1994 rd- LaUB 17-RP 66

Relevanta dokument
är inte längre densamma sedan systemet med

1992 rd- LaUB 12- RP 185. Lagutskottets betänkande nr 12 om regeringens proposition med förslag till lag om ändring av lagen om fri rättegång

Lag. RIKSDAGENS SVAR 312/2006 rd. Regeringens proposition med förslag till lagar om ändring av 12 kap. i fängelselagen och 8 kap.

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

RP 171/2000 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

OSKARI nummer OM 15/41/2010 HARE nummer OM030:00/2010

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSUT- SKOTTETS BETÄNKANDE 29/2003 rd. proposition med förslag till ändring av vissa förfarandebestämmelser

Lag. RIKSDAGENS SVAR 52/2010 rd. Regeringens proposition med förslag till lagar om ändring av rättegångsbalken och lagen om rättegång i brottmål

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

LAGUTSKOTTETS BETÄNKANDE 13/2008 rd. Regeringens proposition med förslag till lag om genomförande av vissa bestämmelser i beslutet om Eurojust

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

Betänkanden och utlåtanden Serienummer 60/2010

Lag. RIKSDAGENS SVAR 187/2004 rd. Regeringens proposition med förslag till lag om

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

LAGUTSKOTTETS BETÄNKANDE 12/2005 rd. Regeringens proposition med förslag till ändring av bestämmelserna om förvandlingsstraff för böter INLEDNING

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 6/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av vissa bestämmelser om magistraternas behörighet

Svensk författningssamling

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Hörande av vårdnadhavare eller annan laglig företrädare för en minderårig fånge

RP 11/2017 rd. Lagen avses träda i kraft så snart som möjligt.

RP 9/1995 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIG A INNEHÅLL

37/2012 Betänkanden och utlåtanden. OSKARI nummer OM 3/61/2010 HARE nummer OM 004:00/2011

RP 307/2010 rd. I denna proposition föreslås att det stiftas en ny lag om förfarandet vid tilldelning av EU-miljömärke. Genom den föreslagna lagen

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSUT- SKOTTETS BETÄNKANDE 5/2002 rd

Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om bostadsbidrag

RP 36/1996 rd. Enligt 5 2 mom. lagen om Svenska handelshögskolan

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Svensk författningssamling

PRESENTATIONSBLAD. Nyckelord Vård oberoende av den åtalades vilja, verkställighet av påföljder, rättspsykiatrisk vård

1992 rd - RP 155. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av barnbidragslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

2. Föreslagna ändringar

Lag. RIKSDAGENS SVAR 268/2006 rd. Regeringens proposition med förslag till lag om. samt vissa lagar som har samband med den. Beredning i utskott

RP 214/1995 rd. Lag. om ändring av adoptionslagen

MILJÖUTSKOTTETS BETÄNKANDE 1/2003 rd. Regeringens proposition med förslag till lagar om ändring av aravalagen, 23 aravabegränsningslagen

PRESENTATIONSBLAD J U S T I T I E M I N I S T E R I E T. Utgivningsdatum Typ av publikation Förslag till regeringens proposition

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

embryo och genom Beslut Lag om ändring av 22 kap. i strafflagen

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSUT- SKOTTETS BETÄNKANDE 4/2001 rd. Regeringens proposition med förslag till lagar

Anvisning till myndigheter 7/ (6)

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 6/2008 rd. 10 av arbetarskyddsdistriktets arbetarskyddsbyrå,

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

RP 122/2009 rd. ska utarbeta en utvärderingsplan för utvärdering av utbildning. Rådet för utbildningsutvärdering

av europeiska ekonomiska intressegrupperingar. utländska sammanslutningar beskattas på delägarnivå.

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

ARBETSLIVS- OCH JÄMSTÄLLDHETSUTSKOTTETS BETÄNKANDE 8/2003 rd. Regeringens proposition med förslag till ändring

RP 271/2018 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 a kap. 2 i strafflagen

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 170/2008 rd. Lagen avses träda i kraft den 1 januari 2009.

Publikation (även den finska titeln) Skydd för miljön genom strafflagstiftning (Ympäristön suojelu rikosoikeudellisin keinoin)

RP 89/2006 rd. Lagen avses träda i kraft under Nuläge och föreslagna ändringar

LAGUTSKOTTETS BETÄNKANDE 10/2007 rd

RP 336/2010 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 45 i lagen om främjande av integration

FÖRVALTNINGSUTSKOTTETS BETÄNKANDE 29/2001 rd. med förslag till lag om ändring av utlänningslagen INLEDNING. Remiss. Utlåtande.

RIKSDAGENS SVAR 95/2004 rd

PRESENTATIONSBLAD. Utgivningsdatum

RP 2/2010 rd. (EEG) nr 3821/85 och (EG) nr 2135/98 samt om upphävande av rådets förordning

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

1992 rd- RP 335. ALLMÄN MOTIVERING l. Nuläget och de föreslagna ändringarna Upphävande av lagen om kör- och vilotider inom vägtrafiken

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Svensk författningssamling

EKONOMIUTSKOTTETS BETÄNKANDE 2/2001 rd

RP 125/2006 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSUT- SKOTTETS BETÄNKANDE 27/2001 rd. Regeringens proposition med förslag till lagar. och av folkpensionslagen INLEDNING.

Domstolspraktikanters behörighet. Arbetsgruppen för domstolspraktiken Ordförande: lagman Erkki Hämäläinen Sekreterare: överinspektör Jarkko Mannerhovi

Lag. RIKSDAGENS SVAR 338/2010 rd. Regeringens proposition med förslag till lagstiftning. Ärende. Beredning i utskott. Beslut

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

Lag om medling i tvistemål och stadfästelse av förlikning i allmänna domstolar /394

RP 134/2007 rd. i lagen om ändring av fordonslagen. I propositionen föreslås att lagen om fordonstrafikregistret

RP 106/2011 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om besvärsnämnden för arbetspensionsärenden

Kommitténs arbete omfattade inte de allmänna bestämmelserna om fängelsestraff som redan ingår i strafflagen.

RP 256/2004 rd. I denna proposition föreslås att det stiftas en ny tidsbunden lag om användning av indexvillkor

Kriminalvårdens författningssamling

Revidering av bestämmelserna om naturskydds- och miljöbrott

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

EKONOMIUTSKOTTETS BETÄNKANDE 19/2001 rd. Regeringens proposition med förslag till lag om. I lagen om tillsyn över finans- och försäkringskonglomerat

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

Lag. RIKSDAGENS SVAR 364/2010 rd

l. Nuläge och föreslagna ändringar

RP 172/2013 rd. Lagarna avses träda i kraft så snart som möjligt.

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Lag. RIKSDAGENS SVAR 15/2011 rd. Regeringens proposition med förslag till lagar om ändring av avfallslagen och vissa andra lagar.

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

EKONOMIUTSKOTTETS BETÄNKANDE 18/2001 rd. med förslag till lag om ändring av konsumentskyddslagen INLEDNING. Remiss. Sakkunniga PROPOSITIONEN

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 135/2018 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 30 i självstyrelselagen

RP 71/2008 rd. tillämpas på övriga tjänster inom försvarsmakten och inte bara på militära tjänster. Lagen avses träda i kraft så snart som möjligt.

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Utvidgad användning av DNA-tekniken inom brottsbekämpningen

RP 193/1998 ni PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSUTSKOTTETS BETÄNKANDE 24/2006 rd

LAGUTSKOTTETS BETÄNKANDE 7/2013 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagstiftning om övervakad frihet på prov INLEDNING.

Svensk författningssamling

3 Delegationen Bestämmelser om delegationens uppgifter finns i 138 i lagen om kommunala pensioner.

Svensk författningssamling

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Utdrag ur protokoll vid sammanträde

Lag. Till riksdagen har överlämnats regeringens proposition nr 74/1998 rd med förslag till

Transkript:

1994 rd- LaUB 17-RP 66 Lagutskottets betänkande nr 17 om regeringens proposition med förslag till lagar om ändring av rörordningen om verkställighet av straff och lagen om rannsakningsfängelse Riksdagen remitterade den l O juni 1994 regeringens proposition nr 66 tilllagutskottet för beredning. Utskottet har hört lagstiftningsrådet Jarmo Littunen, överdirektören K. J. Lång och äldre regeringssekreteraren Leena Kuusama vid justitieministeriet, tf. överinspektören Anne Hujala vid social- och hälsovårdsministeriet, riksdagens justitieombudsman Jacob Söderman, direktören Raimo Valtonen vid Helsingfors länsfångelse, direktören Esko Aaltonen vid Helsingfors centralfångelse, kriminalöverkommissarien Tuomo Koho vid centralkriminalpolisen, konsultative juristen An ter o J aakkola vid Finlands Kommunförbund, sekreteraren för kyrkans kriminalarbete Pekka Viirre, ombudsmannen Harri Montonen vid Kriminalvårdsföreningen, ordföranden Risto Kettunen, fullmäktigeordf6randen J ouni Syrjänen, övervakten Olli-Pekka Olkkonen och biträdande chefen Taisto Piik vid Vankilavirkailijain liitto VVL ry. Regeringens proposition Förordningen om verkställighet av straff, som är en författning på lagnivå, föreslås genomgå en revidering så att fångarna i stället för och vid sidan av den nuvarande arbetsplikten åläggs en vidare plikt att delta i de aktiviteter som ordnas vid anstalten. Samtidigt föreslås förutsättningarna för förordnande till öppen anstalt bli utvidgade. Ändringar föreslås i stadgandena om fångars ekonomiska situation. Fångarnas möjligheter att stå i telefonförbindelse med personer utanför straffanstalten skall utvidgas och rätten att granska fångars brev begränsas på det sätt som de internationella konventionerna om mänskliga rättigheter anger. Rusmedelsbekämpningen skall enligt förslaget effektiveras genom att en fånge som misstänks vara påverkad av alkohol eller andra rusmedel blir skyldig att lämna ett urin- eller utandningsprov. Tilllagen fogas samtidigt stad- ganden om kroppsvisitation av dem som besöker fångar samt om en möjlighet att ordna besök under särskilt övervakade förhållanden och att meddela en besökare som har fört in narkotika, rusmedel eller förbjudna föremål till fångelset ett tidsbestämt besöksförbud. Lagarna avses träda i kraft tidigast vid ingången av 1995. Utskottets ställningstaganden Allmänna synpunkter Till sin karaktär är propositionen en partiell revidering och därför är innehållet rätt splittrat. stadgandena om verkställighet av frihetsstraff genomgick en större revidering än den nu föreslagna för ca 20 år sedan och behovet av en totalrevidering är mycket stort för att stadgandena skall kunna förenhetligas till en helhet som svarar mot dagens samhälleliga och kriminalpolitiska uppfattningar. Förslaget till lag om verkställighet av straff innehåller sådana allmänna stadganden om målsättningarna för verkställigheten, ordnande av förhållandena vid en anstalt och om fångars bemötande som tidigare ingick i förordningen. De sakkunniga som utskottet hört har ägnat uppmärksamhet åt vissa olägenheter som hindrar eller försvårar möjligheterna att uppnå målen för fångvården. En dylik olägenhet är våldet i fängelserna. I propositionen föreslås att det vid straffanstalterna skall kunna inrättas avdelningar för fångar som förbinder sig att avstå från rusmedel. Dessa avdelningar torde tillsammans med övriga reformer bidra till att förbättra situationen. Fängelsevåldet och andra olägenheter vid verkställighet av straff förutsätter dock mer genomgripande åtgärder än de som ingår i förslaget för att de uppställda målen skall kunna nås. Trots det ovan anförda anser utskottet att regeringens proposition är behövlig och tillstyrker lagförslagen i den med följande anmärkningar. 240552

2 1994 rd- LaUB 17- RP 66 Fångars ekonomiska situation I propositionen föreslås att storleken av den arbets-, bruks- och sysselsättningspenning som betalas till en fånge skall vara beroende av ekonomiskt stöd från andra myndigheter så att olika ~töd inte är sinsemellan överlappande. Detta mnebär också att förmåner som en straffanstalt betalar åtminstone delvis skall vara subsidiära i f~rhållande till stöd som betalas av andra myndigheter. statens och en fånges hemkommuns ~nsyar för en få~ges utkomst och fördelningen av ovnga ekonomiska kostnader är en svår och mångfasetterad fråga som inte kan lösas i samband med denna partiella reform. Därför kan de nu omfattade lösningarna inte betraktas som ett principiellt svar på kostnadsfördelningsfrågan utan den bör bedömas utgående från ett mera omfattande u~redningsarbete. Utskottet påskyndar en utredmng som leder till klara lösningar. Utskottet ägnar uppmärksamhet åt att praxis är oenhetlig vid olika straffanstalter då det gäller innehållning på fångars arbets- och brukspenn_in~ f~r främjande av deras möjligheter att klara stg 1 fnheten. Målet bör vara en enhetlig praxis vid alla straffanstalter. Överföring av behörighet. Enligt l kap. 7 i förslaget tilllag om verkställighet av straff kan beslutanderätt som hör till fängelsedirektören genom beslut av justitieministeriet överföras på andra tjänstemän vid anstalten. Utskottet godkänner inte överföring av beslutanderätt då det gäller utdömande av disciplinära straff, eftersom detta kan leda till ett oenhetligt disciplinärt förfarande inom anstalten. Därför föreslår utskottet att l mom. skall ~?m p letteras med en begränsning a v delegeringsratten. Dessutom ägnar utskottet allvarlig uppmärks~mhet åt att det i fråga om det disciplinära forfarandet numera finns betydande skillnader ~~lian anstalterna. Praxis måste bli enhetlig med hjalp av exaktare stadganden och övervakning samt systemet för ändringssökande. Visitation av besökare I propositionen föreslås att det om missbruk kan befaras kan ställas som villkor för ett besök att besökaren kroppsvisiteras. Om besökaren inte samtycker till visitation kan besöket ordnas under särskilt övervakade förhållanden eller förbjudas. Det föreslagna stadgandet går ut på att förhindra att otillåtna föremål och ämnen införs till straffanstalterna. Enligt utskottets mening bör detta syfte nås genom.metoder som innebär så ringa intrång i ut_omstaende personers kroppsliga integritet och fnhet som möjligt. straffanstalterna bör få tillräckliga möjligheter att anordna särskilt övervak_~de besök för att besöken skall kunna genomforas med så få kroppsvisitationer av besökare som möjligt. Efter det att arrangemang av denna typ genomförts kan man på nytt granska det urval av metoder som nämns i det föreslagna stadgandet och bedöma deras inbördes prioritetsordning. Utskottet finner det dessutom viktigt att klara stadganden på lägre nivå ges om kroppsvisitation av besökare. I stadgandena skall den myndighet s?~ b~sluter om visitation, förutsättningarna för vtsttatwn och tillvägagångssättet samt bestämmelserna om anteckning av åtgärderna specificeras. Visitation av fångar Kroppsvisitation och -besiktning av fångar regleras genom lagstadganden som följer principerna i tvångsmedelslagen. Om dessa tvångsmed~l bör emellertid noggrannare stadganden utfardas. De skall klart ange vilken myndighet som b_~slutar om krol?psvisitation och tillvägagångssattet och att åtgarderna skall bokföras. Tvångsmedel som hänför sig till personer är behövliga bl.a. därför att det skall kunna förhindras att otillbörliga föremål och ämnen förs in i straffanstalterna. Dessutom hålls fångar isolerade från andra fångar och under ständig bevakning för att det skall kunna utredas om de transporterar förbjudna föremål eller ämnen i sin k~?pp För närvarande bygger praxis på en bes~ammelse som l:ltfårdats av fångvårdsavdelnmgen. Om en dy hk åtgärd är nödvändig bör det finnas stadganden i lag om detta. stadgandena bör beredas snabbt. I l?r?p~sitionen föreslås att också stadgandet om vtsttatwn av fångar skall revideras. Visitation ~r en åtgärd ~o~ är min dr~ ~u~dlig och ytligare an vad f alle! ar vtd kroppsvisitation. Enligt 3 kap. 3. _l mo m. 1 det första lagförslaget skall en fånge vtstteras när han anländer till fångelset och även annars när ordningen så kräver. Visitationen bör i bägge fallet göras i vittnes, i praktiken en fängelsetjänstemans närvaro.

straffverkställigheten 3 En del av de sakkunniga som utskottet hört har påpekat att ett ovillkorligt krav på närvaro av ett vittne betydligt försvårar den dagliga rutinen i fängelserna. När en vaktare arbetar ensam kan han inte t.ex. frånta ett sådant förbjudet föremål som en fånge gömt i sina kläder. Utskottet föreslår att l mom. skall ändras så att ett vittne måste vara närvarande då en fånge visiteras vid sin ankomst till ett fängelse. Däremot bör en fånge i mån av möjlighet visiteras i vittnes närvaro om han är intagen i fängelset. Arbetsskiftena i fängelserna och de anställdas arbete bör ordnas så att det finns tillgång till vittnen om en fånge måste visiteras. Å.ndringssökande i disciplinära straff I regel kan ändring inte sökas i disciplinära straff som en fånge ådömts för ordningsförseelser. Med tanke på rättsskyddet och en enhetlig straffpraxis måste det finnas ett system för ändringssökande. Ärendets beredning förutsätter en mera omfattande beredning än vad som är möjligt i samband med denna partiella revidering. Justitieministeriet tillsatte 23.11.1993 en arbetsgrupp för att utreda förutsättningarna för den som döms till fängelsestraff eller samhällstjänst att söka ändring i en verkställande myndighets beslut som gäller honom själv. Övriga paragrafbestämda ändringsförslag Utskottet föreslår dessutom i flera paragrafer vissa ändringar av teknisk karaktär. På basis av det ovan anförda föreslår lagutskottet vördsamt att lagförslagen skall godkännas sålydande: l. Lag om ändring av förordningen om verkställighet av straff I enlighet med riksdagens beslut upphävs i forordningen den 19 december 1889 om verkställighet av straff2 kap. 9 4mom. samt 12 och 21, 3 kap. 8 l mom. samt 5 kap. 5,av dessa lagrum 2 kap. 9 4 mom., 3 kap. 8 l mom. och 5 kap. 5 sådana de lyder i lag av den 19 juli 1974 (612/74), ändras lagens rubrik, 2 kap. l d l m om., 3 b 2m om., 9 2 och 3m om., l O l och 2m om., 3 kap. 3 l mom. samt 5, 7, lo och 12, 4 kap. 2, 5 och 6, (utesl.) 7 l och 2 mom. samt 8, av dessa lagrum 2 kap. l d l mom. sådant det lyder i lag av den 15 juni 1990 (555/90), 2 kap. 3 b 2m om. sådant det lyder i lag av den 23 april 1971 (302/71 ), 9 2 och 3 m om. samt l O l och 2m om., 3 kap. 3 l mo m. samt 5, lo och 12 samt 4 kap. 5 och 6, (utesl.) 7 l och 2m om. samt 8 sådana de lyder i nämnda lag av den 19 juli 1974,3 kap. 7 sådan den lyder i lag av den 15 december 1978 (993/ 78) samt 4 kap. 2 sådan den lyder ändrad genom nämnda lag av den 19 juli 1974 och lagar av den 15 december 1978 och den 17 november 1989 (969/78 och 993/89), samt fogas tilllagen ett nytt l kap. i stället för det l kap. som upphävdes genom nämnda lag av den 19 juli 1974 samt ti112 kap. nya 9 a ---9 c som följer: Lag om verkställighet av straff l kap. Allmänna stadganden 1-6 7 Överföring av behörighet Ärenden som enligt denna lag eller en föreskrift som har meddelats med stöd av denna lag avgörs av straffanstaltens direktör kan genom

4 1994 rd- LaUB 17-RP 66 justitieministeriets beslut anförtros även någon annan tjänsteman vid anstalten för avgörande. Beslutanderätt i disciplinära ärenden kan dock inte överföras. (2 mom. såsom i regeringens proposition) 8 2 kap. Allmänna stadganden om fängelsestraff och förvandlingsstraff för böter l d Uppskov med verkställighet av straff med högst ett år på de grunder som anges i l c beviljas av utmätningsman i egenskap av verkställande myndighet. Tiden räknas från den dag då verkställighetshandlingen kom utmätningsmannen till handa. Justitieministeriet kan på de grunder som anges i l c ytterligare skjuta upp verkställigheten av fängelsestraffet med högst ett år åt gången, om det är förenligt med allmän fördel. 3 b, 9, 9 a och 9 b 9c I en straffanstalt kan det finnas avdelningar för fångar som förbinder sig att avstå från alkohol och andra rusmedel samt att på anmaning lämna urin- eller utandningsprov. En fånge som bryter sin förbindelse avlägsnas från avdelningen. Genom beslut av justilieministeriet kan också en hel straffanstalt förordnas att vara en sådan enhet. lo 3 kap. Om verkställighet i fängelse. 3 När en fånge har anlänt till fångelset (utesl.) skall han visiteras i vittnes närvaro. När ordningen så kräver kan en fånge visiteras även annars. Härvid skall visitationen i mån av möjlighet utföras i vittnes närvaro. De utrymmen som står till fångarnas förfogande och egendom som fångarna innehar kan vid behov granskas. De föremål soni. är ägnade att förorsaka olägenhet med tanke på renligheten, ordningen eller säkerheten vid anstalten kan omhändertas för att förvaras i anstalten eller sändas till ett ställe utanför straffanstalten som fången har anvisat. Direktören för anstalten beslutar om övervakningen av utrymmena i fångelset och huruvida de skall hållas låsta. 5, 7, lo och 12 4kap. Om verkställighet i öppen anstalt 2 5 (l mom. såsom i regeringens proposition) Den som är intagen i en öppen anstalt skall helt eller delvis befrias från sysselsättningsplikten, om hans hälsotillstånd eller andra viktiga skäl kräver det. Om befrielse från sysselsättningsplikten beslutar direktören. 6 För arbete för statens räkning skall betalas gängse lön. Till dem som deltar i utbildning eller någon annan sysselsättning som anstalten ordnar eller godkänner betalas sysselsättningspenning. Om grunderna för och beloppet av lön och sysselsättningspenning beslutar justitieministeriet. (2 och 3 mom. såsom i regeringens proposition) Till den som är intagen i en öppen anstalt och som (utesl.) har befriats från sysselsättningsplikten betalas brukspenning med iakttagande i tilllämpliga delar av vad som stadgas i 3 kap. lo. (5 mom. såsom i regeringens proposition) 7 och 8 Ikraftträdelsestadgandet

straffverkställigheten 5 2. Lag om ändring av lagen om rannsakningsfängelse I enlighet med riksdagens beslut ändras ilagen den 19 juli 1974 om rannsakningsfängelse (615/74) 4 2 mom., 5, 11 l mom. samt 13 l och 2m om., av dessa lagrum 13 2m om. sådant det lyder i lag av den 30 aprill987 ( 455/87), samt fogas till l l ett nytt 4 m om. och till13, sådan den lyder delvis ändrad genom nämnda lag av den 30 aprill987, ett nytt 4 mom. som följer: 4 Ett litet barn till en rannsakningsfånge kan tas in för vård i anstalten, om detta är förenligt med barnets fördel och fången själv önskar det. 5, 11 och 13 Ikraftträdelsestadgandet Helsingfors den 25 november 1994 I den avgörande behandlingen deltog ordföranden Lax, vice ordföranden Halonen samt medlemmarna Aittoniemi, Hassi, Komi, Korte- niemi, Mäkelä, Polvi, Rossi, Savela, Seivästö och Subola samt suppleanterna Hacklin och Lehtinen. Reservation Propositionen är en välkommen reform eftersom den innebär att bestämmelserna om verkställighet av straffhärefter huvudsakligen ingår i lag. Propositionen innehåller också förslag till ändring av nuvarande praxis. Huvudsakligen omfattar vi förslagen, men i fråga om besök som fångar mottar och visitation av fångar avviker vår ståndpunkt från utskottsmajoritetens. Visitation av besökare Besök som en fånge tar emot kan vara av stor betydelse för fångens sociala anpassning, men å andra sidan bör myndigheterna se till att bl.a. inte olovliga ämnen eller foremål utväxlas. Enligt vår åsikt får kroppsvisitation av besökare inte vara den primära metoden för att förhindra att olovliga föremål och ämnen förs in i en straffanstalt. Målet måste nås genom så lindriga metoder som möjligt så att intrång i minsta möjliga grad görs i utomstående personers kroppsliga integritet och frihet. straffanstalterna måste ordna tillräckliga förutsättningar särskilt för övervakade besök så att besöken kan genomföras med så få kroppsvisitationer av besökare som möjligt. Kroppsvisitation av besökare är den yttersta metoden för att förhindra missbruk och ett alternativ till att besöket förbjuds. I utskottet behandlades ett förslag till ändring av 2 kap. 9 a 2 och 3 mom. lagen om verkställighet av straff, som innebar att åtgärdernas prioritetsordning skulle ha blivit klarare. stadgandet om visitation av fångar i lagen om ändring av lagen om rannsakningsfängelse hade stiliserats på samma sätt. Det är beklagligt att detta första utkast till utskottsbetänkande slutligen inte omfattades av majoriteten. Det är ju inte fråga om vilka olika

6 1994 rd- LaUB 17-RP 66 slags metoder som står till fängelsepersonalens förfogande utan om deras prioritetsordning. Om adekvata, vid behov strängt bevakade besökslokaler byggs skulle en stor del av problemen elimineras. Därför stödde vi undertecknare av reservationen också det i utskottet framförda förslaget, som förlorade efter lottning, att principen i betänkandet att det bör anlitas "metoder som innebär så ringa intrång i utomstående personers kroppsliga integritet och frihet som möjligt" skall bli en riksdagskläm. Man bör komma ihåg att det är den som är intagen på en straffanstalt som gjort sig skyldig till ett brott och inte hans familjemedlemmar eller andra nära anhöriga. Detta bör vara en klar princip också vid inriktningen av säkerhetsåtgärder. Visitation av fångar Utskottsmajoriteten har luckrat upp kravet i propositionen att visitation av fångar måste utföras i vittnes närvaro också i fängelset. Enligt majoritetens åsikt "bör en fånge i mån av möjlighet visiteras i vittnes närvaro om han är intagen i fängelset". Dessutom hemställer utskottet enhälligt att" arbetsskiftena i fängelserna och de anställdas arbete bör ordnas så att det finns tillgång till vittnen om en fånge måste visiteras". Till vår förvåning var utskottsmajoriteten inte beredd att ägna uppmärksamhet åt att fängelserna får tillrä~kliga personalresurser för dessa arrangemang. Vi vill understryka att våra ändringsförslag föranleds av vårt bekymmer för såväl fångarnas rättsskydd som fängelsepersonalens säkerhet i arbetet. På grund av lagsystematiken föreslår vi samma ändringar både i det första och andra lagförslaget i regeringens proposition. På grundval av det ovan anförda föreslår vi vördsamt att lagförslagen skall godkännas i enlighet med utskottets förslag utom att detförsta lagförslagets 2 kap. 9 a och det andra lagförslagets 13 skall godkännas sålydande: l:a lagförslaget 9a (l mom. såsom i utskottets betänkande) Om det finns grundad anledning att befara missbruk, kan ett besök ordnas under särskilt övervakade förhållanden. Om sådan övervakning inte kan ordnas kan en fånge visiteras efter besöket på det sätt som nämns i 9 b i detta kapitel, besöket kan förvägras eller det kan ställas som villkor för ett besök att den som har kommit för att träffa fången samtycker till kroppsvisitation för utredning av vad han har i sina kläder eller annars bär på sig. En kroppsvisitation skall förrättas finkänsligt och den får inte förorsaka mer olägenhet för besökaren än genomförandet av visitationen oundvikligen kräver. Besök av en advokat eller ett allmänt rättsbiträde som fungerar såsom fångens ombud får dock inte förbjudas. (3 m om. utesl.) (3 m om. såsom 4 m om. i utskottets betänkande) 2:a lagförslaget 13 (l och 2 mom. såsom i utskottets betänkande) Om det finns grundad anledning att befara missbruk, kan ett besök ordnas under särskilt övervakade förhållanden. Om sådan bevakning inte kan ordnas kan en fånge visiteras efter besöket på det sätt som nämns i 5, besöket kanförbjudas eller det kan ställas som villkor för ett besök att den som har kommit för att träffa fången samtycker till kroppsvisitation för att utreda vad han har i sina kläder eller annars bär på sig. En kroppsvisitation skall förrättas finkänsligt och den får inte förorsaka mer olägenhet för besökaren än genomförandet av visitationen oundvikligen kräver. (Utesl.) Helsingfors den 25 november 1994 Tarja Halonen Iivo Polvi Iiris Hacklin Satu Hassi