1 (5) 2017 Material som kommer i kontakt med livsmedel 2017 fokuserade vi på material som kommer i kontakt med livsmedel. En inventering genomfördes på de flesta av kommunens skolor och på samtliga förskolor. Inventeringen genomfördes av Hans Moen, som representerar skolorna och förskolorna, Henrik Hallqvist, kökschef och Simon Bengtsson, miljöinspektör. Samtliga föremål som finns i kök, skolor och förskolor har inte inventerats utan tanken är att få en samlad bild över läget i kommunen. Målet är att kunna se var det finns uppenbara risker, var det finns frågetecken och kunskapsluckor samt att se var man kan bekräfta att det redan ser bra ut. Har man till exempel inventerat plastmuggar på ett antal ställen och sen hittat samma plastmuggar på fler ställen så tas inte plastmuggarna med i inventeringen för varje enskild skola/förskola. Inventerade skolor och förskolor Skola/förskola Inventeringsdatum Karlavagnens förskola 2017-10-10 Hagens förskola 2017-10-10 Åsarna skola 2017-10-10 Åsarna förskola 2017-10-10 Hackås skola 2017-10-10 Hackås förskola 2017-10-10 Myrviken skola 2017-10-10 Myrviken förskola 2017-10-10 Rätans förskola 2017-10-25 Ljungdalens förskola 2017-11-15 Klövsjö förskola 2017-11-28
2 (5) Olika typer av plast Inför inventeringen togs en lista fram för olika typer av plast som är vanliga i samband med plastföremål som kommer i kontakt med livsmedel. Informationen till listan är hämtad från livsmedelsverkets hemsida samt information från presentationen Lena Stigh hade när hon besökte kommunen 2015. I första kolumnen står plastens nummer. Detta nummer ska plastföremålen märkas med så det framgår vilken typ av plast föremålet är gjort av. Det är dock inte alltid detta står på plastföremålen. Rutan med plastens nummer är även färgad. Färgen ger en indikation om den typen av plast är lämplig för kontakt med livsmedel. Grön färg innebär att risken är låg. Gul färg innebär att plasten kan medföra risker beroende på vilka livsmedel den används till, om den upphettas eller inte samt vilka underkategorier av plast som använts. Inom plastnummer 7 så finns det flera typer av plast som föremålet kan vara gjort av, vilket såklart medför en viss osäkerhet. Röd färg innebär att den typen av plast bör undvikas inom livsmedelshantering. I andra kolumnen står det vilken plast som detta nummer representerar. Observera att nummer 7 är en samlingskategori för andra plastsorter än de som finns med i nummer 1-6. I tredje kolumnen står vilka vanliga användningsområden plasten brukar användas till. Det finns många fler användningsområden än de som är listade här. I fjärde kolumnen står vad man bör tänka på när det kommer till att använda den här plasten i kontakt med livsmedel. Nummer Plast Område Tänk på 1 PET 2 PE-HD 3 PVC Används främst till dryck. En del för ugnar och mikro. Vanlig hushållsplast. Används till mejeriprodukter, plastfilm, plastpåsar m.m. Plastfilm till mat, ibland drycker, rör m.m. 4 PE-LD Plastpåsar, plastfilm till mat 5 PP Brödförpackningar, mikroförpackningar m.m. 6 PS Engångsprodukter, cellplast 7 O Diverse plaster, köksslevar, drickflaskor Låg risk. Kolla efter mikrosymbol. Låg risk. Upphetta inte. Risk för mjukgörare och bly. Låg risk. Upphetta inte. Låg risk. Klarar uppvärmning. Kan läcka till livsmedel. Detta är en osäker plast eftersom flera typer av plast kan ingå i denna kategori.
3 (5) Följdfrågor efter inventeringen Vid inventeringen dök det upp ett antal följdfrågor. Dessa frågor har tagits upp och diskuterats med Lena Stigh. Lena arbetar på Region Jämtland Härjedalen och är projektledare för projektet Giftfritt Jämtland Härjedalen. Följande frågor har tagits upp. Lenas svar anges efter respektive fråga: 1. Är plast nummer 2, 4 och 5 alltid ok? Svar: Ja 2. Hur kan man bedöma plast nummer 7? Svar: Plast nummer 7 är ju en samlingskategori för övriga plastsorter. Det är ju därmed inte heller alltid så lätt att säga vilken typ av plast som föremålet faktiskt består av, och dessa föremål av plast nummer 7 kan därför vara svåra att bedöma. Polyamid är vanlig inom denna kategori. Polyamid används ofta till köksredskap som till exempel svarta slevar, pastaredskap och vispar, som ska tåla höga temperaturer. I Kina 2011 gjordes en tillsyn där det kom fram att det fanns cancerogena ämnen som produkterna släppte från sig. Därför bör svarta plastredskap som är från före 2011 slängas. Polykarbonat är en annan vanlig plast inom denna kategori. Om det innehåller polykarbonat ska man inte ha varma livsmedel i dem eftersom det kan släppa Bisphenol. Men man bör helst undvika polykarbonat. ABS-plast och SAN-plast hör också till plast nummer 7. 3. Är ABS-plast ok? Svar: ABS-plast är en plast som förekommer inom livsmedelshantering. ABS står för de ingående monomererna Akrylnitril, Butadien och Styren. Den här plasten är inte bra ur miljösynpunkt eftersom dessa monomerer inte är bra för miljön. ABS-plast är dock ofarlig ur hälsosynpunkt. De ingående monomererna i sig är farliga men utgör ingen hälsofara eftersom de är så hårt bundna till varandra. 4. Är SAN-plast ok? Svar: SAN-plast kan bedömas på liknande sätt som ABS-plast. SAN står för de ingående monomererna Styren, Akryl och Nitril. Den här plasten är alltså olämplig ur miljösynpunkt men utgör ingen fara ur hälsosynpunkt eftersom de ingående monomererna är så hårt bundna till varandra.
4 (5) 5. Hur kan man bedöma föremål som saknar plastnummer-märkning och/eller livsmedelsmärkning? Svar: Man bör se över hur vanligt det är. Är det gammalt och billigt så rekommenderas att det slängs. Är det mer gedigna föremål som man vill fortsätta använda så bör man gräva djupare och se om man kan hitta mer kunskap kring det. Till exempel kontakta tillverkaren, göra en XRF-scan eller höra sig för med andra kommuner hur de tänker kring den produkten. 6. Plastkåsorna på förskolorna saknar märkning, finns mer information kring detta eller behöver dessa bytas ut på sikt? Svar: Detta är en vanlig fråga när man gjort den här typen av inventeringar. Plastkåsor är oftast av gjorda av Polypropen som alltså är en plast som inte räknas som farlig för hälsa eller miljö. 7. Det finns många Melanintallrikar i kommunen, är dessa ok? Svar: Melanintallrikar är ok men de kan släppa formaldehyd om de upphettas och man bör därför inte använda dem i mikrovågsugn. 8. Finns det något övrigt som är bra att tänka på kring plast och livsmedel? Svar: Ja, först och främst att ha som tumregel att inte värma någon plast. Även att vissa plaster ska gå bra att upphetta är denna tumregel ett bra sätt att undvika att något som inte bör upphettas råkar hamna i mikrovågsugn eller liknande. Flera andra kommuner har börjat tillämpa denna tumregel. För det andra: När man köper in nya plastföremål, kolla då även miljöaspekterna och inte bara om det är hälsosäkert. Polypropen och Polyeten till exempel är oftast tacksamma att återvinna. Det kommer även mer och mer bioplaster som är bra.
5 (5) Slutsatser efter 2017 års inventering av föremål som kommer i kontakt med livsmedel Generellt Värm/mikra aldrig plastföremål. Släng material som är gammalt, slitet och omärkt. Släng slevar som kan vara från före 2011. Köp in rostfria slevar. Köp in större godkända plastboxar att ha rester i istället för att använda gamla plasthinkar och liknande. Att tänka på vid inköp Köp alltid från upphandlade leverantörer. Kontrollera alltid plastnummer och att det är livsmedelsgodkänt. Prioritera plastnummer 2, 4 och 5. Vid inköp av plastnummer 7 ska det finnas angivet vilken ingående plast det är (undvik ABS och SAN-plast).