en mardröm. Jag drömde att jag gick uppför en brant trappa i ett torn. Därifrån kunde jag se hela Moskva. Människorna nedanför var som i en myrstack. De pekade hånfullt på mig. Jag skämdes och blev rädd. Jag föll ner och då vaknade jag. Det är ditt unga hetsiga blod. Var kysk och be, så får du mer behagliga drömmar.
Om jag inte ber på kvällen, så drömmer jag också om förbjudna saker. Då drömmer jag om utsvävningar och krig. Det var min ungdoms glädjeämnen. Din ungdom var härlig! Du krigade vid Kazan och under Sjujskij besegrade ni Polen. Du fick se all pompa och ståt under Ivan den förskräcklige. Men ända sedan barndomen har jag varit en fattig munk i en klostercell. Varför får inte jag dra i krig och fira orgier vid tsarens bord? Klaga inte över att du lämnade den syndfulla världen vid så unga år! Tro mig: rikedom och sköna kvinnor tycks bara värdefulla på avstånd. Tänk bara på de stora tsarerna: vilka människor är större än de? Och på samma gång: hur ofta har de inte bytt sin krona mot en enkel munkkåpa? Och de har slutat sina dagar i en klostercell! Jag har länge velat fråga dig om tronföljaren Dmitrijs död.
Då var du i Uglitj, eller hur? Ja, då tvingades jag bevittna brottet. Jag hade skickats till Uglitj för ett uppdrag. Jag kom dit på natten. På morgonen började plötsligt stormklockorna att ringa. Skrik och tumult. Alla sprang till tsaritsans hov. Där ligger tsarevitj mördad. Tsaritsan ligger avsvimmad. Köksan gråter förtvivlat. Folkmassan rasar och släpar fram barnjungfrun, som släppte in mördaren. Jämmerskrin! Stönanden! Plötsligt dyker "Judas" Bitjagovitj upp med två andra gestalter. "Där är mördarna", skriker folkmassan. Sedan störtar folket efter de tre männen, som flyr. De får tag i förbrytarna och släpar dem till den döda kroppen. Då sker ett under: plötsligt börjar hela kroppen darra.
"Bekänn!", ryter folkmassan. Av rädsla för att bli lynchade bekänner de och pekar ut Boris. - Hur gammal var tsarens son då han mördades? - Ett år. Vänta! Har det inte gått sexton år sedan dess? Eller nej: arton. Han hade varit lika gammal som du är nu, och suttit på tronen. Var du Dmitrij! Med Boris förskräckliga brott kommer jag att avsluta min krönika. Käre Grigorij! Du är klok, du kan läsa och skriva. Du ska fortsätta mitt verk. Skriv ner allt som du upplever! Krig och fred, tsarernas styre, profetior och underverk. För mig är det dags att vila. Klockorna ringer. Herre, välsigna dina tjänare! Räck mig kryckan, Grigorij! "Fader vår, förbarma dig över oss!" Boris! Alla darrar för dig!
Ingen vågar fråga om barnets öde. Men vår historieskrivning berättar om ditt brott. Du kan inte komma undan rättvisan, vare sig den mänskliga eller den gudomliga. Jag har fångat en ankhanne, min käre, min ankhanne Jag sätter dig, min ankhanne, vid den klara lilla dammen under videbusken. Flaxa iväg, lilla ankhanne, och landa sedan här hos mig! Jag ska krama dig och kyssa dig, min käre, min ankhanne. Sätt dig här hos mig, kom närmare! Krama mig och kyss mig! Vad händer där? Gäster Nu blev det tyst igen. De kan vänta. Kyss mig allt hetare, min ankhanne! Trösta en ensam änka! Kristna människor, skänk en slant till bygget av en ny kyrka! Gud kommer att belöna er många gånger om. Det är munkarna! Men jag är ju en gammal synderska
Ja, det är munkarna. Frid över ditt hus! - Vad önskar ni, ärade munkar? - Vad som än Gud har sänt oss, fru värdinna. - Finns det vin kvar? - Visst, jag kommer med det genast. Varför så dyster, kamrat? Vi är nästan vid polska gränsen, dit du ville. - Jag får inte ro förrän vi är i Polen. - Du kan inte komma dit fort nog! Se på oss: eftersom vi har rymt, spelar det ingen roll var vi är. Om det är Polen eller Ryssland, det spelar ingen roll. Bara det finns vin! - Här kommer det! - Skål, kära gäster! Tack, kära värdinna. Gud välsigne dig! En gång fick Ivan den förskräcklige hela staden Kazan att dansa. Han besegrade tatarerna så de förlorade all lust till att ströva omkring i Ryssland. Tsaren tog sig till Kazan och byggde tunnlar under hela staden.
De dumma tatarerna promenerade genom staden och märkte ingenting. Plötsligt blev tsaren fruktansvärt arg. Han samlade sina artellerister. En ung kanonskötare fyllde en hel tunna och tände på en lunta. Massor av tunnor, fulla med pulver, rullade in i tunneln och exploderade. Då skrek och ylade de fördömda tatarerna, som om de blev stekta. Otaliga strök med. Fyrtiotusen och tretusen därtill! Det var vad som hände i staden Kazan! Varför hänger du inte med? - Jag vill inte. - Var och en har sitt. - Och drinkaren har sitt paradis! En skål för vår kära värdinna! Hör på, min vän: när jag dricker, vill jag inte att andra går torra. Dricka är en sak, högmod en annan.
Så om du inte vill dricka med oss, dra åt fanders! - Drick, men pass på vad du säger! - Pass på? Äsch! "Så rider han, driver på sin häst " - "Sin hatt bär han högt " - Min ankhona, vart leder den här vägen? - Till Polen. - Är det långt härifrån? - "Hans kaftan är helt smutsig " Nej, du hade varit framme till kvällen, om vägen inte varit spärrad. - Spärrad? - Någon har rymt från Moskva. De gav order att stoppa och kontrollera alla. Vilken skitdag! "Han föll från sin häst. Nu ligger han där " - Vem letar de efter? - En tjuv kanske. - Bara så att ingen kommer förbi de fördömda poliserna. - Så Och vad ger det? Så kan de varken fånga hare eller duva. Som om det fanns bara en väg! Titta, till exempel
Följ vägen till vänster, sedan längs stigen till kapellet. Sedan till Chlopina och sedan till Zaijtsevo. Därifrån kan vilket barn som helst ta dig till Polen. De där vakterna hindrar bara resande och rånar oss stackare. - Han kom till dörren: knack, knack. Så starkt han kan: knack, knack! - Vad händer där? Det är de kräken. Patrullerar igen. "Där rider han Driver sin häst " Vad är ni för ena? Ärbara munkar, vi samlar allmosor. - Och vem är det? - Vår färdkamrat. Jag är från förstaden och har följt munkarna till gränsen. Nu ska jag gå hem. Hos flickan har vi inget att hämta. Men kanske från de andra två. - Nå, ärbara munkar, hur går affärerna? - Dåligt, min son! De kristna har blivit snåla, de gömmer sina pengar.
Till Gud ger de inte mycket. Den stora synden har kommit över världen! Du springer benen av dig, tigger och ber, och vad får du? Tre kvarts kopek. - Vad gör man? Av sorg dricker vi upp pengarna. Ack, slutet är nära! - Herre, ha misskund med oss! - Varför stirrar du på mig så? - Alltså Aljosja, har du efterlysningen? Ge hit den! En fiende till staten har rymt från Moskva: Grisjka Otrepjev. Vet du något om det? - Aldrig hört! - Tsaren har befallt att han ska infångas och hängas. - Har du hört om det? - Inte ett ord. - Kan du läsa? - Nej, det har Herren aldrig lärt mig. - Här har du efterlysningen! - Vad ska jag med den? Den här statsfienden är du! - Vilka dumheter! Vad talar du om? - Inte ens munkar lämnar de i fred! Vem här kan läsa? - Jag kan läsa. - Aha! Så läs! Och högt!
I Kremls kloster har den ovärdige munken Grigorij Otrepjev, ledd av djävulen förlett medborgarna till otukt och olika laster. Han har flytt mot Polen. Tsaren har befallt att fånga in honom - för att hängas! - Om hänging står det inget. Du ljuger! Titta noga! Att fånga in honom för att hängas! För att hängas. Och hans ålder Grisjka ungefär 50 år. Tjocka glasögon, stor mage, en glugg i tänderna Ta fast honom! Vad tusan gör ni? Förbannade pack! Ni är ju galna! Hur skulle jag kunna vara Grisjka? Jag låter mig inte luras! Jag kan knappt läsa, men jag ska läsa detta innan det tar mig till galgen. "Och åldern " "Han är tjugo." Var står det att han är femtio? "Han är av medellängd, brunt hår, ett krigsärr på näsan och ett annat på pannan."
"Det ena ögat är ljusare än det andra." Det är du! Stoppa honom! Min brudgum, prinsen, har drunknat i havet Volga, därintill Oka Kljasma, som flyter förbi Vladimir Sedan Kama, Sjeksna, Mologa alla bifloder till Volga Städerna: Tver, Jaroslavl, Uglitsj, Kostroma, Nizjnij och Astrachan också... Och här mynnar Volga ut. Så vidsträckt! Så många öar! Var är du, min älskade? Varför har du lämnat mig? - Jag gråter för dig, min käre - Kaspiska havet, Volgas mynning - Min brudgum - Volga är två tusen verst lång Det räcker, tsarevna, kära barn. Du har gråtit och lidit nog. - Oh amma, mitt hjärta är så tungt! - Det är bra, mitt barn.
Flickors tårar är som daggdroppar: de torkar när solen går upp. Vi ska hitta en ny brudgum åt dig, så kommer du att glömma prinsen. Nej, kära amma! Jag kommer att vara honom trogen in i döden. Var är du, min brudgum, min älskade Hur är det fatt, Xenia? Har du redan blivit en sörjande änka? Du gråter ständigt över din döde brudgum. Ödet var inte på din sida. Kanske har jag förargat himlen. Men varför ska du som är oskyldig behöva lida? Gå till ditt rum. Dina väninnor får dig nog på andra tankar. Gå, mitt barn! Och vad gör du, min son? Vad är det? En karta över Ryssland, från gräns till gräns. Titta: här är Moskva, här Novgorod och där Kazan. Här Astrachan, här är havet, Kaspiska havet.
Här är Perms djupa skogar Och där är Sibirien. Mycket bra, min son! Hela riket vid ett enda ögonkast. Gränserna, floderna och städerna. Lär dig, Fjodor! En dag kommer hela riket att tillhöra dig. Lär dig, min son! Jag har nått den allra högsta makten. Sedan sex år regerar jag i fred. Men min plågade själ finner ingen lycka. Spåmännen lovade mig ett långt liv och oomtvistad makt. Men varken livet eller makten, varken berömmelse eller jubel gör mig lycklig. För mig finns inte lyckan! Jag ville vinna mitt folks kärlek genom välstånd och kärlek. Men de fruktlösa omsorgerna fick jag ge upp. Så oförnuftigt av mig, att göra mig beroende av folkets bifall! När hungersnöden kom, öppnade jag förråden och fördelade guld bland folket.
Jag skapade arbeten, men de förbannade mig. Bränder förintade deras hem, stormar förstörde deras stugor. Jag lät bygga nya hus och sände kläder. Men de anklagade mig för bränderna. Det är pöbelns tack! Jag hoppades finna tröst i min familj och planerade för din systers bröllop. Men denna glädje unnades mig inte heller: Xenias brudgum dog plötsligt. Onda rykten gav mig skulden för min dotters olycka. Mig, den olycklige fadern! Vem som än dör, är jag alltid mördaren! De säger att jag förgiftade min syster och dödade hennes son, den lille tsarevitj Vad vill du? - Store härskare! - Nå? Vad är det? Varför tiger du? Store härskare, furst Sjujskij ber om att få bli mottagen. Sjujskij? Släpp in honom. Vänta!
Säg att jag ser fram emot hans besök! I går natt upptäckte våra agenter en komplott av Sjujskij och andra bojarer. - De skickade en budbärare till Polen - Arrestera honom! Rebellerna är mina fiender. Sjujskij kan man inte lita på. Han är hal som en ål, och farlig. - Store härskare, jag hälsar dig! - Vad är det, furst Vassilij? Det är min plikt att ge dig en viktig nyhet. Den som ett hemligt bud skulle ta till Polen i går natt? - Jag tänkte att du inte visste om denna hemlighet än - Tala! - Men inte inför tsarevitj - Dumheter! Han kan höra allt. Tala ut! - Min tsar, en tronpretendent har dykt upp i Polen. - Och vem är det? - Han stöds av Polens kung, adel och påven. - Och varför är han farlig? Din makt är stor. Du har vunnit över folket genom välstånd och omsorg.
Men du vet också att massorna går dit det blåser. De tror på allt, bländas av tomma löften. De är för dumma för sanningen. De tror hellre på sagor. De svärmar för lögnare och segrare. Om denne råttfångare lyckas korsa gränsen, har snart varenda idiot samlat sig kring honom. - För dem har tsarevitj Dmitrij återuppstått! - Dmitrij! Gå ut, min son! - Far, låt mig - Nej min son, gå! Stäng gränsen mot Polen omedelbart! Inte ens en hare får passera! Gå nu! Eller nej! Vänta, Sjujskij! Är det inte en ganska märklig historia? Har du någonsin hört om döda barn som har återuppstått? För att ställa tsaren inför rätta, han som rättmätigt har valts och krönts?
Nå? Vad? Är det inte löjligt? - Varför skrattar du inte? - Jag Min härskare Hör på, Sjujskij: När denne pojke var När denna pojke dog, utredde du mordet. Jag ber dig, på heder och samvete: säg mig hela sanningen! När du såg mordoffret, såg du att det var tsarevitj Dmitrij? - Jag svär - Sluta! Säg bara: var det tsarevitj? - Ja. - Vassilij Ivanitj, du slipper straff för alla dina lögner. Men om du försöker lura mig nu, väntar dig en fruktansvärd död. Ett straff som får själve Ivan den förskräcklige att darra i sin grav! Jag fruktar inte något straff, bara din misstro plågar mig. Som att jag skulle kunna bedra dig! I tre dagar låg barnets lik i Uglitjs katedral.
Omkring honom låg tretton andra döda kroppar, som alla började multna. Men tsarevitjs ansikte förblev oförändrat, ljust och rent. Det såg ut som att han sov fridfullt i sin vagga. Hans små armar låg korsade, och hans högra hand höll i en teddybjörn. Det är nog, försvinn! Vilken plåga! Luft! Blodet stiger till huvudet! Mitt samvete plågar mig fruktansvärt! Hur kan en enda handling tortera samvetet så? Förebråelser och förbannelser slår likt hammarslag i öronen. Jag kvävs Allt snurrar runt Det blodiga barnet syns ständigt för mina ögon! Där, vad är det? Där i hörnet? Det vaggar fram och tillbaka, närmar sig, darrar, stönar Bort! Jag är inte din mördare! Bort, barn, inte jag! Folket Folkets vilja Bort, barn!
O Herre, du vill väl inte att jag, arma syndare, ska dö? Ha förbarmande med den skuldtyngde tsar Boris. - Är morgonmässan äntligen slut? - Ja. De har fördömt honom. - Vem? - Den här Grisjka, förstås! - Minsann. En fet diakon skrek: Grisjka Otrepjev är bannlyst! - Vad babblar du om? - Är du galen? - Nej, det är sant! Det har gått illa för honom: Grisjka Otrepjev har blivit bannlyst! - Han bryr sig inte. - Är han tsarevitj? - Så klart han är! Och honom har de sjungit en dödsmässa för. - Man kan bli galen för mindre! - En dödsmässa för den levande tsarevitj? Vänta bara, han ska nog visa Boris! Det sägs att han snart är i Moskva. Snart möter Boris' trupper hans, och då är det god natt! Hans segertåg leder honom till sina fäders tron.
Oss kommer han att hjälpa, men det blir nog döden för Boris och hans båda ungar. Är ni galna? Var tysta! Eller vill ni bli arresterade? Hej, din järnhuva! Månen skiner, kattungen jämrar sig, res dig, din narr, och be! Kristus, vår Gud, kommer att ge oss vackert väder och månen kommer att skina. God dag, Ivan den tokige, räck din mössa åt oss! Oj, vad mössan är tung! Det klingar om den! - Jag har bara en liten kopek - Skämtar du? - Oss lurar du inte: visa den! - Här! - Väck! De har skymfat mig! De stal min kopek! Käre lille far tsaren, ge oss allmosor! I Kristi namn! Ge bröd åt de hungrande! Boris! De har sårat mig, dåren! - Varför klagar han? - Barnen stal min kopek.
Beordra att barnen ska dödas, så som du dödade den lille tsarevitj! Tig! Ta fast dåren! Rör honom inte! Be för mig, du lycklige! Nej, Boris, det får jag inte. För kejsar Herodes får man inte be. Det förbjuder Guds moder. Flöda, ni tårar. Gråt, troende själar. Snart kommer fienden, och då går vi alla in i det fruktansvärda mörkret. Ve dig, Ryssland! Gråt ryska folk, du hungrande folk! - Låt oss rösta, bojarer! - Ni först, bojarer! Vi har länge stått fast vid vår åsikt. Skriv, Andrej Mikhailitj! - Tronpretendenten Grisjka Otrepjev ska avrättas. - Vänta, först måste han gripas. - Så klart! - Det är inte alls klart! - Håll er till ämnet, bojarer! Den "falske Dmitrij", vem han än är, ska gripas och torteras.
Sedan ska han avrättas och hans lik ska slängas till kråkorna. Hans lik ska brännas offentligt, och hans aska ska fördömas tre gånger. Sedan ska den strös för vinden. Varje spår av förbrytaren ska för evigt förintas! Och var och en som stödde honom ska straffas med döden. Dessförinnan ska hans lik hängas vid skampålen. Denna befallning ska läsas upp för hela Ryssland! Be till Herren om nåd för vårt land, som redan lidit så mycket. Men furst Sjujskij är inte här. Visserligen är han en intrigör, men Men vi borde inte gå till beslut utan honom. - Ursäkta mig, bojarer! - När man talar om trollen Jag kunde tyvärr inte komma tidigare. Jag var orolig för tsaren och råkade se honom genom en dörrspringa. Ni skulle inte tro på vad jag fick se!
Tsaren stod där, likblek, darrande i svett Han mumlade obegripliga ord, hans ögon blixtrade av vrede Han tycktes plågad av några hemliga kval. Plötsligt blev han blå i ansiktet, stirrade in i hörnet och stönade fruktansvärt. - Du ljuger, furste! - Han bad för den döde tsarevitj. - Vad? - Han försökte att fördriva dess vålnad. "Bort, bort", viskade han. - Bort, bort! - "Bort, barn!" - Tyst, det är tsaren! Allsmäktige Gud, stå oss bi! Bort, bort! Vem kallar mig mördare? Det finns ingen mördare! Det lilla barnet lever ju! Sjujskij ska styckas i fyra delar för sin mened. - Herren välsigne dig! - Hur sa? Jag har sammankallat er.
I dessa svåra tider behöver jag ert råd. Tsar Boris, tillåt mig att framställa en förfrågan. Här under väntar en man på att få träffa Er. Han står höjd över alla tvivel och vill uppenbara en hemlighet för Er. Bra, kalla in honom! Jag kanske blir lugnad av att tala med främlingen. Jag är en enkel medborgare, politiskt ooerfaren, och skulle vilja tala här. Säg allt vad du vet! För många år sedan besökte en gammal herde mig och berättade en märklig historia. "Jag förlorade synen som barn", sa han. "Ända upp i hög ålder var jag blind." "Jag försökte förgäves bli helad genom läkande örter, heligt vatten och trollformler." "Jag blev så van vid mörkret att jag drömde i ljud istället för i bilder." "En gång hörde jag i sömnen en liten gosses röst." "Gå till Uglitj och be vid min grav!"
"Jag är den mördade tsarevitj Dmitrij." "Herren tog mig upp i sin änglaskara, och nu utför jag underverk i Ryssland." "Jag vaknade och tog min sonson med på en lång resa." "Knappt hade jag böjt mig över graven, förrän jag fick en känsla av välbefinnande." "Tårarna började rinna " "Och jag kunde se igen!" Jag kvävs! Luft! Ljus! Hämta tsarevitj, fort! Ge mig munkkåpan. Lämna mig ensam! Gå ut, allihop! Farväl, min son. Jag dör. Nu blir du tsar. Fråga inte om hur jag kom till makten. Det behöver du inte veta. Du blir legitim härskare. Min arvtagare, min förstfödde son. Mitt blod. Tro inte på bojarernas lögner. Bevaka deras förbindelser med utlandet.
Bestraffa förräderi skoningslöst! Låna ett öra åt massorna! Se till att inte komma på kant med kyrkan! Ta hand om din syster Xenia, hon har ingen annan som beskydd. Herre, se mina tårar! Jag ber inte för min egen skull. Ge mina barn, oskyldiga som de är, din välsignelse Himmelska makter Beskydda mina barn från nöd och plågor, och från frestelser. En dödsklocka! - Gråt, ni människor, för han är död. - De klagar redan över den döde! - Min munkkåpa Tsaren lämnar världen. - "Halleluja!" - Lugna dig! Gud kommer till din hjälp. - Nej, barn. Det är dags. "Jag ser den döende gossen och gråter."
Gud! Ve mig! Misstanken kommer att hänga över mig för evigt. - Han ropar darrande efter hjälp, men förgäves. - Vilket fruktansvärt slut. Än är jag tsar! Det är allt. Förlåt mig! Här är er tsar. Förlåt mig!