Stråsäd Trindsäd Oljeväxter Sortval 2017 Jannie Hagman Magnus A. Halling Kent Dryler
STRÅSÄD TRINDSÄD OLJEVÄXTER Sortval 2017 av Jannie Hagman Magnus A. Halling Kent Dryler Version 2017-05-02 Uppsala 2017 1
1 Innehåll 1 Innehåll 2 2 Sammanfattning 3 3 Inledning 4 4 Sorter 8 5 Sortägare och representanter 10 6 Höstråg 12 7 Höstvete 15 8 Höstkorn 25 9 Höstrågvete 29 10 Vårvete 32 11 Vårkorn 36 11.1 Resultat med medeltidiga/medelsena sorter 36 11.1.1 Sortbeskrivning, medelsena sorter 37 11.2 Resultat med tidiga sorter 38 11.2.1 Sortbeskrivningar, tidiga sorter 38 12 Havre 47 12.1 Resultat med medeltidiga/medelsena sorter 47 12.2 Resultat med tidiga sorter 48 12.3 Sortbeskrivningar, medeltidiga sorter 48 12.4 Sortbeskrivningar, tidiga sorter: 48 13 Sortprovning av spannmål i norra Sverige 53 13.1 Sortbeskrivningar 53 14 Fodermajs 57 15 Ärter 60 16 Åkerböna 62 17 Höstraps 65 18 Vårraps 70 OBS! Se även sortresultaten på: www.slu.se/faltforsk www.njv.slu.se www.svenskraps.se www.jordbruksverket.se www.sortval.se Ansvarig utgivare: Magnus Halling Illustrationer: Fredrik Stendahl och Göran Grant samt Sylvia Sjöö ISBN TRYCKT: 978-91-576-9480-5 ISBN ELEKTRONISK: 978-91-576-9481-2 2017 Jannie Hagman, Magnus Halling och Kent Dryler, SLU, Uppsala Eftertryck av denna publikation är förbjudet enligt lag. Det är inte heller tillåtet att ta kopior av den annat än för personligt bruk. För alla andra former av mångfaldigande av publikationens innehåll krävs tillstånd av Institutionen för Växtproduktionsekologi, SLU, Uppsala Layout: SLU Repro Tryck: Bordinginstore, Helsingborg
2 Sammanfattning Här redovisas senaste resultat från sortprovningen i stråsäd, trindsäd, oljeväxter, majs och potatis inom södra och mellersta Sverige. I flertalet fall presenteras 2016 års resultat mot bakgrunden av de senaste fem årens provningsresultat. Absolut och relativ avkastning redovisas. Dessutom lämnas kortfattade uppgifter om andra sortegenskaper, t.ex. stråstyrka, mognadstid, rymdvikt, tusenkornvikt, proteinhalt och resistensförhållanden. Sorternas odlingsvärde i olika delar av landet kommenteras, och detta bör kunna ge läsaren en uppfattning om de för olika områden och speciell odlingsinriktning bäst lämpade sorterna. OBS! Se även sortresultaten på: www.slu.se/faltforsk, www.njv.slu.se, www.svenskraps.se och www.jordbruksverket.se www.sortval.se Författarna är verksamma vid Sveriges lantbruksuniversitet. 3
3 Inledning I denna skrift redovisas resultat med aktuella sorter av stråsäd, trindsäd och oljeväxter för södra och mellersta Sverige, och för norra Sverige resultat med tidiga korn- och havresorter. Tabellunderlagen kan även ses på internet; www.slu.se/faltforsk och för norrländsk sortprovning presenteras resultaten på www.slu.se/ njv. För oljeväxter finns det även sortresultat på www. svenskraps.se. Resultaten hänför sig till försök utförda under den senaste femårsperioden. För att redovisa avkastningen har använts en eller i vissa fall ett par mätarsorter. Nytt för 2016 är att det i arterna höstråg, höstvete och vårkorn använts en syntetisk mätare, vilket innebär att sorterna jämförts med ett statistiskt medeltal av ett antal stora marknadssorter. Sorternas egenskaper beskrivs främst med utgångspunkt från medeltalet av sorterna i presentationen. Resultaten hänför sig till de områden som redovisas i figur 1. OBS! Områdesindelningen ändrades från 2012. Delar av Värmland har lagts till område G. Vidare samredovisas område D+E. För avkastningen redovisas årets resultat och senaste flerårsmedeltal, samt årsvis avkastning för två områden, södra Götaland respektive norra Götaland och Svealand. Tidiga korn- och havresorter provas även i Norrland och redovisas i ett särskilt avsnitt. I tabell 1 redovisas riktvärdena för utsädesmängderna i de olika artförsöken. Utsädesmängden kan ha justerats p.g.a. lokala förhållanden, som sen sådd. I tabell 2 redovisas de olika parametrarna och hur de mäts. Avkastningen för spannmål och trindsäd anges vid 15 procents vattenhalt och fröavkastningen för oljeväxter vid 9 procents vattenhalt. Uppgifterna om vinterhärdighet, stråstyrka, falltal och sjukdomar grundas endast på resultat från försök där sortskillnader i nämnda egenskaper har påträffats. Den angivna stråstyrkan hänför sig till skördetillfället. Mognadstid avser antalet dagar från sådd till gulmognad, utom för norra Sverige. Proteinhalten utgör för brödsäd 5,70 x N och för övriga växtslag 6,25 x N. Sorterna har grupperats efter antalet provningsår och indirekta jämförelser mellan sorterna inom varje årsgrupp och område kan i allmänhet ske utan alltför stora felrisker. Jämförelser mellan olika årsgrupper begränsas däremot av att bl.a. utvintring, sjukdomsangrepp, liggsäd eller låga falltal är olika framträdande under olika år. Vissa sorter provas dessutom endast i 4 ett fåtal områden. Dessa förhållanden gör att flerårssammanställningarna behäftas med en viss osäkerhet. Den bästa vägledningen för sorternas långsiktiga avkastningsförmåga får man därför från de årsvisa sammanställningarna. Observera att relativa skillnader i avkastning om 2-4 procentenheter i de flesta fall inte är statistiskt säkra. Läs dessutom kommentarerna under tabellerna! Ingående sorter, som provats minst två år är marknadssorter dvs. sorter på den svenska sortlistan eller på EU-listan, samt sorter som provas för den svenska listan. I sammanställningarna ingår försök från officiell sortprovning finansierad av sortföreträdarna och hushållningssällskapens provning av marknadssorter finansierad av utsädesföretagen, SLF och hushållningssällskapen samt försök utförda av Svensk Raps AB. Fältarbeten och registreringar av sorternas egenskaper har utförts av Hushållningssällskapen och av SLU:s regionala stationer. Bakningstester har gjorts av Svenska Cereallaboratoriet. Den statistiska bearbetningen är gjord med SAS Mixed Model konstruerad av Torbjörn Leuchovius och Johannes Forkman. Databearbetning och sammanställning är gjord av Freweini Abraha vid Inst. f. växtproduktionsekologi, SLU, Uppsala. Avsnittet med sorter för norra Sverige är skrivet av Kent Dryler, Norrländsk jordbruksvetenskap. I skrivandet har också Staffan Larsson hjälpt till.
Fig. 1. Områdesindelning använd i tabellerna. Tabell 1. Utsädesmängder i försöken för de olika arterna. Antal grobara kärnor per m2 2012-2016 2012- Höstsådda arter 2015 2016 Vårsådda arter Södra Mellansverige Sverige 2012-2015 2016 Södra Mellansverige Sverige Höstråg 350 250 300 Vårvete 550 450 500 Höstvete 400 350 400 Vårkorn 350 350 350 Höstkorn 400 250 300 Havre 450 400 450 Höstrågvete 400 300 350 Fodermajs 8,5 9 9 Höstraps, linje sort 50 50 50 Ärter 100 70 90 Höstraps, hybridsort 50 50 50 Åkerböna 55 55 55 Vårraps, linjesort 200 200 200 Vårraps, hybridsort 150 150 150 Lin 700 700 700 5
Tabell 2. Beskrivning av de olika variablerna och hur de mäts i försök och prover Kategori Variabel Enhet Bestämning Gröda Odling Skörd kg/ha Bestäms vid 15 % vattenhalt i spannmål och trindsäd, och vid 9 % vattenhalt i oljeväxter. All spannmål och trindsäd Råfettskörd kg/ha Mängden råfett beräknas med hjälp av skörd och råfetthalt. Höst- och vårraps, rybs och lin Merskörd för behandling kg Beräknas genom jämförelse av skörd vid behandling och skörd utan behandling. All spannmål. Uppkomst Gradering av antal plantor höst eller vår. 0=inga plantor av kulturväxten, 100=fullt plantantal. All spannmål och trindsäd Övervintring 100-0 Gradering av antal plantor vår. 0=inga plantor av kulturväxten, 100=fullt plantantal. Höstsådda arter Strålängd, stjälklängd cm Mätning av grödan när den nått sin fulla längd. All spannmål och trindsäd Höjd vid skörd cm Mätning av grödan vid skörd. Alla grödor. Stråbrytning 100-0 Avbrutna strån/stjälkar oavsett orsak till nedgången. 0=inga strån/stjälkar brutna, 100=alla All spannmål och trindsäd strån/stjälkar brutna. Stråstyrka, stjälkstyrka 100-0 Avbrutna strån/stjälkar oavsett orsak till liggbildning. 0=helt nedliggande, 100=fullt upprätt. Alla grödor. Grönskott % Andelen grönskott okulärt i parcellen All spannmål. Axbrytning 100-0 Endast för stråsäd. 0=inga brutna ax, 100=samtliga ax brutna. Stråsäd Mognad dagar Antal dagar från sådd och till gulmognad. Alla grödor. Fältgroning % Andel grodda kärnor i parcellen eller i skördeprovet innan torkning. Spill kg/ha Mängden spill bestäms på 0,25 m 2. Ärter, åkerböna och vid behov p g a kraftig drösning. Ogräsvikt g/m2 Mängden ogräs bestäms genom torkning och vägning av ogräs uttagna från 2-4 provytor. Ekologiska försök Ogräsgradering 100-0 I obehandlat försöksled artbestäms alla ogräs på två rutor om 0,25 m 2 Ekologiska försök Drösning Skala 0-5 0=Ingen drösning och 5=mkt drösning. Om det är mkt drösning kan mängden bestämmas på en yta om 0,25 m 2. Bestäms i försök och grödor där drösning förekommer och påverkar skörderesultatet. Kvalitet Vattenhalt % Bestäms med NIT teknik. Alla grödor. Rymdvikt g/l Vikten av 1 liter kärnor/frön. Bestäms med NIT teknik. All spannmål. Tusenkornvikt, TKV g Vikten av 1000 kärnor/frön. Alla grödor. Falltal sek Stärkelsens klistrighet bestäms genom att mäta enzymaktiviteten i ett mjölprov. I ett provrör Bestäms i utvalda försök i höst- och blandas mjöl och vatten, tiden det tar för en stav att falla genom blandningen blir falltalet. 190 är vårvete, samt ibland i höstråg. ett normalvärde för höstvete. Proteinhalt % Bestäms med NIT teknik. Spannmål och trindsäd. Stärkelsehalt % Bestäms med NIT teknik. Vete och korn Råfetthalt % Bestäms med NIT teknik. Havre Fullkorn % Andelen kärnor med diameter > 2,5 mm Vårkorn Oljehalt % Bestäms med NIT teknik. Oljeväxter Bakvolym ml Bakvolymen av 100 g mjöl. Redovisas som en differens till mätaren. Bestäms i utvalda försök och sorter i höstoch vårvete. 6
Tabell 2 fortsättning. Beskrivning av de olika variablerna och hur de mäts i försök och prover Kategori Variabel Enhet Bestämning Gröda Sjuk- Brunrost % Gradering okulärt av angripen bladyta Höstråg, vete, korn domar Gulrost % " Vete, höstrågvete Kornrost % " Korn Kronrost % " Havre Svartrost % " Havre Sköldfläcksjuka % " Höstråg, korn Mjöldagg % " Höstråg, vete, korn, höstrågvete, havre Axfusarios % " Graderas i särskilda försök Svartpricksjuka % " Vete, höstrågvete Bladfläcksjuka % " Vete, korn, höstrågvete, havre Chokladfläcksjuka % " Åkerböna Rödsot % " Korn, Torröta % " Raps Kransmögel % " Raps Bomullsmögel % " Raps Svartfläcksjuka % " Raps Övrigt Nematodresistens Anges om information finns i sortbeskrivningen. Bestäms inte i sortförsöken. 7
4 Sorter HÖSTRÅG Brasetto** (LmL) Herakles**(D/SSd) KWS Bono**(KWS/ SSd) KWS Livado** (KWS) Palazzo** (LPH/SSd) SU Cossani** (SSd) SU Performer** (LmL) HÖSTVETE Brons (SW/LmL) Ceylon (SW/LmL) Cubus** (LP/SSd) Elexir** (SW / LmL) Ellen (SW/LmL) Ellvis** (Br/SSd) Etana** (SSd) Fajer (LmL) Festival (LmL) Frontal (RAGT/SSd) Hacksta* (SW 15646) (LmL) Hereford** (Sej/LmL) Julius** (KWS/LmL) KWS Finn* (KW 2612-12) (SSd) Linus** (RAGT/LmL) LW 05W588-03* Mariboss** (NSd/SSd) Nordh (NS/SSd) Norin**(Hadm/LmL) Olivin** (Mon/SSd) Praktik (RAGT/SSd) RGT Reform (RAGT/ SSd) SJ 1378001* Stinger* (SJ 13794001) (SSd) Torp** (Nsd) HÖSTKORN Apropos** (Sej/SSd) Frigg**(SJ 092375) (Sej/SSd) Joker** (KW 6-157) 6r Matros** (Sej/LmL) Mercurioo** (SY 211-98) H (Syn) Quadriga** 6r (Sec/ LmL) SU Ellen** 6r (NS/SSd) Tamina** 6r (DSV/SSd) Trooper** H 6r (Syn) Verity** 6r (Br/SSd) Wootan** H (Syn) HÖSTRÅGVETE Borwo** (Str/SSd) Cappricia** (SW 164s) (LmL) Empero (SW/LmL) Probus* (BOH 1411) (SSd) Raptus (SSd) Travoris** (SSd) Trefl** (SSd) Tulus (NS/SSd) VÅRVETE Diskett (SW/LmL) Happy (LmL) KWS Alderon** (LmL) Quarna (DSP/SSd) Triso** (IGP/SSd) WPB Oryx (SSd) WPB Skye (SSd) WPB08SW052-08* (SSd) WPB08SW052-10* (SSd) Skandus* (STRU 093736s21) (SSd) VÅRKORN, medelsent Anakin** (Sej/SSd) Bente** (NORD 13/1114) (NS/SSd) Brioni** (57065) (LmL) Crescendo** (SC 35763 M2) (Sec/LmL) Dragoon** (Syn/LmL) Fairytale** (Sej/SSd) Highway (NOS 19339-81) (NSd) KWS Irina** (KWS/SSd) Laureate** (SY 412-328) (Syn/LmL) Luhkas (CSBC/SSd) Propino** (Syn/LmL) RGT Planet** (RAGT/ LmL) Salome (NS/SSd) Soulmate** (NOS 16111-55)(NSd/SSd) SW Makof (LmL) Tamtam** (SEC/Syn/ LmL) Thermus** (SJ111703) (Sej/SSd) VÅRKORN, tidigt Anneli (LmL) Aukusti** (Bo/LmL) Kaarle** (Bo/SSd) Kannas (LmL) SW Barbro (LmL) SW Judit (LmL) Vilde** (Gra/LmL) Vilgott (LmL) Vertti** (Bo/SSd) GN 10063* (Gra/SSd) HAVRE Akseli** (Bo/SSD) Averton** (GN 08207) (Gra/LmL) Belinda (LmL) Cilla (LmL) Delfin** (Nord 13/130) (NSd/SSd) Fatima (LmL) Galant (LmL) Guld (SW 090324) (LmL) Gunhild (LmL) Haga** (Gra/LmL) Mirella** (Bo/SSD) Nike (LmL) Niklas** (BOR08024) (Bo/SSd) Poseidon** (Nord09/135)(NSd/ SSd) SW Kerstin (LmL) Symphony** (NS/SSd) ÄRTER Eso** (Sel/SSd) Ingrid (LmL) Onyx** (Ser/SSd) SW Clara (LmL) ÅKERBÖNA Alexia** (RWA/SSd) Banquise** (Lim/SSd) Bioro (SHG/SSd) Boxer** (SW-ZG 2007) (LmL) Fanfare** (NPZ/LmL) Fuego** (NPZ/SW) Gloria** (IGP/SSd) Julia** (RWA/SSd) Taifun** (NPZ/SW) 8
Tiffany** (NPZ/SSd) Vertigo** (NPZ/SSd) HÖSTRAPS Avatar**(NPZ) Compass** (DSV/SSd) DK Explicit** (Mon) DK Exstorm** (Mon) DK Extrovert** (Mon) ES Alegria** (SSd) Mantara **(Syn) Mascara (Syn) Mercedes** (NZP/SSd) PR44D06** (DuP/SSd) SY Alister** (Syn) SY Carlo** (Syn) V3160L MDS16** (Mon) VÅRRAPS Builder** (RAGT/Bay) Majong**(SW/LmL) Makro** (NPZ, SW/ LmL) Mirakel (SW/NPZ) Mosaik (SW/LmL) SW U2894* H (LmL) * Sorter som undergår officiell provning 2016 för svensk sortlista. ** EU-sort provad minst två år. För sorter provade ett år, se; www.slu.se/faltforsk. H = hybrid Prefix anger förädlare/sortrepresentant. Förädlare kan vara t.ex. SW eller LmL, LPH, KWS. Ett prefix anger båda funktionerna i samma företag. En del sorter har även prefix i sortnamnet. 9
5 Sortägare och representanter Abed Ack Ag BAUB Bay BE Bo Br BWB Bay BayWa Carg CAU Ce CHD CM CSBA CSBC CPBT CWH Cy D Da DED DK DLE DLF DSP DSV DuP Eng ES Firl Gra GbR Gr Had HE HRD HRS Hy IGP KK KWS L AbedFonden, Söllested, Danmark Ackersegen Agrico, Nederländerna Saatzucht B. Bauer GmbH, Tyskland Bayer CropScience AG, Monheim, Tyskland W. von Borries-Eckendorf, Leopoldshöhe, Tyskland Boreal Växtförädling, Jokioinen, Finland (Syn: SJB), Saatzucht Josef Breun GdbR, Herzogenaurach, Tyskland Saatzucht Josef Breun GdbR, Herzogenaurach, Tyskland Bayer, Monheim, Tyskland BayWa, Tyskland Semences Cargill, Peyehorade Cedex, Frankrike Caussade Semences, Frankrike (Syn: CZ, Ceb), Cebeco-Zaden B.V., Vlijmen, Nederländerna Se HRD Clovis Matton, Belgien (Syn: PBI), Plant Breeding International, England Se RAGT Cambridge Plant Breeders-Twyford, England Monsanto Cygnet PB, Kinross-shire, Skottland Dieckmann Seeds, Tyskland (Höstråg) Danisco Seed, Holeby, Danmark Se HRD Dekalb, Monsanto UK Norddeutsche Pflanzenzucht, Tyskland DLF-Trifolium A/S, St. Heddinge, Danmark Delley Samen und Pflanzen AG, Schweiz Deutsche Saatveredelung, Tyskland DuPont Saatzucht Engelen, Büchling, Tyskland Euralis Saaten, Tyskland (Syn: F) Firlbeck, Tyskland (Synonym GR) Graminor A/S, Norge (Syn: RG) Raps GbR, Lundsgaard, Grundhof, Tyskland Greenvale AP (Syn: HD, Hadm, Hdm) Lantmännen SW Seed Hadmersleben, Tyskland Saatzucht Dr. Hege, Waldenburg, Tyskland Hodowla Roslin Danko, Racot, Polen Hodowla Roslin Strzelce, Polen Hybro, GbR Saatzucht, Bad Schönborn, Tyskland I.G. Pflanzenzucht GmbH, München, Tyskland Kweekinstituut Karna, Valthermond, Nederländerna KWS Saat AG, Tyskland. Lantmännen Lantbruk 10
LAD Lim LmL LP LW Mom Mon Nic NFC NK NPZ NS NSd Paj Piast Pio PBI PHP RAGT RG RWA SA SASA Sca Scho Schw Sec Sej Sel Ser SHG SK SL SS SSd Str Strg SW Syn TD To WH Se HRD Limagrain Lantmännen Lantbruk. SWHY, se även Hybro F. von Lochow-Petkus, Tyskland. LPH = hybridsort, LPP = populationssort. Landbouwbureau Wiersum Veredelingsbedrijf, Dronten, Nederländerna Momont Hennette et Fils, Lille, Frankrike Monsanto. MonD = Monsanto Agrar, Tyskland Nickerson RPB Ltd, England. (NiD = Tyskland, NiF = Frankrike) New Farm Crops, Lincoln, England Northrup King, Syngenta Norddeutsche Pflanzenzucht, Tyskland Nordsaat Saatzuchtgesellschaft mbh, Böhnshausen, Tyskland Nordic Seed, Danmark Pajbjergfonden, Danmark Piast Hodowla Roslin Lagiewniki, Kruszwica, Polen (Ingår i RAGT). Plant Breeding International PBIC= Cambridge, UK, PBIS = D P H Petersen, Lundsgaard, Tyskland RAGT Seeds Ltd, Cambridge, England Se GbR Raiffeisen Ware Austria Aktiengesellschaft, Österike Saaten Union, Tyskland Scottish Agricultural Science Agency, Edinburgh, Skottland Scanax International A/S Scholte, Nederländerna H. Schweiger & Co, Moosburg, Tyskland Secobra Recherches, Maule, Frankrike (Synonym SJ). Landbrugets kornforaedling, Sejet, Danmark Selgen a.s., Tjeckien Serasem Recherches et Selections, Perenchies, Frankrike Saatzuchtbetrieb Hans Gahleitner, Arnreit, Österrike Saka-Ragis Pflanzenzucht Saatbau Linz, Österrike Südwest Saatzucht, Tyskland Scandinavian Seed (Forsbecks AB, Skånefrö AB, Svenska Foder AB) Fa. Strube Saatzucht, Schoningen, Tyskland (Synonym Stre) Streng's Erben, Uffenheim, Tyskland Lantmännen Lantbruk. SWHY, se även Hybro Syngenta Seeds AB TD-förädling AB, Källs Nöbbelöv, Teckomatorp Toft Plant Breeding, Roslev, Danmark SW Seed BV, AE Emmeloord, Nederländerna 11
6 Höstråg Totalt ingick 13 sorter i försöken, men här presenteras resultaten för sju sorter. Nytt för 2016 är att de olika sorterna jämförs med en syntetisk mätare. Detta innebär att ett beräknat medelvärde för sorterna Palazzo, Herakles och Brasetto utgör mätaren. Av de presenterade sorterna är samtliga hybridsorter utom Herakles som är en syntetisk hybrid med en något annorlunda uppförökning. Under året skördades 7 försök och från perioden 2012-2016 ingår sammanlagt 44 försök. Nya sorter som har provats under två år är KWS Livado, SU Performare samt SU Cossani. Höstrågförsöken provas i försök där det ingår försöksled med svampbehandling respektive utan svampbehandling. I behandlingsleden ingår dessutom en tillväxtreglerande behandling. Resultaten visas för både obehandlade och behandlade försöksled. De årsvisa resultaten redovisas som medeltal över behandlingsleden. Avkastningen under 2016 är hög. Högst avkastning 2016 har KWS Livado särskilt i obehandlade led och under hela försöksperioden har KWS Bono en hög avkastning (Tabellerna 1-3). I tabell 4 anges den årsvisa variationen i två områden. Ofta påverkas avkastningen av förhållandena på hösten efter sådden, t ex kan hög nederbörd försämra avkastning och utveckling. Av de sorter som provats under hela perioden har Palazzo en jämn avkastningsnivå. Effekt av behandlingen framgår av tabell 5 och effekten har varierat mellan sorterna. Den genomsnittliga effekten är en merskörd på knappt 1000 kg per ha. KWS Livado har den lägsta behandlingseffekten med drygt 600 kg. Egenskaperna för sorterna anges i tabell 6. Inga sortskillnaderna i övervintringsförmåga (köldhärdighet) kunde dokumenteras under försöksperioden, som präglats av ganska milda vintrar. Den längsta sorten är Herkules, som trots sitt relativt långa strå har en bra stråstyrka. Hybriderna är vanligen 5-15 cm kortare. KWS Bono är stråsvagast. Herakles, KWS Bono och SU Cossani har högst rymdvikt, medan Palazzo och SU Performer har de högsta tusenkornvikterna. KWS Livado har högst falltal. PALAZZO är en tysk hybridsort som har hög avkastning. Övervintringen är bra och stråstyrkan god. Palazzo har medelstor kärna och medelhög rymdvikt. HERAKLES är en tysk syntetisk hybridsort som har genomsnittlig avkastning. Den är långstråig med god stråstyrka. Rymdvikt och proteinhalt är höga och medan falltalet är medelhögt. BRASETTO är tysk hybridsort med bra övervintring och hög avkastning. Brasetto är ganska kortstråig. Sorten har ganska stor kärna, men låg rymdvikt är har medelstor rymd- och kärnvikt samt högt falltal. KWS BONO är en tysk hybrid som har haft en hög avkastning under provningsperioden. Sorten är kortstråig med ganska svag stråstyrka. KWS Bono är småkärning och har hög rymdvikt. Sorter provade i två år KWS LIVADO är en tysk hybrid sort som har haft mycket hög avkastning under de två år som sorten provats i Sverige. Liten behandlingseffekt tyder på att det är en frisk sort. Stråstyrkan är något lägre en genomsnittet. Sorten har högt falltal. SU PERFORMER är en tysk hybridsort som gett mycket hög skörd under provningsperioden. Sorten är kortstråig med medelgod stråstyrka. Rymd- och tusenkornvikt är höga. SU COSSANI är en tysk hybridsort som provats under två år och som under denna period haft en hög avkastning. Sorten är långstråig med relativt god stråstyrka. SU Cossani har hög rymdvikt och medelhögt falltal. 12
Tabell 1. Höstråg. Avkastning (kg/ha och relativtal) områdesvis 2016. Syntetisk mätare* Obehandlat Behandlat Stråstyrka, 100-0** Sorter / Område A-G Ant D+E Ant. F Ant. A-G D+E F Obeh. Beh. Mätare, kg/ha 8770 7 8510 2 8970 2 9840 9290 10410 Rel.tal mätaren=100 Sortmedel 105 104 106 104 104 105 62 82 Palazzo 105 *** 7 107 2 103 2 103 * 101 104 62 84 Herakles 88 *** 7 88 2 90 2 92 *** 93 93 67 85 KWS Bono 109 *** 7 105 2 113 2 106 ** 105 107 61 79 Brasetto 107 *** 7 105 2 106 2 105 *** 106 103 62 81 Provade 2 år KWS Livado 113 *** 7 111 2 114 2 106 ** 104 106 63 79 SU Performer 107 *** 7 104 2 111 2 106 ** 103 110 56 82 SU Cossani 107 *** 7 107 2 108 2 108 *** 111 107 61 86 Probvärde 0,0001 0,008 0,001 0,0001 0,064 0,034 NS 0,08 *Syntetisk mätare = Palazzo, Herakles och Brasetto. ** Tillväxtreglerande behandling gjordes i behandlade led 2016 Tabell 2. Höstråg. Avkastning (kg/ha och relativtal) områdesvis. Flerårsmedeltal 2012-2016. Syntetisk mätare*. Medeltal obehandlade led Område Sorter A-G Ant. A Ant. B Ant. D+E Ant. F Ant. G Ant. Mätare, kg/ha 8350 44 9260 8 8250 11 8630 9 7850 14 7340 2 Rel.tal mätaren=100 Sortmedel 105 105 105 104 106 101 Palazzo H 104 ** 44 103 8 103 11 104 ** 9 104 ** 14 107 2 Herakles sh..93 *** 44 95 ** 8..92 *** 11..93 *** 9 94 *** 14 89 2 Brasetto H 103 *** 44 103 8 105 *** 11 104 ** 9 102 14 104 2 KWS Bono H 108 *** 24 109 * 4 110 *** 6 102 5 111 *** 8 96 1 KWS Livado H 112 *** 15 113 2 108 * 3 110 ** 3 115 *** 6 112 1 SU Performer H 110 *** 15 117 2 111 ** 3 107 * 3 112 ** 6 94 1 SU Cossani H 108 ** 15 103 2 112 ** 3 109 ** 3 108 ** 6 108 1 Probvärde 0,0001 0,006 0,0001 0,0001 0,0001 NS *Syntetisk mätare = Palazzo, Herakles och Brasetto. Tabell 3. Höstråg. Avkastning (kg/ha och relativtal) områdesvis. Flerårsmedeltal 2012-2016. Syntetisk mätare*. Medeltal behandlade led Område Sorter A-G Ant. A Ant. B Ant. D+E Ant. F Ant. G Ant. Mätare, kg/ha 9310 44 10470 8 9170 11 9520 9 8790 14 7620 2 Rel.tal mätaren=100 Sortmedel 104 104 104 104 106 103 Palazzo H 104 *** 44 104 * 8 104 *** 11 103 9 105 *** 14 107 2 Herakles sh 93 *** 44 94 ** 8 93 *** 11 95 ** 9 94 *** 14 88 2 Brasetto H 102 * 44 102 8 103 * 11 102 9 101 * 14 105 2 KWS Bono H 106 ** 24 105 4 106 ** 6 103 5 108 *** 8 95 1 KWS Livado H 108 ** 15 105 2 105 ** 3 109 * 3 110 ** 6 105 1 SU Performer H 110 *** 15 112 2 108 *** 3 107 3 114 *** 6 109 1 SU Cossani H 111 *** 15 107 2 111 *** 3 111 3 112 *** 6 112 1 Probvärde 0,0001 0,004 0,0001 0,004 0,0001 NS *Syntetisk mätare = Palazzo, Herakles och Brasetto. (Höstråg forts. nästa sida) 13
Tabell 4. Höstråg. Avkastning (kg/ha och relativtal) årsvis 2012-2016. Mätare Syntetisk mätare*. Medeltal obehandlade och behandlade led Område A-B Område D-F Sorter 2012 2013 2014 2015 2016 2012 2013 2014 2015 2016 Mätare, kg/ha 10370 9470 8740 7390 9540 8120 6470 9150 10270 9290 Rel.tal mätaren=100 Sortmedel 100 100 102 106 105 100 100 101 104 104 Palazzo H 104 * 103 ** 103 104 104 105 * 103 ** 104 104 ** 104 Herakles sh 94 *** 95 *** 95 * 88 *** 90 94 ** 98 * 93 * 93 *** 91 *** Brasetto H 103 102 * 102 108 ** 107 102 99 104 101 105 *** KWS Bono H 107 * 107 113 105 105 ** 108 *** KWS Livado H 107 111 110 *** 109 SU Performer H 120 *** 106 110 *** 107 SU Cossani H 114 ** 107 109 *** 108 Probvärde 0,003 0,0001 0,012 0,0001 0,002 0,02 0,013 0,077 0,0001 0,0001 *Syntetisk mätare = Palazzo, Herakles och Brasetto. Tabell 5. Höstråg. Effekt av behandling, jämförelse behandlat och obehandlade led Sorter 2016 2012-2016 Obehandlat, kg/ha Behandlingseffekt, merskörd kg/ha Obehandlat, kg/ha Behandlingseffekt, merskörd kg/ha Mätare 8770 1070 8350 960 Sortmedel 9165 999 8747 958 Palazzo H 9210 950 8640 1050 Herakles sh 7760 1290 7770 930 Brasetto H 9350 970 8630 900 KWS Bono H 9590 840 9000 830 KWS Livado H 9880 580 9350 660 SU Performer H 9350 1050 9210 1050 SU Cossani H 9410 1240 9030 1280 Tabell 6. Höstråg. Odlingsegenskaper och sjukdomar. Flerårsmedeltal 2012-2016 Sjukdomar obehandlade led, övriga egenskaper behandlade led Sorter 14 Vattenhalt, % Rymdvikt, g/l Tusenkornvikt, g Falltal, sek Proteinhalt, % Mognad, dagar Strålängd, cm Stråstyrka, 100-0 Brunrost, % Sköldfläcksjuka, % Mätare 18,7 776 35,8 265 8,2 322 129 76 7 9 8 Sortmedel 18,6 778 35,2 271 8,1 322 127 74 7 8 7 Palazzo H 18,0 778 36,8 258 7,9 322 128 76 6 9 8 Herakles sh 18,4 782 34,9 266 8,7 322 133 77 8 9 11 Brasetto H 19,5 769 35,8 270 8,1 322 125 75 8 9 5 KWS Bono H 18,7 780 33,1 255 8,2 322 122 69 4 8 6 KWS Livado H 19,0 775 33,2 293 8,1 322 126 69 6 5 SU Performer H 18,3 781 36,3 290 7,8 321 124 74 9 5 SU Cossani H 17,9 780 35,9 270 7,9 322 127 75 8 7 Probvärde 0,0001 NS 0,0001 0,017 0,0001 NS 0,0001 0,007 Mjöldagg, %
7 Höstvete Nytt för 2016 är att en syntetisk mätare används som jämförelse i försöken. Den syntetiska mätaren utgörs av sorterna Mariboss, Ellvis, Julius och Brons och det är en sammanvägning av dessa sorters medelvärden som används som jämförelse med övriga sorter. Sortbeskrivningarna utgår dock främst från en jämförelse med medeltalet av de provade sorternas egenskaper. Sorterna jämförs även ur vissa avseenden med Olivin. Under året skördades 23 försök och totalt 110 försök under perioden 2012-2016. Höstvetesorterna provas i försök med försöksled som svampbehandlas och obehandlade led. Avsikten är främst att få en uppfattning om sorternas avkastningspotential och en allmän bild av resistensegenskaperna. Skyddet är därför tämligen heltäckande och insatserna inte ekonomiskt optimala. Totalt har det ingått ett 60-tal sorter i försöken under 2016. Här redovisas resultaten för 25 sorter. Av dessa är fem nya sorter som har provats under två år. I tabell 1 redovisas årets avkastning för behandlade och obehandlade led. Bäst avkastning under 2016 har sorten Etana, medan Torp avkastar bäst under perioden 2012-2016 (tabell 2-3) i både behandlade och obehandlade led och områden. Andra sorter som har hög avkastning under försöksperioden är Hereford och Mariboss. De senaste vintrarna har varit milda och övervintringsförmågan har inte testats i någon större utsträckning, men några sorter har haft högre avkastning i Mälardalen jämfört med Skåne, t ex RGT Reform och Hereford. I tabell 4 redovisas avkastningens årsvariation och tabellen ger en god uppfattning om odlingssäkerheten, som påverkas av kalla vintrar, torka och sjukdomsangrepp. Det framgår också vilka sorter som visar en vikande avkastningstrend. Stabilt hög avkastning under försöksperioden har sorterna Hereford, Mariboss och Torp. Skördeökningarna för svampbehandling i höstvete i allmänhet relativt stora, och kan vara 400-2000 kg/ha, under 2016 är merskörden vid behandling lägre än den brukar vara (tabell 8). I tabell 5 visas odlingsegenskaper och kärnkvalitet i behandlade led. Vinterhärdigheten (tabell 6) bedöms som total andel överlevande gröna blad, satt i relation till en fullt övervintrande sort. Övervintringsförmågan är en komplex egenskap och består förutom av förmåga att klara låga temperaturer under vintern, även av möjlighet att tillväxa under svala och regniga höstar, klara ett snötäcke med svampangrepp eller hårda vårvindar över tjälad mark. Sorterna kan därför uppträda olika under olika år. Även lokala variationer i klimat, snötäcke eller förfrukt, växtföljd och växtnäringsstatus påverkar övervintringen. Det kan därför förekomma stora skillnader i övervintringen, även om avståndet är litet mellan odlingarna. Väderleken under vår och försommar spelar stor roll för möjligheterna att kompensera en kraftig utvintring. Vintrarna under provningsperioden har varit relativt milda och sorternas övervintringsförmåga har inte testats så hårt under perioden och tabellerna visar på små skillnader mellan sorterna. Det är främst i område D+E samt under 2012 och 2016 där några sorter haft sämre övervintring. Odlingsegenskaperna har efterhand förändrats och bl. a. har strålängden minskat, speciellt i svenska och engelska sorter. Korta sorter är t ex Ceylon, Torp och Brons. De längsta sorterna är Olivin och Festival. Under nederbördsrika somrar kan dock de flesta sorter drabbas av liggsäd, även om det är ovanligt. Sorter med risk för nedsatt stråstyrka är främst Frontal, Cubus och Festival. Tidigt mognande sorter kan missgynnas vid stråstyrkegraderingen, som görs vid skördetillfället. Eftersom alla sorter skördas samtidigt, innebär det att de tidiga sorterna står längre på fältet i moget tillstånd. Bäst stråstyrka har Brons. Mognadstiden har också förändrats och de tidigaste sorterna är Cubus och Norin. Sena sorter är Brons och Mariboss. Skillnaden i mognadstid är enligt flerårsmedeltalen som mest 5 dagar. Under torra och varma år minskar skillnaden, men under regniga år kan den bli större. Den yttre kärnkvaliteten beskrivs med rymdvikt och tusenkornvikt (tabell 5). Bäst rymdvikt har brödvetesorterna, Olivin och Praktik, medan särskilt Mariboss och Torp har låg rymdvikt. De mest storkärniga sorterna är Julius, Etana och RGT Reform, medan Norin och Olivin är exempel på sorter som har låg tusenkornvikt. Falltalet är sortberoende men naturligtvis även avhängigt väderleken. Sorter med högt (Höstvete forts. nästa sida) 15
falltal är t ex Ellvis och RGT Reform. Många sorter är avsedda för foder- eller industriändamål och har låga falltal. Sorterna Hereford och Frontal har låga falltal. Observera att tidiga sorter kan missgynnas ur falltalssynpunkt, eftersom alla sorter skördas samtidigt, vilket gör att tidiga sorter får stå längre tid på fältet i moget tillstånd. Det bör också påpekas att falltalsanalyserna företrädesvis har valts ur försök, där påfrestningarna varit stora vilket kan ge lägre falltal än ett medeltal för samtliga utförda försök, eller som ett medeltal för höstveteskörden i stort. Proteinnivåerna under 2016 är ganska normala. Eftersom alla sorter får samma kvävegiva missgynnas de högst avkastande sorterna och får i regel en något lägre proteinhalt. Högst proteinhalt har Norin och Olivin. Fodersorterna har låg proteinhalt, men hög stärkelsehalt. Hög stärkelsehalt har sorterna Nordh, RGT Reform och Ellen. Sjukdomskänsligheten anges i tabellerna 7-8. En rättvis redovisning av sjukdomsförekomsten är svårare att genomföra än t ex avkastningsförmågan. Tidiga sorter kan få förhöjda graderingstal, eftersom bedömningen av angreppen sker vid samma tidpunkt för alla sorter, och då har oftast inte sjukdomsangreppen nått full omfattning i sent mognande sorter. Angreppen kan även uppträda ojämnt i enskilda försök och i olika parceller. Olika raser av patogenerna kan uppträda i olika områden och under olika år. Resistensbrytare kan förändra mottagligheten. Sjukdomsförekomsten påverkas därför påtagligt av att sorterna provats i olika områden och under olika år. I sammanställningarna har skett ett urval så att försök med sortskillnader har prioriterats. Mjöldagg förekom i de flesta sorter, främst i Olivin, Ellvis och Torp, medan många svenska sorter har låga angrepp. Brunrost angrep främst Hereford och Torp. Gulrost är en aggressiv svamp, som kan ge stora skördeförluster i känsliga sorter. Svampen har historiskt påträffats relativt sällan i någon större omfattning, senast 1990, men från 2007 har angreppen ökat, vilket föranleder ökad uppmärksamhet. Olika gulrostraser har förekommit under olika år. Mest mottagliga sorter 2016 är Elixir och Norin. Svartpricksjuka har börjat uppträda mera allmänt, särskilt i södra Sverige. Under 2016 drabbades sorterna Etana, Norin och Praktik hårdast. Merskörd är en variabel som mäter skördeskillnaden mellan behandlat och obehandlat försöksled. Storleken på merskörden ger en avspegling på sjukdomstrycket och varierar både mellan försöksår och sorter. En liten merskörd anses avspegla en god motståndskraft mot sjukdomar. Under 2016 har sorterna RGT Reform och Etana lägre merskörd än övriga sorter. I tabell 9 visas sorternas bakningsegenskaper. Bakningsförmågan anges som ml brödvolym per 100 gram mjöl. Resultaten redovisas som differensen mellan de provade sorterna och sorten Olivin. Sorterna Ceylon, Julius och Festival har en större brödvolym än Olivin 16 2016. Odlingsåret 2015 är det endast Norin som har högre volym än Olivin, men detta år kännetecknades av höga skördar med låga proteinhalter vilket har haft betydelse för bakkvaliteten. Vi redovisar numera inte någon klassning av brödvetesorterna. Anledningen är att olika bagerier hanterar råvaran på olika sätt, t ex val av degbearbetning eller genom att använda olika mjölblandningar. Därför kan värderingen av sorterna skilja mellan bagerierna. Tabell 10 ger en sammanfattning av de olika avkastningskomponenterna tusenkornvikt, ax per kvadratmeter och antal kärnor per ax. Underlaget till tabellen kommer från nio försök där det genomförts axräkning. Olika sorter bygger upp skörden på olika sätt en del sorter har stora kärnor medan andra sorter ger hög skörd genom många ax och många kärnor per ax. Hög skörd kan byggas upp på flera sätt men det är viktigt att veta hur skördeuppbyggnaden sker eftersom detta har betydelse för vilken odlingsteknik och beståndsuppbyggnad som bör eftersträvas för de olika sorterna. Sorter med stor kärna är känsligare för liggsäd och för dessa sorter bör täta bestånd undvikas. I årets försök finns exempel på samtliga typer. I tabellens högra del har sorterna rangordnats med den sort som har högst skörd, störst kärnor samt flest kärnor per kvadratmeter och ax står överst. Etana har i genomsnitt högst skörd i de försök som axräkning gjorts och denna sort bygger upp sin skörd genom stora kärnor, medan sorten SW 5372 bygger upp sin skörd genom ett stort antal ax per kvadratmeter. OLIVIN är ett tyskt brödvete som har något låg avkastning 2016. Övervintringsförmågan är god. Olivin mognade medeltidigt, är lång och har relativt god stråstyrka. Kvaliteten är genomgående god. Kärnan är relativt liten men rymdvikten är hög. Proteinhalt och falltal är höga. Bakningsegenskaperna är goda med hög brödvolym. Olivin angreps av mjöldagg och av gulrost, men verkade för övrigt ha god resistens. ELLVIS är ett tyskt brödvete som har god vinterhärdighet och medelhög avkastning i samtliga odlingsområden. Den är medellång med god stråstyrka och medeltidig mognad. Sorten har medelhög rymdvikt och medelstor kärna. Proteinhalt och falltal är höga, och brödvolymen är ganska hög. CUBUS är särskilt tidigt brödvete från Tyskland med lägre avkastning än sortmedel under försöksperioden. Sorten övervintrade något sämre än Olivin. Cubus är mycket tidig, kortvuxen men har ganska svag stråstyrka. Kärnan är medelstor och rymdvikten hög. Proteinhalten är medellåg och falltalet är högre än sortmedel.
är höga, medan tusenkornvikten är låg. HEREFORD är en dansk foder/industrisort som har hög avkastning. Sorten är kortare än sortmedel med god stråstyrka och medeltidig mognad. Rymdvikt, falltal och proteinhalt är låga. Kärnan är stor och stärkelsehalten är ganska hög. MARIBOSS är dansk en fodersort som har särskilt hög avkastning i skilda delar av landet. Den är sent mognande, medellång och har sämre stråstyrka än sortmedel. Sorten har låg rymdvikt och låg proteinhalt. FRONTAL (R) tysk sort med medelhög avkastning. Sorten är medelkort och något stråsvag. Frontal mognar medeltidigt. Tusenkornvikt och rymdvikten är lägre än sortmedel. Falltalet är lågt. JULIUS är en tysk brödvetesort som har medelhög avkastning under försöksperioden och bra övervintring. Sorten är lång, men har bra stråstyrka. Julius mognar medelsent. Sorten har god kvalitet med hög rymdvikt, mycket stor kärna, hög proteinhalt och högt falltal. Julius har bra bakkvalitet. LINUS har medelhög avkastning och är medellång med god stråstyrka. Linus har medelhög rymdvikt och falltal, och proteinhalten är något högre än sortmedel. Linus är storkärnig. RGT REFORM (R) är en sort som har ganska hög avkastning. RGT Reform har god övervintring, är något kortare än sortmedel och har god stråstyrka. Rymdvikt, tusenkornvikt och falltal är mycket höga. Proteinhalten är medelhög och stärkelsehalten hög. BRONS (R) är en vinterhärdig, medelkort brödsort som har medelhög avkastning under försöksperioden och mycket god stråstyrka. Brons mognar sent. Rymdoch tusenkornvikt är lägre än sortmedel. Falltalet är lågt och proteinhalt är medelhögt. CEYLON (R) har lägre avkastning än sortmedel. Ceylon är kortvuxen, har mycket bra stråstyrka och mognar sent. Ceylon utmärkte sig med mycket god vinterhärdighet under tidigare provningsår. Rymdvikten är relativt hög. Falltalet är mycket högt, proteinhalten hög och bakningsegenskaperna är mycket goda. PRAKTIK (R) är ett tyskt brödvete som har lägre avkastning än sortmedel. Praktik mognar medeltidigt och är kortvuxen med god stråstyrka. Praktik har god kvalitet med hög rymdvikt, hög proteinhalt och högt falltal. Kärnan är mindre än sortmedel. NORIN är ett mycket tidigt höstvete som har något låg avkastning. Sorten är något kortare än sortmedel och har god stråstyrka. Rymdvikt, proteinhalt och falltal ELLEN (SW 75638) (R) har medelhög avkastning. Sorten är något kortare än sortmedel med bra stråstyrka och sen mognad. Rymdvikt, falltal och proteinhalt är lägre än sortmedel, medan tusenkornvikt är medelhög. Stärkelsehalten är hög. NORDH (Nord 05019/100) (R) har medelhög avkastning. Sorten är medellång med god stråstyrka. Sorten har hög rymdvikt och små kärnor. Proteinhalten är något lägre än sortmedel och stärkelsehalten hög. TORP har mycket hög avkastning i genomsnitt över försöksperioden. Torp är kortstråig med bra stråstyrka. Proteinhalt samt rymd- och tusenkornvikt är låga. FAJER (SW 95220) (R) har medelhög avkastning och mognade medelsent. Sorten är långstråig med något svag stråstyrka. Rymdvikt, falltal samt protein- och stärkelsehalt är medellåga. Fajer har hög tusenkornvikt. FESTIVAL (SW 95594) (R) har något lägre avkastning än sortmedel. Festival har långt stå och något svag stråstyrka. Rymd- och tusenkornvikt är höga medan falltal och proteinhalt är medelhöga. Festival ha en bra bakkvalitet. ETANA har hög avkastning. Etana är långstråig och har bra stråstyrka. Rymd- och tusenkornvikt samt falltal och proteinhalt är höga. ELIXIR har hög avkastning, särskilt i område A-B under 2014-2015. Sorten är långstråig med något svag stråstyrka. Rymdvikt och falltal är något lägre än sortmedel medan tusenkornvikt och proteinhalt är något högre än sortmedel. Sorter provade i två år HACKSTA (SW 15646) (R) ny sort som har hög avkastning särskilt under 2015 och mognar medelsent. Sorten har hög rymd- och tusenkornvikt samt falltal. Protein- och stärkelsehalt är medelhöga. STINGER (SJ 13794001) (R) är en ny sort som har hög avkastning och är långstråig med bra stråstyrka. Sorten har hög rymdvikt och stor kärna. Falltal, protein- och stärkelsehalt är medellåga. SJ 1378001 (R) är en ny sort som har hög avkastning särskilt under 2016. Sorten har låg rymdvikt och ganska stor kärna. Falltal och proteinhalt är lägre än sortmedel. (Höstvete forts. nästa sida) 17
KWS FINN (KW 2612-12) (R) är en ny högavkastande sort med långstrå och medellåg stråstyrka. Rymdoch tusenkornvikt samt falltal är lägre än sortmedel. Protein- och stärkelsehalt är medelhöga. Tabell 1. Höstvete. Avkastning (kg/ha och relativtal) områdesvis 2016. Syntetisk mätare* Obehandlat Behandlat Sorter / Område A-G Ant. A Ant B Ant. D+E Ant. F Ant. A-G A B D+E F Mätare*, kg/ha 9590 23 9970 6 9080 2 9450 7 9440 6 10050 10370 9650 9660 10180 Rel,tal mätaren=100 Sortmedel 100 99 82 99 102 101 100 82 100 102 Olivin 95 ** 23 92 * 6 92 2 95 7 98 6 94 *** 92 * 91 94 * 95 ** Ellvis 97 * 23 98 6 95 2 96 7 98 6 97 ** 95 96 97 98 Cubus 94 *** 20 94 6 98 2 91 ** 7 98 5 94 *** 95 100 90 ** 95 *** Hereford 100 23 97 6 104 2 98 7 102 6 102 98 107 100 105 ** Mariboss 102 23 99 6 107 2 101 7 102 6 103 ** 102 105 104 103 * Frontal 100 23 101 6 102 2 95 7 103 6 101 99 102 99 103 * Julius 99 23 100 6 99 2 99 7 99 6 99 98 99 100 98 Torp 98 23 99 6 100 2 94 * 7 100 6 99 100 100 93 * 103 Linus 102 23 99 6 102 2 103 7 104 * 6 101 101 100 99 103 Elixer 99 19 96 6 103 2 100 7 100 4 98 96 106 98 99 RGT Reform 103 * 23 102 6 104 2 101 7 106 ** 6 103 102 103 101 104 * Brons 102 23 102 6 99 2 104 7 101 6 101 104 100 99 101 Ceylon 99 23 97 6 100 2 101 7 99 6 99 98 98 101 98 Praktik 96 * 23 100 6 99 2 91 ** 7 98 6 98 100 99 97 99 Norin 90 *** 23 83 *** 6 99 2 87 *** 7 97 6 90 *** 86 *** 96 88 *** 95 ** Fajer 100 20 99 6 105 2 98 7 100 5 99 97 104 99 99 Festival 100 20 99 6 106 2 98 7 103 5 101 103 100 100 101 Ellen 103 * 20 102 6 104 2 103 7 105 * 5 104 ** 104 107 105 103 Nordh 97 20 96 6 105 2 93 * 7 101 5 97 98 103 93 * 101 Etana 106 *** 20 106 6 106 2 105 7 108 *** 5 105 *** 106 * 105 104 105 ** Provade 2 år Hacksta** 102 9 100 4 100 3 104 2 100 100 98 104 Stinger** 103 9 103 4 100 3 105 2 107 *** 103 112 ** 108 SJ 1378001 105 * 9 103 4 104 3 108 2 106 ** 103 108 * 108 KWS Finn** 104 9 103 4 102 3 104 2 103 103 102 100 LW 05W588-03 102 9 99 4 102 3 102 2 103 98 111 ** 100 LW 05W588-03 (R) är en ny högavkastande sort med särskilt hög avkastning under 2015. Sorten är medellåg med god stråstyrka. Sorten har hög rymdvikt, falltal och proteinhalt. Kärnan är ganska liten. Probvärde 0,0001 0,0001 NS 0,0001 0,0001 0,0001 0,0001 0,001 0,0001 0,0001 *Syntetisk mätare = Mariboss, Ellvis, Julius och Brons ** Hacksta (SW 15646), Stinger (SJ 13794001), KWS Finn (KW 2612-12) 18
Tabell 2. Höstvete. Avkastning (kg/ha och relativtal) områdesvis. Flerårsmedeltal 2012-2016. Syntetisk mätare*. Medeltal obehandlade led Område Sorter A-G Ant. A Ant. B Ant. C Ant. D+E Ant. F Ant. G Mätare*, kg/ha 9910 110 10760 26 9700 18 7970 4 10010 30 10130 26 7650 Rel,tal mätaren=100 Sortmedel 100 99 100 103 99 100 99 Olivin 91 *** 110 89 26 90 *** 18 98 4 91 *** 30 91 *** 26 93 * Ellvis 98 110 98 * 26 98 * 18 95 * 4 98 30 100 26 96 Cubus 94 *** 99 95 ** 26 96 * 18 92 *** 30 94 *** 25 Hereford 103 * 104 101 26 103 * 18 117 1 104 ** 30 104 *** 26 98 Mariboss 102 * 110 103 * 26 102 18 110 *** 4 102 * 30 101 26 102 Frontal 99 108 99 26 99 18 102 4 97 * 30 100 26 98 Julius 100 108 100 26 101 18 90 *** 4 100 30 101 26 100 Torp 105 ** 80 105 *** 23 105 ** 12 107 1 102 23 105 *** 20 98 Linus 102 95 100 26 99 16 108 1 102 28 104 *** 23 101 Elixer 103 56 102 16 105 * 8 105 ** 18 100 14 RGT Reform 102 86 99 23 102 12 111 1 101 26 105 *** 23 108 Brons 100 106 100 26 99 18 105 3 100 30 98 * 26 102 Ceylon 93 *** 100 93 *** 26 92 *** 18 98 1 93 *** 30 95 *** 24 103 Praktik 97 * 105 99 26 97 * 18 97 3 94 *** 30 97 ** 25 93 Norin 89 *** 99 85 *** 26 93 *** 16 95 4 87 *** 28 95 *** 21 97 Fajer 101 48 100 18 104 * 4 100 15 100 11 Festival 96 * 48 95 ** 18 101 4 96 * 15 98 11 Ellen 99 80 101 23 100 10 100 25 97 * 22 Nordh 99 80 99 23 102 10 96 ** 25 100 22 Etana 103 57 104 * 16 104 8 101 18 105 ** 15 Hacksta 102 18 101 6 100 1 101 6 104 5 Stinger 103 18 106 6 97 1 102 6 102 5 SJ 1378001 100 18 103 6 95 1 97 6 100 5 KWS Finn 104 18 103 6 101 1 102 6 105 5 LW 05W588-03 104 18 101 6 102 1 105 6 104 5 Probvärde 0,0001 0,0001 0,0001 0,0001 0,0001 0,0001 *Syntetisk mätare = Mariboss, Ellvis, Julius och Brons (Höstvete forts. nästa sida) 19
Tabell 3. Höstvete. Avkastning (kg/ha och relativtal) områdesvis. Flerårsmedeltal 2012-2016. Syntetisk mätare*. Medeltal behandlade led Område Sorter A-G Ant. A Ant. B Ant. C Ant. D+E Ant. F Ant. G Mätare*, kg/ha 10810 111 11850 26 10910 18 8430 4 10800 30 10920 27 8150 Rel,tal mätaren=100 Sortmedel 100 100 100 102 100 102 101 Olivin 93 *** 111 92 *** 26 90 *** 18 94 4 92 *** 30 95 *** 27 96 Ellvis 98 111 98 * 26 97 ** 18 96 4 98 30 100 27 99 Cubus 96 ** 99 97 * 26 97 ** 18 94 ** 30 97 ** 25 Hereford 105 *** 104 104 ** 26 107 *** 18 110 1 104 *** 30 107 *** 26 104 Mariboss 103 ** 111 103 *** 26 103 *** 18 105 4 104 *** 30 101 ** 27 102 Frontal 100 109 99 26 100 18 105 4 98 30 101 27 95 Julius 100 109 99 26 100 18 95 4 99 30 101 27 98 Torp 105 *** 79 106 *** 23 107 *** 12 107 1 102 23 107 *** 19 101 Linus 101 95 102 26 99 16 108 1 99 28 104 *** 23 98 Elixer 102 57 102 16 103 8 100 18 101 15 RGT Reform 102 86 101 23 100 12 105 1 101 26 104 ** 23 109 Brons 99 107 100 26 99 18 103 3 98 * 30 97 *** 27 102 Ceylon 95 *** 100 94 *** 26 92 *** 18 101 1 97 ** 30 98 24 101 Praktik 97 * 106 99 26 97 * 18 92 * 3 96 *** 30 98 26 95 Norin 91 *** 102 89 *** 26 91 *** 16 92 * 4 89 *** 28 96 *** 24 96 Fajer 100 48 99 18 102 4 100 15 99 11 Festival 98 48 98 18 96 4 98 15 99 11 Ellen 100 80 101 23 101 10 100 25 98 22 Nordh 100 80 100 23 101 10 96 ** 25 102 22 Etana 102 57 102 16 101 8 101 18 104 ** 15 Hacksta 103 18 102 6 103 1 101 6 106 * 5 Stinger 106 ** 18 105 6 104 1 106 ** 6 105 * 5 SJ 1378001 104 18 103 6 101 1 102 6 107 ** 5 KWS Finn 103 18 104 6 105 1 103 6 101 5 LW 05W588-03 106 * 18 103 6 106 1 108 *** 6 104 5 Probvärde 0,0001 0,0001 0,0001 0,018 0,0001 0,0001 *Syntetisk mätare = Mariboss, Ellvis, Julius och Brons Tabell 4. Höstvete. Avkastning (kg/ha och relativtal) årsvis 2012-2016. Mätare Syntetisk mätare*. Medeltal obehandlade och behandlade led Område A-B Område D-F Sorter 2012 2013 2014 2015 2016 2012 2013 2014 2015 2016 Mätare*, kg/ha 11220 10460 11640 11210 9970 9570 10820 11040 11030 9670 Rel.tal mätaren=100 Sortmedel 97 98 98 103 100 100 96 99 102 101 Olivin 90 *** 90 *** 87 *** 93 *** 92 ** 92 *** 89 *** 92 *** 92 *** 95 ** Ellvis 98 96 *** 97 ** 100 97 99 95 * 100 101 97 * Cubus 93 * 96 *** 96 * 100 96 95 ** 88 *** 94 *** 96 *** 93 *** Hereford 103 101 103 * 110 *** 99 105 *** 100 104 ** 109 *** 101 Mariboss 103 105 *** 102 * 102 102 103 * 106 ** 103 ** 101 102 Frontal 97 100 97 * 102 100 105 *** 94 ** 98 96 ** 100 Julius 99 98 * 102 101 99 102 98 100 101 99 Linus 97 98 100 104 ** 100 103 98 101 104 ** 102 RGT Reform 96 101 100 101 102 106 ** 98 100 104 ** 103 Brons 99 100 99 97 ** 102 96 ** 101 97 ** 98 * 101 Ceylon 92 ** 93 *** 92 *** 90 *** 98 94 *** 95 * 96 ** 93 *** 100 Praktik 96 95 *** 98 105 *** 100 98 89 *** 94 *** 99 96 ** Norin 85 *** 86 *** 88 *** 96 * 88 *** 89 *** 80 *** 92 *** 94 *** 92 *** Ellen 100 100 99 102 103 95 * 102 98 98 104 * Nordh 98 100 100 102 98 102 92 95 *** 102 96 * Torp 102 108 *** 112 *** 100 103 104 ** 110 *** 97 Fajer 102 97 103 100 96 99 102 99 Festival 98 92 *** 96 * 101 91 94 ** 98 100 Etana 102 102 106 * 99 103 105 ** Elixer 105 ** 107 *** 98 102 104 ** 99 Hacksta 106 * 101 106 ** 101 Stinger 109 *** 104 104 * 106 ** SJ 1378001 104 104 99 107 ** KWS Finn 107 ** 104 105 * 102 LW 05W588-03 109 *** 100 108 *** 105 Probvärde 0,001 0,0001 0,0001 0,0001 0,0001 0,0001 0,0001 0,0001 0,0001 0,0001 *Syntetisk mätare = Mariboss, Ellvis, Julius och Brons 20
Tabell 5. Höstvete. Odlingsegenskaper och kärnkvalitet. Flerårsmedeltal 2012-2016 Vattenhalt, % Rymdvikt, g/l Tusenkornvikt, g Falltal, sek Proteinhalt, % Stärkelsehalt, % Mognad, dagar Övervintring, 100-0 Strålängd, cm Stråstyrka, 100-0 Sorter Mätare*, kg/ha 19,3 798 47,0 320 10,8 71,2 319 95 86 94 Sortmedel 18,6 806 47,1 315 10,8 71,6 318 95 86 92 Olivin 18,5 829 44,4 345 11,6 71,8 319 95 94 93 Ellvis 18,4 805 45,8 360 11,2 71,2 317 95 88 94 Cubus 18,0 821 47,4 340 10,9 71,5 315 93 83 83 Hereford 18,5 788 49,1 259 10,2 71,7 318 93 83 94 Mariboss 18,6 771 45,4 311 10,2 70,7 320 95 87 87 Frontal 18,2 789 46,6 282 10,9 71,6 317 95 85 79 Julius 19,7 820 51,1 319 11,0 71,0 319 95 90 94 Torp 18,9 776 45,8 283 10,1 71,8 319 93 79 96 Linus 18,3 792 48,5 315 11,1 71,6 317 95 84 95 Elixer 18,4 798 47,2 298 11,0 70,8 318 95 89 84 RGT Reform 18,4 822 50,3 359 10,9 72,1 317 95 82 94 Brons 20,5 797 45,8 291 10,8 71,8 320 95 81 99 Ceylon 18,6 816 46,2 333 11,0 71,7 319 96 79 96 Praktik 18,4 825 45,9 342 11,4 71,9 317 95 82 94 Norin 18,0 823 44,4 315 11,7 70,9 315 94 83 95 Fajer 18,8 803 48,8 291 10,9 71,3 318 95 89 87 Festival 18,6 818 47,8 317 10,8 71,4 317 95 91 83 Ellen 19,3 796 47,5 314 10,7 72,1 319 95 84 93 Nordh 18,6 823 41,5 349 10,6 72,7 317 94 84 95 Etana 18,6 815 50,6 333 11,0 71,4 317 95 88 95 Hacksta 18,4 810 49,1 355 10,4 71,5 319 94 89 92 Stinger 18,9 811 50,5 278 10,5 71,5 319 95 91 93 SJ 1378001 18,1 787 48,1 271 10,4 72,3 318 96 85 95 KWS Finn 18,1 802 44,5 288 10,9 72,3 317 95 89 90 LW 05W588-03 18,7 818 46,0 333 11,0 71,3 318 95 84 95 Probvärde 0,0001 0,0001 0,0001 0,0001 0,0001 0,0001 0,0001 0,001 0,0001 0,0001 *Syntetisk mätare = Mariboss, Ellvis, Julius och Brons (Höstvete forts. nästa sida) 21
Tabell 6. Höstvete. Övervintring, 0-100. Områdesvis och årsvis. Syntetisk mätare*. Medeltal obehandlade och behandlade led Område Sorter A-G A B C D+E F G 2012 2013 2014 2015 2016 Mätare* 95 96 99 97 87 96 92 92 91 99 97 95 Sortmedel 95 95 99 86 86 96 33 91 91 98 97 94 Olivin 95 95 99 97 86 96 90 92 91 98 97 93 Ellvis 96 96 99 97 88 97 91 94 92 99 97 95 Cubus 93 94 98 83 96 86 91 98 97 89 Hereford 93 93 99 84 96 86 87 91 98 97 90 Mariboss 95 96 99 96 87 97 91 93 91 99 97 94 Frontal 95 96 98 98 87 97 92 93 91 98 97 94 Julius 95 95 98 94 88 96 94 90 92 99 97 94 Linus 95 96 99 87 97 91 91 99 97 95 RGT Reform 95 95 99 87 96 92 91 98 97 95 Brons 95 96 99 98 87 96 91 92 91 99 97 95 Ceylon 96 96 99 88 96 94 91 99 97 95 Praktik 95 96 99 97 87 96 91 93 91 98 97 94 Norin 94 95 98 97 85 97 91 86 90 98 97 94 Ellen 95 96 99 87 97 89 91 99 97 95 Nordh 94 95 98 84 96 86 91 97 97 93 Fajer 95 95 99 87 97 91 99 97 94 Festival 95 96 99 87 97 91 99 97 95 Torp 93 93 98 83 96 90 97 97 90 Etana 95 96 99 87 97 98 97 96 Elixer 95 96 99 87 97 99 97 94 Hacksta 94 95 85 96 97 93 Stinger 95 95 87 96 97 94 SJ 1378001 95 95 88 97 97 95 KWS Finn 95 95 88 96 97 94 LW 05W588-03 95 95 87 97 97 94 Probvärde 0,0001 0 NS NS 0,002 NS NS 0,0001 NS NS NS 0,0001 *Syntetisk mätare = Mariboss, Ellvis, Julius och Brons År 22
Tabell 7. Höstvete. Sjukdomsförekomst, 0-100 årsvis Brunrost Gulrost Mjöldagg Sort 2014 Ant. 2015 Ant. 2014 Ant. 2015 Ant. 2016 Ant. 2014 Ant. 2015 Ant. 2016 Ant. Mätare* 1 3 3 3 1 11 1 10 2 7 5 6 4 4 7 4 Olivin 0 3 2 3 4 11 14 10 2 7 8 6 5 4 11 4 Ellvis 0 3 2 3 0 11 1 10 2 7 11 6 7 4 12 4 Cubus 1 3 4 3 1 11 1 10 0 5 2 5 0 4 3 3 Hereford 0 3 13 3 2 11 1 10 1 6 3 5 1 4 3 4 Mariboss 2 3 4 3 1 11 0 10 0 6 6 6 4 4 7 4 Frontal 3 3 1 3 4 11 3 10 1 6 4 6 2 4 4 4 Julius 0 3 2 3 2 11 1 10 1 6 2 6 1 4 5 4 Torp 4 3 7 3 1 11 2 10 1 7 6 5 7 4 12 4 Linus 3 3 2 3 6 11 6 10 1 6 5 5 2 4 8 4 Elixer 0 2 1 3 1 9 2 10 13 5 7 3 9 4 4 3 RGT Reform 0 3 2 3 3 11 6 10 3 6 2 5 3 4 4 4 Brons 1 3 3 3 1 11 1 10 4 6 1 6 3 4 3 4 Ceylon 0 3 2 3 4 11 2 10 1 6 3 5 2 4 4 4 Praktik 0 3 1 3 3 11 5 10 4 6 1 6 1 4 1 4 Norin 0 3 2 2 9 11 17 10 6 7 6 6 2 4 2 4 Fajer 1 2 2 3 3 6 4 7 0 6 1 2 1 2 1 3 Festival 0 2 2 3 6 6 8 7 2 5 1 2 1 2 2 3 Ellen 0 3 2 3 2 11 1 10 0 5 1 5 1 4 3 3 Nordh 0 3 3 3 3 11 5 10 1 6 2 5 1 4 4 3 Etana 0 2 2 3 4 9 1 10 1 5 2 3 3 4 7 3 Hacksta 3 3 0 6 0 4 1 1 4 1 Stinger 2 3 2 6 1 4 1 1 4 1 SJ 1378001 2 3 2 6 0 4 3 1 5 1 KWS Finn 2 3 9 6 1 4 2 1 4 1 LW 05W588-03 4 3 8 6 3 4 1 1 4 1 *Syntetisk mätare = Mariboss, Ellvis, Julius och Brons Tabell 8. Höstvete. Sjukdomsförekomst, 0-100 årsvis, samt merskörd vid behandling Bladfläcksjuka Svartpricksjuka Merskörd vid behandling Sort 2014 Ant. 2016 Ant. 2014 Ant. 2015 Ant. 2016 Ant. 2012 2013 2014 2015 2016 Mätare* 6 5 7 4 6 21 10 19 7 12 Olivin 9 5 9 4 11 21 14 19 11 12 1547 993 969 1617 286 Ellvis 6 5 7 4 6 21 13 19 7 12 1111 1074 669 1455 402 Cubus 6 4 9 3 16 19 17 19 14 11 1548 1229 1057 1322 406 Hereford 8 4 9 4 9 19 11 19 6 12 1567 1049 1138 1674 615 Mariboss 4 5 7 4 7 21 10 19 9 12 1646 807 988 1314 616 Frontal 8 5 7 4 6 21 11 19 9 11 1272 1255 917 1162 548 Julius 4 5 8 4 6 21 8 19 6 11 1065 1021 920 1212 448 Torp 6 4 10 4 7 19 7 19 6 11 1051 1097 1331 547 Linus 10 4 8 4 10 19 12 19 11 11 1015 1156 971 1169 336 Elixer 5 2 12 2 8 10 11 19 9 11 649 1044 392 RGT Reform 7 4 8 4 6 19 11 19 10 11 934 947 1148 1001 401 Brons 8 5 8 4 7 21 11 19 5 11 996 967 892 1084 369 Ceylon 9 4 6 4 14 19 15 19 12 12 1404 1272 1108 1278 456 Praktik 9 5 10 4 11 21 16 19 17 12 955 1214 1090 1165 606 Norin 14 5 9 4 16 21 18 18 17 12 1098 1031 1039 1245 444 Fajer 10 1 10 3 7 7 12 10 7 10 871 894 942 385 Festival 5 1 7 3 11 7 12 10 7 10 1157 1160 1410 537 Ellen 8 4 10 3 9 19 12 19 9 10 1356 1377 872 1119 570 Nordh 4 4 10 3 14 19 13 19 15 10 1193 1236 876 1441 453 Etana 4 2 8 3 14 10 18 19 20 11 885 1060 370 Hacksta 14 1 11 8 8 3 1401 336 Stinger 4 1 8 8 6 3 1260 884 SJ 1378001 9 1 17 8 19 3 1817 574 KWS Finn 11 1 9 8 6 3 1202 381 LW 05W588-03 14 1 9 8 2 3 1442 617 *Syntetisk mätare = Mariboss, Ellvis, Julius och Brons (Höstvete forts. nästa sida) 23
Tabell 9. Höstvete.Bakningsegenskaper, medeltal från två till fyra försök under respektive försöksår. Resultat från officiella och kvarntekniska försök. Mätare Olivin Brödvolym 1) Sort 2015 2016 Olivin, mätare 763 834 Ellvis -104-86 Julius -48 2 Linus -40-86 RGT Reform -80-97 Brons -66-16 Ceylon -60 18 Praktik -88-146 Norin 15-99 Fajer -25-64 Festival -90 39 Hacksta -140-164 Stinger -66-117 SJ 1378001-80 -175 KWS Finn -142-268 LW 05W588-03 -117-121 1) Brödvolym, ml/ 100 g mjöl. Mätarens bakvolym jämförs med övriga sorter, (differens sort - mätare). Tabell 10. Höstvete. Avkastningskomponenter, TKV, antal kärnor och ax per m2 samt antal kärnor per ax. Medelvärde för 2016 för behandlade led. I den högra delen är de olika sorterna rangordnade med det högsta värdet överst. Sorten Etana hade högst skörd, sorten Julius störst kärnor o. s. v. Skörd Antal Antal ton per ha Antal försök TKV, g Ax per m 2 Kärnor per m 2 Kärnor per ax Skörd TKV, g Kärnor per m 2 Ax per m 2 Kärnor per ax Olivin 9,6 9 44,3 434 21 648 50 Etana Julius SW05372 Effekt Torp Ellvis 10,1 9 44,7 450 22 595 50 SW05372 Etana Nordh Frontal Linus Cubus 9,8 9 46,2 411 21 255 52 Ellen Hasseth Rivero SW05372 Hasseth Hereford 10,7 9 48,7 415 21 889 53 Rivero Hereford Mariboss Ellen Nordh Mariboss 10,6 9 45,3 466 23 466 50 Hereford Reform Frontal Ceylon Rivero Frontal 10,6 9 45,3 480 23 377 49 Mariboss Festival Effekt Mariboss Hereford Julius 10,4 9 51,5 444 20 272 46 Effekt Fajer Nakskov Fajer Creator Nakskov 10,4 9 45,0 461 23 111 50 Frontal Linus Torp Nakskov Festival Torp 10,3 8 44,8 388 23 036 59 Creator Ellen Ellen Reform Praktik Linus 10,4 9 47,3 389 22 051 57 Reform Medel Creator Ellvis Etana Elixer 10,2 9 46,1 429 22 017 51 Julius Creator Ceylon Rivero SW05317 Creator 10,6 8 46,3 433 22 786 53 Festival Cubus Brons Julius Cubus Reform* 10,6 9 48,4 456 21 798 48 Linus Elixer Ellvis Brons Norin Brons 10,4 9 45,8 440 22 620 51 Nakskov SW05317 Medel Medel Brons Ceylon 10,4 9 45,7 467 22 713 49 Ceylon Praktik Praktik Nordh Elixer Praktik 10,2 9 45,9 426 22 179 52 Brons Brons SW05317 Olivin SW05372 Norin 9,2 9 44,1 404 20 794 51 Medel Ceylon Linus Creator Medel SW 05317 10,2 8 46,1 426 22 104 52 Torp Effekt Elixer Elixer Mariboss Rivero 10,7 9 45,3 445 23 554 53 Fajer Frontal Hereford SW05317 Ellvis Fajer 10,3 9 47,9 462 21 420 46 Hasseth Mariboss Reform Praktik Nakskov Festival 10,4 9 48,3 414 21 615 52 SW05317 Rivero Olivin Hereford Olivin Ellen 10,7 9 47,1 471 22 803 48 Praktik Nakskov Festival Festival Frontal Effekt 10,6 9 45,5 499 23 341 47 Elixer Torp Etana Etana Ceylon Nordh 9,9 9 41,0 438 24 220 55 Ellvis Ellvis Fajer Cubus Ellen Etana 10,9 9 50,7 413 21 499 52 Nordh Olivin Cubus Norin Reform Hasseth** 10,2 8 48,8 377 20 984 56 Cubus SW05372 Hasseth Linus Effekt SW 05372 10,8 8 44,2 476 24 412 51 Olivin Norin Norin Torp Fajer Sortmedel 10,3 46,3 438 22 333 51 Norin Nordh Julius Hasseth Julius *RGT Reform **RGT Hasseth 24
8 Höstkorn Höstkorn har svag vinterhärdighet och odlas främst i södra Götalands slätt- och kustbygder. Enstaka odlingar har dock vissa år förekommit med gott resultat ända upp i Mälardalen och sedan hösten 2007 anläggs sortförsök i samtliga provningsområden. Höstkornet mognar tidigast av spannmålsarterna. Samtliga sorter är av flerradstyp utom Apropos, Frigg och Matros. Under 2016 utökades antalet sorter i provning. Under 2016 skördades 6 försök, tabell 1. Höstkornet övervintrade relativt bra utom i Svealand och avkastningen var i nivå med genomsnittet för en flerårsperiod, trots att utsädesmängden har sänkts från 400 till 300 grobara kärnor per m2. Bäst skörd gav flerradssorterna, särskilt den nya hybridsorten Mercurioo. I försöken ingick även led med reducerade utsädesmängder (normalt 300 gbk/m2). Resultaten visar att utsädesmängden kan sänkas betydligt under gynnsamma odlingsförhållanden. Under perioden 2012-2016 har 33 försök genomförts (tabell 2). Skörden var högst i område A i behandlat led, och bäst avkastade Wootan, följd av Joker, Mercurioo, och Tamina, som dock endast har provats två år. Längre norrut dominerade Mercurioo, följd av Wootan. Sorternas årsvisa resultat presenteras i tabell 3. Resultaten har varierat under de olika åren, särskilt i det norra området, till största delen beroende på förhållandena under vintern. Försöken har utförts utan och med svampbehandling. Effekten av behandlingen har varierat mellan 2 och 11 procentenheter under försöksperioden. Skördeökningen var relativt måttlig 2016, medan den de två föregående åren uppgick till omkring ett ton. (tabell 4). Egenskaperna är samlade i tabellerna 5 och 6. Övervintringsgraderingarna visar inga säkra skillnader mellan sorterna, men Mercuurio visar den bästa övervintringen. Påfrestningarna under de senaste åren har varit små. Historiskt sett är dock övervintringsgraderingarna i höstkorn i vissa fall osäkra. I en del försök har höstkornet skyddats av ett snötäcke, med små skillnader som följd. Å andra sidan har en del försök med stark och utslagsgivande utvintring inte kunnat ingå i sammanställningarna p.g.a. mycket ojämna resultat. Avkastningssiffrorna kan därför i vissa fall ge en bättre vägledning om vinterhärdigheten. Samtliga sorter har god stråstyrka, utom möjligen Joker. Stråbrytning förekommer kraftigt i de flesta flerradssorterna, utom för Verity. Stråbrytningen kan ha påverkats av skördetidpunkten, där sen skörd missgynnar tidigt mognande sorter. Strålängden varierar, och det skiljer som mest ca 20 cm mellan sorterna. Quadriga är längst och Apropos kortast. Mognadstiden varierar med som mest fyra dagar, där Verity och Tamina mognar senast. Man kan notera att sexradssorterna har lägre vattenhalt vid skörd, särskilt SU Ellen. Den bästa rymdvikten har Wootan, medan Matros har högst tusenkornvikt och proteinhalt. Höstkornet har i allmänhet haft ganska svag resistens mot sjukdomar, men resistensegenskaperna har förbättrats i de nyare sorterna, och det finns klara skillnader i angrepp av kornrost och mjöldagg. APROPOS, dansk tvåradssort med god övervintring och medelhög avkastning i skilda delar av landet. Sorten är medelkort med god stråstyrka. Rymdvikten är medelhög och kärnvikten medellåg. Den har, som övriga sorter, relativt små mjöldaggsangrepp, och för övrigt genomsnittliga sjukdomsangrepp. MATROS, tvåradssort från Danmark med något bättre avkastning än mätaren och med god vinterhärdighet. Matros är relativt lång men med god stråstyrka. Sorten har stor kärna och god kärnkvalitet. Sjukdomsangreppen är små. FRIGG, är en dansk tvåradssort med hög till mycket hög avkastning, särskilt i det södra provningsområdet. Odlingsegenskaperna är jämförbara med mätarens. Kärnan är medelstor med något under genomsnittlig rymdvikt. Sorten har god motståndskraft mot sjukdomar, särskilt rost. QUADRIGA, fransk sexradssort med medelhög till hög avkastning. Den är mycket högvuxen, men med goda stråegenskaper. Kärnan är relativt liten med ganska låg rymdvikt. Sjukdomsangreppen är genomsnittliga. WOOTAN, tysk flerradig hybridsort med mycket hög till särskilt hög avkastning i skilda områden. Den är ganska högvuxen, men har relativt goda stråegenskaper. Kärnvikten är låg, men rymdvikten hög. Stärkelsehalten är hög. Sorten har angripits av rostsjukdomar. (Höstkorn forts. nästa sida) 25
Följande sorter har provats två år och en del resultat är preliminära: JOKER, tysk flerradssort med hög till mycket hög avkastning. MERCURIOO, flerradig brittisk hybridsort är särskilt högavkastande, speciellt i norra Götaland. SU ELLEN, tysk flerradig sort med hög till mycket hög avkastning. TAMINA, flerradssort från Tyskland, är mycket högavkastande. TROOPER, flerradig tysk hybridsort med hög till mycket hög avkastning. VERITY, tysk flerradssort med mycket hög avkastning. Tabell 1. Höstkorn. Avkastning (kg/ha och relativtal) områdesvis medeltal 2016. Mätare Apropos. Medeltal behandlade och obehandlade led Obehandlat Behandlat Sorter / Område A-G Ant. B Ant. D+E Ant. A-G Ant. B Ant. D+E Ant. Apropos 8890 6 8960 2 8200 2 9430 6 9430 2 8830 2 Rel.tal Apropos = 100 Sortmedel 105 102 112 104 101 106 Frigg 106* 6 102 2 111 2 104 6 103 2 104 2 Joker 108* 6 104 2 118 2 109** 6 102 2 112 2 Matros 104 6 102 2 110 2 100 6 95 2 101 2 Mercurioo 116*** 6 112 2 127 2 112*** 6 113 2 120 2 Quadriga 102 6 102 2 105 2 104 6 103 2 102 2 SU Ellen 99 5 97 2 99 1 98 5 97 2 100 1 Tamina 110** 6 104 2 120 2 107* 6 104 2 109 2 Trooper 108** 6 103 2 117 2 105 6 101 2 112 2 Verity 109** 6 103 2 116 2 105 6 103 2 103 2 Wootan 109** 6 109 2 115 2 109** 6 109 2 112 2 Hybridsort 50% utsädesmängd 104 6 101 2 111 2 106* 6 103 2 112 2 Hybridsort 75% utsädesmängd 112*** 6 110 2 120 2 109** 6 104 2 114 2 Linjesort 50% utsädesmängd 94 6 87 2 101 2 92** 6 89 2 91 2 Linjesort 75% utsädesmängd 99 6 92 2 102 2 99 6 93 2 100 2 Probvärde.0001 0.021 0.000.0001 0.037 0.003 26
Tabell 2. Höstkorn. Avkastning (kg/ha och relativtal) områdesvis. Flerårsmedeltal 2012-2016. Mätare Apropos. Medeltal behandlade och obehandlade led Obehandlat Behandlat Sorter / Område A-G Ant. A Ant. B Ant. D+E Ant. A-G Ant. A Ant. B Ant. D+E Ant. Apropos 9000 33 9540 12 8610 11 8510 9 9680 33 10430 12 9330 11 9190 9 Rel.tal Apropos = 100 Sortmedel 106 105 104 107 105 106 105 104 Frigg 105** 27 108** 10 102 8 105 8 103* 27 105 10 102 8 103 8 Joker 107** 13 106 4 106 4 107 4 109*** 13 110** 4 109** 4 108* 4 Matros 102 33 103 12 99 11 103 9 100 33 103 12 98 11 99 9 Mercurioo 116*** 13 113*** 4 113*** 4 123*** 4 114*** 13 110** 4 115*** 4 119*** 4 Quadriga 105** 26 104 9 107* 8 106 8 104 12 106 3 104 4 100 4 SU Ellen 106** 12 105 4 105 4 104 3 104 12 104 4 106 4 104 3 Tamina 110*** 13 110** 4 107* 4 114*** 4 108** 13 110** 4 106* 4 109* 4 Trooper 107** 13 107 4 107* 4 110** 4 107** 13 109* 4 106 4 107 4 Verity 111*** 13 112** 4 109* 4 111** 4 107** 13 108* 4 109** 4 103 4 Wootan 110*** 20 107* 7 112*** 6 112*** 6 112*** 20 113*** 7 111*** 6 111*** 6 Hybridsort 50% utsädesmängd 106** 13 101 4 104 4 108* 4 106** 13 107 4 106* 4 106 4 Hybridsort 75% utsädesmängd 111*** 13 108* 4 111** 4 114*** 4 110*** 13 112** 4 111*** 4 109* 4 Linjesort 50% utsädesmängd 93** 13 94 4 90** 4 94 4 92*** 13 95 4 92** 4 88** 4 Linjesort 75% utsädesmängd 98 13 98 4 93 4 98 4 97 13 98 4 96 4 96 4 Probvärde.0001 0.000.0001.0001.0001 0.001.0001.0001 Tabell 3. Höstkorn. Avkastning (kg/ha och relativtal) årsvis 2012-2016. Mätare Apropos. Medeltal behandlade och obehandlade led Område A-B Område D-F Sorter 2012 2013 2014 2015 2016 2012 2013 2014 2015 2016 Apropos (kg/ha) 10540 8740 9580 9370 9480 7250 9570 10840 8520 Rel. tal Apropos = 100 Sortmedel 99 103 104 109 103 103 102 103 109 Frigg 105 104 106 104 107 103 101 108 Joker 111*** 105 104 115 Matros 98 102 103 102 100 104 102 98 106 Mercurioo 117*** 110** 113*** 124 Quadriga 101 107* 103 101 102 104 SU Ellen 114*** 98 105 100 Tamina 112*** 106 107* 115 Trooper 113*** 103 103 114 Verity 114*** 106 106 109 Wootan 110** 117*** 107* 106 110** 114 Hybridsort 50% utsädesmängd 108** 102 106 112 Hybridsort 75% utsädesmängd 115*** 107* 107* 117 Linjesort 50% utsädesmängd 95 92** 91** 96 Linjesort 75% utsädesmängd 96 98 97 101 Probvärde NS NS NS.0001.0001 NS NS.0001 0.007 NS = inte signifikat skillnad mellan sorter Tabell 4. Höstkorn. Effekt av behandling, merskörd kg/ha och % Antal Sortmedeltal Apropos År försök kg/ha % kg/ha % 2010 6 400 5 550 7 2011 7 170 2 70 1 2012 6 490 6 380 4 2013 7 660 9 680 9 2014 7 970 11 960 11 2015 7 860 8 1110 11 2016 6 439 5 540 6 (Höstkorn forts. nästa sida) 27
Tabell 5. Höstkorn. Odlingsegenskaper. Flerårsmedeltal 2012-2016 behandlade led Övervintring, Strålängd, Stråbrytning, Stråstyrka, Mognad, dagar Vattenhalt, Sorter % cm 100-0 100-0 % Apropos 94 78 15 93 311 15.9 Sortmedel 94 89 19 91 312 15.1 Frigg 95 80 15 93 311 15.3 Joker 95 90 33 81 310 14.3 Matros 94 84 18 94 312 16.1 Mercurioo 96 95 36 88 312 14.3 Quadriga 94 97 11 94 312 15.0 SU Ellen 95 87 20 89 309 14.0 Tamina 95 96 22 87 313 14.7 Trooper 95 92 24 92 310 14.3 Verity 95 98 7 97 313 15.1 Wootan 95 92 18 89 312 14.6 Hybridsort 50% utsädesmängd 93 94 21 89 313 15.0 Hybridsort 75% utsädesmängd 95 93 19 93 311 14.7 Linjesort 50% utsädesmängd 90 82 6 96 314 17.2 Linjesort 75% utsädesmängd 93 83 13 95 313 16.5 Probvärde 0.001.0001.0001 NS.0001.0001 NS = inte signifikat skillnad mellan sorter Tabell 6. Höstkorn. Kärnkvalitet och sjukdomar*. Flerårsmedeltal 2012-2016 Sjukdomar obehandlade led, övriga egenskaper behandlade led Rymdvikt, g/l Tusenkornvikt, g Stärkels e-halt, % Proteinhalt, % Kornrost, % Sköldfläcksjuka, % Bladfläcksjuka, % Mjöldagg, % Sorter Apropos 702 52.7 10.1 61.7 13 9 7 2 Sortmedel 702 50.9 10.0 61.4 10 6 8 4 Frigg 695 53.8 10.1 61.3 4 6 8 4 Joker 673 45.0 9.7 60.5 7 5 7 11 Matros 706 56.6 10.4 61.2 5 2 14 6 Mercurioo 701 44.6 9.6 62.1 9 6 7 1 Quadriga 704 52.4 10.0 61.6 10 6 7 2 SU Ellen 677 51.6 10.4 60.3 10 5 7 4 Tamina 698 48.9 9.6 61.4 4 6 7 1 Trooper 704 46.1 10.1 61.4 12 5 7 3 Verity 706 54.6 9.9 60.8 4 9 8 9 Wootan 717 47.7 9.9 62.0 18 3 14 4 Hybridsort 50% utsädesmängd 715 50.2 10.0 61.9 20 6 7 5 Hybridsort 75% utsädesmängd 716 47.1 9.8 62.0 18 5 7 1 Linjesort 50% utsädesmängd 708 56.6 10.5 61.4 8 6 9 4 Linjesort 75% utsädesmängd 705 55.8 10.2 61.6 14 8 11 2 Probvärde.0001.0001.0001.0001 NS NS NS 0.036 *Brunrost och rödrost uppfyllde inte urvalskriteriet för statistisk analys NS = inte signifikat skillnad mellan sorter 28
9 Höstrågvete Höstrågvete har hög avkastningspotential och passar på alla jordar utom de styvaste lerorna. De största arealerna finns i Götalands slättbygder, men odlingen har gått bra även i Svealand. Höstrågvete har bättre vinterhärdighet än höstkorn, sämre än råg, men de bästa höstrågvetesorterna är lika härdiga som bra höstvetesorter. Det finns dock sorter med svag vinterhärdighet. Sorterna kommer främst från Polen, Tyskland och Holland. Mätarsort är Tulus. Under 2016 skördades 11 försök och för perioden 2012-2016 totalt 62 försök. Höstrågvetesorterna provas i försök där det ingår försöksled med svampbehandling och försöksled utan behandling. Skördeökningen av behandlingen är i medeltal 900 kg per ha under 2016. Årets avkastning presenteras i tabell 1. Avkastningen 2016 är hög. Högst avkastning har sorterna Probus och Cappricia, särskilt den sistnämnda har haft mycket hög avkastning under hela provningsperioden (tabellerna 1-3). Årsvisa medeltal finns i tabell 4, och här framgår det att skördenivån är något lägre 2016 i område D-F jämfört med 2015. Behandlingseffekten uttrycks som merskörd i de behandlade och presenteras i tabell 5, för flera av de nya sorterna är behandlingseffekten något lägre vilket kan tolkas som att dessa sorter generellt är friska. Sorternas egenskaper redovisas i tabell 6. Ingen skillnaderna i övervintring kan redovisas, skillnaderna i mognad är också relativt små med sorten Borwo är någon eller några dagar senare än övriga sorter. Höstrågvetesorterna är i allmänhet ganska långa, längst är Travoris, som också har något sämre stråstyrka. Kortaste sorten är Empero. Raptus har högst rymd- och tusenkornvikt samt proteinhalt. TULUS (R) en tysk sort som har hög avkastning, särskilt i norra Götaland och Svealand. Sorten är högvuxen, men har god stråstyrka. Den mognar medeltidigt. Rymdvikten är låg och kärnan stor. Tulus har små sjukdomsangrepp. BORWO en polsk sort som har medelhög avkastning, något lägre än sortmedel. Sorten är medellång, har god stråstyrka och mognar sent. Rymdvikten är hög och kärnan är medelstor. EMPERO (R) en holländsk sort som har medelhög avkastning. Den är kortvuxen med mycket god stråstyrka. Mognaden är medeltidig. Rymdvikten är lägre än genomsnittligt och kärnan är mycket stor. PROBUS (BOH 1411) är en polsk sort med hög avkastning. Probus övervintrar bra och har bra stråstyrka. Rymd- och tusenkornvikt är medelhöga. RAPTUS (Nord 08720/012) en sort som har hög avkastning särskilt i område A-B. Raptus har bra övervintring och långt strå med god stråstyrka. Sorten är tidig och har mycket hög rymd- och tusenkornvikt. CAPPRICIA (SW164s) är en sort med mycket hög avkastning. Sorten är kortare och har bättre stråstyrka än mätaren. Rymdvikten är ganska låg och kärnan medelstor RAPTUS (Nord 08720/012) en sort som har mycket hög avkastning särskilt i område A-B. Raptus har bra övervintring och långt strå med god stråstyrka. Sorten är tidig och har mycket hög rymd- och tusenkornvikt. TREFL (MAH3388-1-1-3) är en medeltidig polsk sort som har haft en varierande avkastning under försöksperioden. Övervintringen är relativt god men stråstyrkan något svag. Rymdvikten är ganska låg men tusenkornvikten är medelhög. Sort provad i två år TRAVORIS är en ny sort som har provats i två år. Sorten är ganska högavkastande, särskilt i obehandlade led och i område A-B under 2015. Travoris är långstråig och har en något sämre stråstyrka än övriga sorter i jämförelsen. Rymdvikten är hög och kärnan medelstor. (Höstrågvete forts. nästa sida) 29
Tabell 1. Höstrågvete. Avkastning (kg/ha och relativtal) områdesvis 2016. Tulus mätare Obehandlat Behandlat Sorter / Område A-G Ant. A Ant. B Ant. D+E Ant. F Ant. A-G A B D+E F Tulus (kg/ha) 8350 10 8080 2 8020 2 7790 3 9790 2 9460 10050 8570 8460 11030 Rel,tal mätaren=100 Sortmedel 105 107 107 105 102 102 104 103 107 98 Borwo 107 10 100 2 101 2 118 3 105 2 103 98 102 118 98 Empero 104 10 102 2 114 2 107 3 99 2 104 100 110 110 97 Probus* 111 * 4 116 2 116 1 106 1 105 105 107 114 Cappricia* 110 4 114 2 122 1 100 1 107 109 113 111 98 Raptus 102 10 112 2 97 2 103 3 97 2 101 111 101 101 95 Trefl 96 10 106 2 90 2 91 3 102 2 93 98 86 90 96 Provad 2 år Travoris 109 * 10 109 2 112 2 113 3 108 2 104 107 103 108 99 Probvärde 0,0001 NS 0,0001 0,07 0,007 0,0001 NS 0,001 0,042 NS * Probus (BOH 1411), Cappricia (SW 164s) Tabell 2. Höstrågvete. Avkastning (kg/ha och relativtal) områdesvis. Flerårsmedeltal 2012-2016. Tulus mätare. Medeltal obehandlade led Område Sorter A-G Ant. A Ant. B Ant. C Ant. D+E Ant. F Ant. Tulus (kg/ha 8520 62 7910 16 8500 13 7970 6 9180 15 9020 12 Rel,tal mätaren=100 Sortmedel 107 110 109 106 105 103 Borwo 104 62 104 16 103 13 98 6 106 15 102 12 Empero 104 62 105 16 107 13 98 6 103 15 101 12 Probus 109 * 33 112 ** 11 111 * 7 115 2 106 9 101 4 Cappricia 113 *** 42 118 *** 12 121 *** 9 111 3 109 * 11 107 * 7 Raptus 108 * 33 117 *** 9 109 7 112 2 104 10 104 5 Trefl 105 36 114 ** 9 106 7 109 3 99 11 103 6 Travoris 111 *** 24 113 * 5 116 ** 5 107 2 111 ** 7 106 5 Probvärde 0,002 0,0001 0,0001 0,004 0,0001 NS Tabell 3. Höstrågvete. Avkastning (kg/ha och relativtal) områdesvis. Flerårsmedeltal 2012-2016. Tulus mätare. Medeltal behandlade led Område Sorter A-G Ant. A Ant. B Ant. F Ant. D+E Ant. F Ant. Tulus (kg/ha) 9610 62 9360 16 9560 13 9220 6 10120 15 9850 12 Rel,tal mätaren=100 Sortmedel 104 108 106 103 103 102 Borwo 101 62 102 16 100 13 95 6 104 15 99 12 Empero 104 62 104 16 108 * 13 99 6 103 15 105 * 12 Probus 104 33 106 11 105 7 105 2 104 9 102 4 Cappricia 110 *** 48 115 *** 12 115 *** 10 107 4 104 13 108 ** 9 Raptus 104 33 110 * 9 107 7 98 2 102 10 101 5 Trefl 100 37 106 9 102 7 104 3 96 11 98 7 Travoris 110 ** 24 121 *** 5 112 * 5 113 2 109 * 7 99 5 Probvärde 0,007 0,003 0,004 NS 0,002 0,0001 30
Tabell 4. Höstrågvete. Avkastning årsvis 2012-2016. Tulus mätare. Medeltal obehandlade och behandlade led Område A-B Område D-F Sorter 2012 2013 2014 2015 2016 2012 2013 2014 2015 2016 Tulus, (kg/ha) 9000 8250 10170 7880 8680 9870 5650 10140 10510 9040 Rel,tal mätaren=100 Sortmedel 101 106 105 117 105 100 107 105 100 104 Borwo 102 101 104 103 100..98 109 104 100 110 * Empero 102 103 104 117 * 106 101 107 108 * 100 104 Probus 102 108 ** 117 * 109 108 109 **..99 108 Cappricia 117 *** 110 *** 131 *** 114 * 111 112 *** 103 110 Raptus 112 ** 107 * 120 ** 106 107 98 103..99 Trefl 105 121 ** 95 107 *..94..94 Travoris 127 *** 108 102 107 Probvärde NS 0,0001 0,05 0,0001 0,0001 NS NS 0,0001 0,015 0,002 Tabell 5. Höstrågvete. Effekt av behandling, jämförelse behandlat och obehandlade led 2016 2012-2016 Obehandlat, kg/ha Behandlingseffekt, merskörd kg/ha Obehandlat, kg/ha Behandlingseffekt, merskörd kg/ha Sorter Tulus, mätare 8350 1110 8520 1090 Sortmedel 8766 899 9094 934 Borwo 8950 830 8840 880 Empero 8660 1160 8830 1220 Probus 9280 680 9290 700 Cappricia 9210 900 9640 930 Raptus 8510 1040 9180 860 Trefl 8050 770 8960 690 Travoris 9120 700 9490 1100 Tabell 6. Höstrågvete. Odlingsegenskaper, kärnkvalitet och sjukdomar. Flerårsmedeltal 2012-2016 Sjukdomar obehandlade led, övriga egenskaper behandlade led Sorter Vattenhalt, % Rymdvikt, g/l Tusenkornvikt, g Proteinhalt, % Mognad, dagar Övervintring, 100-0 Strålängd, cm Stråstyrka, 100-0 Gulrost, % Ant. Bladfläcksjuka, % Ant. Mjöldagg, % Ant. Tulus 17,9 747 48,9 11,2 313 94 106 97 5 24 9 7 7 31 Sortmedel 18,5 756 47,8 11,0 314 97 101 95 3 20 9 5 4 23 Borwo 20,2 758 47,6 11,1 316 96 97 96 1 24 5 7 7 33 Empero 18,8 746 49,3 10,7 313 97 91 98 4 24 12 7 2 31 Probus 18,3 755 46,4 11,1 314 98 95 96 1 13 11 5 3 19 Cappricia 18,2 746 47,0 10,6 313 98 95 98 5 18 7 5 3 24 Raptus 18,0 772 50,4 11,4 313 96 108 97 2 19 9 5 3 17 Trefl 18,1 762 46,7 11,0 313 97 106 89 3 21 8 5 1 18 Travoris 18,1 765 46,2 10,7 313 98 110 92 3 16 8 2 4 11 Probvärde 0,0001 0,0001 0,0001 0,0001 0,0001 NS 0,0001 0,002 31
10 Vårvete Det skördades 10 vårveteförsök under 2016 och totalt 57 försök 2012-2016. I provningen ingick 25 sorter och här presenteras resultat för 10 sorter. Vårvetesortimentet har, på liknande sätt som i höstvetet, utvecklats till mer stråstyva och högavkastande sorter. Inslaget av sent mognande sorter har ökat. Avkastningen 2016 blev god i hela landet, men lägre än 2015 särskilt i område A-B. Vårvetet provas i försök där det ingår försöksled med svampbehandling och försöksled utan svampbehandling. Avsikten är att få en allmän bild av resistensegenskaperna och årsmånens inverkan på sjukdomsförekomsten. Under 2016 har flera sorter högre avkastning än mätaren. Särskilt hög är avkastningen för KWS Alderon och WPB Skye. Detta gäller även för genomsnitt för perioden 2012-2016 (tabell 1-3). Den årsvisa sammanställningen (tabell 4), visar en viss variation mellan olika år, men samtliga nyare sorter har överträffat mätaren. Merskörden vid behandling under femårsperioden redovisas för de olika sorterna i tabell 5. Merskördarna har varit ytterst varierande, bl.a. beroende på vilken sjukdom som gynnats av aktuell väderlek och under 2016 var effekten av behandling något lägre än för försöksperioden som genomsnitt. Effekten av behandling varierade från 400 till 1000 kg/ ha. Effekten var lägst för Quarna och högst för Triso. Tabell 6 visar sorternas odlingsegenskaper och sjukdomskänslighet. De flesta sorter har god stråstyrka. Triso och WPB Skye är stråsvagast. KWS Alderon är kortast. Mognadstiden, bedömd vid gulmognad, visade att Quarna mognade tidigt, medan särskilt KWS Alderon är en sen sort. Det finns också skillnader när det gäller sjukdomsangrepp. Gulrost förekom i viss utstäckning i samtliga sorter, men sorterna Triso och WPB Oryx har en något högre angreppsgrad än övriga sorter. Svartpricksjuka förekom också i samtliga sorter, mest i sorten WPB08SW052-08. Sorternas kvalitet anges i tabell 7 WPB08SW052-10 och Triso har hög rymdvikt, medan särskilt WPB Skye har låg rymdvikt. Proteinhalten, som ofta står i omvänd proportion till avkastningen, är högst i Quarna men lägst i WPB Oryx och Cornetto. Falltalet är vanligen högt för samtliga sorter, men det fanns dock sortskillnader. Falltalsprover tas företrädesvis i försök där påfrestningarna varit stora, varför medeltalen är lägre än medeltalen från bruksodlingar Tidiga sorter kan missgynnas eftersom de står längre på fältet i moget tillstånd. Högst falltal har KWS Alderon. För de nyaste sorterna är emellertid analyserna fåtaliga. Bakningsförmågan åskådliggörs med hjälp av brödvolym, angiven som ml brödvolym per 100 g mjöl och differensen mellan de testade sorterna och mätaren Diskett. Bäst brödvolym har Triso och Quarna. Det förekommer att en del sorter har klart lägre brödvolym. Detta får dock inte entydigt tolkas som ett kvalitetsfel för denna sorttyp, som har ett styvt gluten. Kvalitetstesterna är nämligen anpassade till sorter med ett mjukt gluten, och sorter med starkt gluten blir därigenom inte tillräckligt bearbetade vid deggörningen. Med längre bearbetningstid förbättras brödvolymen för sorter med styvt gluten. Den vattenupptagande förmågan är dessutom god och sorterna passar bra som kvalitetshöjare i blandningar med mjukare vetetyper. En hög proteinhalt förbättrar också bakningsförmågan. Proteinhalten kan dock bli något låg i de högavkastande sorterna, som gödslas något under optimum i försöken, eftersom alla sorter får samma kvävegödsling. En anpassad gödsling kan alltså förbättra bakningsförmågan, på samma sätt som anpassade bearbetningsrutiner. Olika bagerier värderar dessutom sorterna på olika sätt beroende på tekniken vid deggörningen. DISKETT (R) har ganska hög avkastning. Den är stråstyv och mognade genomsnittligt. Rymdvikten är medelhög och kärnan medelstor med genomsnittlig proteinhalt och mycket högt falltal. Bakningsegenskaperna är goda. TRISO en tysk sort som har lägre avkastning än mätaren Diskett. Den är medellång med relativt låg stråstyrka och mognade medelsent. Triso har hög rymdvikt och medelstor kärna, genomsnittlig proteinhalt och relativt lågt falltal. Triso har ett styvt gluten. Triso är känslig för mjöldagg. 32
QUARNA (R) en tidig och kortvuxen sort från Schweiz som har en ganska låg avkastningsförmåga. Odlingsegenskaperna är goda och kvaliteten bra. Sorten är ganska stråstyv och mognade tidigt. Den är känslig för mjöldagg, men gav liten merskörd för behandling. Rymdvikten är medelhög och kärnan medelstor med hög proteinhalt och ganska högt falltal. Sorten har ett styvt gluten och passar som kvalitetshöjare i blandningar. KWS ALDERON en tysk sort som mognade särskilt sent och har mycket hög avkastning. Sorten är kort och stråstyv. KWS Alderon har låg rymdvikt och en stor kärna med mycket högt falltal och låg proteinhalt. Resistensegenskaperna är goda, särskilt mot rostsjukdomar. stråstyrka. Sorten har stora kärnor och medelhög proteinhalt. Sorten visar en något större mottaglighet för svartpricksjuka än övriga sorter i jämförelsen WPB08SW052-08 (R) är en ny högavkastande sort. Sorten är medeltidig med medelkort strå och bra stråstyrka. Rymdvikten var ganska hög. SKANDUS (STRU 093736s21) (R) är en ny högavkastande sort. Sorten är någon dag senare och något längre än sortmedel. Sorten har hög stärkelsehalt. WPB ORYX (LW05SW989-24) (R) har mycket hög avkastning under försöksperioden. Sorten mognade sent och har ganska god stråstyrka. Rymdvikt och proteinhalt är under sortmedel, medan tusenkornvikten är medelhög. Motståndskraften mot sjukdomar är medelgod. HAPPY (SW 91003) (R) en ganska sen sort som har mycket hög avkastning. Sorten är längre än mätaren och stråstyrkan är bra. Happy har medelhög rymdvikt och medelstorkärna. Proteinhalten är lägre än sortmedel. WPB SKYE (LW06AW121-01) har hög avkastning. Sorten är medelsen, har kort strå och stråstyrkan är ganska svag. Rymdvikten är låg, kärnan är medelstor och falltalet medelhögt. Sorter provade i två år WPB08SW052-08 (R) är en ny högavkastande sort. Sorten är medeltidig, med medellångt strå och bra Tabell 1. Vårvete. Avkastning (kg/ha och relativtal) områdesvis 2016. Diskett mätare Obehandlat Behandlat Sorter / Område A-G Ant. A Ant D+E Ant. F Ant. A-G A D+E F Mätaren, kg/ha 6570 10 6220 3 5730 3 7920 3 7320 6700 6530 8780 Rel,tal mätaren=100 Sortmedel 105 107 104 103 104 106 105 102 Triso 88 *** 10 90 * 3 83 ** 3 91 * 3 94 ** 96 96 93 * Quarna 87 *** 10 88 * 3 91 3 84 *** 3 84 *** 87 *** 80 *** 82 *** KWS Alderon 118 *** 10 121 *** 3 122 *** 3 116 *** 3 113 *** 114 *** 117 *** 111 *** WPB Oryx 107 ** 10 112 * 3 103 3 105 3 109 *** 114 *** 110 * 107 * Happy 108 ** 10 109 3 106 3 106 3 106 ** 109 * 106 104 WPB Skye 110 *** 10 113 ** 3 109 3 105 3 108 *** 111 ** 109 * 103 Provade 2 år WPB08SW052-08 109 ** 5 113 2 105 1 106 2 108 *** 109 116 104 WPB08SW052-10 108 ** 5 112 2 106 1 105 2 106 ** 108 105 105 STRU093736s21 110 ** 5 110 2 110 1 109 2 111 *** 113 109 110 Probvärde 0,0001 0,0001 0,0001 0,0001 0,0001 0,0001 0,0001 0,0001 (Vårvete forts. nästa sida) 33
Tabell 2. Vårvete. Avkastning (kg/ha och relativtal) områdesvis. Flerårsmedeltal 2012-2016. Diskett mätare. Medeltal obehandlade led Område Sorter A-G Ant. A Ant. B Ant. D+E Ant. F Ant. Mätaren, kg/ha 7030 55 7230 15 7070 9 6620 14 7190 17 Rel,tal mätaren=100 Sortmedel 105 106 108 103 105 Triso 93 ** 54 91 ** 15 94 9 88 *** 14 97 16 Quarna 88 *** 55 86 *** 15 94 9 89 *** 14 87 *** 17 KWS Alderon 111 *** 50 116 *** 15 105 8 110 ** 13 110 *** 14 WPB Oryx 108 ** 38 106 10 111 ** 6 105 10 109 *** 12 Happy 108 *** 31 107 8 112 ** 5 107 8 109 *** 10 WPB Skye 110 ** 31 115 *** 8 111 ** 5 107 8 108 *** 10 WPB08SW052-08 112 ** 10 115 ** 3 122 1 109 2 110 ** 4 WPB08SW052-10 110 * 10 115 ** 3 114 1 106 2 107 * 4 STRU 093736s21 107 10 105 3 114 1 104 2 109 ** 4 Probvärde 0,0001 0,0001 0,0001 0,0001 0,0001 Tabell 3. Vårvete. Avkastning (kg/ha och relativtal) områdesvis. Flerårsmedeltal 2012-2016. Diskett mätare. Medeltal behandlade led Område Sorter A-G Ant. A Ant. B Ant. D+E Ant. F Ant. Mätaren, kg/ha 7800 55 7910 15 8480 9 7210 14 7870 17 Rel,tal mätaren=100 Sortmedel 104 106 101 103 104 Triso 98 55 98 15 96 9 96 * 14 100 17 Quarna 86 *** 55 84 *** 15 89 *** 9 85 *** 14 86 *** 17 KWS Alderon 108 *** 50 114 *** 15 101 8 108 *** 13 105 * 14 WPB Oryx 109 *** 38 108 ** 10 107 * 6 108 *** 10 110 *** 12 Happy 107 *** 31 111 *** 8 102 5 105 * 8 108 ** 10 WPB Skye 108 *** 31 110 *** 8 105 5 107 ** 8 107 ** 10 WPB08SW052-08 108 ** 10 111 ** 3 102 1 111 2 106 4 WPB08SW052-10 108 ** 10 110 ** 3 103 1 104 2 109 * 4 STRU093736s21 108 *** 10 113 ** 3 107 1 110 2 105 4 Probvärde 0,0001 0,0001 0,0001 0,0001 0,0001 Tabell 4. Vårvete. Avkastning årsvis 2012-2016. Diskett mätare. Medeltal obehandlade och behandlade led Område A-B Område D-F Sorter 2012 2013 2014 2015 2016 2012 2013 2014 2015 2016 Mätaren, kg/ha 7670 7830 7770 8220 6510 6790 7970 6270 7950 7240 Rel,tal mätaren=100 Sortmedel 100 101 103 106 106 103 100 101 105 103 Triso 101 97 95 88 * 92 * 104 96 * 96 95 91 *** Quarna 84 ** 86 ** 89 *** 89 * 88 *** 91 * 86 *** 85 *** 91 ** 84 *** KWS Alderon 115 * 104 107 ** 116 ** 115 *** 117 104 * 104 108 * 116 *** WPB Oryx 106 113 105 112 *** 106 ** 109 * 109 ** 106 ** Happy 107 104 110 * 109 ** 105 104 110 ** 106 ** WPB Skye 107 111 110 * 114 *** 103 107 * 108 * 106 ** WPB08SW052-08 116 111 110 * 106 ** WPB08SW052-10 114 110 109 * 105 * STRU 093736s21 109 112 105 109 *** Probvärde 0,001 0,0001 0,0001 0,0001 0,0001 0,002 0,0001 0,0001 0,0001 0,0001 34
Tabell 5. Vårvete. Effekt av behandling, jämförelse behandlat och obehandlade led 2016 2012-2016 Obehandlat, kg/ha Behandlingseffekt merskörd kg/ha Obehandlat, kg/ha Behandlingseffekt merskörd kg/ha Sorter Diskett 6570 750 7030 770 Sortmedel 6869 745 7362 747 Triso 5800 1090 6510 1120 Quarna 5740 400 6200 480 KWS Alderon 7760 500 7830 620 WPB Oryx 7020 990 7580 900 Happy 7090 670 7610 750 WPB Skye 7250 650 7710 690 WPB08SW052-08 7140 780 7900 530 WPB08SW052-10 7100 680 7710 690 STRU 093736s21 7220 940 7540 920 Tabell 6. Vårvete. Odlingsegenskaper och sjukdomar. Flerårsmedeltal 2012-2016 Sjukdomar obehandlade led, övriga egenskaper behandlade led Sorter Vattenhalt, % Mognad, dagar Strålängd, cm Stråstyrka, 100-0 Gulrost, % Ant. Bladfläcksjuka, % Ant. Bladfläcksjuka, % Ant. Mjöldagg, % Ant. Svartpricksjuka, % Diskett 18,6 123 89 95 8 26 19 10 19 10 11 8 10 12 Sortmedel 19,4 124 87 94 8 16 16 5 8 Triso 19,3 123 90 90 20 26 13 9 13 9 15 8 10 12 Quarna 18,1 120 84 96 5 26 20 10 20 10 13 8 10 12 KWS Alderon 21,1 127 78 96 4 25 14 7 14 7 10 7 5 12 WPB Oryx 19,4 124 86 95 14 19 13 5 13 5 2 5 7 12 Happy 19,0 125 97 94 9 18 13 3 13 3 0 4 5 9 WPB Skye 19,4 124 84 91 5 18 17 3 17 3 2 4 9 9 WPB08SW052-08 18,9 123 88 96 2 7 16 2 16 2 16 3 WPB08SW052-10 19,3 123 84 96 4 7 18 2 18 2 8 3 STRU 093736s21 20,5 125 89 93 9 7 17 2 17 2 5 3 Probvärde 0,0001 0,0001 0,0001 0,0001 Ant. Tabell 7. Vårvete. Kärnkvalitet. Flerårsmedeltal 2012-2016. Behandlade led. Bakanalys medeltal av två försök respektive år Rymdvikt, Tusenkornvikt, Falltal, Proteinhalt, Stärkelsehalt, Brödvolym 1) Sorter g/l g sek % % 2015 2016 Diskett 810 40,7 337 12,7 67,9 825 921 Sortmedel 807 45,0 329 12,5 68,2 Triso 815 42,7 314 12,7 68,4-20 24 Quarna 810 42,9 333 15,2 65,4 58 25 KWS Alderon 788 45,8 359 12,1 67,6-127 WPB Oryx 801 46,6 321 11,4 69,0-123 -102 Happy 810 42,3 338 11,7 69,5-68 -168 WPB Skye 782 47,2 342 12,0 68,7-46 -70 WPB08SW052-08 815 48,8 330 12,4 67,9-44 -159 WPB08SW052-10 822 45,7 317 12,3 68,7-27 -167 STRU 093736s21 815 46,8 301 12,2 69,0-70 -254 Probvärde 0,0001 0,0001 0,0001 0,0001 1) Brödvolym, ml/100 g mjöl. Mätarens volym jämförs med övriga sorter, 35
11 Vårkorn 11.1 Resultat med medeltidiga/medelsena sorter I sammanställningarna med medeltidiga/medelsena sorter används från och med 2016 en syntetisk mätare, vilket innebär att man räknar fram ett medeltal för flera sorter, och använder medeltalet som avkastningsmätare. Detta ger samma fördelar som en fältmässig sortblandning och minskade kostnader. Sortbeskrivningarna i texten utgår dock främst från en jämförelse med medeltalet för alla ingående sorter. Årets resultat bygger på 15 försök, en minskning med ca 10 försök sedan föregående år, beroende på att resurser överförts till odlingstekniska försök. För femårsperioden ingår 117 försök. Odlingssäsongen 2016 präglades av torka i södra Götaland och avkastningen blev den lägsta under femårsperioden, medan motsatt förhållande rådde i Mellansverige (tabell 1a-1b). Bäst avkastning 2016 hade Laureate, Thermus och Dragoon i obehandlat led, medan RGT Planet, Scholar och Highway var de bästa sorterna i behandlat led. Dessa sorter har även varit bra under minst två års provning i genomsnitt över alla områden (tabell 2a-2b). Den årsvisa merskörden som ett medeltal för samtliga sorter vid svampbekämpning framgår av tabell 3. Merskörden var den näst högsta under de senaste åtta åren. Merskörden förstärks av en hög avkastningsnivå, utan att sjukdomsangreppen varit anmärkningsvärt höga. I försöken har använts relativt höga doser bekämpningsmedel för att visa sorternas avkastningspotential. Stora behandlingseffekter förekom särskilt 2015 och 2016. I allmänhet är det svårt att se samband mellan sjukdomsangrepp och behandlingsresultat, men 2016 var det t.ex. större angrepp av kornrost och mjöldagg än normalt, se tabell 8. Tabell 4 visar sorternas odlingssäkerhet under olika år i två områden. De flesta sorter har en stabil odlingssäkerhet, ingen sort visar en klart minskande avkastningstrend, även om några har presterat sämre under enskilda år. Salome och KWS Irina är exempel på sorter som behållit en hög avkastningsnivå under skiftande årsmåner och växlande sjukdomsangrepp. I kornförsöken ingår ett led med behandling mot svampar. Syftet är att få ett begrepp om den allmänna resistensen hos sorterna och avkastningspotentialen. I tabellerna 2a-b redovisas avkastningen för obehandlade respektive behandlade led. Sortrelationerna har förändrats ganska litet oavsett behandling. Detta beror sannolikt på att sorterna har angripits av flera sjukdomar samtidigt, och ingen sort har heltäckande resistens. Sorter, vars relativa konkurrensförmåga inte gynnats, och som därför kan antas ha goda resistensegenskaper är t.ex. Anakin, Thermus och Laureate, medan Highway uppvisar förbättrad konkurrensförmåga vid behandling. I tabell 5 redovisas odlingsegenskaper och yttre kärnkvalitet i det behandlade ledet. De längsta sorterna är Brioni och Crescendo. Många sorter är kortvuxna som t.ex. Vilgott, KWS Irina och Salome. Nästan alla sorter har god stråstyrka och ingen är utpräglat stråsvag. Skillnaden i mognadstid mellan de medelsena sorterna är som mest 4 dagar. Relativt sent mognande är t.ex. Dragoon och Laureate, medan Luhkas har tidig mognad. Som jämförelse ingår även den tidiga sorten Vilgott, som vanligen är ännu något tidigare än Luhkas, vilket också återspeglas i vattenhalten vid skörd. Bäst rymdvikt har Brioni och Luhkas, medan t.ex. KWS Irina har låg rymdvikt. Storkärniga sorter är bl.a. Bente, Anakin och Propino. Däremot har Fairytale och Brioni låg kärnvikt. I tabell 6 redovisas inre kärnkvalitet och maltegenskaper. Drygt hälften av sorterna är av maltkornstyp. En viktig egenskap hos maltkorn är fullkornsandelen (procent av fraktionen kärnor > 2,5 mm i diameter). Skillnaderna är relativt små, men Propino visar den största fullkornsandelen. I tabell 7 redovisas sorternas känslighet för olika sjukdomar i det obehandlade ledet. Många sorter har motståndskraft mot mjöldagg. Sorter med mloresistens har små/inga angrepp och behöver vanligen inte bekämpas mot mjöldagg. Mest angrepp har SW Makof och Propino. Bladfläcksjuka angriper samtliga sorter, vilket också gäller sköldfläcksjuka, dock är angreppen här på en lägre nivå. För att belysa 36
sjukdomsutvecklingen i sortmaterialet visas årsvisa resultat i tabell 8 och 9 i obehandlade led. Här finns också behandlingseffekter (tabell 9) för skörden vid svampbehandling. Resultaten växlar mellan åren. Störst genomsnittlig merskörd var det åren 2015 och 2016. Observera att relativt höga doser tillämpas vilket ger stora skördeökningar. För mer information om kornsorternas sjukdoms- och resistensförhållanden hänvisas till Jordbruksverkets växtskyddscentraler. Se t.ex. den årligen webbpublicerade Bekämpningsrekommendationer, Svampar och Insekter. 11.1.1 Sortbeskrivning, medelsena sorter R = sorten finns på Svenska sortlistan SORTMEDELTALET beskriver medeltalen för sorterna som redovisas i tabellerna. Sortbeskrivningarna relaterar i hög grad till dessa medeltal, där avkastningen är medelstor, stråstyrkan god, längden medellång, mognaden medelsen, rymdvikt, tusenkornvikt och proteinhalt medelhöga, samt sjukdomsresistensen medelgod. SW MAKOF (R), är ett maltkorn med speciella enzym/ whiskymaltkvaliteter. Den är medelkort med mycket god stråstyrka. Sorten har relativt hög rymdvikt och hög proteinhalt. Sorteringen är god. ANAKIN, danskt foderkorn med medellångt strå och god stråstyrka. Avkastningen är medelstor och mognaden medelsen. Anakin har medelhög rymdvikt och mycket hög kärnvikt. Sorten har mlo-resistens och nematodresistens och ger låg merskörd vid svampbehandling. LUHKAS (R), är en tidig sort från Frankrike som provas i det medelsena sortimentet. Den är medellång med god stråstyrka. Sorten har medelhög avkastning, hög rymdvikt och ganska stor kärna. Luhkas har mlo-resistens och för övrigt små sjukdomsangrepp. PROPINO, är en medelavkastande, medelsent mognande engelsk maltsort. Den är högväxande men har mycket god stråstyrka. Propino har låg rymdvikt men hög tusenkornvikt och hög fullkornsandel. Sorten har nematodresistens. VILGOTT (R), tidig tvåradssort som även provas i det medelsena sortimentet. Avkastningsmässigt kan sorten inte hävda sig mot de senare sorterna. Den är ganska kortvuxen och har bra stråstyrka. Rymdvikten är mycket hög och sorten är storkärnig. Den angrips genomsnittligt av sjukdomar. Se även beskrivning under tidiga sorter. FAIRYTALE, dansk sort medmedelstor avkastning. Den är högvuxen med god stråstyrka och medelsen mognad. Sorten har medelhög rymdvikt men liten kärna. Den har mlo-resistens. TAMTAM, medelhögt avkastande franskt foderkorn. Sorten är relativt lång men har god stråstyrka och medelsen mognad. Tamtam har medelhög rymdvikt och medelstor kärna. Den har mlo-resistens. SALOME (R), tysk maltsort med stor avkastning. Den är mycket kortvuxen med god stråstyrka och mognar tidigt. Sorten provas även i försöken med tidiga sorter. Rymdvikt och tusenkornvikt är medelhöga. Salome har mlo-resistens och bred resistens mot havrecystnematoder, ras 1 och 2 samt Gotlandstypen. KWS IRINA, är en tysk maltsort med stor avkastning. Sorten är ganska kort och har god stråstyrka. Den har särskilt låg rymdvikt men relativt god sortering för användning som maltkorn. KWS Irina har mloresistens. BRIONI, högvuxen engelsk maltkornsort med avkastning i nivå med SW Makof. Goda stråegenskaper trots ett relativt långt strå. Rymdvikten är hög och maltegenskaperna är goda med mycket hög fullkornsandel. Lämplig för whiskymalt. THERMUS, är en dansk mycket högavkastande fodersort. Den är medellång men relativt stråsvag och har förhöjd tendens till stråbrytning. SOULMATE, är en dansk högavkastande maltsort med kort strå och mycket goda stråegenskaper. Sjukdomsangreppen har varit små och sorten har mloresistens. Soulmate har en mycket hög fullkornsandel. HIGHWAY, dansk, högavkastande foder/maltsort med bra stråegenskaper. Sorten har mlo-resistens och sjukdomsangreppen är små, men skördeökningen vid svampbehandling är stor. Kärnan är relativt stor. SCHOLAR, engelsk fodersort med mycket hög avkastning. Den är kortvuxen med goda stråegenskaper. Kärnkvaliteten är genomsnittlig. Till synes god sjukdomsresistens. DRAGOON, engelsk fodersort med mycket hög avkastning, särskilt i obehandlat led. Sorten är kortvuxen med goda stråegenskaper. Den har särskilt låg rymdvikt. Bred sjukdomsresistens, bl.a. mot nematoder. RGT PLANET, engelsk maltkornsort med mycket hög avkastning, särskilt i sydöstra Sverige. Den är medelkort med bra stråegenskaper. Kärnsorteringen är god. Den är resistent mot mjöldagg och nematoder. (Vårkorn forts. nästa sida) 37
CRESCENDO, franskt maltkorn med genomsnittlig avkastning. Den är särskilt högvuxen, men stråegenskaperna är i stort genomsnittliga. Fullkornsandelen är mycket hög och sorten har hög diastatisk kraft. Följande sorter har provats två år, och vissa uppgifter är preliminära: LAUREATE, tysk maltsort med särskilt stor avkastning i behandlat led. Sorten är kortvuxen, men stråstyrkan är under medel. Kärnan är relativt stor med god sortering, men låg rymdvikt. BENTE, tysk, högavkastande maltsort med mycket goda stråegenskaper. Bente har god kärnkvalitet med mycket hög tusenkornvikt och hög fullkornsandel. Sorten har mlo-resistens. 11.2 Resultat med tidiga sorter Avkastningen för tidiga sorter, som mestadels provats i norra Svealand och södra Norrland, redovisas i tabell 10. Sorterna är främst provade i Gästrikland och östra Dalarna (område G), men försök har även utförts i Västra Götaland, samt tidigare i Östergötland och Mälar-Hjälmarbygden. Sortbeskrivningarna gäller för resultaten i område G (Dalarna och Gästrikland). I försöken ingår som jämförelse den medeltidiga tvåradssorten Salome. Resultaten visar att Salome avkastat bäst både i obehandlat och behandlat led. De nya sexradssorterna Severi, och särskilt Kaarle närmar sig dock Salome i avkastning, och överträffar de äldre sexradssorterna SW Judit och Vilde, samt av tvåradssorterna SW Barbro och Kannas och i obehandlat även Vilgott. I tabell 11 framgår dock att resultaten växlat mellan åren. I tabell 12 återfinns egenskaperna för det tidiga kornsortimentet. I allmänhet har de tidiga sorterna varit mer högvuxna med sämre stråstyrka och större stråbrytning jämfört med medelsena sorter, och mer mottagliga för en del sjukdomar. Under årens lopp har dock dessa egenskaper i flera fall tydligt förbättrats. Den kortaste sorten är Vilgott, medan Kaarle är längst. Bäst stråstyrka har Kaarle och Vilde. De tidigast mognande sorterna är sexradssorterna, vilket också återspeglas i vattenhalten vid skörd. Skillnaderna är dock små, Salome mognar 2 dagar senare, samtidigt som Vilgott. Bäst rymdvikt har Vilgott och Kannas. Störst kärnor har Vilgott, Salome och Kannas, medan Vilde och särskilt SW Judit är småkärniga. Proteinhalten är hög i Kannas och SW Barbro. I tabell 13 redovisas sjukdomsförekomsten. Mjöldaggsangreppen har varit stora i SW Judit och Kaarle, medan Vilgott, SW Barbro och Severi har visat små mjöldaggsangrepp. Bladfläcksjuka förekommer allmänt, störst förekomst har SW Judit och Vilde. Sköldfläcksjuka har förekommit relativt sällan, och data saknas. 11.2.1 Sortbeskrivningar, tidiga sorter Beskrivningarna hänför sig till förhållandena i södra Norrland och Värmlands län. R = sorten finns på Svenska sortlistan Sortprovningen för Norrland utom Gästrikland utförs av institutionen för Norrländsk jordbruksvetenskap i Umeå och presenteras i ett särskilt avsnitt. Tidiga sorter provas även i norra Dalarna och Gästrikland och de flesta av nedanstående beskrivna sorter är utpräglade Norrlandssorter. SW BARBRO (R), tvåradssort med god avkastning. Sorten är lång och något stråsvag och mognar tidigast av tvåradssorterna. Den har bra kärnkvalitet. Sjukdomsangreppen är genomsnittliga. SW JUDIT (R), sexradskorn som har gett för sorttypen relativt god avkastning. Sorten är lång och något stråsvag. Mognaden är särskilt tidig. Rymdvikten är mycket låg och kärnan liten. SW Judit är mycket känslig för mjöldagg. VILGOTT (R), tidig tvåradssort med mycket hög avkastning. Den är ganska kortvuxen och har bra stråstyrka. Rymdvikten är mycket hög och sorten är storkärnig. Den angrips genomsnittligt av sjukdomar. SALOME (R), tysk medeltidig tvåradssort med mycket hög avkastning. Den är kortvuxen med god stråstyrka och mognar ganska tidigt. Rymdvikt och tusenkornvikt är medelhöga. Salome har mlo-resistens och bred resistens mot havrecystnematoder, ras 1 och 2 samt Gotlandstypen. VILDE, är en norsk sexradssort och kan jämföras med SW Judit. Vilde har särskilt de senaste åren visat bättre avkastning, är lika lång, men har klart bättre stråstyrka. Sorten mognar i stort sett samtidigt som SW Judit. Rymdvikten är något bättre, kärnan är större och proteinhalten något lägre. Mjöldaggsangreppen är mindre jämfört med SW Judit, men klart högre jämfört med nyare sorter. KANNAS (R), svensk tvåradssort förädlad i Lännäs. Den kan närmast jämföras med Vilgott. Kannas har lägre avkastning än Vilgott, är mer högvuxen men stråstyvare. Kärnkvaliteten är förbättrad. Rymdvikten är mycket god, och kärnan stor med mycket hög proteinhalt. Kannas har relativt små angrepp av sjukdomar. 38
KAARLE, finsk högvuxen flerradig sort med mycket god stråstyrka, och för flerradssorter särskilt stor avkastning. Den mognar i stort sett samtidigt som SW Judit och Vilde. Rymdvikt och kärnvikt är högre jämfört med dessa sorter, men proteinhalten är låg. Sjukdomsangreppen är relativt måttliga, med undantag för mjöldagg. SEVERI, finsk flerradssort med mycket hög avkastning. Den når dock inte Kaarles nivå. Sorten mognar samtidigt med övriga sexradssorter. Den är relativt lång, men stråstyv. Kärnkvaliteten kan jämföras med Kaarles. Sjukdomsresistensen är god. Tabell 1a. Vårkorn. Avkastning (kg/ha) områdesvis för medeltidiga sorter 2016. Syntetisk mätare*. Obehandlade led Område Sorter A-F Ant A Ant B Ant D+E Ant F Ant Mätare 7740 15 7790 4 6900 2 8100 3 7350 6 Rel.tal. Mätare=100 Sortmedel 102 101 104 101 104 Fairytale 103* 15 106 4 105 2 98 3 104 6 Anakin 103* 15 104 4 108 2 100 3 102 6 SW Makof 97* 15 91* 4 98 2 98 3 99 6 Tamtam 98 15 100 4 93 2 97 3 99 6 Luhkas 100 15 94 4 111 2 95 3 104* 6 Propino 99 15 98 4 100 2 101 3 98 6 Salome 104** 15 106 4 108 2 98 3 105* 6 KWS Irina 102 15 100 4 100 2 99 3 106** 6 Thermus 108*** 15 104 4 110 2 109** 3 111*** 6 RGT Planet 106*** 15 105 4 113 2 104 3 107*** 6 Scholar 106*** 15 103 4 107 2 105 3 107*** 6 Soulmate 103** 15 102 4 105 2 100 3 105** 6 Vilgott 96** 15 89** 4 97 2 93 3 101 6 Dragoon 107*** 15 111** 4 102 2 105 3 109*** 6 Brioni 93*** 15 93 4 83 2 95 3 95* 6 Laureate 109*** 15 111** 4 112 2 104 3 110*** 6 Crescendo 101 15 97 4 102 2 103 3 102 6 Highway 105*** 15 100 4 111 2 105 3 108*** 6 Bente 105** 15 100 4 112 2 103 3 106** 6 Probvärde.0001.0001.0001 0.003.0001 *Syntetisk mätare = Propino, Quench, Anakin och Tamtam (Vårkorn forts. nästa sida) 39
Tabell 1b. Vårkorn. Avkastning (kg/ha) områdesvis för medeltidiga sorter 2016. Syntetisk mätare*. Behandlade led Område Sorter A-F Ant A Ant B Ant D+E Ant F Ant Mätare 8330 15 8340 4 7060 2 8840 3 7930 6 Rel.tal. Mätare=100 Sortmedel 102 103 106 102 101 Fairytale 102 15 107* 4 107 2 99 3 100 6 Anakin 103* 15 101 4 105 2 106 3 102 6 SW Makof 96* 15 97 4 102 2 95 3 94** 6 Tamtam 97* 15 96 4 93 2 98 3 98 6 Luhkas 103 15 101 4 114 2 104 3 100 6 Propino 98 15 99 4 100 2 96 3 99 6 Salome 105*** 15 107* 4 112 2 104 3 103 6 KWS Irina 101 15 102 4 106 2 100 3 100 6 Thermus 104* 15 100 4 115 2 105 3 102 6 RGT Planet 107*** 15 109** 4 117 2 101 3 106** 6 Scholar 107*** 15 108** 4 108 2 108* 3 106* 6 Soulmate 103 15 106* 4 106 2 105 3 98 6 Vilgott 96** 15 97 4 102 2 92* 3 94* 6 Dragoon 105*** 15 107* 4 98 2 106 3 106** 6 Brioni 94*** 15 91** 4 95 2 99 3 92*** 6 Laureate 106*** 15 111*** 4 109 2 101 3 105* 6 Crescendo 100 15 104 4 100 2 102 3 96 6 Highway 108*** 15 106 4 119 2 106 3 108*** 6 Bente 103* 15 106* 4 112 2 102 3 100 6 Probvärde.0001.0001 0.013 NS.0001 *Syntetisk mätare = Propino, Quench, Anakin och Tamtam NS = inte signifikat skillnad mellan sorter Tabell 2a. Vårkorn. Avkastning (kg/ha och relativtal) områdesvis för medeltidiga sorter. Flerårsmedeltal (2012-2016) Syntetisk mätare*. Obehandlade led Område Sorter A-F Ant. A Ant. B Ant. C Ant. D+E Ant. F Ant. Mätare 7570 117 8210 33 7420 20 5880 5 7540 27 7310 32 Rel.tal. Mätare=100 Sortmedel 102 102 102 103 101 102 Fairytale 101 116 102* 32 100 20 102 5 101 27 101 32 Anakin 102** 117 102** 33 103** 20 104 5 100 27 103*** 32 SW Makof 94*** 68 92*** 19 90*** 11 99 3 93*** 15 98 20 Tamtam 101 117 102** 33 101 20 101 5 101 27 100 32 Luhkas 100 117 99 33 100 20 102 5 100 27 101 32 Propino 97*** 117 98*** 33 96*** 20 96 5 98 27 97*** 32 Salome 102** 103 102* 28 104** 19 110* 4 102 23 102 29 KWS Irina 103*** 100 103** 27 102 18 108 3 103 23 104*** 29 Thermus 107*** 74 108*** 20 108*** 12 112 1 106*** 17 106*** 24 RGT Planet 106*** 51 108*** 14 110*** 8 107 1 106** 11 104** 17 Scholar 107*** 51 106*** 14 104* 8 106 1 109*** 11 108*** 17 Soulmate 103** 42 103* 11 102 7 100 1 101 9 104*** 14 Vilgott 94*** 103 92*** 28 97** 19 97 4 92*** 23 97*** 29 Dragoon 108*** 51 109*** 14 106** 8 111 1 109*** 11 109*** 17 Brioni 91*** 74 92*** 20 89*** 12 94 1 92*** 17 92*** 24 Laureate 109*** 28 110*** 7 110*** 5 109 1 105* 5 108*** 10 Crescendo 101 51 102 14 100 8 95 1 102 11 98 17 Highway 103** 51 100 14 107*** 8 92 1 105* 11 103* 17 Bente 105*** 28 105** 7 107** 5 112 1 104 5 104** 10 Probvärde.0001.0001.0001 NS.0001.0001 *Syntetisk mätare = Propino, Quench, Anakin och Tamtam NS = inte signifikat skillnad mellan sorter 40
Tabell 2b. Vårkorn. Avkastning (kg/ha och relativtal) områdesvis för medeltidiga sorter. Flerårsmedeltal (2012-2016). Syntetisk mätare*. Behandlade led Område Sorter A-F Ant. A Ant. B Ant. C Ant. D+E Ant. F Ant. Mätare 8050 117 8840 33 7990 20 6210 5 8000 27 7620 32 Rel.tal. Mätare=100 Sortmedel 101 101 102 101 101 101 Fairytale 100 117 99 33 100 20 104 5 101 27 100 32 Anakin 100 117 99 33 100 20 103 5 100 27 100 32 SW Makof 92*** 68 91*** 19 91*** 11 94 3 90*** 15 95*** 20 Tamtam 101 117 101 33 102 20 101 5 101 27 100 32 Luhkas 101 117 100 33 103* 20 95 5 100 27 101 32 Propino 99* 117 98** 33 98* 20 95 5 98* 27 100 32 Salome 103*** 103 103*** 28 106*** 19 103 4 101 23 102** 29 KWS Irina 103*** 100 104*** 27 103* 18 104 3 102* 23 102* 29 Thermus 105*** 74 105*** 20 109*** 12 106 1 104*** 17 105*** 24 RGT Planet 106*** 51 108*** 14 109*** 8 106 1 106*** 11 105*** 17 Scholar 107*** 51 107*** 14 105** 8 100 1 108*** 11 108*** 17 Soulmate 102* 42 103* 11 104* 7 101 1 102 9 102 14 Vilgott 96*** 103 94*** 28 99 19 94 4 93*** 23 97*** 29 Dragoon 107*** 50 108*** 13 103 8 102 1 107*** 11 109*** 17 Brioni 90*** 74 89*** 20 89*** 12 91 1 92*** 17 91*** 24 Laureate 106*** 28 108*** 7 106** 5 100 1 103 5 107*** 10 Crescendo 101 51 101 14 101 8 109 1 102 11 99 17 Highway 106*** 51 104*** 14 107*** 8 99 1 107*** 11 105*** 17 Bente 104** 28 103* 7 107*** 5 103 1 102 5 104* 10 Probvärde.0001.0001.0001 NS.0001.0001 *Syntetisk mätare = Propino, Quench, Anakin och Tamtam NS = inte signifikat skillnad mellan sorter Tabell 3. Vårkorn. Årsvis effekt av svampbehandling, merskörd kg/ha och %. Sortmedeltal Sortmedelt al Antal År försök kg/ha % 2009 34 390 6 2010 34 320 5 2011 25 150 2 2012 23 410 6 2013 19 260 4 2014 24 470 6 2015 25 580 7 2016 15 576 7 (Vårkorn forts. nästa sida) 41
Tabell 4. Vårkorn. Avkastning (kg/ha) årsvis 2012-2016. Syntetisk mätare*. Medeltal obeh.-beh. Område A-B Område D-F Sorter 2012 2013 2014 2015 2016 2012 2013 2014 2015 2016 Mätare 8370 8220 7930 8630 7670 7550 7250 7570 7720 7890 Rel.tal. Mätare=100 Sortmedel 100 101 101 101 103 101 101 100 101 101 Fairytale 99 99 99 101 106** 102 100 100 99 101 Anakin 100 101 100 101 104** 100 100 102 100 102* SW Makof 91*** 89*** 98 92*** 94*** 96** Tamtam 102* 102 102* 102** 96* 101 100 100 102* 98 Luhkas 96*** 100 102* 101 103 104** 101 101 98 102 Propino 98* 98 97** 96*** 99 98 100 98** 98* 98 Salome 102 102 103** 104*** 107*** 101 103** 100 102 104** KWS Irina 101 103** 103* 104*** 104* 105* 101 102* 105*** 102 Thermus 105** 108*** 109*** 106** 104** 105*** 105*** 106*** RGT Planet 106*** 110*** 111*** 103* 105*** 105*** Scholar 106*** 107*** 106** 108*** 109*** 107*** Soulmate 103 104* 104 104* 103* 99 106** 102 Vilgott 95** 97* 95*** 91*** 97 95* 97** 92*** 94*** 96** Dragoon 106*** 109*** 107*** 109*** 109*** 107*** Brioni 90*** 88*** 92*** 91*** 92*** 91*** 89*** 95*** Laureate 109*** 110*** 107*** 106*** Crescendo 101 102* 102 100 99 101 Highway 104** 104** 107*** 104* 103* 107*** Bente 105** 109*** 103 104** Probvärde.0001.0001.0001.0001.0001.0001.0001.0001.0001.0001 *Syntetisk mätare = Propino, Quench, Anakin och Tamtam Tabell 5. Vårkorn. Odlingsegenskaper och yttrekärnkvalitet. Flerårsmedeltal (2012-2016). Behandlade led Strå-längd, Strå-styrka, Strå- brytn., Ax-brytn., Mog-nad, Vatten- Rymd- vikt, Tusen- kornvikt, Sorter cm 100-0 100-0 100-0 dagar halt, % g/l g Syntetisk mätare 73 91 8 11 116 17.6 695 53.4 Sortmedel 71 90 10 12 115 17.6 694 52.7 Fairytale 73 89 11 12 115 17.4 698 47.7 Anakin 72 90 10 11 115 17.3 700 56.5 SW Makof 70 93 8 12 115 17.3 703 50.3 Tamtam 74 92 7 11 116 18.0 696 51.0 Luhkas 69 89 13 12 113 17.1 712 53.5 Propino 75 93 6 11 116 17.4 686 55.5 Salome 67 89 12 12 114 17.4 695 52.5 KWS Irina 66 93 5 12 116 18.1 675 53.0 Thermus 71 85 18 12 115 17.6 692 51.7 RGT Planet 72 89 10 11 116 18.0 690 53.8 Scholar 68 93 6 12 117 17.9 698 50.2 Soulmate 67 93 5 12 116 17.3 694 50.5 Vilgott 66 85 18 12 113 16.7 702 50.7 Dragoon 69 92 8 11 117 17.8 678 53.8 Brioni 77 89 8 12 115 17.0 715 48.9 Laureate 69 86 15 12 117 18.3 677 54.6 Crescendo 78 86 12 11 116 18.0 683 54.2 Highway 70 91 8 11 115 17.3 687 54.4 Bente 71 94 5 12 114 17.7 697 57.2 Probvärde.0001.0001.0001 0.007.0001.0001.0001.0001 42
Tabell 6. Vårkorn. Kvalitet i behandlade led. Flerårsmedeltal (2012-2016). Syntetisk mätare* Stärkelsehalt, Malt/ Foderkorn* Protein-halt, Ergo-sterol, Tusen-korn- Fullkorn**, Relativ Relativ fullkorn- Sorter % av ts % av ts mg/kg vikt, g >2,5 mm % avkast-ning skörd** Syntetisk mätare 10.1 62.6 14 53.4 98 8050 101 Sortmedel 10.1 62.7 15 52.7 97 101 100 Fairytale F 10.0 62.9 14 47.7 95 100 97 Anakin F 10.2 62.4 15 56.5 98 100 100 SW Makof M, HDP 11.0 61.6 14 50.3 97 92*** 91 Tamtam F 9.9 62.9 14 51.0 96 101 99 Luhkas F 10.5 62.7 15 53.5 98 101 101 Propino M 10.2 62.2 12 55.5 99 99* 100 Salome F/M 10.3 62.8 15 52.5 97 103*** 102 KWS Irina M 10.0 62.5 15 53.0 97 103*** 102 Thermus F 10.1 62.7 15 51.7 96 105*** 103 RGT Planet M 9.7 63.0 15 53.8 97 106*** 105 Scholar F 9.6 62.9 18 50.2 97 107*** 106 Soulmate M 9.9 63.3 14 50.5 98 102* 102 Vilgott F 10.6 62.1 12 50.7 96 96*** 93 Dragoon F 9.9 62.7 14 53.8 98 107*** 107 Brioni M, HDP 10.7 62.9 15 48.9 97 90*** 89 Laureate M 9.6 62.9 17 54.6 98 106*** 106 Crescendo M, HDP 10.1 62.8 15 54.2 98 101 101 Highway F/M 9.9 63.1 15 54.4 98 106*** 105 Bente M 10.2 62.4 15 57.2 98 104** 104 Probvärde.0001.0001.0001.0001.0001.0001 *Syntetisk mätare = Propino, Quench, Anakin och Tamtam **Fullkorn = fraktion kärnor med större diameter än 2,5 mm Tabell 7. Vårkorn. Sjukdomsangrepp, flerårsmedeltal (2012-2016). Obehandlade led Mjöldagg Sorter Mjöldaggsangrepp % resistenskälla* Bladfläcksjuka, % Ergo- sterol, mg/kg Kornrost, % Sköldfläcksjuka, % Syntetisk mätare 2 10 14 3 1 Sortmedel 2 9 15 3 2 Fairytale 3 mlo 6 14 1 1 Anakin 0 mlo 10 15 3 1 SW Makof 7 6 14 2 1 Tamtam 0 mlo 9 14 3 2 Luhkas 1 mlo 13 15 5 3 Propino 6 12 12 3 1 Salome 2 mlo 9 15 2 2 KWS Irina 1 mlo 7 15 5 2 Thermus 4 6 15 0 2 RGT Planet 1 Bred res. 13 15 4 1 Scholar 1 Bred res. 6 18 1 1 Soulmate 0 mlo 9 14 2 1 Vilgott 1 mlo 9 11 6 3 Dragoon 1 Bred res. 6 13 2 4 Brioni 1 8 15 2 1 Laureate 1 Bred res. 7 17 3 1 Crescendo 1 Bred res. 8 15 3 2 Highway 3 mlo 9 15 6 2 Bente 2 mlo 10 15 7 3 Probvärde 0.000.0001.0001 0.000 NS NS = inte signifikat skillnad mellan sorter (Vårkorn forts. nästa sida) 43
Tabell 8. Vårkorn. Sjukdomsförekomst kornrost och mjöldagg årsvis 2012-2016. Syntesisk mätare*. Obehandlade led Ergosterol Kornrost** Mjöldagg** Sorter 2012 2013 2014 2015 2016 2012 2013 2014 2015 2016 2012 2013 2014 2015 Syntetisk mätare 14 4 2 4 4 2 1 3 2 Sortmedel 16 14 13 13 15 4 2 3 5 1 2 3 1 Fairytale 16 13 13 14 14 1 0 1 6 4 2 6 1 Anakin 16 14 13 14 15 4 1 5 2 0 0 0 2 SW Makof 12 12 14 0 3 4 10 4 Tamtam 16 14 13 12 14 3 0 4 5 0 0 1 0 Luhkas 16 14 14 14 15 5 5 5 8 0 0 2 0 Propino 13 11 11 10 12 3 3 3 4 7 4 7 6 Salome 16 14 13 13 15 3 0 3 3 0 0 5 0 KWS Irina 16 15 15 13 15 5 2 3 10 0 0 2 6 Thermus 14 14 14 15 1 0 5 5 2 4 RGT Planet 14 14 15 1 2 8 0 0 Scholar 18 16 18 1 2 2 0 1 Soulmate 13 12 12 14 4 4 1 Vilgott 13 10 10 10 11 8 2 5 10 0-2 3 0 Dragoon 12 11 13 2 2 2 1 3 Brioni 15 13 14 15 2 3 2 4 1 1 Laureate 17 3 5 0 Crescendo 13 13 15 3 2 4 1-2 Highway 15 3 4 10 6-2 Bente 15 5 10 1 *Syntetisk mätare = Propino, Quench, Anakin och Tamtam **Kornrost 2013 samt mjöldagg 2016 är dolda då data saknas eftersom kriteriet tog bort alla värden. Tabell 9. Vårkorn. Sjukdomsförekomst sköldfläck- och bladfläckssjuka samt merskörd av behandling årsvis 2012-2016. Syntetisk mätare*. Obehandlade led Sköldfläcksjuka** Bladfläcksjuka Merskörd för behandling, kg/ha Sorter 2014 2015 2016 2012 2013 2014 2015 2016 2012 2013 2014 2015 2016 Syntetisk mätare -1 2-3 14 7 9 9 8 Sortmedel 1 3 2 14 6 8 8 7 Fairytale -4 2 2 9 4 5 5 7 468 285 329 494 427 Anakin 0 1 0 17 5 9 9 7 289 148 332 407 508 SW Makof 1 2 3 5 6 6 250 480 437 Tamtam 4 4 0 11 6 11 8 7 404 394 439 605 511 Luhkas 4 4 2 19 9 12 15 6 585 309 431 668 686 Propino -9 2-1 18 10 10 12 12 548 438 565 731 496 Salome -4 3 2 10 5 9 10 9 446 375 613 550 657 KWS Irina 6 2 4 12 4 5 7 6 389 312 395 694 592 Thermus 3 3 4 3 4 6 3 211 407 580 221 RGT Planet 0 2-7 13 11 11 499 685 502 Scholar 2 2 4 5 6 7 446 616 618 Soulmate 4 4 11 6 7 215 344 601 596 Vilgott -4 7 1 17 8 7 10 5 815 380 419 746 508 Dragoon 2 3 6 4 7 7 402 562 462 Brioni 0 2 1 7 8 7 7 268 308 370 533 Laureate 2 1 7 6 639 654 681 Crescendo 4 3 2 7 9 5 600 478 Highway 7 2 2 9 9 9 556 897 803 Bente 2 4 10 8 571 397 *Syntetisk mätare = Propino, Quench, Anakin och Tamtam **Kriteriet tog bort alla värden för sköldfläcksjuka 2012,2013, därav dolda. 44
Tabell 10. Vårkorn, tidiga sorter. Område G. Avkastning 2012-2016. Mätare: SW Barbro Område G Sorter Obeh. Ant Beh. Ant SW Barbro 5120 5690 13 Rel.tal. SW Barbro=100 Sortmedel 114 109 Kaarle 123*** 10 114** 10 Kannas 108 9 101 10 Severi 119** 10 111* 10 SW Judit 99 13 98 13 Vilde 107 13 103 13 Vilgott 116** 13 115*** 13 Medeltidiga-medelsena sorter Salome 129*** 13 125*** 13 Probvärde.0001.0001 Tabell 11. Vårkorn, tidiga sorter. Område G. Avkastning 2012-2016. Mätare: SW Barbro Årsvis, medel obeh. och beh. Sorter 2012 2013 2014 2015 2016 SW Barbro 5280 5150 4620 6510 5400 Rel.tal. SW Barbro=100 Sortmedel 96 117 114 111 110 Kaarle 125*** 122*** 118*** 118*** Kannas 106 111 106 104 Severi 123*** 113* 116** 114** SW Judit 89 110 99 96 98 Vilde 88 111 104 112* 105 Vilgott 107 121** 121*** 114** 115*** Medeltidiga-medelsena sorter Salome 112 130*** 139*** 128*** 127*** Probvärde.0299.0007.0001.0001.0001 Tabell 12. Vårkorn, tidiga sorter. Odlingsegenskaper och kvalitet. Flerårsmedeltal (2012-2016) behandlade led Stråstyrka, Strå- Tusen- Protein- Stärkelse- 100- brytn., 100- Mog-nad, Strå-längd, Vatten- Rymd- vikt, korn- vikt, halt, % halt, Sorter cm 0 0 dagar halt, % g/l g av ts % av ts SW Barbro 83 79 18 101 19.3 681 50.9 12.4 58.2 Rel.tal. SW Barbro=100 Sortmedel 80 90 18 102 18.8 678 48.3 11.5 60.0 Kaarle 86 96 20 101 18.4 671 47.4 10.9 60.2 Kannas 79 92 21 102 19.0 695 50.7 12.5 59.4 Severi 83 92 18 101 18.1 677 45.7 10.4 61.2 SW Judit 82 81 32 101 18.0 656 42.4 11.8 59.8 Vilde 80 95 13 101 18.0 663 45.5 11.6 59.6 Vilgott 73 91 16 103 19.6 698 51.9 11.3 60.5 Medeltidiga-medelsena sorter Salome 74 90 8 103 20.1 683 51.9 10.9 61.2 Probvärde.0001 0.000 NS NS.0001.0001.0001.0001.0001 NS = inte signifikat skillnad mellan sorter (Vårkorn forts. nästa sida) 45
Tabell 13. Vårkorn, tidiga sorter. Sjukdomsförekomst* obehandlade led. Flerårsmedeltal (2012-2016) Ergosterol, Blad- fläcksjuka, Mjöldaggs- Sort mg/kg % angrepp % SW Barbro 13 19 4 Rel.tal. SW Barbro=100 Sortmedel 14 18 14 Kaarle 15 11 25 Kannas 13 19 14 Severi 14 14 5 SW Judit 14 31 33 Vilde 16 26 21 Vilgott 13 14 3 Medeltidiga-medelsena sorter Salome 15 11 3 Probvärde 0.000 NS NS *Saknar data för sköldfläcksjuka 2016 NS = inte signifikat skillnad mellan sorter 46
12 Havre 12.1 Resultat med medeltidiga/medelsena sorter I tabellerna 1-8 ingår medeltidiga-medelsena sorter och som jämförelse den tidiga sorten Haga. De särskilt tidiga sorterna provas från och med 2013 i en speciell försöksserie, och resultaten presenteras i tabellerna 9-10. Havresorterna jämförs med Galant, som ersatt Belinda som mätare. I sammanställningarna med medeltidig havre ingår 12 försök från 2016 och för femårsperioden totalt 83 försök. Avkastningen 2016, tabell 1, blev mycket hög i norra Götaland och Svealand, men betydligt lägre i södra Götaland, där torkan hade större inverkan. De fåtaliga försöken ger dock något osäkra resultat. De bästa sorterna 2016 var Delfin, följd av Nike och Poseidon. Dessa sorter har också varit bra under de föregående åren. En del sorter går olika bra i olika områden, t.ex. har Galant relativt sett sämre resultat i område B. Skillnaderna kan bero på olikheter i torkresistens, sjukdomsresistens, stråstyrka mm. I havreförsöken ingår ett led med svampbekämpning, där halva försöket behandlas. Resultaten redovisas i tabell 2-3. Inverkan på avkastningen är påfallande lägre än i övriga växtslag, men vissa år med t.ex. stora kronrostangrepp, kan effekten på stråstyrkan vara anmärkningsvärd. Havren angrips av kronrost m.fl. svampar, som sätter ned stråstyrkan. Den årsvisa merskörden vid besprutning för medeltalet av samtliga sorter respektive Galant framgår av tabell 4. År 2012 och 2015 var skördeökningarna större än övriga år. Dessa år var avkastningsnivån hög. I tabell 5 jämförs avkastningen för sorterna årsvis i två områden, södra Götaland (A-C) respektive norra Götaland och Svealand (D-G). Vissa sorter reagerar mer eller mindre starkt på årsmånen. SW Kerstin och Haga har tappat i avkastning enstaka år i södra Sverige. Exempel på sorter med höga och jämna skördar i alla områden är t.ex. Nike och Symphony, medan t.ex. Galant ser ut att växla mer områdesvis, trots att sorten ger en hög medelskörd. Galant ger en relativt större och stabilare avkastning i område D-F. Sorternas odlingsegenskaper och yttre kärnkvalitet återges för behandlat led i tabell 6. Stråstyrkan kan som redan nämnts försämras mycket starkt av rostsvampar, och behandling med svamppreparat ger då mycket goda resultat. Havren är den stråsvagaste spannmålen, men de nyaste sorterna är förbättrade. De stråstyvaste sorterna är Poseidon, Delfin samt Galant, och stråsvagast Haga, men skillnaderna är annars små i det medeltidiga sortimentet. Tidigt mognande sorter kan missgynnas vid graderingen av stråstyrka om denna sker sent i försöket, då de tidiga sorterna är övermogna. De längsta sorterna är Fatima, Symphony och Delfin. Kortast är Nike. Skillnaderna i strålängd är annars inte så stor som t.ex. i vårkornet. Haga är den tidigast mognande sorten och mognar 3 dagar tidigare än Gunhild och SW Kerstin. I tabell 7 anges sorternas kärnkvalitet i behandlade led. Rymdvikten är högst för Galant, Delfin och Gunhild. Särskilt storkärnig är Symphony, följd av Poseidon och Delfin. Hög fetthalt har Belinda och särskilt Fatima som också har hög proteinhalt. Några sorter har goda grynegenskaper och används till frukostflingor och gröt, som SW Kerstin och Galant. Graderingar av sjukdomar i obehandlat led redovisas i tabell 8. Samtliga havresorter angrips av bladfläcksjuka. Mjöldagg kan uppträda vissa år i västra och södra Sverige, när mjöldaggssporer förs in från odlingar på kontinenten och Storbritannien. De flesta sorter är mottagliga, men t.ex. SW Kerstin och Haga har låga angrepp. Den nya sorten Delfin uppvisar inga mjöldaggsangrepp. Kronrost förekommer inte varje år, och uppmärksammas inte alltid, men angrepp av denna svamp kan lokalt ge stora skördesänkningar, bl.a. i Västergötland och Mälardalen. Behandling med svamppreparat kan då ge mycket stora effekter på avkastning och stråstyrka. Låga angrepp har noterats i bl.a. Fatima och Nike. En del sorter har resistens mot havrecystnematod. Det finns två huvudtyper, H. avenae och H. filipjevi. Den senare, som är mindre vanligt förekommande, kallas även Gotlandstypen och kan i sin tur indelas i en västlig och en östlig undertyp. Resistens mot H. avenae och H. filipjevi: Gunhild. Resistens mot H. filipjevi: Cilla och SW Kerstin. Nematodresistensen redovisas inte i tabell 8. (Havre forts. nästa sida) 47
12.2 Resultat med tidiga sorter De tidiga havresorterna provas sedan 2013 i en separat försöksserie. Försök utförs i Halland, Västergötland (två platser), Västmanland och Gästrikland, totalt 5 försök per år. Totalt har 19 försök skördats under fyraårsperioden. Avkastningen redovisas i tabell 9. Mätarsort är Akseli. Störst avkastning har Haga och Mirella. Sorternas egenskaper återfinns i tabell 10 och 11. Mognadstiden uppvisar mycket små skillnader mellan sorterna, högst tre dagar, där Niklas och Averton mognar tidigast och Mirella senast. Cilla och Niklas är stråsvagast, Mirella stråstyvast. Mirella har särskilt låg stråbrytning, medan Cilla, Niklas och Averton visar kraftig stråbrytning. Mest högvuxna är Cilla och Averton, kortast är Haga och Akseli. Averton och Cilla har högst rymdvikt och Akseli lägst. Niklas, följd av Mirella har störst kärna, medan Akseli är minst. Averton har högst råfetthalt och hög proteinhalt tillsammans med Akseli och Niklas. 12.3 Sortbeskrivningar, medeltidiga sorter R = sorten finns på Svenska sortlistan GALANT (R), ganska lång sort med god stråstyrka, medelsen mognad och hög avkastning. Den har hög rymdvikt, men ganska liten kärna. Sorten är lämplig för grynframställning. Galant har relativt låga angrepp av kronrost. BELINDA (R), förenar hög avkastning med god kvalitet och har visat god odlingssäkerhet. Sorten har något låg rymdvikt men en medelstor kärna med hög råfetthalt. Odlingsegenskaperna är bra. Belinda är medellång och mognar medeltidigt. GUNHILD (R), avkastar något sämre än Galant, men sorten har resistens mot havrecystnematod. Gunhild mognar medelsent, har något under medelgod stråstyrka, medelhög rymdvikt och medelstor kärna. SW KERSTIN (R), grynhavre med hög avkastning. Den är medellång, har medelgod stråstyrka, mognar medelsent, samt har medellåg rymdvikt och är något småkärnig. Sorten har små angrepp av mjöldagg och har resistens mot Gotlandstypen av havrecystnematod. HAGA, från Norge är medellång med något under medelgod stråstyrka och tidig mognad, något senare än Cilla. Avkastningen är strax under Galant. Sorten har ganska låg rymdvikt och liten kärna med genomsnittlig råfetthalt. Haga har viss resistens mot mjöldagg. 48 FATIMA (R), är en specialsort med förhöjd råfetthalt, och kan närmast jämföras med Matilda, som den i många avseenden liknar. Fatima har emellertid bättre avkastning. Sorten är lång men relativt stråstyv. Kärnan är liten med låg rymdvikt, men har hög proteinhalt och mycket hög råfetthalt. Fatima har goda resistensegenskaper mot framförallt kronrost och svartrost. NIKE (R), har mycket hög avkastning och god odlingssäkerhet. Den har genomsnittlig stråstyrka och mognad. Rymdvikten är genomsnittlig medan kärnan är ganska liten. Den angrips av mjöldagg, men har små angrepp av kronrost. SYMPHONY, tysk högavkastande sort. Den är medellång med god stråstyrka och medeltidig mognad. Sorten har medelhög rymdvikt och mycket stor kärna. Symphony angrips genomsnittligt av sjukdomar. Följande sorter har provats 2 år och vissa resultat är preliminära: DELFIN, tysk sort med särskilt stor avkastning. Den är mycket högvuxen, men är mycket stråstyv. Den yttre kärnkvaliteten är god, med hög rymdvikt och stor kärna. Sorten har inte noterats för angrepp av mjöldagg. GULD (R) avkastar något under Galant. Sorten är medellång med genomsnittlig stråstyrka. Den yttre kärnkvaliteten är genomsnittlig. POSEIDON, från Tyskland och är mycket högavkastande. Den är medellång och särskilt stråstyv. God kärnkvalitet vad avser rymdvikt och tusenkornvikt. 12.4 Sortbeskrivningar, tidiga sorter AKSELI, mätarsort, mycket tidig finsk sort med avkastning som Cilla. Den är relativt kortvuxen, som Haga, och stråstyrkan är relativt hög. Akseli har låg rymdvikt och liten kärna. CILLA (R), är en tidigt mognande sort, ungefär en vecka tidigare än Belinda, som i norra Svealand avkastat ca 13-15 procent sämre än Belinda. Cilla har relativt god kvalitet. Rymdvikten är hög och kärnvikten medelhög. Cilla har ett svagt strå med kraftig stråbrytning. Sorten har resistens mot Gotlandstypen av havrecystnematod.
HAGA, norsk ganska tidig sort med mycket god avkastning i det tidiga sortimentet. Den är relativt kort med medelhög stråstyrka. Rymdvikten är ganska låg och kärnvikten relativt låg. Stärkelsehalten är hög. NIKLAS, mycket tidig finsk sort med avkastning i nivå med Akseli och Cilla. Den är relativt lång och stråsvag med kraftig stråbrytning. Rymdvikten är relativt låg och kärnan mycket stor. MIRELLA, tidig finsk sort med mycket stor avkastning, som Haga. Den är högvuxen, men har mycket goda stråegenskaper. Kärnan är stor med relativt låg rymdvikt och hög stärkelsehalt. AVERTON, norsk mycket tidig sort med något lägre avkastning än Akseli och Cilla. Den är högvuxen med genomsnittlig stråstyrka men med kraftig stråbrytning. Kärnkvaliteten är god med mycket hög rymdvikt och ganska stor kärna med hög råfetthalt. Tabell 1. Havre. Avkastning (kg/ha och relativtal) områdesvis. År 2016 obehandlat och behandlat. Mätare: Galant Obehandlat Behandlat Sorter / Område A-F Ant A Ant D+E Ant F Ant A-F Ant A Ant D+E Ant F Ant Galant 7450 12 6310 2 8860 3 7800 4 7770 12 6850 2 9280 3 8010 4 Rel.tal. Galant=100 Sortmedel 100 104 101 100 99 99 98 99 Belinda 100 12 108 2 102 3 98 4 100 12 103 2 99 3 99 4 Delfin 109*** 6 108 1 108** 3 114 1 106** 6 105 1 102 3 109 1 Fatima 89*** 12 96 2 89*** 3 87*** 4 86*** 12 89 2 85*** 3 87*** 4 Guld 98 12 103 2 100 3 94* 4 95** 12 92 2 95* 3 94** 4 Gunhild 99 12 105 2 99 3 97 4 98 12 101 2 96 3 96 4 Haga 98 12 101 2 98 3 101 4 97 12 98 2 95 3 98 4 Nike 104** 12 109 2 107** 3 103 4 102 12 103 2 100 3 103 4 Poseidon 104* 12 108 2 102 3 103 4 106*** 12 101 2 104 3 106** 4 SW Kerstin 100 12 106 2 102 3 99 4 98 12 95 2 95 3 99 4 Symphony 103* 12 106 2 102 3 102 4 102 12 100 2 101 3 102 4 Probvärde.0001 0.224.0001.0001.0001 0.011.0001.0001 Tabell 2. Havre. Avkastning (kg/ha och relativtal) områdesvis. Flerårsresultat (2012-2016), obehandlat. Mätare: Galant Område Sorter A-F Ant. A Ant. B Ant. C Ant. D+E Ant. F Ant. G Ant. Galant 7730 83 8170 20 6250 5 7300 8 7970 28 7650 19 7050 3 Rel.tal. Galant=100 Sortmedel 100 100 103 98 100 100 99 Belinda 100 83 102 20 104 5 96 8 100 28 99 19 96 3 Delfin 111*** 12 105 2 109 1 111*** 7 112 2 Fatima 87*** 63 85*** 15 91** 4 83*** 6 86*** 21 89*** 15 85 2 Guld 99 23 100 4 106 1 95 2 100 10 95* 6 Gunhild 97* 83 99 20 101 5 95 8 96** 28 97* 19 100 3 Haga 100 82 100 20 99 5 97 7 98 28 102 19 102 3 Nike 105*** 83 106*** 20 110** 5 100 8 105*** 28 104** 19 102 3 Poseidon 105** 29 104* 7 108 2 106 3 106** 9 106** 7 105 1 SW Kerstin 99 83 100 20 99 5 96 8 98 28 99 19 100 3 Symphony 102 83 102 20 110*** 5 100 8 101 28 102 19 99 3 Probvärde.0001.0001.0001.0001.0001.0001.0001 (Havre forts. nästa sida) 49
Tabell 3. Havre. Avkastning (kg/ha och relativtal) områdesvis. Flerårsresultat (2012-2016), behandlat. Mätare: Galant Område Sorter A-F Ant. A Ant. B Ant. C Ant. D+E Ant. F Ant. G Ant. Galant 7990 83 8400 20 6610 5 7390 8 8170 28 8130 19 7180 3 Rel.tal. Galant=100 Sortmedel 99 99 103 99 99 100 99 Belinda 100 83 101 20 105 5 99 8 99 28 100 19 100 3 Delfin 107*** 12 104 2 106 1 107*** 7 104 2 Fatima 86*** 63 84*** 15 93** 4 84*** 6 84*** 21 89*** 15 87 2 Guld 96** 23 94** 4 103 1 98 2 96* 10 97 6 Gunhild 98* 83 98 20 101 5 97 8 97* 28 98 19 101 3 Haga 98** 83 98 20 97 5 98 8 96*** 28 99 19 100 3 Nike 104*** 83 104*** 20 107** 5 103 8 103* 28 105** 19 104 3 Poseidon 105*** 29 101 7 116 2 105 3 105** 9 106** 7 105 1 SW Kerstin 97** 83 98 20 99 5 96 8 97* 28 97 19 100 3 Symphony 101 83 101 20 107** 5 100 8 99 28 101 19 99 3 Probvärde.0001.0001.0001.0001.0001.0001 0.000 Tabell 4. Havre. Årsvis effekt av svampbehandling, merskörd kg/ha och %. Alla sorter resp. Galant Sortmedeltal Galant Antal År försök kg/ha % kg/ha % 2012 20 290 4 500 7 2013 16 190 3 290 4 2014 14 110 2-50 -1 2015 15 250 3 320 4 2016 12 224 3 320 4 Tabell 5. Havre. Avkastning Medeltal årsvis (kg/ha och relativtal) 2012-2016. Mätare: Galant. Område A-B och D-F Område A-B Område D-F Sorter 2012 2013 2014 2015 2016 2012 2013 2014 2015 2016 Galant 8430 7790 7580 8580 6510 8430 7530 7360 8360 8410 Rel.tal. Galant=100 Sortmedel 103 99 95 101 101 99 97 97 103 99 Belinda 104* 100 98 103 104 99 96* 99 105* 100 Delfin 108 105 113*** 107*** Fatima 85*** 82*** 86*** 91** 86*** 86*** 89*** 87*** Guld 103 92 98 98 97 96** Gunhild 101 95* 96 99 102 95* 96** 96* 101 97* Haga 101 100 93** 101 97 97 98 98 102 98 Nike 106*** 105* 102 108*** 104 105* 102 103* 108*** 103* Poseidon 105* 105 110*** 104** SW Kerstin 103 99 92*** 100 98 98 97* 95*** 101 99 Symphony 104** 102 100 104 104 100 97 100 105* 102 Probvärde.0001.0001.0001.0001 0.000.0001.0001.0001.0001.0001 50
Tabell 6. Havre. Odlingsegenskaper, behandlade led. Flerårsresultat 2012-2016. Mätare Galant Stråstyrka, 100- Stråbrytn., 100- Vattenhalt, Sorter Strålängd, cm 0 % 0 % Mognad, dagar % Galant 96 90 9 116 16.9 Rel.tal. Galant=100 Sortmedel 97 89 12 116 16.6 Belinda 96 89 11 115 16.2 Delfin 101 93 11 116 16.0 Fatima 102 87 7 116 16.9 Guld 96 89 11 115 16.6 Gunhild 97 87 11 117 16.9 Haga 94 85 21 114 16.1 Nike 93 87 11 115 16.3 Poseidon 95 94 11 115 16.7 SW Kerstin 99 88 10 117 16.8 Symphony 102 87 19 115 17.0 Probvärde.0001 0.000.0001.0001.0001 Tabell 7. Havre. Kärnkvalitet*, behandlade led. Flerårsresultat 2012-2016. Mätare Galant Tusenkornvikt, Råfett, % av Proteinhalt, % Stärkelse-halt, Sorter Rymdvikt, g/l g ts av ts % Galant 581 37.6 5.0 10.2 55.6 Rel.tal. Galant=100 Sortmedel 570 39.9 5.6 10.4 52.6 Belinda 564 40.1 6.4 10.6 51.7 Delfin 580 44.4 5.2 10.2 52.9 Fatima 560 34.9 9.4 11.7 46.8 Guld 566 38.7 5.3 10.4 53.9 Gunhild 578 40 5.1 10.2 53.7 Haga 561 36.6 5.1 10.2 53 Nike 565 38.5 5.0 10.3 53.1 Poseidon 568 44.8 5.1 10.1 51.6 SW Kerstin 569 37.9 5.0 10.3 53.9 Symphony 576 45.2 4.9 10.5 52.7 Probvärde.0001.0001.0001.0001.0001 *NDF-värden saknas pga få värden Tabell 8. Havre. Sjukdomar, obehandlat. Flerårsresultat 2012-2016. Mätare: Galant Sorter Kronrost, 100-0 % Svartrost, 100-0 % Blad-fläck, 100-0 % Mjöldagg, 100-0 % Galant 8 8 9 9 Rel.tal. Galant=100 Sortmedel 9 6 10 9 Belinda 14 9 10 12 Delfin 10 7 15 Fatima 3 1 7 5 Guld 8 4 11 13 Gunhild 12 8 8 10 Haga 12 3 11 5 Nike 4 6 6 13 Poseidon 12 11 12 11 SW Kerstin 10 7 8 4 Symphony 10 7 11 7 Probvärde NS NS 0.027 0.051 NS = inte signifikat skillnad mellan sorter (Havre forts. nästa sida) 51
Tabell 9. Havre, tidiga sorter. Avkastning områdesvis. Flerårsresultat (2013-2016). Mätare: Akseli Område Sorter A-G Ant. A Ant. D+E Ant. F Ant. G Ant. Akseli 6250 19 6270 4 6100 8 7140 4 5210 3 Rel.tal Akseli=100 Sortmedel 104 102 101 105 112 Averton 98 19 95 4 94** 8 102 4 106 3 Cilla 100 19 99 4 98 8 101 4 108* 3 Haga 112*** 19 110* 4 107*** 8 115*** 4 127*** 3 Mirella 112*** 19 110* 4 111*** 8 113*** 4 120*** 3 Niklas 99 19 99 4 97 8 98 4 108* 3 Probvärde.0001 0.011.0001.0001 0.000 Tabell 10. Havre, tidiga sorter. Odlingsegenskaper, behandlade led. Flerårsresultat 2013-2016. Mätare: Akseli Sorter Strålängd, cm Stråstyrka, 100-0 % Stråbrytn., 100-0 % Mognad, dagar Vattenhalt, % Akseli 87 87 15 98 16.1 Sortmedel 95 85 21 99 16.5 Averton 103 83 34 97 16.3 Cilla 102 77 34 98 16.6 Haga 87 87 10 100 16.6 Mirella 97 96-2 101 16.9 Niklas 93 80 37 97 16.6 Probvärde NS 0.000.0001 0.001 0.192 NS = inte signifikat skillnad mellan sorter Tabell 11. Havre, tidiga sorter. Kärnkvalitet, behandlade led. Flerårsresultat 2013-2016. Mätare: Akseli Sorter Rymdvikt, g/l Tusenkorn-vikt, g Råfett, % av ts Proteinhalt, % av ts Stärkelse-halt, % Akseli 558 35.4 5.5 12.3 50.1 Sortmedel 568 39.0 5.0 11.7 51.3 Averton 581 38.2 5.8 12.2 51.5 Cilla 577 39.9 4.5 11.8 49.7 Haga 563 38.0 4.7 10.7 52.7 Mirella 565 40.0 4.8 11.0 52.9 Niklas 566 42.6 4.8 12.2 50.8 Probvärde NS.0001.0001.0001.0001 NS = inte signifikat skillnad mellan sorter 52
13 Sortprovning av spannmål i norra Sverige Den officiella sortprovningen av spannmål i norra Sverige utförs under två år och Institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap, SLU, Umeå är huvudansvarig. Sortprovningen av korn genomförs på fyra platser; Offer, Ås, Röbäcksdalen och Öjebyn. Havren provas på samma platser förutom på Ås som inte har sortförsök med havre. Vid provningen jämförs nya sorter med representativa marknadssorter för norra Sverige. Provningen finansieras av de företag som anmäler sorter till provning. Tack vare Regional jordbruksforskning i norra Sverige (RJN), Stiftelsen Lantbruksforskning (SLF) via Sverigeförsöken, samt utsädesföretagen har det varit möjligt att utöka försöken med ett antal marknadssorter med speciellt intresse för det nordliga odlingsområdet. Resultaten från provningen presenteras mer utförligt i årliga Nyttblad vilka återfinns på www.slu.se/njv under fliken publikationer. I norra Sverige är sorternas mognadtid en speciellt viktig egenskap att ta hänsyn till. För att säkerställa en korrekt bedömning av mognaden görs objektiva bestämningar genom regelbundna provtagningar av kärnan från de olika sorterna från det att mognaden börjar till fullmognad. Det är förändringen i vattenhalt som indikerar mognaden och fullmognad inträder när vattenhalten i kärnan sjunkit ned till 30 procent. Sorternas mognadstid beräknas som de antal dagar från sådd till att vattenhalten passerat 30 procent. Under säsongen graderas bland annat svampangrepp och vid skörd stråstyrka och stråbrytning. Efter tröskning bestäms kärnavkastningen vid 15 procents vattenhalt samt protein, stärkelse, tusenkornsvikt och rymdvikt. Odlingssäsongen 2016 Temperaturen var relativt lika på de olika stationerna med en varm maj, juli och september. Medeltemperaturen låg mellan 0,7 och 2,8 grader varmare än normalt under dessa månader. Nederbördsmängden på Ås var det relativt liten hela säsongen, mindre än normal, på Offer var maj torrare än normalt och augusti blötare, Röbäcksdalen hade torrare än normalt under juli till oktober och i Öjebyn regnade det rejält i slutat av juni medan det var normalt under resten av sommaren. Såtidpunkten var normal på alla stationer utom på Öjebyn där det såddes i den 7:e juni vilket får anses som sent. Försöken 2016 omfattade 11 sorter varav fyra tvåradssorter och sju flerradiga sorter. GN10063 har bara provats under ett år därför redovisas enbart skörden för 2016 för den sorten. Havreförsöken omfattade 5 sorter 2016. I tabellerna framgår hur många år de olika sorterna varit med i försöken. Medelskörden i kornförsöken 2016 var 5,6 ton/ha och för havre uppgick medelskörden till 5,2 ton/ha. Angreppen av bladfläcksjuka var riklig under 2016, sköldfläck förekom endast i enstaka fall och det var ingen statistisk skillnad. Rödsotsangrepp i havreförsöken kraftiga på en försöksplats (Offer). Mognad och skörd Redovisas för åren 2012-2016 i tabell 1 för korn och tabell 4 för havre med ett medeltal för alla platser även ortsvis. På Ås hann ingen sort mogna i fält 2015. Kaarle är den sort som har högst avkastning men den är den senaste sorten. För korn är sexradssorterna generellt tidigare än tvåradssorterna. Vertti är den tidigaste sorten i försöket, den skiljer sig signifikant mot mätaren SW Judit på en försöksplats. Kaarle är den senaste sexradssorten och Severi skiljer sig signifikant mot mätaren SW Judit vad gäller mognad. Tvåradskornet Vilgott och Kannas är signifikant senare än SW Barbro, Anneli är lika tidig som SW Barbro. För havre är Haga den enda sort som skiljer sig signifikant från Cilla och det genom att både ha högre skörd och att vara senare. 13.1 Sortbeskrivningar Sortbeskrivningarna hänför sig till resultaten i den norrländska provningen, och kan skilja sig från resultaten i södra Sverige. Tvåradskorn SW BARBRO. Mycket tidigt mognande 2-radssort. Förädlad av Lantmännen på stationen i Lännäs. Mätare för tvåradsorter i norra Svarige. Godkänd 2002. (Sortprovning forts. nästa sida) 53
VILGOTT. Sort från Lantmännen. Den avkastar mer än Barbro och har bättre stråstyrka men mognar senare. KANNAS. Ett tidigt tvåradskorn från Lantmännens förädlingsstation i Lännäs. Godkänd 2012. Något högre stärkelseinnehåll. I övrigt jämförbar med SW Barbro i Norrlandsförsöken. AVETRON. Sen sort från Graminor, Sorten har liten kärna med hög fetthalt samt långt strå. ANNELI. Sort från Lantmännen, godkänd 2016. Något högre stärkelseinnehåll. I övrigt jämförbar med SW Barbro i Norrlandsförsöken. Sexradskorn SW JUDIT. Tidig fodersort. Förädlad av Lantmännen på stationen i Röbäcksdalen och godkänd 2005. Mätare för sexradssorter i norra Sverige. AUKUSTI. Tidig 6-radssort från Boreal. Sorten uppges ha goda stråegenskaper och ganska god tolerans mot låga ph-värden. Avkastningen är jämförbar med Judit. VILDE. Ett foderkorn från Graminor i Norge. Högavkastande sort med stor kärna. Några dagar senare än Judit. SEVERI. Sort från Boreal. En ny sexradssort med god avkastning, hög rymdvikt, stor kärna och bra stråegenskaper för att vara ett sexradskorn. Mognar någon dag efter de tidigaste sorterna, uppges ha god tolerans mot låga ph-värden och bra resistens mot sköldfläcksjuka och mjöldagg. KAARLE. Sen sort från Boreal, har provats 2015 och 2016 i norra Sverige. Hög avkastning och tämligen hög stärkelsehalt. VERTTI. Sort från Boreal, provats 2015 och 2016 i norra Sverige. Tidig sort med större kärna än Judit. GN 10063. Ny sexradssort från Graminor som provats första gången 2016 i norra Sverige. Havre CILLA. En tidig havresort för norra Sverige framtagen av Lantmännen. Sorten, som godkändes 2008, är storkärnig. Mätare för havre i norra Sverige. HAGA. En fodersort från Graminor. Senare i mognad än Cilla, har liten kärna med genomsnittlig råfetthalt. Sorten uppges ha viss resistens mot mjöldagg. AKSELI. Sort från Boreal. Liten kärna med hög fetthalt. Skiljer sig i övrigt inte från Cilla i Norrlandsförsöken. NIKLAS. Sort från Boreal, Storkärnig sort med långt strå. Skiljer sig i övrigt inte från Cilla i Norrlandsförsöken. 54
Tabell 1. Vårkorn. Sortprovning i Norra Sverige. Resutat sortsvis 2012-2016. Avkastning och mognadsbestämning, totalt och per försöksplats. Typ, Medeltal Medeltal 6 rad Antal Norrland Dagar till Skörd relativt mot mätare* =100 Mognadsdagar Sort 2 rad Försök Kg/ha mognad Y-län Z-län AC-län BD-län Y-län Z-län AC-län BD-län Judit* 6r 20 4830 93 4020 6050 5130 4210 86 105 87 88 Aukusti 6r 20 102 94 97 102 105 102 87 104 90 90 Vilde 6r 20 106 96 105 102 111 109 87 110 93 91 Severi 6r 16 112 99 119 113 108 110 92 110 93 94 Vertti 6r 7 102 91 100 104 103 80 106 88 88 Kaarle 6r 8 121 106 129 115 121 124 97 115 102 102 Barbro* 2r 20 4790 99 4440 6030 4760 4140 91 112 94 94 Vilgott 2r 20 102 107 109 107 103 109 94 123 104 101 Kannas 2r 20 100 103 100 103 99 97 94 118 99 99 Anneli 2r 12 107 101 101 104 100 103 92 116 99 96 Tabell 2. Vårkorn. Sortprovning i Norra Sverige Avkastning årsvis Avkastning årsvis Sort 2012 2013 2014 2015 2016 Judit* 4380 5110 3900 5370 5420 Aukusti 4450 5520 3970 5040 5610 Vilde 4530 5770 4160 5510 5750 Severi 6140 4300 5730 6040 Vertti 5560 5260 Kaarle 6300 6350 GN 10063 6030 Barbro** 4570 5120 3880 5500 5420 Vilgott 4860 5510 4400 5040 5240 Kannas 4530 5370 3990 5340 5250 Anneli 4310 5370 5880 * Mätare Judit 6r ** Mätare Barbor 2r Tabell 3. Vårkorn. Sortprovning i Norra Sverige. Egenskaper Typ, Strå- Strå- Blad- Pro Stärkelse Rymd Tusen- 6 rad brytning styrka fläck tein vikt korn- Sort 2 rad 100-0 100-0 % % av TS % av TS g/l vikt g Judit* 6r 26 88 16 12 60 656 39,9 Aukusti 6r 25 89 10 11,6 60,3 662 42,4 Vilde 6r 10 94 7 11,7 59,8 652 41,7 Severi 6r 14 95 5 10,7 61 666 42,1 Vertti 6r 20 94 7 11,4 60,1 672 42,4 Kaarle 6r 11 95 3 10,9 60,6 659 45,2 Barbro** 2r 10 83 8 12,8 58 672 47,9 Vilgott 2r 12 94 9 11,8 59,8 656 45,7 Kannas 2r 8 90 9 12,7 59,4 677 46,8 Anneli 2r 11 84 5 12,5 59,4 674 48,9 * Mätare Judit 6r ** Mätare Barbor 2r (Sortprovning forts. nästa sida) 55
Tabell 4. Havre. Sortprovning i Norra Sverige. Avkastning områdesvis och årsvis 2012-2016 Medeltal Medeltal Antal Skörd Dagar till Skörd relativt mot mätare Modnadsdagar Sort Försök Kg/ha mognad Y-län AC-län BD-län Y-län AC-län BD-län Cilla* 14 4200 90 3900 4900 3900 90 100 84 Akseli 14 96 92 94 94 101 92 101 85 Haga 14 119 96 120 121 118 96 104 90 Niklas 14 106 91 104 110 100 91 100 85 Avetron 11 101 91 108 92 92 91 97 85 * Mätare Cilla =100 Tabell 5. Havre. Sortprovning i Norra Sverige Egenskaper Strå- Rymd Tusen- Råstyrka vikt korn- fett** Sort 100-0 g/l vikt g % av TS Cilla* 81 575 37,2 4,9 Akseli 89 572 33,7 6,0 Haga 83 544 34,6 5,0 Niklas 86 573 39,9 5,1 Avetron 82 572 35,6 6,2 * Mätare Cilla ** Endast två års resultat 56
14 Fodermajs Fodermajs har odlats och provats i liten skala under många år i södra Sverige, men år 2008 utökades provningen till flera områden i södra och mellersta Sverige. I femårssammanställningen i södra Sverige i tabell 1 ingår 21 sorter och i tabell 2 från motsvarande i Mellansverige ingår 8 sorter som provats minst två år från och med 2012. Tabell 3 är endast sammanställning av försök i Jönköpings län 2012-2016. Avkastningen i södra Sverige år 2016 var för mätaren Beethoven 16270 kg ts/ha, vilket var betydligt större än 2015. I Mellansverige var avkastningen år 2016 för Beethoven endast 13330 kg ts/ha, detta också betydligt större än 2015. Detta visas inte i någon tabell, men finns på Fältforsk, se nedan. Eftersommaren 2016 var varm och torr, vilket har bidragit till stora skördar eftersom majsen är ganska torktålig. kommit upp till 34 % ts eller över 30 % stärkelse. År 2016 som var ett mycket gynsamt år för majs nådde hälften av sorterna upp 34 % ts. För mer information om sorternas kvalitetsegenskaper mm, se tabeller på Fältforsk (www.slu.se/faltforsk) Flerårsresultaten i tabell 1 presenteras för södra området och tabell 2 för norra provningsområdet eftersom ingående sorter och sortrelationer skiljer sig mellan dessa områden. Mätare i försöken är Beethoven, en medeltidig sort med genomsnittlig torrsubstanshalt och ganska låg stärkelsehalt, men förhållandevis stor totalskörd i södra Sverige. Störst totalavkastning hade SY Milkytop och Kompetens. Dessa gav också tillsammans med Schobbi de största stärkelseskördarna i södra Sverige. Under 2016 var stärkelsehalten i försöken ibland mycket höga, beroende av goda betingelser, men också en väl sen skörd, medan stärkelsehalten 2015 i genomsnitt låg 8 enheter lägre jämfört med 2016. Detta visas inte i någon tabell, men finns på Fältforsk, se nedan. I det norra området provades ett mindre antal sorter (tabell 2). Avkastningen blir här ofta lägre, dock inte alla år. Beethoven hävdar sig bäst när det gäller torrsubstansavkastningen, men hade lägst ts-halt. Störst stärkelseskörd gav Lim Gory, Reason och Emmersson i detta område. Det framgår av tabellen att skillnaderna i stärkelsehalt och stärkelseskörd är stora. Försöken utanför Jönköping har det mest extrema vädret av alla försöksplatserna med majssortförsök. Resultaten 2012-2016 för denna plats redovisas i tabell 3. Här har sorten Martinez KWS med FAO-talet 150 gett störst ts- och stärkelseskörd. Ingen sort har här i genomsnitt (Fodermajs forts. nästa sida) 57