Ämnesprov, läsår 2013/2014 Fysik Delprov A Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds av Skolverket omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds av Skolverket t.o.m. 2017-06-30. 1
Provbetyget sammanfattar de kunskaper du visat i det nationella provet. Terminsbetyget behöver inte vara detsamma som provbetyget eftersom det grundar sig på alla kunskaper du visat i ämnet 2 3
1 Transporter Inför ett skolarbete om Transport och Miljö ska Kim, Fia och Nils ta reda på mer om transporter av frukt. De är intresserade av hur apelsiner från Italien kommer till Sverige. Transporten kan ske med tåg, båt, lastbil eller flyg. Eleverna vill kunna ta a) Din uppgift är att välja tre frågor. Frågorna ska hjälpa eleverna att kunna ta ställning till hur apelsinerna ska transporteras. Tänk på att du ska kunna få information om hur de olika transportsätten påverkar både miljö och försäljning. ställning till vilket av transportsätten som ska väljas. De behöver tänka på att transporten av apelsinerna ska påverka miljön så lite som möjligt, samtidigt som det ska löna sig att sälja apelsinerna. Jag väljer följande tre frågor: b) Motivera varför just de här frågorna är viktiga att ställa för att kunna ta ställning. Tänk på att: använda dina NO-kunskaper du inte ska besvara frågorna. Eleverna får möjlighet att ställa högst tre frågor till den som är ansvarig för importen på Fruktbolaget. Eleverna diskuterar vilka frågor de ska ställa. Här är deras förslag på frågor. Läs igenom frågorna noga. Nils 1. Vilket transportsätt ger minst farliga utsläpp? 2. Vilket transportsätt är långsammast? 3. Vilket transportsätt är dyrast? 4. Hur mycket apelsiner säljs i Sverige varje år? Fia 5. Hur mycket farliga utsläpp ger varje transportsätt räknat per låda apelsiner? 7. Hur länge håller sig apelsinerna när de transporteras? 8. Vilket sätt är vanligast att transportera apelsiner på? 9. Hur mycket av apelsinerna går att sälja efter att ha transporterats med de olika transportsätten? Kim 6. Vad kostar det att transportera en låda apelsiner med de olika transportsätten? 4 5
2 Solsystemet Hur är universum uppbyggt? Människor har i alla tider velat förstå hur rymden och vårt solsystem är uppbyggt. Vårt sätt att beskriva solsystemet påverkas av teknik, religion, kultur och vetenskap. Läs noga igenom informationen i källorna och sök efter källor som handlar om teknik, religion och kultur. Del 1 Din uppgift är att välja ut vilka källor som Tänk på att det kan finnas källor som inte handlar om hur teknik kan påverka berättar om påverkan från teknik, kultur beskrivningen av solsystemet och vilka och religion. källor som handlar om hur religion och kultur kan påverka. a) Vilka källor kan berätta om hur teknik påverkar beskrivningen av solsystemet? Jag väljer källorna: Källa 1: Med hjälp av satelliter kan människor få en annan bild av jorden och de andra planeterna i solsystemet. Källa 2: Dvärgplaneten Pluto har en måne som heter Charon. Den är nästan lika stor som Pluto. Källa 3: Förr trodde hinduerna att jorden var en skiva som hölls uppe av fyra elefanter. Elefanterna stod på ryggen av en jättesköldpadda som lugnt simmade omkring i en stor sjö. Källa 4: Jorden snurrar kring en axel genom nord- och sydpolen. Den snurrar med hastigheten ett varv per dygn. Källa 5: Kaldéerna var ett folk som levde mellan floderna Eufrat och Tigris för 2600 år sedan. De trodde att jorden var omgiven av ett stort hav. Över jord och hav fanns en kupol (som en ostkupa ungefär) som stjärnorna var fästade på. Kupolen vilade på väggar som gick ner i havet. Källa 8: Enligt ett nutida naturvetenskapligt sätt att se på världen är solen i centrum av solsystemet. Runt solen rör sig jorden och de andra sju planeterna i cirkelformade banor. Källa 9: Det är vinter på den delen av jordklotet som lutar bort från solen. Källa 10: När stjärnkikaren uppfanns i början av 1600-talet kunde forskarna studera stjärnhimlen och upptäcka sådant som gjorde att man fick en annan syn på hur solsystemet var uppbyggt. Det verkade allt mer otroligt att jorden var solsystemets centrum. Källa 11: Kyrkan har en grundtanke om att en gud skapat jorden. Detta ledde till att man länge behöll idén om att jorden var centrum i världen (en så kallad geocentrisk modell). b) Vilka källor kan berätta om hur religion och kultur påverkar beskrivningen av solsystemet? Jag väljer källorna: Del 2 Utgå ifrån dina val av källor i del 1 när du gör uppgifterna nedan. Tänk på att använda informationen i källorna. Motivera varför du har valt källorna till a (teknik) i del 1: Motivera varför du har valt källorna till b (religion/kultur) i del 1: Beskriv hur teknik och religion/kultur kan påverka varandra. Använd informationen i källorna. Källa 6: På planeten Merkurius är det en temperaturskillnad på 1000 grader mellan dag och natt. Källa 7: Solen är en miljon gånger större än jorden. 6 7
3 Moln I en skola arbetar man med väder. En av eleverna får en text om moln av sin lärare. Eleven ska använda texten för att kunna rita en bild/bildserie som förklarar hur molnen ändras en sommardag. Bilden kommer att förstoras och hängas upp på väggen i klassrummet så att alla kan titta, läsa och förstå. Läs igenom texten som eleven fick av sin lärare. Här är pappret du ska använda. Du får lägga pappret på vilket håll du vill. Har du märkt att det blir mycket varmare i sanden än i gräset på badstranden en varm sommardag? Det här gör att luften närmast sanden också värms upp. Det spelar kanske inte så stor roll just på stranden, men när marken över stora områden värms upp olika mycket, så påverkar det vädret. Den varmaste luften stiger uppåt som stora luftbubblor. När den svalnar högre upp blir det först stackmoln eller, som de också kallas, cumulus. Du ser dem ofta varma sommareftermiddagar. De har en platt undersida, men är bulliga uppåt och åt sidorna. Det är de stora luftbubblorna som gör dem bulliga. Stackmolnen ser vita ut för att solen lyser på dem. De kallas också för vackertväder-moln, eftersom de uppstår när det är vackert väder på sommaren. Men ibland fortsätter de att växa till mörka, mäktiga regnmoln. Då kallas de för bymoln, åskmoln eller cumulonimbus. När solen går ner sjunker de ihop och plattas ut. De blir valkmoln eller stratocumulus. Sådana moln kan du ibland se vid solnedgången på sommaren. Från: Upptäck väder och klimat av Pär Holmgren Din uppgift är att ge ett förslag på hur man kan rita en tydlig bild/bildserie av hur molnen förändras en sommardag. Du ska också ha med korta texter (till exempel rubrik och/eller bildtext). Använd informationen i texten. Tänk på att: alla sorters moln ska finnas med bilderna ska vara enkla och tydliga (de behöver inte vara fina) visa molnens förändring under en dag rubrik och bildtext ska hjälpa till att förklara bilden. 8 9
10 11
Skolverket Institutionen för didaktik och pedagogisk profession Sektionen för lärande och miljö Fakulteten för lärande och samhälle 12