Senmesolitiska fyndplatser i Kårsta-Rickeby

Senmesolitiska fyndplatser i Kårsta-Rickeby Arkeologisk utredning i Kårsta-Rickeby, Vallentuna kommun, Kårsta socken, Uppland Arkeologisk utredning etapp 1 och 2 Rapporter från Arkeologikonsult 2015:2912 Fredrik Lundström

Arkeologikonsult Optimusvägen 14 194 34 Upplands Väsby Tel: 08-590 840 41 www.arkeologikonsult.se Omslagsbild: Den sydöstra senmesolitiska fyndplatsen. Foto från N. Allmänt kartmaterial: Lantmäteriet Dnr: 50007066_140003 Arkeologikonsult 2015

Senmesolitiska fyndplatser i Kårsta-Rickeby Arkeologisk utredning i Kårsta-Rickeby, Vallentuna kommun, Kårsta socken, Uppland Fredrik Lundström Arkeologisk utredning etapp 1 och 2 Rapporter från Arkeologikonsult 2015:2912 Norrtälje! (! ( Kårsta-Rickeby Märsta! ( Upplands Väsby! ( Vallentuna! ( Täby! ( Sollentuna! (! ( Åkersberga! ( Lidingö ( Stockholm! Södertälje! (! ( Tumba! ( Nynäshamn

Sammanfattning I samband med Vallentuna kommuns planläggning (Dnr KS 2012.121) av Kårsta-Rickeby och delar av Kårstaby genomförde Arkeologikonsult en arkeologisk utredning etapp 1 och 2, på de fastigheter som inte var bebyggda. Syftet med den arkeologiska utredningen var att fastställa om det fanns fornlämningar inom utredningsområdet. Under den arkeologiska utredningen påträffades gränsrösen, som avbildas på kartor från 1700-talet, och två kvartsfynd. Då rösena fortfarande låg vid en aktuell gräns och då de två kvartsfynden endast representerade senmesolitiska fyndplatser kunde inget i utredningsområdet kategoriseras som fornlämning. Gränsrösena och de två fyndplatserna faller inom kategorin övrig kulturhistorisk lämning. Beslut om vidare antikvariska åtgärder tas av Länsstyrelsen i Stockholms län.

Innehållsförteckning Sammanfattning...4 Inledning...7 Områdesbeskrivning och fornlämningsmiljö...7 Genomförande... 9 Etapp 1... 9 Etapp 2... 9 Äldre kartor... 11 Resultat... 11 Etapp 1... 11 Etapp 2... 11 Slutsats... 13 Referenser...14 Litteratur...14 Arkiv och register...14 Administrativa och tekniska uppgifter... 15 Bilagor... 16 Bilaga 1. Gränsrösen... 16 Bilaga 2. Provrutor...17 Bilaga 3. Kvartsfynd... 19

± 0 1 2 km Utredningsområde Figur 1. Utredningsområdet ligger i södra utkanten av det moderna Kårsta. Terrängkartan, skala 1:50 000. Figur 2. Utredningsområdet var bergigt och täckt med lavar och mossa. Foto från NNÖ. Figur 3. Många partier av området var branta och täckta med sly. Foto från NNV.

Inledning I Vallentuna kommuns planläggning av Kårsta- Rickeby ingick en utvidgning av bebyggelsen, anslutning till VA-nät och en ombyggnation av Bergsjövägen. I samband med det bedömde länsstyrelsen det nödvändigt att genomföra en arkeologisk utredning etapp 1 och 2, för att fastställa om det fanns tidigare okända fornlämningar inom området (Lst 43112-15432-2015). Etapp 1 av den arkeologiska utredningen genomfördes under två dagar i augusti 2015 och etapp 2 under fyra dagar i september 2015. Områdesbeskrivning och fornlämningsmiljö Fastigheterna Kårsta-Rickeby och de berörda Kårstabyfastigheterna ligger i den södra delen av det moderna, villa- och radhusbebyggda Kårsta, i den nordligaste delen av Vallentuna kommun (figur 1). Mitt igenom området löper Bergsjövägen, som förgrenar sig i en västlig och en östlig del. Runtomkring Bergsjövägen ligger bebyggda och obebyggda fastigheter. Det moderna Kårsta ligger i östra delen av ett kuperat och skogbeklätt område som närmast kan beskrivas som en utmark. Då Bergsjövägen ligger på en höjd i denna utmark är området omkring vägen kuperat, med flera branta och sluttande partier och endast ett fåtal ytor som utgör naturligt lämpliga platåer för bebyggelse. På flera platser ligger berg i dagen. Där det inte gör det är marken täckt med lavar, mossa och ris under glest växande tallar och lövträd. I sluttningar och sänkor på de fastigheter som inte är bebyggda och på de bebyggda fastigheternas ytor som är outnyttjade växer mycket sly och höga gräsväxter (figur 2 och 3). Det geologiska underlaget i utredningsområdet utgörs till största delen av berg, även om morän förekommer i vissa sluttningar och lera framträder nedanför åsen i områdets östra del. Vallentuna kommun är känd för sina många och viktiga järnålderslämningar. En genomgång av fornminnesregistret visar att slätterna väster om Kårsta- Rickeby är fyllda av fornlämningar från bronsålder och senare tider. Det höglänta, skogbeklädda området öster därom saknar dock fornlämningar (figur 4). ± 0 100 200 m Utredningsområde Figur 4. Fornlämningarna i närområdet ligger på slätterna i väst. I det bergiga och skogsbeklädda område som utredningen berör finns inga registrerade fornlämningar. Fastighetskartan, skala 1:10 000. 7

± Utredningsområde Utpekade lägen Vatten 51 m.ö.h. 0 100 200 m Figur 5. Under senmesolitikum var utredningsområdet till en början en ögrupp (ca 5 000 f. Kr.). Potentiella boplatslägen har märkts ut. Skala 1:10 000. ± Utredningsområde Utpekade lägen Vatten 45 m.ö.h. 0 100 200 m Figur 6. Senare under senmesolitikum skapade landhöjningen en halvö (ca 4 500 f. Kr.), där utredningsområdet ligger. Potentiella boplatslägen har märkts ut. 8

Eftersom området ligger så pass högt över havet (över 45 m), finns det dock möjligheter att marken döljer senmesolitiska lämningar (lämningar från ca 5 000 4 500 f Kr). Senmesolitiska fornlämningar saknas i närområdet, däremot har neolitiska lösfynd, i form av yxor, gjorts norr om Kårsta, i Backa (Tillväxten 1889: 8620; 1901: 11441; 1907: 13172). En tidigneolitisk jaktstation i Lilla Gävsjö, ca 18 km sydväst om utredningsområdet, undersöktes också 1997 (Graner 2003). Det är inte bara i närområdet som det saknas senmesolitiska lämningar, utan i hela Uppland är spåren från den tidsperioden få (Guinard & Vogel 2006b: 15). De tidigare kända senmesolitiska boplatserna ligger också framförallt i västra Uppland och inte i den ytterskärgård som Kårsta var en del av. I samband med nysträckningen av E4:an undersöktes dock en lägerplats (Postboda 3), en tillfälligt utnyttjad lokal (Skallmyran) och ett boplatskomplex (Stormossen) i den uppländska, senmesolitiska ytterskärgården (Darmark & Sundström 2005; Guinard & Vogel 2006a; Guinard & Vogel 2006b). Dessa lokaler ligger dock långt ifrån utredningsområdet, i den norra delen av Uppland, strax söder om Tierp. Genomförande Etapp 1 Utredningens första etapp innefattade en genomgång av historiska kartor för att fastställa om det funnits historisk bebyggelse eller aktivitet av antikvariskt värde i utredningsområdet. Dessutom undersöktes topografiska och geologiska kartor i syfte att hitta områden som kan ha nyttjats som förhistoriska boplatser eller aktivitetsytor. I det skedet framställdes strandlinjekartor för nivåerna 45 m.ö.h. och 50 m.ö.h, vilket motsvarar senmesolitikum (SGU). Dessa kartor visade att utredningsområdet utgjorde en ö i en ytterskärgård ca 5 000 f Kr (figur 5), som 500 år senare hade blivit en ytterskärgårdshalvö (figur 6). Utifrån de kartorna kunde sedan potentiella boplats- och fyndlägen märkas ut. Därefter genomfördes en fältinventering för att registrera synliga fornlämningar och för att, med utgångspunkt i strandlinjekartorna, närmare fastställa lämpliga lägen för senmesolitiska bo- eller fyndplatser. Mellan etapp 1 och 2 kontaktades länsstyrelsen för att redovisa resultaten från etapp 1. Etapp 2 Under etapp 2 utredningsgrävdes de bo- och fyndplatslägen som hade fastställts under etapp 1. Eftersom utredningen inte berörde bebyggda fastigheter avgränsades grävytorna till de lämpliga lägen som låg på obebyggda fastigheter. Det innebar att utredningsgrävningen genomfördes på tre ytor (figur 7, sid 10). Eftersom större delen av de ytor som skulle undersökas bedömdes otillgängliga eller olämpliga för grävmaskin undersöktes ytorna genom handgrävda 1 meters-provrutor. Under utredningsgrävningen omvärderades terrängen fortlöpande, vilket medförde att provrutorna inte helt sammanföll med de lägen som fastställdes under etapp 1. Dessutom förtätades rutorna där fynd påträffades. Sammanlagt grävdes 70 provrutor (bilaga 2). 9

± Yta 2 Yta 3 101!( 102!( 103!( 0 100 200 m Yta 1 104 105!(!( 106107!(!(!( Gränsröse Yta 1-3 Område som undersöktes Utredningsområde Figur 7. Utredningsgrävningen genomfördes på tre ytor. De ytor som grävdes sammanföll inte helt med de ytor som hade bedömts lämpliga under fältinventeringen, då bedömningen av potentiella fynd- och boplatslägen förändrades under grävningens gång. Sju gränsrösen påträffades vid den nuvarande gränsen mellan Kårsta-Rickeby och Kårstaby. Fastighetskartan, skala 1:5 000. Figur 8. Det största gränsrösets (101) utseende stämmer in på beskrivningen av ett röse som finns utmärkt på en karta över Rickeby från 1787. Två mindre resta stenar bildar en linje tillsammans med den stora i mitten. Foto från SSV. 10

Äldre kartor Utredningsområdet avbildas på en karta över Kårsta från 1768 och en över Rickeby från 1787. På kartorna utgörs området av utmark, täckt med skog. Kartorna visar också att gränsen mellan Kårsta och Rickeby markerades av gränsrösen. Eftersom kartorna endast avbildar utmark har de inte rektifierats. Resultat Etapp 1 Utredningsområdet visade sig inte innehålla synliga fornlämningar eller okända lösfynd. Under fältinventeringen påträffades dock gränsrösen vid gränsen mellan Kårsta-Rickeby och Kårstaby (figur 7 och bilaga 1). Rösenas placering var dock fortfarande aktuella under utredningen, varför de betraktades som övrig kulturhistorisk lämning. Det största och västligaste röset (101) är sannolikt det som markeras som nummer 17 på kartan över Rickeby från 1787. Nummer 17 beskrivs som: En rös på en bergplan, långmurad med en bred hjertsten uti, jamt 2ne [tvenne] upstående stenar i samma mur som visa lineens bugt. Härifrån til gärdesgårdshörnet n= [nummer]. Liksom röset på Rickebykartan har röse 101 en stor och två mindre platta stenar resta i en linje (figur 8). Etapp 2 Under utredningsgrävningen gjordes två kvartsfynd (figur 9a-c och bilaga 3). De två ytorna betraktades som fyndplatser, eftersom kvartsen var ensamliggande och eventuella boplatslägen runtomkring uteslöts genom en ökad upptagning av provrutor. ± 15 16 13 14 1 2 3 #* Bearbetad kvarts (fyndnr 10:7) Yta 1 10 69 55 #* 59 65 68 9 67 63 61 57 8 53 11 54 12 66 44 64 56 42 48 70 45 50 52 60 2 1 6 5 41 47 58 3 7 49 51 43 46 4 62 Ruta 100 cm Yta 1-3 Utredningsområde 0 20 40 m Figur 9a. Sammanlagt grävdes 70 rutor inom yta 1 3. Här visas de rutor som grävdes inom yta 1 samt förekomst av bearbetad kvarts. Fastighetskartan, skala 1:1 000, översikt skala 1:15 000. 11

± 2 3 1 Yta 2 19 18 26 20 27 22 17 23 21 25 24 28 0 20 40 m Ruta 100 cm Yta 1-3 Utredningsområde Figur 9b. Sammanlagt grävdes 70 rutor inom yta 1 3. Här visas de rutor som grävdes inom yta 2. Fastighetskartan, skala 1:1 000, översikt skala 1:15 000. ± 2 3 1 39 34 36 32 #* 38 40 30 37 Yta 3 29 31 33 35 0 20 40 m #* Bearbetad kvarts (fyndnr 32:139) Ruta 100 cm Yta 1-3 Utredningsområde Figur 9c. Sammanlagt grävdes 70 rutor inom yta 1 3. Här visas de rutor som grävdes inom yta 3 samt förekomst av bearbetad kvarts. Fastighetskartan, skala 1:1 000, översikt skala 1:15 000. 12

De två föremålen (figur 10) kan dateras ungefärligt genom strandlinjeförskjutningen. Strandlinjeanalys, som dateringsmetod, har visat sig stämma väl överens med 14 C-analyser, på de mesolitiska lokaler där jämförelser har kunnat göras. Detta kan förklaras av de båtburna mesolitiska jägarnas och fiskarnas strandbundenhet i dåtidens skärgård (Wikell et al 2009). Enligt en strandlinjeanalys bör de två kvartsfynden kunna knytas till två små öar ca 5000 f Kr: en nordöstlig och en sydvästlig. De två öarna låg skyddade av en större nordlig ö och öppna mot en mindre fjärd i syd (figur 11). På grund av den lilla mängden kvartsfynd och placeringen på öarna bör fyndplatserna ses som lämningar av tillfällig verksamhet, som styckning eller rensning, kopplat till möjliga boplatser på de större omgivande öarna. Den södra fjärdens utseende kan jämföras med den senmesolitiska fjärden vid boplatskomplexet i Stormossen (Guinard & Vogel 2006b: 277f). Fyndplatserna läge stämmer dessutom med den större variation i lokalplacering och storlek som finns på Södertörn under senmesolitikum. Denna variation har förklarats vara en följd av att landhöjningen skapade ett minskat behov av skydd från väder och vind (Pettersson & Wikell 2004: 462). 5 cm Figur 10. Under utredningsgrävningen påträffades två kvartsföremål: en retuscherad flisa (t v, fyndnr 10:7) och ett avslag (t h, fyndnr 32:139). ± #* Fyndnr 32:139 Fyndnr 10:7 #* #* Bearbetad kvarts Utredningsområde Vatten 51 m.ö.h. 0 100 200 m Figur 11. De två kvartsföremålen deponerades sannolikt på två små öar i den nordvästra utkanten av en fjärd ca 5 000 f. Kr. Skala 1:10 000. Slutsats Inga fornlämningar påträffades under den arkeologiska utredningen. Gränsrösena och de två fyndplatserna faller inom kategorin övrig kulturhistorisk lämning. Beslut om vidare antikvariska åtgärder tas av Länsstyrelsen i Stockholms län. 13

Referenser Litteratur Darmark, K. & Sundström, L. (red.). 2006. Postboda 3: en senmesolitisk lägerplats i Uppland : för- och slutundersökningsrapport. Societas archaeologica Upsaliensis. SAU skrifter 9. Uppsala. Graner, G. 2005. Lilla Gävsjö: en tidigneolitisk boplats i ytterskärgården : väg 264 : Uppland, Vallentuna socken, Bällsta 2:19, RAÄ 479. UV Bergslagen rapport 2003:13. Örebro. Arkiv och register Fornsök, Fornminnesregistret (FMIS). Strandnivåkartan, Sveriges geologiska undersökning (SGU). Tillväxten, Statens historiska museer (SHM). Guinard, Michel & Vogel, Pierre (red.). 2006a. Skallmyran: en senmesolitisk skärgårdslokal i Uppland. Uppsala: Societas Archaeologica Upsaliensis. SAU skrifter 14. Uppsala. Guinard, M. & Vogel, P. (red.). 2006b. Stormossen: ett senmesolitiskt boplatskomplex i den yttre uppländska skärgården. Societas archaeologica Upsaliensis. SAU skrifter 20. Uppsala. Pettersson, M. & Wikell, R. 2004. The outermost shore: site-location in Mesolithic seascapes of eastern central Sweden - with a case-study in a burntoff forest area in Tyresta National Park. Coast to coast - arrival : results and reflections : proceedings of the final Coast to Coast Conference, 1-5 October 2002 in Falköping, Sweden. S. 435-467. Uppsala. Wikell, R., Molin, F. & Pettersson, M. 2009. The Archipelago of Eastern Middle Sweden Mesolithic Settlement in Comparison with 14 C and Shoreline Dating. Chronology and evolution within the Mesolithic of north-west Europe: proceedings of an international meeting, Brussels, May 30th-June 1st 2007. S. 417-434. Newcastle upon Tyne. 14

Administrativa och tekniska uppgifter Länsstyrelsens dnr: 43112-15432-2015 Länsstyrelsens beslutsdatum: 2015-07-02 Arkeologikonsults projektnummer: 2912 Beställare: Vallentuna kommun Typ av undersökning: arkeologisk utredning etapp 1 och 2 Utförande fältarbete: 23 25 och 28 september 2015 Län: Landskap: Kommun: Socken: Koordinatsystem: Stockholm Uppland Vallentuna Kårsta SWEREF99 TM Berörda fornlämningar: - Undersökt yta: 70 m 2 Projektledare: Fältarkeolog etapp 1: Fältarkeolog etapp 2: Rapportansvarig: Kvartsanalys: Planer och layout: Kvalitetssäkring: Fynd: åsa Berger åsa Berger fredrik Lundström och Sverker Holmqvist fredrik Lundström Roger Wikell och Mattias Pettersson ida Söderström johan Blidmo fynd har tillvaratagits och förvaras hos Arkeologikonsult i väntan på fyndfördelning 15

Bilaga 1. Gränsrösen Kontext nr Typ Längd och bredd/ diameter (m) Beskrivning 101 Gränsröse 3x1,5 Stort gränsröse. Röse på toppen av en åsrygg med nästan uteslutande kantiga och platta stenar (ca 0,1x0,2 0,4x0,6 m stora). Tre av stenarna var resta i en VNV ÖSÖ linje. Den mittersta resta stenen var drygt en m hög och de två omgivande var ca 0,5 m höga. 102 Gränsröse 0,7x0,6 Litet gränsröse. Röse bestående av fem kantiga stenar (ca 0,2x0,2 0,2x0,6 m stora). Den största stenen var rest med röd flagnad färg på toppen. 103 Gränsröse 0,8x0,8 Litet gränsröse. Röset bestod av en kantig, rest mittsten (ca 0,6x0,7x0,1) och fem rundade stenar (ca 0,2x0,3 0,3x0,4). 104 Gränsröse 0,8x0,4 Litet gränsröse. Röse bestående av två stenar (0,35 m i diameter och 0,4x0,55 m stora). Ingen av stenarna var resta. 105 Gränsröse 0,8x0,7 Litet gränsröse. Röse med fem kantiga stenar (ca 0,1x0,25 0,2x0,5 m stora). En sten var rest på halvkant med röd, flagnad färg på toppen. 106 Gränsröse 0,85x0,5 Litet gränsröse. Röse bestående av en rest kantig sten med flagnad röd färg (0,45x0,55x0,1 m) och två omgivande rundade stenar (0,3x0,4 och 0,3x0,5 m stora). 107 Gränsröse 0,7x0,55 Litet gränsröse. Röse bestående av en rest kantig sten (0,8x0,5x0,05 m) och två omgivande fyrsidiga stenar (0,2x0,4 och 0,4x0,5 m stora). 16

Bilaga 2. Provrutor Ruta nr Djup (m) Beskrivning Fyndnr 1 0,1 0,55 Ruta med skreva. förna ovanpå tunn matjord på ett sandigt, mörkt siltlager med större mängd vittrad mineral närmare botten. Närmast underlaget låg ett brunt siltlager. Underlag av berg. 2 0,2 Förna och tunn matjord på ett svart lager med grusinslag mot berghäll. - 3 0,45 Förna och tunn matjord på ett svart lager med grusinslag mot berghäll. - 4 0,15 Förna på sandig mörk silt med inslag av vittrad mineral. Underlag av berg. - 5 0,1 Förna på sandig mörk silt med inslag av vittrad mineral. Underlag av berg. - 6 - Förna och tunn matjord på ett mörkt, sandigt siltlager med mycket vittrad mineral. Underlag av berg med mineralåder. 7 0,15 Endast förnaoch tunn matjord på underlag av berg - 8 0,15 Förnalager direkt mot stenhäll. Kvartsåder med natuliga bitar kvarts liggandes ovanpå. Förmodligen frostsprängda. - 9 0,05 Förna på underlag av berg. - 10 0,05 0,45 Förna på sandig mörk silt med en retuscherad kvartsflisa och inslag av vittrad mineral. Underlag av berg. 10:7 11 0,15 Förna på sandig mörk silt med inslag av vittrad mineral. Underlag av berg. - 12 0,15 Förna på underlag av berg. - 13 0,15 Förna på tunn matjord Underlag av berg - 14 0,1 Söderläge. förna direkt mot häll. - 15 0,05 Förna på underlag av berg - 16 0,15 Förna följt av sandblandat humöst innehåll. - 17 0,13 Förna mot morän. - 18 0,05 0,25 Förna, på blekjord. Underlag av sten och morän. - 19 0,03 0,2 Förna. En skreva med gråsvart sand och inslag av vittrad mineral. Underlag av berg. - 20 0,05 0,15 Förna och skrevor med sandig, mörk silt på ett underlag av berg. - 21 0,1 Förna mot morän. - 22 0,03 Förna med underlag av berg. - 23 0,05 0,2 Förna och skrevor med sandig, mörk silt på ett underlag av berg. - 24 0,2 Förna mot morän. - 25 0,05 Förna mot underlag av berg. - 26 0,05 Förna på ett underlag av berg. - 27 0,05 0,2 Förna på tunn matjord och blekjord. Underlag av stenig morän. - 28 0,06 Grund förna på underlag av morän - 29 0,15 Förna på underlag av morän. - 30 0,05 0,2 Förna på tunn matjord och sandig, mörk silt med inslag av vittrad mineral. Underlag av berg. - 31 0,15 Sandigt lager mot berghäll. - 32 0,05 0,15 Förna på tunn matjord med mycket lite inslag av sand och vittrad mineral samt ett kvartsavlag. Underlag av berg. 32:139 33 0,2 Gräsvegetatinsskickt på underlag av lera. - 34 0,05 Förna på underlag av berg - 35 0,2 Förna på underlag av lera. - 36 0,05 Förna på underlag av berg - 37 0,05 Förna på underlag av berg. - 38 0,05 0,15 Förna på tunn matjord och mörk sandig silt med inslag av vittrad mineral. Underlag av berg. - 39 0,05 Förna och vittrad mineral på underlag av berg. - 40 0,05 0,15 Förna på tunn matjord med vittrad mineral. Underlag av berg. - 41 0,5 Tjock mossa på tunn matjord. Underlag av berg. - 42 0,1 0,15 Förna på tunn matjord. Underlag av berg. - 43 0,15 Förna på tunn, sandig matjord med vittrad mineral. Underlag av berg. - - - 17

Bilaga 2. Provrutor, forts. Ruta nr Djup (m) Beskrivning Fyndnr 44 0,05 0,1 Förna på underlag av berg. - 45 - Förna på tunn matjord. Underlag av berg. - 46 0,05 Förna på underlag av berg. - 47 0,1 Förna på tunn matjord. Underlag av berg. - 48 0,07 Förna på tunn matjord med inslag av vittrad mineral. Underlag av berg med mineralåder. - 49 0,15 Förna på tunn sandig matjord med vittrad mineral. Underlag av berg. - 50 0,05 0,1 Förna på underlag av berg. - 51 0,05 0,2 Förna på tunn matjord och sprickor med mörk, sandig silt och vittrad mineral. Underlag av berg. - 52 0,15 0,25 Förna på tunn matjord med vittrad mineral. Underlag av berg. - 53 0,1 Förna på tunn matjord. Underlag av berg. - 54 0,05 0,2 Förna på tunn matjord med vittrad mineral. Underlag av berg. - 55 0,2 Förna på matjord i skrevor. Underlag av berg. - 56 0,05 Förna på underlag av berg. - 57 0,2 0,3 Förna på tunn matjord med vittrad mineral och skrevor med brun sandig silt och mycket vittrad mineral. Underlag av berg. 58 0,05 0,15 Förna på tunn matjord med vittrad mineral. Underlag av berg. - 59 0,05 Förna på underlag av berg. - 60 0,05 Förna på underlag av berg. - 61 0,05 Förna på underlag av berg. - 62 0,05 Förna på underlag av berg. - 63 0,05 0,1 Förna på tunn matjord. Underlag av berg. - 64 0,03 0,65 Tjock mossa på tunn matjord. Underlag av berg. - 65 0,1 Förna på tunn matjord. Underlag av berg. - 66 0,05 Förna på underlag av berg. - 67 0,05 0,1 Förna på tunn matjord. Underlag av berg. - 68 0,05 0,1 Förna på tunn matjord. Underlag av berg. - 69 0,05 0,1 Förna på tunn matjord. Underlag av berg. - 70 0,1 0,15 Förna på tunn matjord med inslag av vittrad mineral. Underlag av berg med mineralåder. - - 18

Bilaga 3. Kvartsfynd Roger Wikell & Mattias Pettersson 5 cm Figur 1. Under utredningsgrävningen påträffades två kvartsföremål: en retuscherad flisa (t v, fyndnr 10:7) och ett avslag (t h, fyndnr 32:139). Ruta Fyndnr Material Kategori Antal Vikt (g) Beskrivning 10 10:7 Kvarts Retuscherad flisa 1 13,8 Naturlig flisa med grovt retuscherad kant. 32 32:139 Kvarts Avslag 1 1,0 Bipolärt avslag. 19

Rapporter från Arkeologikonsult 2015:2912