Allmänt rörande noggrannhetskrav på vågar i samband med ersättningsgrundande virkesmätning

Relevanta dokument
Anvisningar för kontroll av kranspetsvåg på skotare

Anvisningar för kontroll och underhåll av statisk fordonsvåg

Godkännande och kontroll av askhaltsmätare för mindre provmängder

Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll författningssamling

Kalibrering. Lars Andersson. - Intertek reder ut begreppen. Technical Manager, Intertek

Konsoliderad version av

Våganvändning inom stora dagligvarukedjor

Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll författningssamling

Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll författningssamling

Konsoliderad version av. Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) föreskrifter och allmänna råd (STAFS 2006:10) om automatiska vågar

Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll författningssamling

Certifiering (EG-typkontroll) av personlig skyddsutrustning i kategori II och III, för CE-märkning

Konsoliderad version av

Fordonsvågar i grus- och bergtäkter. Rapport tillsyn : SWEDAC REP 13: Dnr

Konsoliderad version av

Konsoliderad version av

Vägning för vederlag

Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll författningssamling

Trycksättning med gas. Ackreditering. Föreskrifter. Riskbedömning

Konsoliderad version av

Test av kranspetsvågar i virkesfordon

Optimal prestation. Scanvaegt Service FÖREBYGGANDE UNDERHÅLL HÖG DRIFTSÄKERHET ÖKAD KONKURRENS- KRAFT

Ref. Ares(2014) /08/2014. Marknadskontrollplan för Swedac Reglerad mätteknik 2013

Kontroll av automatisk bestämning av utbytesförlust

Vägledning för kontrollorgan Oljeavskiljarssystem

Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll författningssamling

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Catarina Olsson

Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll författningssamling

Konsoliderad version av. Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) föreskrifter och allmänna råd (STAFS 2006:8) om värmemätare

FORDONSVÄGNING MED FLINTAB

Allmänt om typgodkännande av utrustning och metoder för ersättningsgrundande virkesmätning

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Yvonne Svensson

Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll författningssamling

Ref. Ares(2013) /12/2013. Marknadskontrollplan för Swedac Avdelningen för reglerad mätteknik 2014

Boverkets författningssamling

Kontroll av röntgenklassning av tallsågtimmer

Godkännande och kontroll av torrhaltsmätare för mindre provmängder

Godkännande och kontroll av automatisk diameterfördelning av stockar i trave

Krav på kalibrering och spårbarhet för. ackrediterade organ. SWEDAC DOC 04: Utgåva 6

Marknadskontrollplan för Swedac Avdelningen för reglerad mätteknik 2015

Konsoliderad version av. Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) föreskrifter och allmänna råd (STAFS 2006:5) om vattenmätare

Konsoliderad version av. Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) föreskrifter och allmänna råd (STAFS 2006:14) om avgasmätare

Information för tillverkare - 6 steg till godkänd icke-automatisk våg

Hur vet man att man kan lita på ett labresultat? Kan man lita på de resultat andra rapporterar?

Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll författningssamling

Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll författningssamling

Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll (Swedac) föreskrifter och allmänna råd (STAFS 2011:5) om anmälda organ

1. Beskrivning av problemet och vad man vill uppnå

Hur påverkar den utökade lagstiftningen mätning och redovisning av skogsbränslesortiment?

Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll författningssamling

Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll författningssamling

Stärkta handelsmöjligheter med ackreditering och standarder

Konsoliderad version av. Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll (Swedac) föreskrifter

Nya eller reviderade mätningsinstruktioner

Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll författningssamling

Marknadskontrollplan för Swedac Avdelningen för reglerad mätteknik 2016

Kontroll av sektionsmätt stockvolym

Anvisningar för kontroll och underhåll av sållningsutrustning

Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll författningssamling

Optimal prestation. Med ett starkt service- och supportteam. Servicetjänster:

Certifiering är lösningen!

Anvisningar för kontroll och underhåll av sållningsutrustning

Vägledning vid användning av vågar på. provningslaboratorier och kontrollorgan SWEDAC DOC 12: Utgåva 1

Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll författningssamling

JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIETS FÖRORDNING OM ANVÄNDNING AV KRANVÅG VID MÄTNING AV VIRKE OCH ÅTSKILJNING AV PARTIER

Ansökan om att bli utsedd till anmält organ för uppgifter i samband med bedömning av överensstämmelse enligt harmoniserad unionslagstiftning

Konsoliderad version av. Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) föreskrifter och allmänna råd (STAFS 2006:6) om gasmätare

Ny virkesmätningslag (VML)

Riktlinjer för VMK:s värdering av mätningskvalitet

Krav på kalibrering och spårbarhet för. ackrediterade organ. SWEDAC DOC 04: Utgåva 9

Vad är ackreditering?

Bilaga 1. FÖRFARANDEN FÖR BEDÖMNING AV ÖVERENSSTÄMMELSE MODUL B: EU-TYPKONTROLL

Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll författningssamling

Statens räddningsverks författningssamling

Remiss, konsekvensutredning gällande ändringsförslag avseende föreskrifter om ackreditering. Inledning

[ UPPHÄVD ] Statens räddningsverks författningssamling. SRVFS 1999:3 Utkom från trycket den 9 juli 1999

Vägledning för certifieringsorgan vid ackreditering Produktcertifiering för korrosionsskyddssystem i form av beläggning enl.

Konsekvensutredning avseende Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll föreskrifter om färdigförpackade varor

ANSÖKAN OM ACKREDITERING SOM KONTROLLORGAN INOM OMRÅDET REGLERAD MÄTTEKNIK

PRODUKTIONSUTRUSTNING

Referenstermometer K20REF

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.

BM25104 Molift SCALE Charder - Svensk - rev B 09 / 2014 BRUKSANVISNING

SPT seminarium 10 mars 2015 Mätinstrumentdirektivet och bränslemätare (volymmätare) SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Styrelsens för teknisk ackreditering författningssamling

Svensk författningssamling

Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll författningssamling

KOMPETENS OCH UTRUSTNING HOS ORGAN SOM KONTROLLERAR OCH CERTIFIERAR ÖPPNA CISTERNER M.M.

Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll författningssamling

CE-MÄRKNING, P-MÄRKNING, TYPGODKÄNNANDE. Marcus Tillman Research Institutes of Sweden. Certifiering

Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll författningssamling

1. Namn och adressuppgifter

Riktlinjer för VMK:s värdering av mätningskvalitet

Validering grundläggande aspekter. Ulf Örnemark

Kalibrering. Lars Andersson. - Intertek reder ut begreppen. Kalibrering av instrument för elektriska installationer. Technical Manager, Intertek

Styrelsens för teknisk ackreditering författningssamling

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN:

SAGIT-konferens VGM - CTU-kod

Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll författningssamling

Marknadskontroll av fordonslyftar importerade till Sverige från annat land än EES-land (2 bilagor)

Transkript:

Handläggare Sven Jägbrant, VMU Allmänt rörande noggrannhetskrav på vågar i samband med ersättningsgrundande virkesmätning 1. Syfte Syftet med detta PM är att förtydliga vad som gäller vid ersättningsgrundande vägning i samband med virkesmätning, samt vilka krav som ställs på de vågar som används. Detta dokument har antagits av kontrollkommission. 2. Bakgrund Ersättningsgrundande vägning av skogsråvara (för betalning till säljaren i första affärsledet) omfattas av virkesmätningslagen, VML, oavsett vilken typ av våg som används. Utöver denna lag omfattas även vägning av STAFS 2016:12 när det sker med en icke-automatisk våg (se figur 1). STAFS 2016:12 omfattar både vägning som ligger till grund för ersättning till säljaren men även vägning som ligger till grund för transportlikviden, medan VML endast omfattar vägning för ersättning till säljaren. Vilken typ av våg som en aktuell våg tillhör kan utläsas från dess typgodkännande. För automatiska vågar finns STAFS 2016:7 som inte omfattar vägning i samband med handel, men som ändå kan ses som ett viktigt dokument för krav på noggrannhet vid automatisk vägning. VML ställer krav på obetydliga systematiska avvikelser samt specificerar maximalt tillåtna partivisa avvikelser vid vägning. Krav ställs även på daglig kontroll av elektronisk mätutrustning (de flesta vågar) samt kräver att endast utrustning med dokumenterad noggrannhet får användas för ersättningsgrundande virkesmätning. Alla mätresultat som produceras ska, enligt VML, vara spårbara till svensk/internationell mätnormal. För vågar innebär detta att vågar måste vara verifierade på sådant sätt att man kan säkerställa spårbarhet till riksnormalvikter eller motsvarande. 1

Figur 1. Exempel på klassificering av olika vågtyper i kategorierna automatiska och icke-automatiska vågar samt vilka lagar och föreskrifter som de olika vågtyperna omfattas av. Observera att för vissa vågtyper (exempelvis järnvägsvågar) kan det förekomma både automatiska och icke-automatiska vågar. 3. Krav på noggrannhetsklasser för olika vågtyper Vågar som ska användas för ersättningsgrundande vägning ska vara CE-märkta samt typgodkända. Bedömning av överensstämmelse för vågen ska ske i enlighet med de moduler och instruktioner som finns specificerade i STAFS 2016:7 (automatiska vågar) och STAFS 2016:12 (icke-automatiska vågar). För automatiska vågar innebär detta ett godkännande i enlighet med MID (2014/32/EU) och för ickeautomatiska vågar i enlighet med MID (2014/31/EU) samt, den för vågtypen aktuella rekommendationen från OIML och lämpliga tolkningar och guider från WELMEC. För vågar som används för ersättningsgrundande virkesmätning krävs att vågen minst uppfyller ställda noggrannhetskrav (från OIML:s rekommendationer) enligt tabell 1. Skaldelningen på vågarna ska vara ändamålsenlig och lämplig utifrån vågens användningsområde och de vikter som den normalt hanterar. Utöver dessa krav gäller de krav som specificeras i VMK:s kontrollanvisningar för aktuell vågtyp, samt punkterna 4.1 till 4.4. VMK:s kontrollanvisningar bygger på gällande lagkrav från Swedac och VML och är anpassade efter aktuell vågtyp 2

Tabell 1. Lägsta noggrannhetsklass per vågtyper som är aktuella vid virkesmätning. Maximal Maximal Gällande Lägsta krav på avvikelse vid skaldelning Typ av våg OIML STAFS noggrannhetsklass initial verifiering Statiska 0,5 1,5 50 kg 2016:12 R 76 III fordonsvågar skaldelar Dynamiska 2016:7 R 134 1C fordonsvågar 1 0,5 % 50 kg Kranvågar/ 1 2 skaldelar 50 kg 2016:7 R 51 Y(b) truckvågar Finns kontrollanvisning från VMK? Ja Utkast Utkast Järnvägsvågar 2016:7 R 106 1 0,5 % 200 kg Nej Bandvågar 2016:7 R 50 1 0,5 % 200 kg Nej Chassivågar 2016:12 R 76 IIII 0,5 1,5 50 kg skaldelar Nej Laboratorievågar (för 0,5 1,5 0,1 g bestämning av skaldelar 2016:12 R 76 III torrhalt och Ja fraktionsfördelning) För dynamiska fordonsvågar, järnvägsvågar och bandvågar ställs genomgående ett krav på noggrannhetsklass som innebär att vågen maximalt får avvika 0,5 % vid initial verifiering av vågar. Vid återkommande kontroll av vågen i produktionsmiljö är kravet 1 %, vilket bedöms motsvara ett obetydligt systematiskt fel (som det ställs krav på i virkesmätningslagen). 4. Allmänt rörande kontroll av vågar 4.1 Återkommande kontroll Alla vågar som används för ersättningsgrundande virkesmätning ska årligen genomgå en återkommande kontroll. Den återkommande kontrollen syftar till att säkerställa att vågen fortfarande uppfyller de krav mot vilka vågen ursprungligen godkändes. Den återkommande kontrollen ska utföras av ett kontrollorgan som ackrediterats av Swedac för den aktuella vågtypen. Resultatet från den återkommande kontrollen ska sparas i minst två år. Generellt är kravnivån vid den återkommande kontrollen samma som vid initial verifiering multiplicerat med två. 4.2 Daglig tillsyn Alla vågar som används för ersättningsgrundande virkesmätning ska, i enlighet med virkesmätningslagen, kontrolleras dagligen. Resultatet från den dagliga kontrollen ska sparas under minst två års tid i enlighet med VML. Den dagliga tillsynen bör kunna utföras på ett par minuter samt ska vara ändamålsenlig för den testade vågtypen. Den dagliga kontrollen ska, om möjligt, utföras som en kalibrering. Det innebär att vågen kontrolleras mot en kontrollvikt med känd och spårbar massa. För vågar där detta inte är möjligt av praktiska skäl ska den dagliga kontrollen ske genom att ett, för ändamålet och vågtypen, lämpligt 1 Kategori C gäller endast om vågen ska ge separata viktvärden för bil respektive släp. 3

viktbeständigt föremål (exempelvis lastmaskin eller lastgrip) vägs. Det beständiga föremålets massa ska kontrolleras årligen i samband med den återkommande kontrollen. Rutinen och kravnivåer vid daglig tillsyn av vågar beskrivs utförligt i VMK:s kontrollanvisning för respektive vågtyp. För vågtyper där kontrollanvisning saknas gäller kravnivåerna som specificeras i den STAFS som omfattar vågtypen. 4.3 Kontroll av utförd vägning Generellt anses all vägning som skett med typgodkända och verifierade vågar som uppfyller kraven i tabell 1, samt kraven på återkommande kontroll och daglig tillsyn, som mycket noggranna. Eftersom det sällan finns möjlighet till noggrannare vägning än den som skett, samt att den aktuella lastens massa kan förändras under transport, så är momentet kontroll av utförd vägning inte aktuellt. Ett undantag från denna generella regel är kranvågar och chassivågar. Här anses risken för manipulation så stor att slumpmässig kontroll av vägningen ska ske. 4.4 Begärd kontroll Begäran om kontroll får göras antingen efter att vägningen registrerats, eller i form av förvägskontroll. Möjligheterna att genomföra en kontrollvägning av lastvikten, som kan väntas ge underlag för en korrekt jämförelse mellan de båda vägningarna, är dock begränsade. Exempelvis finns stor risk för att vikten förändras vid transport, hantering eller lagring av virkesråvaran. Generellt gäller följande för begärd kontroll. En kontroll som begärts efter att den ersättningsgrundande vägningen utförts, får genomföras av personal från det mätande företaget utan att VMK kontaktats. Begäran samt resultaten från kontrollen delges VMK i efterhand. Kontrollvägning ska göras på en våg som sköts i enlighet med gällande krav för vågtypen och som är placerad i omedelbar närhet till den våg där den ersättningsgrundande vägningen sker för att minimera tiden mellan vägningarna. Omlastning får ej ske mellan vägningarna. VMK avgör i samråd med mätplatsansvarig om begärd kontroll fungerar utifrån givna förhållanden. För de vågtyper som det finns kontrollanvisningar framtagna för så beskrivs hanteringen av begärd kontroll mer specifikt i anvisningen. 4.5 Skötsel av vågar Vågar ska skötas, underhållas och rengöras med de intervall och på det sätt som tillverkaren av vågen rekommenderar. Regelbunden tillsyn av vågen ska göras för att kunna upptäcka eventuella skador och/eller skötselbehov. Vågen ska dessutom användas på det sätt som tillverkare beskriver för att uppnå goda vägningsresultat (men ska t.ex. inte överbelasta en våg eller använda en fordonsvåg som en passageväg). 4

Bilaga 1. Begrepp rörande kontroll av vågar Nedan några vanliga begrepp som berör vågar. Förklaringar av fler branschspecifika ord och uttryck samt definitioner som förekommer i exempelvis typgodkännande mm återfinns i OIMLs rekommendationer och Swedacs föreskrifter. Ackreditering Formellt erkännande att ett organ (laboratorium, certifieringsorgan, besiktningsorgan, etc.) är kompetent att utföra specificerade provningar, kalibreringar, mätningar, certifieringar etc. CE-märkning (Conformité Européenne) Överensstämmelse med grundläggande krav på exv. säkerhet och funktion enligt EU-direktiven. En produkt med CEmärkning får säljas i EES-området utan ytterligare krav. Utförs av tillverkaren eller i vissa fall av ett anmält organ som exv. RISE (f.d. SP). Typgodkännande (EU-typkontroll) Kontroll av att en våg uppfyller de tekniska kraven från OIMLs riktlinjer. Sker med utgångpunkt i WELMECs harmoniserande officiella riktlinjer. Vid en typprovning undersöks om vågen har tillräckliga prestanda och om den har goda förutsättningar att bibehålla dem. Provningslaboratoriet undersöker bl.a. om vågen ger rätt resultat under varierande miljöbetingelser (temperatur och fukt), när den utsätts för elektromagnetiska störningar och fortfarande efter ett mycket stort antal belastningar. Även om de grundläggande principerna är likadana, sker typprovningen på olika sätt för automatiska och för icke-automatiska vågar. Ska utföras av ett ackrediterat organ. I certifikaten anges faktorer som ex v: Mätområde Min-, maxbelastning Skaldelning (-ar) Temperaturområde Noggrannhetsklass(-er) Ev. hastighetsbegränsningar och körriktningar Ev. krav/begränsningar på hård-/mjukvara kopplad till utrustningen Märkningar, dokumentation mm 5

Bedömning av överrensstämmelse (verfiering) Fastställande av att vågen uppfyller kraven i OIMLs riktlinjer och är godkänd att använda. Sker i samband med idrifttagande och får utföras av ackrediterade företag och organisationer. Kan ske på olika sätt med olika moduler som specificeras i den STAFS som behandlar aktuell vågtyp. Har tidigare benämnts kröning. Exemplet på märkningen till vänster är ett bevis på att vågen uppfyller kraven enligt reglerna. CE och M innebär att vågen uppfyller de tekniska kraven och 02 visar det år då vågen godkändes. Siffrorna 1234 är numret på det organ som godkänt vågen. Det svarta M:et mot grön bakgrund står för att vågen är mättekniskt korrekt. Justering Åtgärd för att bringa ett mätinstrument i sådant skick att det är lämpligt för sin användning. Justeringen kan vara automatisk, halvautomatisk eller manuell. Kalibrering MID Jämförelse mot referensvikt. Vågen behöver inte vara typgodkänd för detta och i det fallet genomgår vågen samma prov och mätmetoder som vid en verifiering, men då finns det inte några fördefinierade gränser som vågen måste klara. Vid kalibrering anges de exakta värden som visas. I kalibreringsbeviset anges även med vilken mätosäkerhet och spårbarhet kalibreringen har utförts. Kalibrering får utföras av ackrediterade företag och organisationer. Ett EU-direktiv som syftar till att harmonisera frågor kring legal metrologi (lagomfattande mätning) inom EU. OIML (Organisation Internationale de Métrologie Légale). En internationell organisation som främjar global harmonisering inom olika aspekter av legal metrologi. STAFS Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll (Swedac) författningssamling. 6

WELMEC Ett organ som ska förespråka europeiskt samarbete kring frågor om metrologi (mätteknik). WELMECs uppdrag är att utveckla och stödja gemensam acceptans bland dess medlemmar, upprätthålla ett effektivt samarbete för att uppnå en harmoniserad och konsekvent inställning till samhällets behov av metrologi och för att gynna alla dess intressenter. Återkommande kontroll Kontroll av att felvisning ligger inom viss tolerans. Vågen måste vara typgodkänd. Har tidigare benämnts omverifiering. 7