ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING



Relevanta dokument
ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

Statens naturvårdsverks författningssamling

Landskapsförordning (2006:124) om hantering av jord- och muddermassor

Kompletterande utredning av grundvattnens karakteristika som vid behov skall tas fram

Protokoll fört vid pleniföredragning Social- och miljöavdelningen Miljöbyrån, S4

Nr Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner

MYNDIGHETSBESLUT Dnr: ÅMH-Mb 14/15. Objekt/verksamhet Tvätteri och kemtvätt Kavelbro Prestgården by, Saltvik

Svensk författningssamling

HVMFS 2013:19 Konsoliderad elektronisk utgåva Uppdaterad BILAGA 6: GRÄNSVÄRDEN FÖR KEMISK YTVATTENSTATUS. Bilaga 6 26

Spillvatten- bestämmelser för Skövde kommuns allmänna VAanläggning. Beslutad av kommunfullmäktige 15 december 2014, 174. Dnr KS2014.

AFS 2005:16 Buller

Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner

MYNDIGHETSBESLUT Dnr: ÅMH-Mb 288/15. Verksamhet Fiskslakteri Flisö Föglö

Bilaga 7. Beräkning av totalkoncentration av ett organiskt ämne i vatten från den upplösta fasen provtagen med passiv provtagare

Naturvårdsverkets författningssamling

FRÅGA REGLER och KOMMENTAR ANTECKNINGAR F2-1. Förteckning över kemiska

ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

Naturvårdsverkets författningssamling

BILAGA NR 8. Laboratorieanalyser - Ytvatten

Miljöprövning för tunnelbana till Arenastaden. Bilaga 8 Redogörelse för påverkan på miljökvalitetsnormer

MÄLARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND. Fisk från Mälaren - bra mat

MKB Landsortsfarleden Inrättande av nya farledsavsnitt

ÅLANDS MILJÖPRÖVNINGSNÄMND Strandgatan Mariehamn Tfn (018) 25127, fax (018) Hemsida: Postningsdatum

Information om fordonstvätt

RAPPORT. Halter av metaller och organiska föreningar i avloppsslam från reningsverk i Södermanlands län Nr 2010:8 ISSN

Verksamhet Rundbergs Bil & Service/Station 1 Strandgatan 1 B Mariehamn

Riktlinjer för utsläpp från Fordonstvättar

ÄMNEN SOM INTE FÅR TILLFÖRAS AVLOPPS- VATTNET. Exempel på ämnen som inte får tillföras avloppsledningsnätet är;

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling

KK Beskrivning TF 4. l'n. Taxa Miljöbalken 2013

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU)

Riktvärden och riktlinjer för hantering av spillvatten i bergtunnlar

Bestämning av kvicksilverhalt i sediment från södra Glan

Beslutsdatum

Kemiska analyser allmänt

BAT-SLUTSATSER publicerade och på gång

ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

Sveriges geologiska undersöknings författningssamling

Metaller i fällningskemikalien järnsulfat

MYNDIGHETSBESLUT Dnr: ÅMH-Mb 121/14. Verksamhet Fiskslakteri Rönnskärsrevet Åva, Brändö

Protokoll fört vid pleniföredragning Social- och miljöavdelningen Miljöbyrån, S3

Kriterier för återvinning av avfall i anläggningsarbeten Vårmöte Nätverket Renare Mark den 1 april 2008

Kemikaliekunskap -en investering för framtiden 11 februari 2011

Årsrapport för fordonsbranschen 26 kap 9 miljöbalken och 27 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (SFS 1998:899)

Bilaga 3 BILAGA II UR REMISSEN MED KOMMENTARER FÖR STOCKHOLM. Kända halter i Stockholm. Stockholms regelbundna 1 miljögifts- Inlandsytvatten 3 3

Xxxxx Kemiska arbetsmiljörisker

1006 ISO/IEC Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Enhet Mätosäkerhet

Skälläckeröd 1:12 och 1:45

Miljömärkning Sverige AB - En ledande miljömärkning


SANERING AV OSKARSHAMNS HAMNBASSÄNG

Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet

C1.2 Regenatfibrer av cellulosa


Metaller och miljögifter i Stockholms sediment

Europeiska unionens officiella tidning. (Icke-lagstiftningsakter) FÖRORDNINGAR

2000L0076 SV

ICP-MS > 0,15 µg/g TS Biologiskt. Bly, Pb SS-EN ISO :2005 ICP-MS > 0,05 µg/l Dricksvatten Nej Nej

MYNDIGHETSBESLUT Dnr: ÅMH-Mb 309/15. Verksamhet Avloppsreningsverk / Skolan Åva by Lappo

A8-0288/219

Klassificeringslista UN-nummer

FINSPÅNGS TEKNISKA VERK MILJÖBOKSLUT

Simple search => Natural number

Provtagning enligt SLVFS 2001:30

Miljögifter. Särskilt intressanta ämnen

Mall för textdelen till miljörapporten för energianläggningar

Foto: Marika Sjödin FINSPÅNGS TEKNISKA VERK 2015 MILJÖBOKSLUT

Fortum Värme, Högdalenverket, fastställande av slutliga villkor

Föroreningsinnehåll i dagvatten från ett myndighetsperspektiv

Hur står det till med matfisken i Norrbotten?

Föroreningsspridning vid översvämningar (del 1) Ett uppdrag för klimat- och sårbarhetsutredningen Yvonne Andersson-Sköld Henrik Nyberg Gunnel Nilsson

Ljungby kommun Tekniska kontoret

Bilaga: Bestämning av kvicksilverhalt i sediment från södra Glan

MILJÖTILLSTÅND. A. Uppgifter om sökanden. Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet

Utkom från trycket den xx december beslutade den XX december 2018 (Dnr: XX)

Ackred. nr 1006 Provning ISO/IEC Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet Enhet

Säker spolning av avloppsledningar, tunnlar och magasin hantering av förorenade sediment

Prövotidsredovisning för utsläpp till vatten från Värtaverket

Nr L 277/ 12 EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS OFFICIELLA TIDNING RÅDETS DIREKTIV. av den 15 oktober 1984

Egenskapskriterier BETA

ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2017 Nr 2

Produktionsvolym och energiförbrukning

(Text av betydelse för EES)

Svensk författningssamling

Förordning (1998:944) om förbud m.m. i vissa fall i samband med hantering, införsel och utförsel av kemiska produkter

Ackred. nr 1006 Provning ISO/IEC Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet Enhet

Lyft produktionen med rätt vattenrening

EKA-projektet. Analysmetoder, mätkrav och provhantering av grundvatten

NYA FÖRESKRIFTER FÖR STÖRRE AVLOPPSRENINGS ANLÄGGNINGAR

Ackred. nr 1006 Provning ISO/IEC Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet Enhet

Sök med hund på miljögifter

Mall för textdelen till miljörapporten

Svensk författningssamling

Egenskapskriterier BETA

Förslag till ändring i 2 kap. 24 industriutsläppsförordningen (2013:250) för att genomföra BAT-slutsatser för massa, papper och kartong

1006 ISO/IEC Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Enhet Mätosäkerhet

Maria Viklander Professor VA-teknik/Stadens vatten Luleå tekniska universitet

Jönköpings läns författningssamling

Västra Götalandsregionens Miljömedicinska Centrum

Transkript:

ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2007 Nr 134 Nr 134 LANDSKAPSFÖRORDNING om ändring av vattenförordningen för landskapet Åland Utfärdad i Mariehamn den 20 december 2007 Med stöd av vattenlagen (1996:61) för landskapet Åland ändras bilagorna 2, 3, 4, 5, 6, 7 och 8 till vattenförordningen (1996:77) för landskapet Åland som följer: Bilaga 2 och referensmätmetoder för kvicksilverutsläpp från kloralkaliindustrin I denna bilaga avses med kvicksilver (Hg) grundämnet kvicksilver och det kvicksilver som ingår i dess föreningar. a i denna bilaga gäller industrianläggningar vid vilka kvicksilverceller används för elektrolys av alkaliska klorider. I de tillstånd som avses i 6 kap. 19 vattenlagen får gränsvärdena för kvicksilverutsläpp inte överskrida följande värden: 1) som månadsgenomsnitt 0,5 g/ton av produktionskapaciteten för klor, 2) som månadsgenomsnitt 1,0 g/ton av produktionskapaciteten för klor. Värdet i 1 punkten gäller kvicksilver i avloppsvatten från klorproduktionsenheten och värdet i 2 punkten gäller den totala mängden kvicksilver i allt kvicksilverhaltigt vatten som släpps ut från industrianläggningens tomt. De genomsnittliga dygnsgränsvärdena är fyra gånger så stora som motsvarande månatliga genomsnittsvärden som anges i punkt 1 och 2. För anläggning som hör till kloralkaliindustrin och från vilken kvicksilver kan släppas ut i avloppsvatten ska i miljö- och hälsoskyddsmyndighetens tillstånd tas in utsläppsföreskrifter som motsvarar nivån på den bästa teknologi som finns att tillgå för Referensmätmetoden för bestämning av kvicksilverhalten i vatten är flamfri atomabsorbtionsspektrofotometri efter lämplig förbehandling av provet. För mätning av kvicksilverhalten i avloppsvatten kan en sådan metod användas att kvicksilverhalten kan bestämmas med en noggrannhet på +-30% och en precision på +-30% vid koncentrationer som är en tiondel av den högsta tillåtna koncentration som anges i tillståndet.

398 År 2007 Nr 134 Bilaga 3 och referensmätmetoder för kvicksilverutsläpp från andra källor än kloralkaliindustrin I denna bilaga avses med kvicksilver (Hg) grundämnet kvicksilver och det kvicksilver som ingår i dess föreningar. Bestämmelserna i bilagan gäller anläggningar i vilka kvicksilver eller ämnen som innehåller kvicksilver används eller framställs och från vilka kvicksilver kan släppas ut i avloppsvatten, med undantag av anläggningar som nämns i bilaga 2. I de tillstånd som avses i 6 kap. 19 vattenlagen får gränsvärdena för kvicksilverutsläpp vid nedan nämnd verksamhet inte överskrida följande värden: 1) kemisk industri som använder kvicksilverkatalysatorer: a) vid vinylklorproduktion 2. 0,1 g/ton av produktionskapaciteten för vinyl b) i andra processer 2. 5 g/kg hanterat kvicksilver 2) tillverkning av kvicksilverkatalysatorer som används vid vinylklorproduktion: 2. 0,7 g/kg hanterat kvicksilver 3) tillverkning av organiska och oorganiska kvicksilverföreningar, utom varor enligt punkt 2: 2. 0,05 g/kg hanterat kvicksilver 4) tillverkning av primärbatterier som innehåller kvicksilver 2. 0,03 g/kg hanterat kvicksilver 5) industri för icke järnhaltiga metaller såsom kvicksilveråtervinningsanläggningar samt för utvinning och raffinering av icke järnhaltiga metaller 6) anläggning för behandling av giftigt avfall som innehåller kvicksilver a avser en månatlig genomsnittshalt av kvicksilver och en maximal månatlig kvicksilverbelastning. De genomsnittliga dygnsgränsvärdena är två gånger de genomsnittliga månadsgränsvärdena som anges ovan. kvicksilver kan släppas ut i avloppsvatten ska i miljö- och hälsoskyddsmyndighetens tillstånd tas in utsläppsföreskrifter som motsvarar nivån på den bästa teknologi som finns att tillgå för För verksamhet från vilken inte mer än 7,5 kg kvicksilver släpps ut i avloppsvatten per år kan ett förenklat kontrollförfarande införas, t.ex. så att regelbundna mätningar av utsläppen inte företas. Bestämmelser om referensmätmetoder samt noggrannhet och precision vid bestämning av kvicksilverhalten ingår i bilaga 2.

År 2007 Nr 134 399 Bilaga 4 och referensmätmetoder för kadmiumutsläpp I denna bilaga avses med kadmium (Cd) grundämnet kadmium och det kadmium som ingår i dess föreningar. Bestämmelserna i bilagan gäller anläggningar i vilka kadmium eller ämnen som innehåller kadmium används eller framställs och från vilka dessa ämnen kan släppas ut i avloppsvatten. I de tillstånd som avses i 6 kap. 19 vattenlagen får gränsvärdena för kadmiumutsläpp vid nedan nämnd verksamhet inte överskrida följande värden: 1) zinkbrytning, bly- och zinkraffinering, fabriker för framställning av kadmium och icke järnhaltiga metaller 1. 0,2 mg/l avloppsvatten 2) tillverkning av kadmiumföreningar, tillverkning av stabilisatorer 2. 0,2 mg/l avloppsvatten 3. 0,5 g/kg hanterat kadmium 3) pigmenttillverkning, galvanisering 1. 0,2 mg/l avloppsvatten 2. 0,3 g/kg hanterat kadmium 4) tillverkning av primär- och sekundärbatterier 1. 0,2 mg/l avloppsvatten 2. 1,5 g/kg hanterat kadmium a avser en månatlig genomsnittshalt av kadmium och en maximal månatlig kadmiumbelastning. De genomsnittliga dygnsgränsvärdena är två gånger de genomsnittliga månadsgränsvärdena som anges i tabellen ovan. kadmium kan släppas ut i avloppsvatten ska i miljö- och hälsoskyddsmyndighetens tillstånd tas in utsläppsföreskrifter som motsvarar nivån på den bästa teknologi som finns att tillgå för För verksamhet från vilken inte mer än 10 kg kadmium släpps ut i avloppsvatten per år kan ett förenklat kontrollförfarande införas, t.ex. så att regelbundna mätningar av utsläppen inte företas. För industriella galvaniseringsanläggningar kan ett förenklat kontrollförfarande tillämpas endast om galvaniseringstankarna har en sammanlagd volym som är mindre än 1,5 m 3. Referensmätmetoden för bestämning av kadmiumhalten i vatten är atomabsorbtionsspektrofotometri efter konservering och lämplig förbehandling av provet. För mätning av kadmiumhalten i avloppsvatten kan en sådan metod användas att kadmiumhalten kan bestämmas med en noggrannhet på +-30% och en precision på +-30% vid koncentrationer som är en tiondel av den högsta tillåtna koncentration som anges i tillståndet.

400 År År 2007. 2006. Nr Nr 134 0 Bilaga 5 och referensmätmetoder för pentaklorfenol Bestämmelserna i denna bilaga gäller anläggningar i vilka pentaklorfenol (PeCP, CAS-87-86-5) används, framställs eller bildas och från vilka ämnet kan släppas ut i avloppsvatten. I de tillstånd som avses i 6 kap. 19 får gränsvärdena för utsläpp av pentaklorfenol vid nedan nämnd verksamhet inte överskrida följande värden: 1. produktion av natriumpentaklorfenolat genom hydrolys av hexaklorbensen 2. 25 g/ton producerat, hanterat eller använt ämne 3. 1 mg/l avloppsvatten a avser månadsgenomsnitt och en maximal månatlig belastning. De genomsnittliga dygnsgränsvärdena är två gånger de genomsnittliga månadsgränsvärdena. pentaklorfenol kan släppas ut i avloppsvatten ska i miljö- och hälsoskyddsmyndighetens tillstånd tas in utsläppsföreskrifter som motsvarar nivån på den bästa teknologi som finns att tillgå för Ett förenklat kontrollförfarande t.ex. utan regelbundna utsläppsmätningar, kan införas om de årliga utsläppen av pentaklorfenol i avloppsvatten inte överstiger 3 kg per år. Referensmätmetoden för bestämning av pentaklorfenolhalten i vatten är högtrycksvätskekromatografi eller gaskromatografi med elektroninfångningsdetektor, efter extraktion med lämpligt lösningsmedel. För mätning av pentaklorfenolhalten i avloppsvatten kan en metod användas där bestämningsgränsen är 2 μg/l. Metodens noggrannhet och precision ska vara +-50% vid en koncentration om 4 μg/.

År 2007. Nr 134 401 Bilaga 6 och referensmätmetoder för kloroformutsläpp Bestämmelserna i denna bilaga gäller anläggningar i vilka kloroform (CHCl 3, CAS-67-66-3) används, framställs eller bildas och från vilka ämnet kan släppas ut i avloppsvatten. I de tillstånd som avses i 6 kap. 19 får gränsvärdena för utsläpp av kloroform vid nedan nämnd verksamhet inte överskrida följande värden: 1) framställning av klormetaner ur metanol eller ur en kombination av metanol och metan 1. 10 g/ton av den totala produktionskapaciteten för klormetaner 2. 1 mg/l avloppsvatten 2) framställning av klormetaner genom klorering av metan 1. 7,5 g/ton av den totala produktionskapaciteten för klormetaner 2. 1 mg/l avloppsvatten a avser månadsgenomsnitt och en maximal månatlig belastning. De genomsnittliga dygnsgränsvärdena är två gånger de genomsnittliga månadsgränsvärdena. kloroform kan släppas ut i avloppsvatten ska i miljö- och hälsoskyddsmyndighetens tillstånd tas in utsläppsföreskrifter som motsvarar nivån på den bästa teknologi som finns att tillgå för Ett förenklat kontrollförfarande t.ex. utan regelbundna utsläppsmätningar, kan införas om de årliga utsläppen av kloroform i avloppsvatten inte överstiger 30 kg per år. Referensmätmetoden för bestämning av kloroformhalten i vatten är gaskromatografi, varvid en känslig detektor ska användas när koncentrationen i provet understiger 0,5 mg/l. För mätning av kloroformhalten i avloppsvatten kan en metod användas där bestämningsgränsen är 0,1 μg/l, om koncentrationen i provet understiger 0,5 mg/l. För koncentrationer över 0,5 mg/l är bestämningsgränsen 0,1 mg/l tillräcklig. Metodens noggrannhet och precision ska vara +-50% vid en koncentration som motsvarar två gånger värdet av bestämningsgränsen.

402 År 2007. Nr 134 Bilaga 7 och referensmätmetoder för utsläpp av 1,2-dikloretan Bestämmelserna i denna bilaga gäller anläggningar i vilka 1,2-dikloretan (EDC, CAS-107-06-2) används, framställs eller bildas och från vilka ämnet kan släppas ut i avloppsvatten. I de tillstånd som avses i 6 kap 19 vattenlagen får gränsvärdena för utsläpp av 1,2-dikloretan vid nedan nämnd verksamhet inte överskrida följande värden: 1) enbart produktion av 1,2-dikloretan 1. 2,5 g/ton av produktionskapaciteten 2. 1,25 mg/l avloppsvatten 1) 2) produktion av 1,2-dikloretan samt bearbetning och användning på samma plats 1. 5 g/ton av produktionskapaciteten 2. 2,5 mg/l avloppsvatten 2) 3) vidare bearbetning av 1,2-dikloretan till andra ämnen än vinylklorid 1. 2,5 g/ton av produktionskapaciteten 2. 1 mg/l avloppsvatten 2) a avser månadsgenomsnitt och en maximal månatlig belastning. De genomsnittliga dygnsgränsvärdena är två gånger de genomsnittliga månadsgränsvärdena. 1) referensvolym för vattenförbrukningen är 2 m 3 /ton av produktionskapaciteten för renad EDC 2) referensvolym för vattenförbrukningen är 2,5 m 3 /ton av produktionskapaciteten för renad EDC 1,2- dikloretan kan släppas ut i avloppsvatten ska i miljö- och hälsoskyddsmyndighetens tillstånd tas in utsläppsföreskrifter som motsvarar nivån på den bästa teknologi som finns att tillgå för Ett förenklat kontrollförfarande t.ex. utan regelbundna utsläppsmätningar, kan införas om de årliga utsläppen av 1,2-dikloretan i avloppsvatten inte överstiger 30 kg per år. Referensmätmetoden för bestämning av 1,2-dikloretanhalten i vatten är gaskromatografi med elektroninfångningsdetektor, efter extraktion med lämpligt lösningsmedel. För mätning av 1,2- dikloretanhalten i avloppsvatten kan en metod användas där bestämningsgränsen är 10 μg/l. Metodens noggrannhet och precision ska vara +-50% vid en koncentration om 20 μg/l.

År 2007. Nr 134 403 Bilaga 8 och referensmätmetoder för utsläpp av trikloretylen eller perkloretylen Bestämmelserna i denna bilaga gäller anläggningar i vilka trikloretylen (TRI, CAS-79-01-6) eller perkloretylen (PER, CAS-127-18-4) används, framställs eller bildas och från vilka ämnena kan släppas ut i avloppsvatten. I de tillstånd som avses i 6 kap. 19 vattenlagen får gränsvärdena för utsläpp av triklorteylen vid nedan nämnd verksamhet inte överskrida följande värden: 1. produktion av triklorteylen (TRI) och perkloretylen (PER) 2. 2,5 g/ton av produktionskapaciteten av TRI och PER 3. 0,5 mg/l avloppsvatten 1) I de tillstånd som avses i 6 kap. 19 vattenlagen får gränsvärdena för utsläpp av perklorteylen vid nedan nämnd verksamhet inte överskrida följande värden: 1) produktion av triklorteylen (TRI) och perkloretylen (PER) 1. 2,5 g/ton av produktionskapaciteten av TRI och PER 2. 0,5 mg/l avloppsvatten 1) 2) produktion av koltetraklorid (TETRA) och perkloretylen (PER) 1. 2,5 g/ton av produktionskapaciteten av TETRA och PER 2. 1,25 mg/l avloppsvatten 2) a avser månadsgenomsnitt och en maximal månatlig belastning. De genomsnittliga dygnsgränsvärdena är två gånger de genomsnittliga månadsgränsvärdena. trikloretylen eller perkloretylen kan släppas ut i avloppsvatten ska i miljö- och hälsoskyddsmyndighetens tillstånd tas in utsläppsföreskrifter som motsvarar nivån på den bästa teknologi som finns att tillgå för Ett förenklat kontrollförfarande t.ex. utan regelbundna utsläppsmätningar, kan införas om de årliga utsläppen av trikloretylen eller perkloretylen i avloppsvatten inte överstiger 30 kg per år. Referensmätmetoden för bestämning av trikloretylenhalten och perkloretylenhalten i vatten är gaskromatografi med elektroninfångningsdetektor, efter extraktion med lämpligt lösningsmedel. För mätning av trikloretylenhalten eller perkloretylenhalten i avloppsvatten kan en metod användas där bestämningsgränsen är 10 μg/l. Metodens noggrannhet och precision ska vara +-50% vid en koncentration om 20 μg/l. 1) referensvolym för vattenförbrukningen är 5 m 3 /ton av produktionskapaciteten för TRI och PER 2) referensvolym för vattenförbrukningen är 2 m 3 /ton av produktionskapaciteten för TETRA och PER Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2008. Mariehamn den 20 december 2007 VIVEKA ERIKSSON lantråd K a t r i n S j ö g r e n föredragande ledamot

404 År 2007. Nr 134 Nr 134, utgiven från tryckeriet den 10 januari 2008. Mariehamn 2007 Ålandstryckeriet