Småland och öarna en översikt

Småland och öarna en översikt

Tre regioner (NUTS 1) Åtta regioner (NUTS 2) 21 län (NUTS 3)

Strukturomvandling Konjunkturellt eller permanent? Förnyelsebehov, kreativ förstörelse osv. Kan leda till regionala obalanser

Arbetsmarknaden

25 invånare per/km2 glesast i södra Sverige 34 kommuner Jönköping 33 inv/km2, Kronoberg 22, Kalmar 21, Gotland 18, Uppvidinge och Högsby 8 Jönköping 89

14 orter med över 10 000 invånare Största orter: - Jönköping 89 000 (2010) - Växjö 61 000 (2010) - Kalmar 36 000 (2010) - Visby 23 000 (2010) Koncentrering till största staden: - Gotland 40 % - Kronoberg 33 % - Jönköping 27 % - Kalmar 16 %

Förändring klimatpåverkande utsläpp 1990-2012 60,0% 40,0% 20,0% EU2020 40 % mellan 1990-2020 0,0% -20,0% -40,0% -60,0% -80,0% Energiförsörjning Industriprocesser och lösningsmedelsanvändning Transporter och arbetsmaskiner Jordbruk Avfall och avlopp Totalt Utsläppen i Småland & Öarna har minskat med - 13 %, i riket med -21 % Stora variationer mellan länen: Kronoberg -31 %, Jönköping 22 %, Kalmar 13 %, Gotland + 7 % Småland och öarna Riket

Folkmängd Andel av S&Ö Folkmängd Andel av riket Folkmängd 8 % av rikets befolkning bor i Småland och öarna 12,5 % utlandsfödda (riket 15,9 %) 2500000 2000000 1500000 1000000 500000 0 25,0% 20,0% 15,0% 10,0% 5,0% 0,0% Folkmängd 2014 Andel av riket 400000 350000 300000 250000 200000 150000 100000 50000 45,0% 40,0% 35,0% 30,0% 25,0% 20,0% 15,0% 10,0% 5,0% Lägre andel kvinnor i Smålandslänen jämfört med Gotland Traditionellt och otraditionellt genuskontrakt 0 06 08 Kalmar Jönköpings län län Folkmängd 07 Kronobergs län 09 Gotlands län Andel av S&Ö 0,0% Högst andel utlandsfödda i Kronobergs län (15,6 %), lägst i Gotlands län (5,1 %).

Befolkningsutveckling 1990-2014 140 135 130 125 120 115 110 105 100 95 90 Mellersta Norrland Norra Mellansverige Riket Småland och öarna Sydsverige Västsverige Östra Mellansverige Övre Norrland Stockholm Storstadsregionerna står för en överväldigande del av befolkningstillväxten Småland och öarna har ökat med drygt 3 % (32 000 invånare) 13 års befolkningstillväxt Stigande ökningstakt under de senaste åren 2014 var rekord! + 6 800

1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Befolkningsutveckling 1990-2014 108 106 104 102 100 98 96 94 92 90 Kalmar län har haft en svag befolkningsutveckling I Kronobergs- och Jönköpings län +~6 % Rekord för Smålandslänen under de senaste åren 06 Jönköpings län 07 Kronobergs län 08 Kalmar län 09 Gotlands län

Mellan 1990-2014 har 10 kommuner inom regionen haft en befolkningstillväxt 88 % av tillväxten har skett i kommunerna Jönköping, Växjö och Kalmar Mellan 2000-2014 har 14 kommuner haft en tillväxt Störst minskning har skett i Gislaved, Västervik, Hultsfred, Tingsryd och Emmaboda En tredjedel av orterna (243) har haft en tillväxt 2000-2010 Större orter medför en spridningseffekt till omlandet

Befolkningsutvecklingens komponenter 10000 8000 6000 4000 2000 0-2000 -4000-6000 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Utrikes flyttnetto Inrikes flyttnetto Födelsenetto Totalt

0 år 4 år 8 år 12 år 16 år 20 år 24 år 28 år 32 år 36 år 40 år 44 år 48 år 52 år 56 år 60 år 64 år 68 år 72 år 76 år 80 år 84 år 88 år 92 år 96 år 100+ år 2000 Flyttningar efter ålder, genomsnitt senaste femårsperioden 18-30 åringar de mest aktiva flyttarna 1500 1000 500 0-500 -1000 Netto Inflyttare Utflyttare De yngre flyttar primärt till större orter Fler kvinnor än män Begränsad återvändnings-frekvens Utlandsfödda tenderar att söka sig till städer Kvarstannare, Flyttare osv.

100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Åldersstrukturer Hög andel äldre jämfört med storstadsregionerna Antalet äldre i S&Ö har ökat med 31 000 personer 2000-2014 (18,9 % - 22 %) Störst ökning i Kalmar och Gotland (4 respektive 6 procentenheter, i Kronoberg och Jönköping drygt 2) 0-19 20-64 65+ Ojämn åldersstruktur mellan kommunerna Minskar tillgång till kompetens, förnyelseförmåga, skattekraft osv ond cirkel! 35 30 25 20 15 10 5 0 0643 Habo 0780 Växjö 0680 Jönköping 0617 Gnosjö 0880 Kalmar 0665 Vaggeryd 0662 Gislaved 0683 Värnamo 0765 Älmhult 0764 Alvesta 0682 Nässjö 0604 Aneby 0642 Mullsjö 0781 Ljungby 0684 Sävsjö 0685 Vetlanda 0761 Lessebo 0882 Oskarshamn 0980 Gotland 0687 Tranås 0686 Eksjö 0760 Uppvidinge 0884 Vimmerby 0881 Nybro 0861 Mönsterås 0840 Mörbylånga 0821 Högsby 0767 Markaryd 0860 Hultsfred 0862 Emmaboda 0883 Västervik 0834 Torsås 0763 Tingsryd 0885 Borgholm Andel 65 + Genomsnitt Småland och öarna

Branschstruktur 2013 100 90 80 70 60 Stora könsskillnader inom branscher Högt industriberoende 50 40 30 20 Stora skillnader mellan Gotland och Smålandslänen 10 0 Jord- och skogsbruk Tillverkning Vissa näringar mer beroende av ett stort befolkningsunderlag än andra Bygg & Energi Offentlig förvaltning, utbildning, vård och omsorg Privata tjänstesektorn Handel, transport, service, restaurang Platsbundna/obundna näringar

1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 125 120 115 110 105 100 95 90 Sysselsättningsutveckling 1990-2013 (dagbefolkning 20-64 år) Sedan nittiotalskrisen har antalet sysselsatta i regionen minskat med 4 % Återhämtningen avbröts av finanskrisen drabbade exportdrivna ekonomier hårt 85 80-7 500 sysselsatta senaste femårsperioden Stockholm Småland och öarna Sydsverige Västsverige Östra Mellansverige Norra mellansverige Mellersta Norrland Övre Norrland Riket Näst svagaste utvecklingen i riket

1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Sysselsättningsutveckling 1990-2013 110 105 Återhämtningen sedan nittiotalskrisen har varit som starkast i Kronoberg och Jönköping 100 95 Inget av länen har kommit tillbaka sedan finanskrisen 90 85 80 Smålandslänen traditionellt sett mer konjunkturkänsliga än Gotland 06 Jönköpings län 07 Kronobergs län 08 Kalmar län 09 Gotlands län Kronobergs län har haft den svagaste utvecklingen senaste femårsperioden

Sysselsättningsutveckling 2008-2013 10 5 0-5 -10 På kommunal nivå är det stora variationer från -20 till + 5 % Endast i de tre största kommunerna och två andra har det varit en sysselsättningstillväxt -15-20 -25 0834 Torsås 0761 Lessebo 0760 Uppvidinge 0821 Högsby 0862 Emmaboda 0763 Tingsryd 0881 Nybro 0682 Nässjö 0662 Gislaved 0767 Markaryd 0781 Ljungby 0687 Tranås 0860 Hultsfred 0765 Älmhult 0617 Gnosjö 0764 Alvesta 0683 Värnamo 0604 Aneby 0883 Västervik 0685 Vetlanda 0643 Habo 0861 Mönsterås 0665 Vaggeryd 0882 Oskarshamn 0884 Vimmerby Småland och öarna 0684 Sävsjö 0980 Gotland 0885 Borgholm 0686 Eksjö 0780 Växjö 0880 Kalmar 0680 Jönköping 0840 Mörbylånga 0642 Mullsjö Värst har mindre kommuner likt Torsås, Lessebo, Uppvidinge och Högsby drabbats

Sysselsättningsutveckling efter bransch 2008-2013 15,0% 10,0% 5,0% 0,0% Antalet sysselsatta inom industrin har minskat med 16 % (-14000 sysselsättningar) Tillväxten inom övriga näringar har inte balanserat nedgången till skillnad mot i de större regionerna -5,0% -10,0% -15,0% -20,0% -25,0% Småland och öarna Gotlands län Kalmar län Kronobergs län Jönköpings län Privata tjänstesektorn växer, delvis p.ga. ökad andel som arbetar genom bemanningsföretag Jord- och skogsbruk Tillverkning Bygg och energi Privata tjänstesektorn Offentlig sektor, utbildning, vård och omsorg Handel, transport, service, restaurang Å ena sidan specialisering inom industrin för att stärka konkurrensen, å andra sidan behov av diversifiering Alla branscher

BRP och sysselsättning 2008-2013 104 102 100 98 96 94 92 90 88 86 2008 2009 2010 2011 2012 2013 BRP Totalt antal anställda BRP/Sysselsatt Index En balanserad regional utveckling kombinerar produktivitets-, befolknings- och sysselsättningstillväxt. Under 2013 nådde BRP samma nivå som året innan finanskrisen men med 7 500 färre anställda Omställning, rationalisering, osv.

Yrkesutveckling 2008-2013 1500 1000 500 0-500 -1000-1500 -2000 Utveckling -2500 821 maskinoperatörer, metall- och mineralbehandling 932 handpaketerare och andra fabriksarbetare 419 övrig kontorspersonal 412 bokförings- och redovisningsassistenter 828 montörer 823 maskinoperatörer, gummi- och plastindustri 232 gymnasielärare m.fl. 814 processoperatörer, trä- och pappersindustri 724 elmontörer, tele- och elektronikreparatörer m.fl. 824 maskinoperatörer, trävaruindustri 512 storhushålls- och restaurangpersonal 712 byggnads- och anläggningsarbetare 249 psykologer, socialsekreterare m.fl. 341 säljare, inköpare, mäklare m.fl. 323 sjuksköterskor 214 civilingenjörer, tekniker, arkitekter m.fl. 331 förskollärare och fritidspedagoger 213 dataspecialister, datatekniker

Utbildningsnivå 2014 (25-64 år) Lägsta utbildningsnivån i Sverige sett till andelen med minst en gymnasial 100 utbildning. 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Näst lägsta sett till andelen med eftergymnasial utbildning. Stora könsskillnader: 40 % av kvinnorna är eftergymnasialt utbildade, 28 % av männen. 36 % eftergymnasialt utbildade i Kronobergs län, en tredjedel i övriga Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Även sett till 30-34 åringar ligger regionen lågt i relation till övriga (42 %, Riket 49 %).

0780 Växjö 0880 Kalmar 0680 Jönköping 0840 Mörbylånga 0643 Habo 0686 Eksjö 0765 Älmhult 0980 Gotland 0883 Västervik 0882 Oskarshamn 0642 Mullsjö 0781 Ljungby 0683 Värnamo 0682 Nässjö 0687 Tranås 0885 Borgholm 0764 Alvesta 0665 Vaggeryd 0604 Aneby 0685 Vetlanda 0861 Mönsterås 0761 Lessebo 0881 Nybro 0684 Sävsjö 0862 Emmaboda 0834 Torsås 0763 Tingsryd 0884 Vimmerby 0860 Hultsfred 0760 Uppvidinge 0662 Gislaved 0821 Högsby 0767 Markaryd 0617 Gnosjö Utbildningsnivå 25-64 år och 30-34 år 60 50 40 30 Stora variationer sett till utbildningsnivåer i kommunerna från 46 % - 20 % 20 10 EU2020 mål om 40-45 % av 30-34 åringarna ska ha en eftergymnasial utbildninguppfylls av sju kommuner 0 25-64 år 30-34 år EU2020

0880 Kalmar 0643 Habo 0680 Jönköping 0780 Växjö 0604 Aneby 0781 Ljungby 0685 Vetlanda 0840 Mörbylånga Jönköpings län 0882 Oskarshamn 0687 Tranås 0686 Eksjö 0885 Borgholm Kronobergs län Kalmar län 0861 Mönsterås 0683 Värnamo 0980 Gotland 0765 Älmhult Riket 0834 Torsås 0642 Mullsjö 0884 Vimmerby 0763 Tingsryd 0665 Vaggeryd 0862 Emmaboda 0881 Nybro 0684 Sävsjö 0682 Nässjö 0767 Markaryd 0662 Gislaved 0617 Gnosjö 0883 Västervik 0764 Alvesta 0760 Uppvidinge 0860 Hultsfred 0821 Högsby 0761 Lessebo Andelen 20-24 åringar med minst en gymnasial utbildning 30 25 20 15 EU2020-mål: Andelen 18-24 som inte har en gymnasial examen eller studerar ska understiga 10 % 10 5 0 Jönköpings län 13 %, Kronobergs län 14 %, Kalmar län 14 %, Gotlands län 14 %, Riket 15 %. 20-24 år

Sysselsättningsgrad 2013 och utveckling 2008-2013 80,0% 78,0% 76,0% 74,0% 72,0% 70,0% 68,0% 1,5% 1,0% 0,5% 0,0% -0,5% -1,0% -1,5% -2,0% EU2020 mål: Minst 80 %, både kvinnor och män, ska vara i sysselsättning Under 2013 uppgick nivån i regionen till 79,4 % Den högsta sysselsättningsgraden i riket dock har minskningen i regionen varit den kraftigaste Sysselsättningsgrad Förändring procentenheter

1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Sysselsättningsgrad 1990-2013 90,0% EU2020 mål: Minst 80 %, både kvinnor och män, ska vara i sysselsättning 85,0% 80,0% 75,0% Endast Jönköpings län klarade målet 2013 Övriga regioner har närmat sig varandra (~78 %) 70,0% 65,0% Störst nedgång i Kronobergs län 06 Jönköpings län 07 Kronobergs län 08 Kalmar län 09 Gotlands län

Sysselsättning olika grupper Mellan 2003-2013 har antalet inrikes födda i arbetsför ålder minskat med 17700 personer Nedgången har balanserats genom invandring och istället för att minska har antalet i arbetsför ålder ökat med 6000 personer Differens kvinnor och män: 3,6 Differens inrikes och utrikes födda: 25,5 (större mellan inrikes- och utlandsfödda kvinnor än för männen) Andelen unga i arbete har minskat sedan krisen 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 90,0 80,0 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 20-24 25-29 30-34 35-39 40-44 45-49 50-54 55-59 60-64 2013 2008 1 0-1 -2-3 -4-5 Inrikes födda Utlandsfödda Inrikes födda Utlandsfödda Inrikes födda Utlandsfödda Kvinnor och män Män Kvinnor Förvärvsgrad Förändring

Arbetslöshet Sedan 2004 har antalet arbetslösa inom utsatta grupper ökat med drygt 8 200 personer i regionen (Småland inklusive öarna). Bland övriga arbetssökande har antalet inskrivna ökat med omkring 530 personer Personer med förgymnasial utbildning den enskilt största gruppen följt av personer med funktionsnedsättning, utomeuropeisk bakgrund och äldre (55-64 år) Arbetslösheten för personer med förgymnasial utbildning och utomeuropeiskt födda uppgick till~-15-25 %

Sysselsättningsgrad efter olika utbildningsinriktningar 2012

Bristyrken