Uppföljning Tillväxtstrategi 2016 Del 1: Grundfakta En rapport från Regionkontoret 2016 1
Grundfakta Inledning Region har ansvar för att leda det regionala utvecklingsarbetet. För att säkerställa att har bästa möjliga förutsättningar för en positiv utveckling har en Tillväxtstrategi för tagits fram under 2014 och som ska gälla fram till år 2020. Strategin har tagits fram och förankrats i en omfattande process och den bygger på en analys om s utmaningar och möjligheter. Tillväxtstrategin pekar ut strategiska vägval och beskriver prioriteringar som är nödvändiga för att nå målet med att bli en än mer attraktiv, inkluderande och konkurrenskraftig region år 2020 än år 2014. Innehållsförteckning Sid.3-4. Befolkning Sid. 5-6. Utbildningsnivå Sid. 7-10. Utbildningsnivå EU 2020 Mål Sid. 11. Medellivslängd Sid. 12. Utrikes födda Sid. 13. Skattekraft * Självskattat allmänt hälsotillstånd (Följs upp vart 4:e år) Uppföljningen av tillväxtstrategin är ett kontinuerligt arbete som ska ske årligen. Syftet är att kunna följa hur utvecklas mot de övergripande målen och de strategiska valen i tillväxtstrategin. Resultatet från uppföljningen kommer att ligga till grund för samtal och diskussioner på såväl regional som nationell nivå. Denna delrapport, som avser 2016 års uppföljning, redovisar korta grundfakta om och statistiken kommer huvudsakligen från Statistiska Centralbyrån (SCB), i annat fall anges källa. I de fall det är möjligt presenteras statistiken efter kön och utrikes bakgrund. Med utrikes bakgrund avses född i utlandet eller född i med båda föräldrarna födda utomlands. Utveckling senaste året Indikator Befolkning Utbildningsnivå (25-64 år) Utbildningsnivå (30-34 år) EU 2020 Mål Medellivslängd Andel utrikes födda Skattekraft Positiv utveckling Negativ utveckling Oförändrat Utrikes bakgrund Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Från och med 1 januari 2016 är indelat efter 2 523 distrikt varav 99 finns i. Indelningen baseras på församlingsindelningen som fanns 31 dec. 1999. Vissa indikatorer i rapporten redovisas därför efter distrikt för att se inomkommunala skillnader. 2
Befolkning i 1970-2015 350 000 300 000 250 000 200 000 200 055 219 780 230 924 240 063 254 725 269 338 275 004 285 868 299 484 310 665 314 784 150 000 000 50 000 0 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2014 2015 Folkmängden i har ökat under lång tid. Sedan 1970 har s folkmängd ökat med 114 729 invånare, en ökning med drygt 57 procent. som helhet ökade med 1,7 miljoner under samma period, en ökning på 22 procent. Det senaste året ökade befolkningen i med 4 119 personer. Befolkningsökningen kan förklaras av en stor inrikes inflyttning från Västra Götaland och Småland. Under de senaste åren kan befolkningsökningen förklaras av en ökad invandring. Bland s kommuner har Kungsbacka vuxit allra mest. Under perioden 1970 till 2015 ökade kommunens folkmängd med 50 137 invånare eller 173 procent. Hylte är den enda kommunen i som minskat i befolkning sedan 1970, - 476 invånare eller -4,3 procent. Varbergs kommun visar på en stadig befolkningsökning medan Halmstad, Falkenberg och Laholms kommun växer lite långsammare. Befolkning 1970-2015 Förändring Förändring Län/Kommun Bef. 1970 Bef. 2015 1970-2015 Antal 1970-2015 Procent Kungsbacka 29 007 79 144 50 137 172,8 Halmstad 70 616 96 952 26 336 37,3 Varberg 38 955 61 030 22 075 56,7 Falkenberg 31 804 42 949 11 145 35,0 Laholm 18 683 24 195 5 512 29,5 Hylte 10 990 10 514-476 -4,3 200 055 314 784 114 729 57,3 8 081 229 9 851 017 1 769 788 21,9 3
Befolkning efter distrikt 2015 180 160 140 120 80 60 40 20 Befolkningsutveckling 1970-2015 (Index 1970=) 157 122 0 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2014 2015 4
5 45,0 4 35,0 25,0 Befolkning (25-64 år) med eftergymnasial utbildning. Kön samt inrikes och utrikes bakgrund 2015 46,9 44,7 36,4 32,8 41,6 42,5 38,7 38,3 32,9 37,3 35,6 39,9 Andelen 25-64 åringar med eftergymnasial utbildning ökar kontinuerligt i. 2014 var andelen 39 procent jämfört med snittets 42 procent. Kvinnor har generellt en högre utbildningsnivå än män. I har drygt 45 procent av de inrikes födda kvinnorna i åldersgruppen 25-64 år en eftergymnasial utbildning medan andelen inrikes födda män uppgår till 33 procent år 2015, vilket är samma nivå som män med utrikes bakgrund. Halmstad, Kungsbacka och Varbergs kommuner har distrikt där andelen 25-64 åringar med eftergymnasial utbildning överstiger s- och snittet. I en jämförelse med andra län i så har storstadsregionerna och län med universitet en högre genomsnittlig utbildningsnivå än. 15,0 1 5,0 Inrikes Kvinnor Inrikes Män Inrikes Totalt Utrikes Kvinnor Utrikes Män Utrikes Totalt 45,0 4 35,0 25,0 15,0 1 5,0 Utveckling av befolkning (25-64 år) med eftergymnasial utb. samt utrikes bakgrund 2000-2015 41,6 39,9 38,7 35,6 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Utrikes Utrikes Sve 5
6 Befolkning (25-64 år) med eftergymnasial utb. efter kommun och kön 2015 51,3 5 46,6 46,5 44,9 41,9 41,3 4 36,3 37,2 35,8 35,9 29,6 29,4 28,9 29,8 Kvinnor Män 23,3 22,1 23,3 Totalt 17,5 1 Kungsbacka Halmstad Varberg Falkenberg Laholm Hylte 6
6 Andel 30-34 åringar med minst 2-årig eftergymnasial utb. 2014 5 50,2 47,7 4 42,3 33,6 30,6 36,0 37,9 38,9 43,0 43,7 40,1 28,5 35,3 34,2 39,4 EU 1 Kvinnor Män Totalt Utrikes Kvinnor Utrikes Män Utrikes Totalt Målet på EU-nivå är att till år 2020 förbättra utbildningsnivån genom att öka den andel 30 34-åringar som har avslutat en minst 2-årig eftergymnasial eller motsvarande utbildning till minst 40 procent. s nationella mål är satt till 40-45 procent. Andelen 30 34-åringar som har minst 2-årig eftergymnasial utbildning uppgick till 38 procent år 2014 i EU enligt Eurostat. För var motsvarande andel 43 procent och för 39 procent. Det svenska nationella målet är med andra ord redan nått, vilket kan förklaras av den höga utbildningsnivån för kvinnor. Andelen 30-34 åringar med minst 2-årig eftergymnasial utbildning har också ökat sedan 2000 både i, i och inom EU. har under hela perioden legat lägre än snittet men högre än EU. Andelen 30-34 åringar med minst 2-årig eftergymnasial utbildning och med utrikes bakgrund var 34 procent i 2014 jämfört med s 39 procent. Kvinnor med utrikes bakgrund har generellt en högre utbildningsnivå än män med utrikes bakgrund både i som i övriga, 40 respektive 28,5 procent. Mellan åren 2005 till 2008 har framförallt andelen med eftergymnasial utb. och med utrikes bakgrund i avstannat för att sedan öka igen. 7
5 Andel 30-34 åringar med minst 2-årig eftergymnasial utb. 2000-2014 45,0 4 35,0 43 39,4 38,9 37,9 34,2 25,0 15,0 1 utrikes bakgrund EU utrikes bakgrund 5,0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 8
5 Andel 30-34 åringar med minst 2-årig eftergymnasial utb. efter utrikes bakgrund 2000-2014 45,0 4 43,7 40,1 35,0 35,3 28,5 25,0 15,0 Utrikes Kv Utrikes kv Utrikes Män Utrikes Män 1 5,0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 9
6 Andel 30-34 åringar med minst 2-årig eftergymnasial utb. efter kön 2000-2014 5 50,2 47,2 4 36,0 30,6 Kv Kv Män 1 Män 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 10
86 Medellivslängd 2011-2015 85 84 83 82 81 80 79 84,7 83,8 80,9 80,1 Under 2015 var den förväntade medellivslängden för kvinnor 83,8 år och för män 80,1 år i. Även om medellivslängden för svenska män närmar sig 80 år för första gången så har passerat denna nivå sedan tidigare. I s län var medellivslängden över 80 år redan för femårsperioden 2006-2010. Män i och Uppsala har högst medellivslängd i landet. Även för kvinnorna i är den förväntade medellivslängden den högsta i. Baserat på dödligheten under perioden 2011-2015 förväntas de leva i 84,7 år. 78 77 Kvinnor Män 90 Medellivslängd 1966-2015 och (Antal år) 85 80 75 70 Kvinnor Kvinnor Män Män 65 11
Andel (%) utrikes födda kvinnor och män 2008 och 2015 13,5 14,2 9,5 10,2 12,1 12,3 16,8 17,2 Kungsbacka Varberg Laholm 5,6 6,5 6,9 7,5 7,5 8,4 9,3 9,9 8,3 9,1 12,1 12,6 2008 Män 2008 Kv 2015 Män 2015 Kv Falkenberg Halmstad 10 10,5 12,6 12,8 13,5 13,9 16,6 16,4 Hylte 14,2 14,4 22,7 21,9 0 5 10 15 20 25 Andelen av befolkningen som är född utomlands har ökat under lång tid i. I är trenden densamma. 2001 var andelen utrikes födda 8,5 procent av den folkbokförda befolkningen för att sedan öka till 12 procent 2015 ( 17 procent). Andelen kvinnor är något högre än män både i som i övriga. Bland de halländska kommunerna toppar Hylte kommun med en andel på 22 procent kvinnor och 23 procent män medan Kungsbacka kommuns andel var 7,5 respektive 6,9 procent. Hylte har också ett antal distrikt med en hög andel utrikes födda liksom Halmstad, Falkenberg och Laholms kommuner. 12
250 200 150 50 0 138 130 144 137 147 141 Skattekraft, tusen kr per invånare 2004-2016 152 148 158 153 165 161 173 170 174 171 176 174 180 178 186 185 190 190 194 194 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Kommunalt skatteunderlag utgörs av beskattningsbar förvärvsinkomst för fysiska personer. Skattekraften beräknas som skatteunderlag i kronor per invånare vid taxeringsårets ingång. har haft en god utveckling av skattekraften mätt som tusen kronor per invånare. Skattekraften och dess utveckling är fortfarande bäst i storstadsområdena, vilket förklaras av att i dessa regioner ökar både inkomsterna och antalet inkomsttagare mer än i andra delar av landet. Bland s kommuner ökar skattekraften mest i Kungsbacka och Varberg medan Hylte och Laholm visar på en svagare utveckling. År 2016 var skattekraften som andel av riksmedelvärdet i Kungsbacka 116 procent mot Hyltes 85 procent. Riksmedelvärdet brukar även benämnas medelskattekraften. 80 60 40 20 0 94 95 Skattekraft som andel av riksmedelvärdet 2004-2016 96 97 97 97 98 98 99 99 99 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Län 2016 Skattekraft, kr per invånare Andel av riksmedelvärdet % Stockholms län 228 115 117 Uppsala län 196 192 101 Norrbottens län 195 035 194 220 s län 193 650 Västra Götalands län 190 905 98 Västmanlands län 187 802 97 Västernorrlands län 186 846 96 Västerbottens län 183 788 95 Jönköpings län 182 546 94 Östergötlands län 182 364 94 Dalarnas län 180 344 93 Örebro län 179 643 92 Södermanlands län 179 454 92 Kronobergs län 179 285 92 Gävleborgs län 179 257 92 Skåne län 179 237 92 Blekinge län 178 286 92 Kalmar län 178 219 92 Jämtlands län 174 109 90 Värmlands län 173 826 89 Gotlands län 169 440 87 13