1 Högskoleverkets prövning av ansökan om tillstånd att utfärda examen på forskarnivå inom ett område INNEHÅLL Högskoleverkets prövningar av examenstillstånd 1 Vägledning för ansökan om tillstånd att utfärda examen på forskarnivå inom ett område 2 Bilagor till ansökan 5 Övriga bilagor 6 Bilaga A. Högskoleförordningen, examensordningen, bilaga 2 7 Bilaga B. Handledarresursernas publikationer 8 HÖGSKOLEVERKETS PRÖVNINGAR AV EXAMENSTILLSTÅND Högskoleverket ansvarar för kvalitetssäkring av högskoleutbildning genom kvalitetsutvärdering av utbildning på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå och genom att pröva ansökningar om tillstånd att utfärda examen. För att en högskola ska få utfärda en viss examen krävs att den som erbjuder utbildningen har examenstillstånd, det vill säga tillstånd att utfärda just denna examen. Det här dokumentet är en vägledning till den högskola som avser att ansöka om ett sådant tillstånd. examina får lämnas bara om utbildningen uppfyller de krav som i detta kapitel [1 kap.] ställs på utbildningen och de särskilda krav som finns i förordning [ ]. Utgångspunkt för prövningarna är de mål som regeringen har fastställt för varje examen. Målen finns i examensbeskrivningarna, i huvudsak i bilaga 2 till högskoleförordningen. Prövningarna ska således ge svar på om den planerade utbildningen ger studenterna förutsättningar att nå målen för den aktuella examen. Villkor för examenstillstånd Reglerna för vem som får utfärda examina skiljer sig åt beroende på vilken typ av högskola och vilken typ av examen som avses: Universitet har generellt tillstånd att utfärda högskoleexamen, kandidatexamen, magisterexamen, masterexamen, licentiatexamen och doktorsexamen. Högskolor med statlig huvudman har generellt tillstånd att utfärda högskoleexamen, kandidatexamen och magisterexamen. Enskilda utbildningsanordnare saknar generellt examenstillstånd. De måste alltid ansöka om examenstillstånd hos regeringen. Högskolor med statlig huvudman och enskilda utbildningsanordnare kan ansöka om tillstånd att utfärda masterexamen, licentiatexamen och doktorsexamen inom ett område. För yrkesexamina och konstnärliga examina finns inga generella tillstånd. Alla utbildningsanordnare måste ansöka om examenstillstånd. Varje sådan ansökan prövas av Högskoleverket. Vad prövar Högskoleverket? Ansökan om examenstillstånd prövas av Högskoleverket utifrån vad som föreskrivs i högskolelagen och högskoleförordningen. Av högskolelagens 1 kap, 13 framgår att: Ett tillstånd att utfärda Hur går prövningen till? Ansökan Ansökan om tillstånd att utfärda examen skickas till Högskoleverket. Enskilda utbildningsanordnare skickar ansökan till regeringen. Under förutsättning att ansökan är inkommen senast den 15 oktober har Högskoleverket ambitionen att pröva och besluta om examenstillstånd före juni månads utgång nästkommande år. Ansökan, inklusive bilagor, bör vara ett sammanhållet dokument, med en innehållsförteckning och en gemensam sidnumrering av hela dokumentet. Ansökan skickas till Högskoleverket i en digital version åtta papperskopior Den digitala versionen skickas via e-post till hsv@hsv.se. Pappersexemplaren sänds till Högskoleverket, Box 7851, 103 99 Stockholm. Externa sakkunniga För att granska ansökan anlitar Högskoleverket externa sakkunniga. De sakkunniga har till uppgift att med utgångspunkt i kraven i högskolelagen och högskoleförordningen samt de aspekter som Högskoleverket har utarbetat, granska om utbildningen ger studenterna förutsättningar att nå målen för den aktuella examen.
2 Möten med högskolan Bedömningsunderlaget utgörs av den skriftliga ansökan samt redo görelser vid möten med företrädare för den sökande högskolan. Vid dessa möten förs samtal med olika grupper inom högskolan: högskoleledning, institutionsledning eller motsvarande, lärare, studenter och/eller doktorander. Beslut om examenstillstånd Högskoleverkets ställningstagande till ansökan grundar sig på de sakkunnigas yttrande med förslag till beslut samt på de överväganden som Högskoleverket gör. Högskoleverket fattar beslut om examenstillstånd för statliga högskolor. När det gäller enskilda utbildningsanordnare överlämnas de sakkunnigas respektive Högskoleverkets yttrande till regeringen. VÄGLEDNING FÖR ANSÖKAN OM TILLSTÅND ATT UTFÄRDA EXAMEN PÅ FORSKARNIVÅ INOM ETT OMRÅDE Vad säger författningstexterna om generell examen på forskarnivå inom ett område? Högskolelagen och högskoleförordningen (HF) anger de krav som ställs på de lärosäten som utfärdar examen på forskarnivå. I högskoleförordningen heter det: Tillstånd att utfärda generella examina på forskarnivå får lämnas till andra högskolor än universitet inom ett område, om utbildningen och forskningen vid högskolan har en sådan kvalitet och omfattning att utbildning på forskar nivå inom området kan bedrivas på en hög vetenskaplig nivå och med goda utbildningsmässiga förutsättningar i övrigt. (HF 6 kap. 5 c ) Vad är ett område? Ett område kan beskrivas som ett avgränsat kunskapsfält. Området kan rymma ett eller flera ämnen för utbildning på forskarnivå (forskarutbildningsämnen). Högskolan anger i sin ansökan hur området ska avgränsas och vilken eller vilka utbildningar som leder till examen på forskarnivå (forskarutbildningar) som initialt ska ges inom området. Vad ett område för examenstillstånd kan omfatta kommer således att variera från fall till fall. Det behöver inte sam manfalla med ett område för masterexamen som redan finns vid lärosätet. Vad innefattas i examenstillståndet? Examenstillståndet innebär att högskolan inom det område som tillståndet gäller får rätt att fatta sådana beslut som högskoleförordningen tillskriver lärosäten med examenstillstånd på forskarnivå. Häri ingår att anordna och avveckla fors karutbildningar, anta till utbildning på forskarnivå, fastställa allmänna och individu ella studieplaner osv. Inom ramen för examenstillståndet får högskolan således utfärda doktors- och licentiatexamen i de forskarutbildningsämnen som den har inrättat. I enlighet med 6 kap. 5 b högskoleförordningen (1993:100) lämnar Högskoleverket även tillstånd att utfärda masterexamen inom samma område. Högskolan behöver inte lämna in en förnyad ansökan till Högskoleverket om man ändrar en forskarutbildnings uppläggning eller inne håll. Detta gäller också inför inrättande av nya forskarutbildningsämnen, så länge dessa ryms inom det beviljade tillståndet. Ansökan I ansökan anger högskolan inom vilket område den önskar bedriva forskarut bildning. Vidare anges i vilket eller vilka ämnen för utbildning på forskarnivå (forskarutbildningsämnen) som utbildning initialt kommer att anordnas. Det sökta examenstillståndet och därmed prövningen gäller området som helhet, och inte de enskilda forskarutbildningar som ryms inom området. Högsko lans planer för de enskilda forskarutbildningarna syftar till att ge underlag för en bedömning av hur högskolan avser att konkret hantera det sökta exa menstillståndet. Ytterst gäller prövningen på vilka sätt högskolan säkerställer att doktoran derna når utbildningens examensmål. Examensordningen (se bilaga A) slår fast att doktoranderna efter genomgången utbildning ska ha nått både bred kunskap inom forskningsfältet och djup specialistkunskap inom en avgränsad del. De ska ha förmåga till vetenskaplig analys och till ett kritiskt och kreativt tänkande. De ska vara förberedda för fortsatt forskning och för att arbeta i andra kvalificerade yrkessammanhang. En förutsättning för att doktoranderna kommer att nå examensmålen är att forskarutbildningen håller hög kvalitet. Högskoleverket prövar förutsätt ningarna för att bedriva forskarutbildning med hög kvalitet inom det område som högskolan angivit i sin ansökan. Det sker genom att följande aspekter behandlas: område för examenstillstånd, forskar utbildningsmiljö, handledarresurser, kvalitetssäkring samt ekonomi. Vidare önskas en redogö relse för hur högskolelagens krav på jämställdhet kommer att tillgodoses inom forskarutbildningen. Slutligen bör ansökan visa att högskolan har förutsätt ningar inte bara att etablera en forskarutbildning, utan också att bedriva den på längre sikt med bibehållen kvalitet. De vägledande frågorna under rubriken Högskoleverkets aspekter och kriterier är avsedda att fungera som ett stöd i högskolans arbete med ansökan. Frågorna är alltså inte avsedda att besvaras med ett enkelt ja eller nej, utan syftar till att högskolan ska argumentera för hur den avser att organisera forskarutbildning inom det angivna området. Ansökan kommer att underställas bedömning och ligga till grund för myndighetsbeslut. Det är därför viktigt att begrepp inom såväl det aktuella forskningsfältet som i lag och förordning tillämpas korrekt och konsekvent i ansökan. Bedömningen underlättas vidare av att ansökan följer dispositionen under rubriken Högskoleverkets aspekter och kriterier.
3 Högskoleverkets aspekter och kriterier vid prövning av ansökan om tillstånd att utfärda examen på forskarnivå inom ett område Högskoleverket prövar högskolans ansökan om tillstånd att utfärda examen på forskarnivå utifrån vad som föreskrivs i högskolelagen och högskoleförordningen. De sakkunniga som Högskoleverket anlitar granskar kvaliteten inom området för examenstillstånd utifrån fem aspekter som utgör tolkningar av högskolelagen och högskoleförordningen. För beviljande av en ansökan krävs att samtliga aspekter bedöms som tillfredställande. 1. Område för examenstillstånd Områdets omfattning och avgränsning är rimlig och ändamålsenlig. Området är en del av högskolans profilering. Utbildningen på grundnivå och avancerad nivå inom området är av sådan kvalitet och omfattning att forskarutbildning kan bedrivas på en hög vetenskaplig nivå. Forskningen inom området är av sådan kvalitet och omfattning att forskarutbildning kan bedrivas på en hög vetenskaplig nivå. Området utgör en trovärdig vetenskaplig helhet, där delarna stödjer helheten och varandra. Ange benämning på det område inom vilket utbildning på forskarnivå kommer att bedrivas. Ange i vilket eller vilka forskarutbildningsämnen som högskolan till att börja med kommer att anordna utbildning. Beskriv områdets omfattning och argumentera för dess avgränsning. Beskriv områdets möjligheter till utveckling. Beskriv på vilka sätt området är en del av högskolans profilering. Enligt högskoleförordningen förutsätter ett examenstillstånd på forskarnivå att utbildningen och forskningen vid högskolan har en sådan kvalitet och omfattning att forskarutbildning kan bedrivas på hög vetenskaplig nivå. Hur förhåller sig området till högskolans utbildningar på grundnivå och avancerad nivå? Hur förhåller sig området till den forskning som bedrivs vid högskolan? Hur bidrar området till högskolans samverkan med det omgivande samhället? I prövningen granskas huruvida området utgör en trovärdig vetenskaplig helhet, där delarna stödjer helheten och varandra. Beskriv den innehållsliga relationen mellan området och de ingående forskarutbildningsämnen högskolan inledningsvis avser att inrätta. På vilka sätt kommer forskarutbildningsämnena att stödja varandra? Hur uppnås synergieffekter för dem? I de fall där området rymmer endast ett forskarut-bildningsämne: hur kommer dess olika inriktningar att stödja varandra och helheten? I området kan rymmas fler ämnen som ännu inte anses vara mogna att inrätta forskarutbildning i. Ange i förekommande fall dessa och på vilket sätt de kommer att bidra till områdets utveckling. 2. Forskarutbildningsmiljö Doktoranderna kommer att arbeta i en levande akademisk miljö. Doktoranderna kommer att arbeta i en god studiesocial miljö. Under rubriken Område för examenstillstånd poängteras att området bör utgöra en trovärdig vetenskaplig helhet, där delarna stödjer helheten och varandra. Under denna rubrik (Forskarutbildningsmiljö) bör högskolan redogöra för hur detta helhetstänkande på ett konkret sätt präglar utformningen av forskarutbildningen inom området. En förutsättning för en levande akademisk miljö är att den rymmer tillräckligt många lärare och forskare. Vidare krävs att forskarna har reella möjligheter att bedriva forskning. Publicerar forskarna inom området sina resultat med den periodicitet och i de sammanhang som är vedertagna inom det aktuella kunskapsfältet? Beskriv forskningens inriktning och miljöns vetenskapliga bredd. Sker sampublicering eller drivs gemensamma forskningsprojekt med företrädare för olika ämnen inom det sökta området? Sker andra former av forskningssamarbete mellan företrädare för olika ämnen inom det sökta området? Beskriv hur forskningen inom området kommer att bidra till en forskarutbildning av hög kvalitet. Hur får doktoranderna tillgång till forskarnas arbete och vetenskapliga kontakter? Inte bara samspelet mellan forskare och doktorander utan också doktoranderna emellan är viktigt för forskarutbildningens kvalitet. En kreativ miljö förutsätter att tillräckligt många doktorander finns på plats. Ett riktmärke kan vara minst 15 doktorander. Redogör för den planerade rekryteringen av doktorander. Förklara hur högskolan kommer att ge förutsättningar för samspel genom seminarier, kurser, konferenser etc. Hur kommer en balans nås mellan krav på fysisk närvaro och andra former för kommunikation, till exempel webbaserad samverkan eller inom forskarskolor? Hur säkerställs att doktorander som är verksamma på deltid hos andra arbetsgivare integreras i den akademiska miljön? Hur kommer högskolan att verka för att doktoranderna deltar i internationella konferenser och publicerar sig i internationella tidskrifter? Hur kommer de att uppmuntras till att skapa egna vetenskapliga nätverk, nationellt och internationellt? Hur säkerställer högskolan att doktoranderna kommer att arbeta i en god studiesocial miljö? Hur kommer högskolan verka för att jämställdhet iakttas och främjas i den studiesociala miljön? I de fall doktorander redan är verksamma i miljön, hur arbetar högskolan i nuläget med ovanstående frågor om samspel och studiesocial miljö? Redogör för den tänkta uppläggningen av utbildningen (kurser, seminarier, konferenser, tänkt publicering, deltagande i seniora forskares projekt, handledningstid, fördelning av poäng mellan kurser och avhandlingsdel osv.) och för hur den kommer att verka för att högskoleförordningens mål för utbildningen uppnås (se bilaga A)? Sammanfattningsvis ska doktoranderna efter genomgången forskarutbildning ha nått både bred kunskap inom forskningsfältet och djup specialistkunskap inom en avgränsad del. Hur tryggar högskolan att forskarutbildningen bedrivs i en akademisk miljö som tillgodoser kraven på såväl vetenskaplig bredd som vetenskapligt djup?
4 3. Handledarresurser Handledarresurserna är av erforderlig kvalitet och omfattning. Handledarresurserna garanterar att doktoranderna får handledning av god kvalitet och i erforderlig omfattning. Det bör finnas tillräckligt många lärare som kan vara huvudhandledare inom området initialt (dessa redovisas i tabell 1). Till detta kan komma andra disputerade lärare och forskare som kan fungera som bihandledare (dessa redovisas i tabell 2). Tillika bör tillräckligt många möjliga huvudhandledare finnas i varje forskarutbildningsämne som högskolan inledningsvis avser att inrätta. En förutsättning för utbildningens kvalitet är att tillgången på handledning präglas av stabilitet och kontinuitet. Beskriv hur högskolan ser på stabiliteten och kontinuiteten i de anförda handledarresurserna. Beskriv också högskolans strategi för långsiktig handledarförsörjning, t.ex. om doktoranden behöver byta handledare. Handledarna bör ha erfarenhet av doktorandhandledning, pedagogisk kompetens (t.ex. genom handledarutbildning) och erfarenhet av samarbete med andra lärare, såväl inom den egna högskolan som utanför. Hur kommer högskolan att uppfylla de krav som kan ställas på en god handledning? 4. Kvalitetssäkring Högskolans kvalitetsarbete kommer att säkerställa hög kvalitet i forskarutbildningen. Syftet med högskolans kvalitetsarbete är att säkerställa forskarutbildningens kvalitet, det vill säga att säkra att doktoranderna i slutet av sina utbildningar uppnår målen med utbildningen som de beskrivs i högskolelagen och högskoleförordningen, och doktorandernas rättssäkerhet. Från årsskiftet 2011 har svenska lärosäten större frihet än tidigare att själva utforma sin organisation och därmed också formerna för kvalitetsarbete. Beskriv hur ansvaret för forskarutbildningen kommer att organiseras inom högskolan och relatera denna beskrivning till den organisationsskiss som biläggs ansökan. Det gäller exempelvis anordnande och avvecklande av forskarutbildningar, antagning av doktorander samt hur den allmänna studieplanen och doktorandernas individuella studieplaner kommer att användas för att säkra att doktoranderna når utbildningens mål. 5. Ekonomi Högskolan kommer att ha tillräcklig och uthållig finansiering för forskarutbildning inom området. En stabil forskarutbildning förutsätter en finansiering som är tryggad över en längre period. Detta krav gäller finansiering såväl av kurser och handledning som av doktoranders studiefinansiering. Forskarutbildningens ekonomi bör göra det möjligt att anta nya doktorander med jämna mellanrum. Hur kommer högskolan att trygga en långsiktig finansiering av forskarutbildning inom området?
5 BILAGOR TILL ANSÖKAN Tabell I. Handledarresurser inom området I tabellen anges möjliga handledare inom området. I de fall handledarna kom mer att handleda inom forskarutbildningar som högskolan avser att anordna initialt, noteras detta i de två kolumnerna till höger. Tabellen bör kommenteras i löpande text. Ange förestående pen sionsavgångar och pågående nyrekryteringar. Tabellen har illustrerats med exempel. Handledare inom området innevarande läsår. Namn Anställning Anställ ningsform (tillsvidare anställning eller tids begränsad anställning*) NN Professor Tidsbe gränsad anställning t.o.m. 120630 Osv. Akademisk titel och inrikt ning Professor (finansiell ekonomi) Lektor Tillsvidare anställning Docent (statsvetenskap) Forskare Tidsbe gränsad anställning t.o.m. 130630 Docent (national-ekonomi) Anställning ens omfatt ning (procent) vid den sökande hög skolan Planerad tjänstgöring av heltid (procent) i forskarutbild ning inom området Kommer att handleda i forskarutbildnings ämnet X, vari utbildning kom mer att anordnas initialt 30 30 Forskarutbildningsämne X 100 50 Forskarutbildningsämne Y 100 * I de fall anställningen är tidsbegränsad, ange tidpunkt för anställningens upphörande. Tabell II. Övriga disputerade lärare och forskare inom området. Tabellen bör kommenteras i löpande text. Ange förestående pensionsavgångar och pågående nyrekryteringar. Tabellen har illustrerats med exempel. Övriga disputerade lärare och forskare inom området Namn Anställning Akademisk titel och Anställningens om fattning (procent) Tjänstgöring av heltid inom inriktning vid den sökande högskolan området (procent) NN Adjunkt Fil. dr (org.teori) 100 50 Forskare Fil. dr (statskunskap) 100 100 Osv Frågorna nedan besvaras av högskolor som vid ansökningstillfället finansierar doktorander som är antagna vid annat lärosäte. Tabell III. Examina på forskarnivå i för ansökan relevanta forskarutbildningsämnen avlagda av doktorander som finansierats av högskolan. Antal licentiatexamina inom forskarutbildningsämne X* Antal doktorsexamina inom forskarutbildningsämne X* Antal licentiatexamina inom forskarutbildningsämne Y* Antal doktorsexamina inom forskarutbildningsämne Y* Osv. *Avser de examina där doktoranden haft sin studiefinansiering från den högskola som söker examenstill stånd vid tiden för examen. 2006 2007 2008 2009 2010
6 Tabell IV. Antal doktorander i relevanta forskarutbildningsämnen som innevarande läsår finansieras av högskolan Tabellen har illustrerats med exempel. Forskarut- Högskola där Försörjningsform* samt omfattning vid Aktivitetsgrad i forskarutbildningen År för antagning bildningsämne doktoranden är antagen den sökande högskolan (procent) (procent) Doktorand 1** X Lunds universitet Doktorandanställ ning, 100 procent 80 2007 Doktorand 2** X Göteborgs universitet Adjunkt, 100 procent 50 2008 Doktorand 3** Y Lunds universitet Forskningsassistent, 100 procent 50 2009 Osv * Med försörjningsform avses dels olika former av anställningar, dels utbildningsbidrag och stipendier. ** Aktiva forskarstuderande inom området för examenstillstånd som finansieras av högskolan. ÖVRIGA BILAGOR Högskolans utbildnings- och forskningsstrategi. En skiss över högskolans organisation. Allmänna studieplaner för planerade forskarutbildningar. Avtal med andra högskolor gällande forskarutbildning (i förekommande fall). CV för möjliga handledare (tabell 1). Här ingår uppgifter om födelseår, examina (disciplin/ämnesområden), docentkompetens, tidigare anställningar, relevanta postdoktorsvistelser, handledarerfarenhet samt om andra akademiska uppdrag inom och utanför högskolan. Här ingår också uppgifter om samverkan med det omgivande samhället. Kompletta publikationsförteckningar samt underlag för bibliometrisk undersökning i enlighet med bilaga B för möjliga huvudhandledare 10 år bakåt (tabell 1). CV för övriga disputerade lärare och forskare (tabell 2). Här ingår uppgifter om födelseår, examina (disciplin/ämnesområden), docentkompetens, tidigare anställningar, relevanta postdoktorsvistelser, handledarerfarenhet samt om andra akademiska uppdrag inom och utanför högskolan. Här ingår också uppgifter om samverkan med det omgivande samhället. Kompletta publikationsförteckningar för övriga disputerade lärare och forskare 10 år bakåt (tabell 2). Förteckning över doktorsavhandlingar och licentiatavhandlingar framlagda i relevanta forskarutbildningsämnen de senaste fem åren (av doktorander anknutna till högskolan). Budget för forskarutbildning inom området för fyra år framåt (prognoser för intäkter och utgifter).
7 BILAGA A. HÖGSKOLEFÖRORDNINGEN, EXAMENSORDNINGEN, BILAGA 2 Examina på forskarnivå Doktorsexamen Omfattning Doktorsexamen uppnås efter att doktoranden fullgjort en utbildning om 240 högskolepoäng inom ett ämne för utbildning på forskarnivå. Mål Kunskap och förståelse För doktorsexamen ska doktoranden visa brett kunnande inom och en systematisk förståelse av forskningsom rådet samt djup och aktuell specialistkunskap inom en avgränsad del av forskningsområdet, och visa förtrogenhet med vetenskaplig metodik i allmänhet och med det spe cifika forskningsområdets metoder i synnerhet. Färdighet och förmåga För doktorsexamen ska doktoranden visa förmåga till vetenskaplig analys och syntes samt till självständig kri tisk granskning och bedömning av nya och komplexa företeelser, fråge ställningar och situationer, visa förmåga att kritiskt, självständigt, kreativt och med vetenskaplig nog grannhet identifiera och formulera frågeställningar samt att planera och med adekvata metoder bedriva forskning och andra kvalificerade uppgif ter inom givna tidsramar och att granska och värdera sådant arbete, med en avhandling visa sin förmåga att genom egen forskning väsentligt bidra till kunskapsutvecklingen, visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt med auktoritet presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt, visa förmåga att identifiera behov av ytterligare kunskap, och visa förutsättningar för att såväl inom forskning och utbildning som i andra kvalificerade professionella sammanhang bidra till samhällets utveckling och stödja andras lärande. Värderingsförmåga och förhållningssätt För doktorsexamen ska doktoranden visa intellektuell självständighet och vetenskaplig redlighet samt förmåga att göra forskningsetiska bedömningar, och visa fördjupad insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används. Vetenskaplig avhandling (doktorsavhandling) För doktorsexamen ska doktoranden ha fått en vetenskaplig avhandling (doktorsavhandling) om minst 120 högskolepoäng godkänd. Övrigt För doktorsexamen med en viss inriktning ska också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examens beskrivning.
8 BILAGA B. HANDLEDARRESURSERNAS PUBLIKATIONER För samtliga handledare som finns upptagna i tabell 1 (se rubriken Tabeller ovan) bifogas publikationsförteckningar för åren 2001 2011. Som grund för den bibliometriska analys som ingår i prövningen ska även följande redovisas. 1. Resultatet av identifiering av publikationer som återfinns i Web of Science för varje handledare i tabell 1 enligt separat anvisning nedan. I analysen kommer det s.k. UT-numren för publikationerna som ingår i resultatfilen att användas. 2. En sammanställning i form av en tabell över handledarnas samtliga publikationer, se exempel nedan. Sammanställningen ska göras utifrån följande kategorier för publikationer för åren 2002 2012. a) Refereegranskade vetenskapliga tidskriftsartiklar med publiceringsår 2002 2011. b) Refereegranskade vetenskapliga tidskriftsartiklar med publiceringsår 2012. c) Konferensbidrag med publiceringsår 2002 2011. d) Konferensbidrag med publiceringsår 2012. e) Uppsatser skrivna vid universitet/högskola, ej doktorsavhandlingar. f) Artiklar ej refereegranskade. g) Bokredaktörskap om handledarresursen även författat kapitel i boken redovisas dessa separat. Se punkt (h). h) Bokkapitel flera kapitel i samma bok räknas var för sig. i) Böcker som inte innefattas av punkterna (g) och (h). j) Rapporter till exempel SOU. k) Patent patentnummer. För varje publikation under punkt 2 ovan gäller följande: Om en handledare samarbetat med en eller flera personer som vid ansökningstillfället är listad som handledare enligt tabell 1 delas publikationen lika mellan dessa personer. Det vill säga om tre handledare är medförfattare på t.ex. ett konferensbidrag tillskrivs var och en 1/3 av denna publikation. Tabell B. Sammanställning över områdets publikationer 2002 2012 utifrån publikationslistor bifogade till ansökan. Då flera handledare medverkat till en av områdets publikationer har denna delats upp mellan dem. Refereegranskade tidskriftsartiklar Konferensbidrag Uppsatser Artiklar Bokredaktör Bokkapitel Böcker Rapporter Patent Recensioner Övrigt 2002 2011 2012 2002 2011 2012 Området totalt 220 4 0 0 0 2 8 38 5 52 0 0 0 Efternamn Förnamn Andersson Andrea 11 2 1 Bengtsson Bengt 6 Carlsson Carina 9 2 5 16 Davidsson David 6 1 Eriksson Erika 44,5 Fredriksson Fredrik 5,5 Gustafsson Gunvor 9 0,5 2 4 2 Ho Ho 4 1 3 Osv.
9 REDOVISNING AV BIBLIOGRAFISK INFORMATION FÖR PUBLIKATIONER I WEB OF SCIENCE Sökning och redovisning görs lämpligen av bibliotekspersonal. För varje handledare redovisas resultatet av sökningen enligt denna anvisning. För den bibliometriska analysen kommer sedan det s.k. UT-numret att användas. Sökning i ISI Web of Science Här nedan följer en enkel instruktion hur man kan söka fram publikationer och få ut en fil ur databasen ISI Web of Science via länk: http://www.isiknowledge.com eller logga in via universitetets eller högskolans bibliotekstjänst. Tjänsten kräver att högskolan har avtal med ISI (vilket de flesta har), kontakta bibliotekspersonalen vid ditt lärosäte om du har problem att komma åt systemet. Steg 1. Välj databas Web of Science och sök enklast efter handledarens namn enligt exempel i bilden ovan (Efternamn och initialer för förnamn). Om man har ett relativt vanligt namn så kan man även förfina sökningen med t.ex. Adress.
10 Steg 2. I bilden ovan kan du se resultatet från sökningen, samt hur många gånger artiklarna har blivit citerade (Times Cited). Gå igenom listan och markera vilka artiklar som är dina i checkrutan. Innan du byter till nästa sida, för att se fler artiklar i sökningen, klicka på Add to Marked List. För varje gång du går byter sida (Page 1 of #N ) i sökningen eller gör en ny sökning, måste du klicka på Add to Marked List för att få med valda artiklar ur databasen.
11 Steg 3. När du klickat på Add to Marked List kommer du se en liten markering under varje check-ruta som indikerar att artikeln är vald (se bilden ovan). Om systemet inte har funnit alla artiklar i den första sökningen, gå till tillbaka och börja om från steg 1 och försök med ett annat sökalternativ, t.ex. Titel, Tidskrift, År, etc. När du hittat alla artiklar och lagt till dem i din lista är det dags att ta ut en fil med all information från systemet.
12 Steg 4. Se bilden ovan. I menyn uppe till höger på sidan finns en länk till dina markerade artiklar Marked List (#). Klicka på den för att komma till den slutliga listan.
13 Steg 5. Här visas igen de artiklar som du identifierat, samt val för att skapa output-fil. Se till att använda Default-alternativen i Step 1, dvs. se till att: Author(s) / Editor(s), ISSN/ISBN, Title, Source, Conference info, är markerade (enligt bild ovan). Step 2. Ändra och Välj: Plain Text som output-typ. Klicka på Save to File.
14 Steg 6. Spara filen till din hårddisk och ändra filnamnen till handledarens namn och år. Exempel AugustssonAndreas2009.txt. Steg 7. Dessa resultatfiler sammanställs och bilägges ansökan.
15 Alternativ sökning via Author Finder Man kan även använda verktyget Author Finder för att söka artiklar av en viss författare. I Databasen Web of Science, klicka på länken för att komma till Author Finder-guiden. Följ sedan guiden genom att fylla i efternamn, initialer, ämnesområden (Subject Category) och adresser (Institution Name Abbreviations).