HIMMELSFÄRDSKYRKAN, HÖGANÄS HÖGANÄS 36:20 HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN ANTIKVARISK MEDVERKAN 2015 RENOVERING AV VAPENHUS M.M. RANBY TEXT & KULTURMILJÖ
Innehåll Medverkande... 2 Objekt och administrativa uppgifter... 2 Bakgrund och syfte... 2 Juridiska förutsättningar... 3 Metod... 3 Byggnadshistorik och förutsättningar... 3 Utförda åtgärder... 4 Vapenhus, kapprum, trapphus och vindfång mot norr... 4 Golvtegel... 4 Sakristia, kyrkorådsrum och intilliggande trapphus... 4 Sammanfattning, åtgärder av antikvarisk betydelse... 5
Medverkande Antikvarisk medverkan vid renovering av vapenhus m.m. i Himmelsfärdskyrkan, Höganäs, Höganäs 36:20, Höganäs kommun, Skåne län har utförts av: Brisvägen 6 263 75 Nyhamnsläge 042-344252 caroline.ranby@telia.com www.ranbytextkulturmiljo.se gm Caroline Ranby, byggnadsantikvarie, fil mag Objekt och administrativa uppgifter Objekt Socken Kommun Fastighetsbeteckning Länsstyrelsens beslut Beställare Handlingar Projektledning Entreprenör Antikvarisk medverkande Byggnadstid 2015-06-24 2015-07-10 Slutbesiktning 2015-07-10 Kyrkoantikvarisk ersättning --- Himmelsfärdskyrkan, Höganäs Höganäs Höganäs Höganäs 36:20, husnr 1A Arbetena omfattar enbart underhåll, varför länsstyrelsen 2013-03-18 meddelade per telefon att tillståndsprövning ej erfordrades Höganäs församling Wessman Byggprojekt AB (antikvarisk beskrivning) Wessman Byggprojekt AB Bröderna Bergström Byggnads AB Bakgrund och syfte Himmelsfärdskyrkan renoverades interiört 2014. I detta sammanhang diskuterades även en renovering av vapenhuset med tillhörande utrymmen (trapphus, kapprum) samt kyrkorådsrummet. Dessa utrymmen var slitna, framför allt väggarnas färg. Inledningsvis diskuterade församlingen att ändra vapenhusets färgsättning från befintlig rosaaktig nyans till en ljusare, eventuellt vit. Efter diskussioner med medverkande antikvarie samt Länsstyrelsens antikvarie beslutade man att inte ändra väggfärgen. Anledningen var att färgen sannolikt är ett medvetet val av kyrkans arkitekt och att vapenhus traditionellt är något mörkare i sitt uttryck än kyrkorummet. Tanken är att man ska träda in från vapenhusets dunkla ljus till ett upplyst kyrkorum. Det ligger således en liturgisk tanke bakom färgsättningen. Det skulle därmed vara 2
svårt att få tillstånd till en ändrad färgsättning medan en ommålning med befintlig färgnyans skulle betraktas som underhållsarbete och inte kräva någon tillståndsprövning av länsstyrelsen. Man valde slutligen att måla om med befintlig rosaaktig nyans. Eftersom tillståndsprövning inte behövdes krävde Länsstyrelsen följaktligen inte heller någon antikvarisk medverkan vid arbetena. Församlingen valde dock att anlita för antikvarisk konsultation under arbetets gång. Juridiska förutsättningar Himmelsfärdskyrkan skyddas i enlighet med Kulturmiljölagens 4 kap och omfattas av tillståndsplikt 4 kap 3. Metod Den antikvariska medverkan har bestått i deltagande vid byggmöten och slutbesiktning, samråd med församling, entreprenör och projektledare rörande material- och metodval samt dokumentation före, under och efter arbetenas genomförande. Byggnadshistorik och förutsättningar Himmelsfärdskyrkan i Höganäs uppfördes 1932-34 och stod klar för invigning Kristi Himmelfärdsdag 1934. Invigningsdagen gav kyrkan dess namn. Kyrkan ritades av professor Ivar Tengbom och ersatte en äldre kyrka, ett spinneri som ombyggts till kyrka 1854 i samband med tillkomsten av Höganäs bruksförsamling. Tengbom var professor vid Konsthögskolan, chef för Byggnadsstyrelsen, slottsarkitekt vid bl.a. Stockholms slott samt en av tidens mer välrenommerade arkitekter med projekt som Stockholms konserthus och Högalidskyrkan bakom sig. Han ansågs vara både konstnärligt och tekniskt skicklig, vilket tydligt framkommer i den välbevarade Himmelsfärdskyrkan. Denna fick en stram gestaltning, vilken för tankarna både till traditionell skånsk kyrkoarkitektur och till cistercienserordens enkelhet. Kyrkan karakteriseras av hög kvalitet och ett genomförande i enlighet med arkitektens intensioner ända ned på detaljnivå. Kyrkorummet har till största delen fått behålla sin ursprungliga gestaltning med röda tegelgolv, vitkalkade väggar och elegant formade kryssvalv. Detaljer som dörrar och listverk har bevarats. Endast orgelläktarens barriär har förändrats, vilket skedde på 1950-talet i samband med att nuvarande orgel installerades. Därtill har ett antal bänkar tagits bort i främre och bakre delen av kyrkan. Vapenhusets samt intilliggande utrymmens rosaaktiga väggfärg tros vara ursprunglig. Vapenhuset är också i övrigt, dvs. vad beträffar tak med bjälkar, dörrar och listverk bevarat i ursprungligt skick. Kyrkorådsrummet beläget ovanför sakristian har bevarade takmålningar av Gunnar Torhamn, glasmålning av Hugo Gehlin samt ursprungliga dörrar, listverk och stolsinredning. 3
Utförda åtgärder Vapenhus, kapprum, trapphus och vindfång mot norr Rengöring av tegelgolvet gjordes med stensåpa. Väggarna rengjordes och målades med Keim Soldalit 9186. Det närmast underliggande färglagret utgjordes inte av kalkfärg och var inte möjligt att kalka, vilket föranledde valet av silikatfärg. Nyans valdes efter att färgprov strukits på väggarna i samråd med antikvarie. Trapphusets väggar var i bättre skick än vapenhusets, varför de rengjordes och laserades. Ståldörren till tornets övre våningar framträdde påtagligt smutsig efter rengöring av omkringliggande trapphusväggar, varför beslöts att även dörren skulle målas i väggarnas färg. Vapenhusets trätak visade sig vara målat med limfärg. Det målades/bättringsmålades därför med limfärg lika befintlig. Bjälkarna behandlades med linolja och linoljesåpa. I vapenhuset är två bänkar av samma typ som i kyrkrummet placerade. Dessa bättringsmålades på samma sätt som kyrkrummets bänkar vid renoveringen 2014. Ottossons linoljefärg användes. Överliggarna samt gavlarnas fotparti är målade i järnoxidsvart medan övriga eklaserade ytor har grå grund, eklasyr bestående av kokt linolja, terpentin, linoljefärg samt slutligen Le tonkinois oljefernissa. Använda pigment till eklasyren är grön umbra, obränd terra, bränd umbra, verona grönjord och bensvart. I dörren till HWC sattes ett toalettlås med vridbart trycke in. Tidigare hade enbart funnits nyckel. Ett skötbord installerades på toaletten. Golvtegel Enstaka tegelstenar i golvet, främst i kyrkorummet, var nedslitna så att gropar bildats med snubbelrisk som följd. Dessa byttes mot tillvaratagna tegelstenar av samma typ. Teglet är satt i kalkbruk med mycket god vidhäftning till teglet. Huvudentréns port hänger ner något, vilket gör att norra porthalvan skrapar i tegelgolvet. Olika metoder för att åtgärda detta diskuterades. Man fann dock problemet litet, varför åtgärd ej vidtogs. Tätning av porten med fårskinn eller liknande diskuterades också. Projektledaren avrådde dock från detta med tanke på att tätning kan medföra negativa konsekvenser för den kopparklädda porten. Sakristia, kyrkorådsrum och intilliggande trapphus I sakristian och intilliggande trapphus förekom putsavfall från väggarna intill sakristians dörrar. Detta är ett återkommande problem, varför det diskuterades möjligheten att sätta bredare foder kring dörrarna än de idag befintliga smala. Frågan diskuterades med medverkande antikvarie samt Länsstyrelsens antikvarie, som menade att en bredare list målad i befintlig lists färg skulle vara 4
möjlig att sätta i de utrymmen som inte utgör kyrkorum. Förutsättningen var dock att nya lister sattes utanför befintligt listverk vilket skulle bevaras intakt. I samråd med entreprenör beslutade dock församlingen att avstå denna åtgärd och istället utfördes putslagning. Kyrkorådsrummets väggar målades med samma färg och samma nyans som vapenhuset (Keim Soldalit 9186). Nyansvalet diskuterades inte specifikt med antikvarie. Rummet var tidigare målat i en svårbestämd nyans som p.g.a. nedsmutsning snarast var gråvit. Den valda nyansen gav rummet en betydligt varmare prägel. Rummets element målade vitt. Sammanfattning, åtgärder av antikvarisk betydelse De åtgärder som utförts har varit av underhållskaraktär och har inte varit tillståndspliktiga. Antikvarie har dock följt arbetena. Ommålning och putslagning har utförts med material och metoder lika befintligt. Vapenhusets samt intilliggande utrymmens väggfärg har valts för att komma så nära den befintliga nyansen som möjligt med hänsyn tagen till att befintlig färg var nedsmutsad. Golvtegel som bytts har ersatts av gammalt tegel lika befintligt, vilket funnits i lager i kyrkan. Detta tegel är nu slut. Kyrkorådsrummets tidigare nedsmutsade gråvita väggar fick en ny nyans, samma som vapenhusets. Rummets ursprungliga väggfärg är inte klarlagd. Nyansvalet diskuterades inte med antikvarie. I övrigt har inga förändringar skett i förhållande till utseendet före renoveringen. Vapenhuset före renovering. 5
Vapenhuset före renovering sett mot ingången till kyrkorummet. Vindfånget utanför norra ingången före renovering. 6
Trapphuset intill vapenhuset före renovering. Kapprummet söder om vapenhuset före renovering. Kapprummet söder om vapenhuset med ingång till toalettavdelningen före renovering. Spricka och nedfallen puts i sakristian, dörren mellan sakristian och kyrkorummet. 7
Kyrkorådsrummet före renovering. Vapenhuset efter renovering. Väggarna målade med Keim Soldalit. 8
Vapenhusets tak efter renovering. Taket målat med limfärg, bjälkarna behandlade med linolja och linoljesåpa. Trapphuset efter rengöring och lasering av väggar. Trapphusets övre del efter rengöring. Dörren till de övre tornvåningarna mitt i bild kommer att målas in i väggens färg. 9
Kapprummet efter renovering. Kyrkorummets golv med utbytta tegelstenar. Bevattning av de nylagda stenarnas fogning pågick vid fotograferingstillfället. 10
Sakristians dörr mot kyrkorummet efter putslagning. Kyrkorådsrummet efter ommålning av väggar. 11