BESLUT / ÅTGÄRD. 1. Utseende av justeringsperson Ylva Engström föreslås. 2. Godkännande av dagordningen Föreslås godkännas

STOCKHOLMS UNIVERSITET FÖREDRAGNINGSLISTA Planeringsavdelningen 2014-05-21 Per Båvner Föredragningslista vid sammanträde med Samordningsgruppen för lärarutbildningarna onsdagen den 21 maj 2014 kl. 10.00 12.00. Plats: Kungsstenen, Aula Magna. ÄRENDE BESLUT / ÅTGÄRD 1. Utseende av justeringsperson Ylva Engström föreslås 2. Godkännande av dagordningen Föreslås godkännas 3. Föregående protokoll (bilaga) Föreslås godkännas 4. Informationsärenden 5. Kursplaner (bilaga, observera att kursplanerna YP10LÄ, YP11LÄ skickas ut senare) 6. Diskussion om utfallet av övningskoleansökan (utlåtande från UHR har gått ut tidigare). Kursplanerna DIG11K, UCG11K, UCA21K, YP10LÄ, YP11LÄ, YP14LÄ, YP15LÄ, YP17LÄ, YP18LÄ, DIG01K, och UCG01K föreslås beslutas enligt förslag. 7. Presentation av utredningen avseende estetiska lärprocesser/estetisk kommunikation vid Stockholms universitet (bilaga tillsammans med ett kompletterande textmaterial till estetutredningen författat av Ulrika von Schantz). 8. Mötestider HT14. Förslag: Tisdag 9/9 10-12 Onsdag 1/10 10-12 Onsdag 5/11 10-12 Onsdag 10/12 10-12 9. Övriga frågor 10. Nästa möte 18 juni 10-12

STOCKHOLMS UNIVERSITET Protokoll Planeringsavdelningen 2014-04-23 Per Båvner Protokoll för sammanträde med Samordningsgruppen för lärarutbildningarna onsdagen den 23 april 2014 kl. 10.00 12.00. Plats: Kungstenen, Aula Magna. Närvarande: Annika Ullman (ordförande), vicedekanus för samhällsvetenskapliga fakulteten, prorektor Hans Adolfsson (närvarande på punkt 4 och punkt 8), Bengt Novén, dekanus för humanistiska fakulteten, Ylva Engström, prodekanus för naturvetenskapliga fakulteten och Elisabeth Nordström, KSL, samt Anders Åström studeranderepresentant. Anmält förhinder: Wiweka Warnling-Nerep, lärarutbildningsansvarig på juridisk fakultet och Anna Wallgren studeranderepresentant. Föredragande: lärarutbildningskoordinator Per Båvner, utbildningsledaren Peter Bretschneider, samt kommunikatörerna Gunilla Nordin och Nicole Thorén. Adjungerade: rektorsråd Bengt-Olov Molander och Stefan Nordlund, ordf. i beredningsgruppen för universitetslärarutbildningen. ÄRENDE BESLUT / ÅTGÄRD 1. Utseende av justeringsperson Bengt Novén utsågs. 2. Godkännande av dagordningen Godkändes. 3. Föregående protokoll (bilaga) Godkändes efter vissa justeringar 4. Informationsärenden Söksiffror för HT14 klara. Stort och ökande söktryck för förskollärarprogrammet men fortfarande lågt för ämneslärarprogrammet med ämneskombinationer språk och ma/nv. Lågt söktryck för ämneslärarprogrammet inriktning mot 7-9. VFU-utskottet ställer sig positiva till att samordna VFU-portalen och VFU-portföljen. Det planerade samarbetet med Helsingfors fortskrider som planerat. Särskilt VFU-placering i Finland låter som en intressant möjlighet för lärarstudenter på Stockholms universitet. 5. Anmodan att delta i försöksverksamhet angående lämplighetsprov (bilaga). Samordningsgruppen ansåg att Stockholms universitet inte bör delta i försöksverksamheten. Det är viktigare att förtydliga och se över hur lämpligheten prövas under utbildningen, särskilt under VFU. Planeringsavdelningen återkommer med förslag före sommaren.

6. Övningsskoleansökan (ansökan har skickats ut tidigare). 7. Förslag, UVK -30hp inom VALprojektet (bilaga). 8. Diskussionspunkt om organisationsöversynen (bilaga). 9 Inventering av examensmål Samordningsgruppen stödjer ansökan. Samordningsgruppen beslutade i enlighet med förslaget. Beslut om remissrunda. Beslut om organisationen tas på mötet 18 juni. Förslaget går ut på remiss till områdena efter några justeringar som görs av planeringsavdelningen tillsammans med utbildningsledarna. Förslaget återremitterades. Inför junimötet ska en uppdragsbeskrivning tas fram. Samordningsinstitutionerna får i uppdrag att rapportera hur de säkerställer att examensmålet visa förmåga att säkert och kritiskt använda digitala verktyg i den pedagogiska verksamheten och att beakta betydelsen av olika mediers och digitala miljöers roll för denna tillgodoses i programmet. 10. Övriga frågor 11. Nästa möte Besök till lärarutbildningen vid Monash i Melbourne under hösten. Per går ut med förfrågan om vilka tider som passar. Inbjudna är ledamöter från samordningsgruppen, representanter för samordningsinstitutionerna samt ordförande i beredningsorgan för lärarutbildning vid de olika fakulteterna. 21 maj 10-12

Missiv 2014-04-14 Maria Apelgren Institutionen för pedagogik och didaktik Nya kursplaner samt revidering av kursplaner inom Utbildningsvetenskapliga kärnan Institutionen för pedagogik och didaktik föreslår nya kursplaner med ny kurskod för kurserna DIG11K, UCG11K och UCA21K (tidigare DIG10K, UCG10K och UCA20K) på grund av behörighetsändring. Tillägg i behörigheten avser: Ämneslärarprogrammet i matematik, naturvetenskapliga ämnen och teknik. Kurserna ovan läses termin 7 och 8 inom Ämneslärarprogrammet i matematik, naturvetenskapliga ämnen och teknik. För att ändra kurskod på kurserna ovan krävs korrigering av kurskoder i följande utbildningsplaner: LMNTY, LKPMY och LG46Y. I samband med att nya kursplaner skapats har också ändringar gjorts. - DIG11K ändring i kursens innehåll där kulturhistoriska lagts till och poststrukturella strukits, meningen identitetsformering i ett mångfaldsperspektiv har strukits. Under första förväntade studieresultatet har lärandeteorier lagts till. Korrigering har också gjorts under övergångsbestämmelser där ordet upphävd är inskrivet och under begränsningar finns förtydligande samt ändrad formulering under kurslitteratur. - UCG11K, smärre språklig korrigering under kursens innehåll. Korrigering har också gjorts under övergångsbestämmelser där ordet upphävd är inskrivet och under begränsningar finns förtydligande samt ändrad formulering under kurslitteratur. - UCA21K, ändring under förväntade studieresultat, meningen utveckla innehållsliga aspekter av undervisningen är struken och under det sista förväntade studieresultatet har analysera ersatt på ett initierat sätt. Korrigering har också gjorts under övergångsbestämmelser där ordet upphävd är inskrivet och under begränsningar finns förtydligande. Revidering av kursplaner för kurserna inom yrkeslärarprogrammet - YP10LÄ, YP11LÄ, YP14LÄ, YP15LÄ, YP17LÄ, YP18LÄ. Revidering föreslås på grund av ändrade examensmål enligt SFS 2013:1118. Revidering av kursplaner för - DIG01K. Revideringen avser ändring av formulering under det andra förväntade studieresultatet till: använda centrala teoretiska begrepp från kurslitteraturen för analys av lärandesituationer. Korrigering har också gjorts under övergångsbestämmelser där ordet upphävd är inskrivet och under begränsningar finns förtydligande samt ändrad formulering under kurslitteratur. - UCG01K, smärre språklig korrigering under kursens innehåll. Korrigering har också gjorts under övergångsbestämmelser där ordet upphävd är inskrivet och under begränsningar finns förtydligande samt ändrad formulering under kurslitteratur.

Utbildningsplan för Ämneslärarprogrammet i matematik, naturvetenskapliga ämnen och teknik Teacher Education Programme in Mathematics, Science and Technology 300 Högskolepoäng 300 ECTS credits Programkod: LMNTY Gäller från: HT 2014 Fastställd: 2013-03-15 Ändrad: 2014-03-10 Värdinstitution: Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik Beslut Denna utbildningsplan är fastställd av Naturvetenskapliga fakultetsnämnden vid Stockholms universitet 2013-03-15 och reviderad 2014-03-10. Förkunskapskrav och andra villkor för tillträde till programmet Engelska B och Samhällskunskap A samt för; Biologi: Biologi B, Kemi B, Matematik C Fysik: Matematik D, Fysik B Geografi: Matematik B Kemi: Kemi B, Fysik B, Matematik D Matematik: Matematik D Naturkunskap: Biologi B, Kemi B, Matematik D, Fysik A Teknik: Matematik C, Naturkunskap B Programmets uppläggning Ämneslärarprogrammet ges med två inriktningar, en mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 och en mot arbete i gymnasieskolan. De tre första åren av utbildningen består av för skolan relevanta studier i två ämnen (inriktning mot gymnasieskolan) respektive tre ämnen (inriktning mot årskurs 7-9). De följande två åren består av 60 hp utbildningsvetenskaplig kärna, 30 hp verksamhetsförlagd utbildning och 30 hp självständigt arbete på avancerad nivå inom huvudområdet matematikämnets didaktik eller naturvetenskapsämnenas didaktik. För inriktning mot årskurs 7-9 Ett ämne/huvudområde studeras till en omfattning av 90 hp och två ämnen till en omfattning av 45 hp vardera. Därefter studeras kurser inom utbildningsvetenskaplig kärna 60 hp, verksamhetsförlagd utbildning 30 hp och självständigt arbete 30 hp. För inriktning mot gymnasieskolan: Två ämnen/huvudområden studeras först till en omfattning av 90 hp. Därefter studeras kurser inom Sidan 1/7

utbildningsvetenskaplig kärna 60 hp, verksamhetsförlagd utbildning 30 hp och självständigt arbete 30 hp inom ämnesdidaktik riktat mot ett av ämnena. Ämnen Följande ämnen erbjuds inom ramen för utbildningsplanen: Biologi Fysik Geografi Kemi Matematik Naturkunskap Teknik Av Högskoleförordningen (SFS 2010:544) framgår vilka ämnen som får kombineras i en ämneslärarexamen. Inför varje antagningsomgång beslutar Naturvetenskapliga fakultetsnämnden vilka ämneskombinationer som ska erbjudas. Ämneskombinationerna redovisas i särskild bilaga till utbildningsplanen. Mål Ämneslärarexamen (avancerad nivå) För ämneslärarexamen ska studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som ämneslärare i den verksamhet som utbildningen avser. Studenten ska även visa kunskap och förmåga för annan undervisning för vilken examen enligt gällande föreskrifter kan ge behörighet. Kunskap och förståelse För ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i årskurs 7-9 ska studenten - visa sådana ämneskunskaper som krävs för yrkesutövningen, inbegripet såväl överblick över ämnesstudiernas huvudområde som fördjupade kunskaper inom vissa delar av detta område och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete. För ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan ska studenten - visa sådana ämneskunskaper som krävs för yrkesutövningen, inbegripet såväl brett kunnande inom ämnesstudiernas huvudområde som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av detta område och fördjupad insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete. För ämneslärarexamen ska studenten också - visa sådana kunskaper i didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik som krävs för undervisning och lärande inom det eller de ämnen som utbildningen avser och för den verksamhet i övrigt som utbildningen avser samt visa kännedom om vuxnas lärande, - visa fördjupad kunskap om vetenskapsteori samt kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder, och visa kunskap om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen, - visa sådan kunskap om barns och ungdomars utveckling, lärande, behov och förutsättningar som krävs för den verksamhet som utbildningen avser, - visa kunskap om och förståelse för sociala relationer, konflikthantering och ledarskap, - visa kunskap om skolväsendets organisation, relevanta styrdokument, läroplansteori och olika pedagogiskdidaktiska perspektiv samt visa kännedom om skolväsendets historia, och - visa fördjupad kunskap om bedömning och betygsättning. Färdighet och förmåga För ämneslärarexamen ska studenten - visa fördjupad förmåga att skapa förutsättningar för alla elever att lära och utvecklas, - visa fördjupad förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom ämnen, ämnesområden och ämnesdidaktik, - visa förmåga att ta till vara elevers kunskaper och erfarenheter för att stimulera varje elevs lärande och utveckling, - visa förmåga att tillämpa sådan didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik som krävs för undervisning och lärande inom det eller de ämnen som utbildningen avser och för den verksamhet i övrigt Sidan 2/7

som utbildningen avser, - visa förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje elevs lärande och utveckling, - visa förmåga att identifiera och i samverkan med andra hantera specialpedagogiska behov, - visa förmåga att observera, dokumentera och analysera elevers lärande och utveckling i förhållande till verksamhetens mål och att informera och samarbeta med elever och deras vårdnadshavare, - visa förmåga att kommunicera och förankra skolans värdegrund, inbegripet de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna, - visa förmåga att förebygga och motverka diskriminering och annan kränkande behandling av elever, - visa förmåga att beakta, kommunicera och förankra ett jämställdhets och jämlikhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten, - visa kommunikativ förmåga i lyssnande, talande och skrivande till stöd för den pedagogiska verksamheten, - visa förmåga att säkert och kritiskt använda digitala verktyg i den pedagogiska verksamheten och att beakta betydelsen av olika mediers och digitala miljöers roll för denna, och - visa förmåga att i den pedagogiska verksamheten utveckla färdigheter som är värdefulla för yrkesutövningen. Värderingsförmåga och förhållningssätt För ämneslärarexamen ska studenten - visa självkännedom och empatisk förmåga, - visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot elever och deras vårdnadshavare, - visa förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen, samt en hållbar utveckling, och - visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och utveckla sin kompetens i det pedagogiska arbetet. Kandidatexamen (grundnivå) Efter genomgången utbildning på programmet förväntas studenten - visa kunskap och förståelse inom det huvudsakliga området för utbildningen, inbegripet kunskap om områdets vetenskapliga grund, kunskap om tillämpliga metoder inom området, fördjupning inom någon del av området samt orientering om aktuella forskningsfrågor, - visa förmåga att söka, samla, värdera, och kritiskt tolka relevant information i en problemställning samt att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer, - visa förmåga att självständigt identifiera, formulera och lösa problem samt att genomföra uppgifter inom givna tidsramar, - visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper, - visa sådan färdighet som fordras för att självständigt arbeta inom det område som utbildningen avser, - visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter, - visa insikt om kunskapens roll i samhället och om människors ansvar för hur den används, - visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin kompetens. Masterexamen (avancerad nivå) Efter genomgången utbildning på programmet förväntas studenten - visa kunskap och förståelse inom det huvudsakliga området för utbildningen, inbegripet såväl brett kunnande inom området som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av området samt fördjupad insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, - visa fördjupad metodkunskap inom det huvudsakliga området för utbildningen, - visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap och att analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer även med begränsad information, - visa förmåga att kritiskt, självständigt och kreativt identifiera och formulera frågeställningar, att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen samt att utvärdera detta arbete, - visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa i dialog med olika grupper, - visa sådan färdighet som fordras för att delta i forsknings- och utvecklingsarbete eller för att Sidan 3/7

självständigt arbeta i annan kvalificerad verksamhet, - visa förmåga att inom det huvudsakliga området för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete, - visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, och - visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling. Kurser Biologi 120 hp för inriktning mot gymnasieskolan Cell- och molekylärbiologi, GN, 15 hp (BL2018) Ekologi & artkunskap, GN, 15 hp (BL2015) Fysiologi, GN, 15 hp (BL2016) Organismernas mångfald & fylogeni, GN, 15 hp (BL2013) Valbar biologikurs, GN, 15 hp, (2 x 15 hp om självständigt arbete utförs i andra ämnet/huvudområdet)* Självständigt arbete i biologi, GN, 15 hp (BL6003) Självständigt arbete i naturvetenskapsämnenas didaktik med inriktning mot biologi, AN, 30 hp (studeras i samband med kurser inom utbildningsvetenskaplig kärna och ingår i huvudområdet för masterexamen) 90 hp för inriktning mot gymnasieskolan och grundskolans årskurs 7-9 Cell- och molekylärbiologi, GN, 15 hp (BL2018) Ekologi & artkunskap, GN, 15 hp (BL2015) Fysiologi, GN, 15 hp (BL2016) Organismernas mångfald & fylogeni, GN, 15 hp (BL2013) Valbar biologikurs, GN, 15 hp, (2 x 15 hp om självständigt arbete utförs i andra ämnet/huvudområdet i inriktning mot gymnasieskolan)* Självständigt arbete i biologi, GN, 15 hp (BL6003) Fysik 120 hp för inriktning mot gymnasieskolan Klassisk fysik, GN, 30 hp (FK3014) Digitala fysikverktyg, GN, 7,5 hp Vågor och elektromagnetism, GN, 7,5 hp Kvantmekanik, GN, 7,5 hp Experimentell fysik för lärare, GN, 7,5 hp Atom- och molekylfysik, GN, 7,5 hp Kärn- och partikelfysik och astrofysik och kosmologi, GN, 7,5 hp Statistisk mekanik och kondenserad materia, GN, 7,5 hp Miljöfysik, GN, 7,5 hp Självständigt arbete i naturvetenskapernas didaktik med inriktning mot fysik, AN, 30 hp (studeras i samband med kurser inom utbildningsvetenskaplig kärna och ingår i huvudområdet för masterexamen) 90 hp för inriktning mot gymnasieskolan Klassisk fysik, GN, 30 hp (FK3014) Digitala fysikverktyg, GN, 7,5 hp Vågor och elektromagnetism, GN, 7,5 hp Kvantmekanik, GN, 7,5 hp Experimentell fysik för lärare, GN, 7,5 hp Atom- och molekylfysik, GN, 7,5 hp Kärn- och partikelfysik och astrofysik och kosmologi, GN, 7,5 hp Statistisk mekanik och kondenserad materia, GN, 7,5 hp Miljöfysik, GN, 7,5 hp 45 hp för inriktning mot grundskolans årskurs 7-9 Klassisk fysik, GN, 30 hp (FK3014) Fysik II för lärare årskurs 7-9, GN, 15 hp Geografi 120 hp för inriktning mot gymnasieskolan Geografi I, GN, 30 hp (GE2001) Sidan 4/7

Geografi II, GN, 30 hp (GE4001) Geografi III, GN, 15 hp (GE5017) Geografi, självständigt arbete, GN, 15 hp Geografi III, GN, 30 hp (GE5001) om självständigt arbete utförs i andra ämnet/huvudområdet. Självständigt arbete i naturvetenskapsämnenas didaktik med inriktning mot geografi, AN, 30 hp (studeras i samband med kurser inom utbildningsvetenskaplig kärna och ingår i huvudområdet för masterexamen). 90 hp för inriktning mot gymnasieskolan Geografi I, GN, 30 hp (GE2001) Geografi II, GN, 30 hp (GE4001) Geografi III, GN, 15 hp (GE5017) Geografi, självständigt arbete, GN, 15 hp Geografi III, GN, 30 hp (GE5001) om självständigt arbete utförs i andra ämnet/huvudområdet. Kemi 120 hp för inriktning mot gymnasieskolan Grundläggande kemi oorganisk, fysikalisk, organisk och biokemi, GN, 30 hp (KZ2002) Biokemi I GN, 7,5 hp (KB4002) Organisk kemi, GN, 7,5 hp (KO3003) Analytisk kemi I, GN, 7,5 hp (KA5003) Moderna kemiska metoder, GN, 7,5 hp (KB4001) Valbar kemikurs 15 hp (2 x 15 hp om självständigt arbete utförs i andra ämnet/huvudområdet)* Självständigt arbete i kemi, GN, 15 hp Självständigt arbete i naturvetenskapsämnenas didaktik med inriktning mot kemi, AN, 30 hp (studeras i samband med kurser inom utbildningsvetenskaplig kärna och ingår i huvudområdet för masterexamen). 90 hp för inriktning mot gymnasieskolan och grundskolans årskurs 7-9 Grundläggande kemi oorganisk, fysikalisk, organisk och biokemi, GN, 30 hp (KZ2002) Biokemi I GN, 7,5 hp (KB4002) Organisk kemi, GN, 7,5 hp (KO3003) Analytisk kemi I, GN, 7,5 hp (KA5003) Moderna kemiska metoder, GN, 7,5 hp (KB4001) Valbar kemikurs 15 hp (2 x 15 hp om självständigt arbete utförs i andra ämnet/huvudområdet i inriktning mot gymnasieskolan)* Självständigt arbete i kemi, GN, 15 hp 45 hp för inriktning mot grundskolans årskurs 7-9 Grundläggande kemi oorganisk, fysikalisk, organisk och biokemi, GN, 30 hp (KZ2002) Organisk kemi, GN, 7,5 hp (KO3003) Biokemi I, GN, 7,5 hp (KB4002) Matematik 120 hp för inriktning mot gymnasieskolan Matematik I grundkurs, GN, 30 hp Matematisk analys III, GN, 7,5 hp (MM5001) Matematisk analys IV, GN, 7,5 hp (MM5002) Algebra och kombinatorik GN, 7,5 hp (MM5003) Linjär algebra II, GN, 7,5 hp (MM5004) Den klassiska matematikens historiska utveckling, GN, 7,5 hp (MM5005) Sannolikhetslära och statistik för lärare, GN, 7,5 hp (MT1011) Matematik, självständigt arbete, GN, 15 hp (MM6004) Självständigt arbete i matematikämnets didaktik, AN, 30 hp (studeras i samband med kurser inom utbildningsvetenskaplig kärna och ingår i huvudområdet för masterexamen). Om självständigt arbete utförs i andra ämnet/huvudområdet väljer studenten istället för MM6004 två av följande kurser: Analysens grunder, AN, 7,5 hp (MM7001) Analytiska funktioner I, AN, 7,5 hp (MM7002) Algebra III, AN, 7,5 hp (MM7003) Ordinära differentialekvationer, AN, 7,5 hp (MM7004) Linjär analys, AN, 7,5 hp (MM7005) Sidan 5/7

Optimering AN, 7,5 hp (MM7006) Kombinatorik II, AN, 7,5 hp (MM7007) Logik, AN, 7,5 hp (MM7008) Matematikens utveckling II, AN, 7,5 hp (MM7012) Krypteringsmatematik, AN, 7,5 hp (MM7018) 90 hp för inriktning mot gymnasieskolan och grundskolans årskurs 7-9 Matematik I grundkurs, GN, 30 hp Matematisk analys III, GN, 7,5 hp (MM5001) Matematisk analys IV, GN, 7,5 hp (MM5002) Algebra och kombinatorik GN, 7,5 hp (MM5003) Linjär algebra II, GN, 7,5 hp (MM5004) Den klassiska matematikens historiska utveckling, GN, 7,5 hp (MM5005) Sannolikhetslära och statistik för lärare, GN, 7,5 hp (MT1011) Matematik, självständigt arbete, GN, 15 hp (MM6004) Om självständigt arbete utförs i andra ämnet/huvudområdet i inriktning mot gymnasieskolan, väljer studenten istället för MM6004 två av följande kurser: Analysens grunder, AN, 7,5 hp (MM7001) Analytiska funktioner I, AN, 7,5 hp (MM7002) Algebra III, AN, 7,5 hp (MM7003) Ordinära differentialekvationer, AN, 7,5 hp (MM7004) Linjär analys, AN, 7,5 hp (MM7005) Optimering AN, 7,5 hp (MM7006) Kombinatorik II, AN, 7,5 hp (MM7007) Logik, AN, 7,5 hp (MM7008) Matematikens utveckling II, AN, 7,5 hp (MM7012) Krypteringsmatematik, AN, 7,5 hp (MM7018) 45 hp för inriktning mot grundskolans årskurs 7-9 Matematik I grundkurs, GN, 30 hp Matematikens utveckling, GN, 7,5 hp (MML302) Sannolikhetslära och statistik, GN, 7,5 hp (MT1011) Naturkunskap 120 hp för inriktning mot gymnasieskolan Grundläggande kemi oorganisk, fysikalisk, organisk och biokemi, GN, 30 hp (KZ2002) Naturkunskap för gymnasielärare - fysik och geovetenskap, GN, 30 hp (GE2017) Miljö och hållbar utveckling - i ett fysikaliskt och geovetenskapligt perspektiv, GN, 15 hp (FK4024) Valbar kurs inom biologi, kemi eller geovetenskap, AN, 15 hp* Självständigt arbete inom naturvetenskapsämnenas didaktik med inriktning mot naturkunskap, AN, 30 hp (studeras i samband med kurser inom utbildningsvetenskaplig kärna och ingår i huvudområdet för masterexamen). Teknik 45 hp för inriktning mot grundskolans årskurs 7-9 Ämnes-/ämnesdidaktiska studier om 45 hp, inklusive Ämnesdidaktik - undervisning och lärande i teknik, AN, 5 hp (UM8021) * = utbudet av valbara kurser beslutas av respektive ansvarig institutionsstyrelse. Listan på samtliga valbara kurser uppdateras inför varje nytt läsår. Inför varje ny programstart finns en lista, som visar ett minsta utbud av valbara kurser, på vilka undervisning garanteras under programperioden. Utbildningsvetenskaplig kärna 60 hp, verksamhetsförlagd utbildning (VFU) 30 hp och självständigt arbete 30 hp ** = ingår i det huvudsakliga området för utbildningen/huvudområdet för masterexamen (matematikämnets didaktik alternativt naturvetenskapsämnenas didaktik) Teorier om lärande och indidvidens utveckling, GN, 5 hp (DIG10K) Ämnesdidaktik, läroplansteori, betyg och bedömning, AN, 10 hp (UM7101)** Sidan 6/7

Utbildningens historia och plats i samhället, GN, 3,5 hp (UCG10K) Sociala relationer i skolan, GN, 5 hp (UB208A) Juridik och etik i skolans värld, GN, 2,5 hp (JUL100) Utvärdering och utvecklingsarbete i undervisning och skola, AN, 4 hp (UCK20K) Specialpedagogik, GN, 5 hp (UQ005K) Ämnesdidaktik - undervisning och lärande i naturvetenskap, AN, 5 hp (UM8017)** Ämnesdidaktik - naturvetenskap, individ och samhälle, AN, 5 hp (UM8018)** Ämnesdidaktik - undervisning och lärande i matematik, AN, 5 hp (UM8022)** (Två av tre ämnesdidaktikkurser läses beroende på ämneskombination) Ämnesdidaktik, AN, 15 hp** Självständigt arbete i ämnesdidaktik, AN, 30 hp** Verksamhetsförlagd utbildning I - Ämneslärarprogrammet och Kompletterande pedagogisk utbildning, GN, 6,5 hp (UM3310) Verksamhetsförlagd utbildning II - Ämneslärarprogrammet och Kompletterande pedagogisk utbildning, AN, 8,5 hp (UM8019) Verksamhetsförlagd utbildning III - Ämneslärarprogrammet och Kompletterande pedagogisk utbildning, AN, 15 hp (UM8020) Examen Programmet leder fram till: - kandidatexamen i huvudområdet biologi, geografi, kemi eller matematik, - masterexamen i huvudområdet matematikämnets didaktik eller naturvetenskapsämnenas didaktik, och - ämneslärarexamen med inriktning mot årskurs 7-9 eller med inriktning mot gymnasieskolan. Av examensbeviset ska det framgå vilken inriktning studenten har fullgjort. Övrigt Ämneslärarexamen med inriktning mot grundskolan årskurs 7-9, men däremot inte en generell examen, kan avläggas efter avslutade studier om 270 hp, förutsatt att alla erforderliga kursfordringar är uppfyllda. Tröskelregler: För att få läsa kursen Verksamhetsförlagd utbildning II - Ämneslärarprogrammet och Kompletterande pedagogisk utbildning, AN, 8,5 hp (UM8019) krävs godkänt på Verksamhetsförlagd utbildning I - Ämneslärarprogrammet och Kompletterande pedagogisk utbildning, GN, 6,5 hp (UM3310). För att få läsa Verksamhetsförlagd utbildning III - Ämneslärarprogrammet och Kompletterande pedagogisk utbildning, AN, 15 hp (UM8020) krävs godkänt på Verksamhetsförlagd utbildning II - Ämneslärarprogrammet och Kompletterande pedagogisk utbildning, AN, 8,5 hp (UM8019). Studerande, som antagits till programmet och ej slutfört det inom de planerade fem studieåren, kan begära att få slutföra programmet även efter det att utbildningsplanen upphört att gälla. Därvid gäller de begränsningar som anges i kursplanerna för de i utbildningen ingående kurserna. För att få möjlighet att genomföra de utbildningsmoment som är förlagda ute i skolor krävs ett registerutdrag från polismyndigheten. Riksdagen har beslutat att från och med 1 april 2008 ska lärarstudenter som inom utbildningen genomför verksamhetsförlagd utbildning (VFU), genomgå en registerkontroll. Kurserna i teknik förmedlas av Kungliga Tekniska högskolan. Sidan 7/7

Utbildningsplan för Kompletterande pedagogisk utbildning för ämneslärarexamen mot gymnasieskolan - matematik, naturvetenskap och teknik Bridging Teacher Education Programme for Upper Secondary School - Mathematics, Science and Technology 90 Högskolepoäng 90 ECTS credits Programkod: LKPMY Gäller från: HT 2014 Fastställd: 2014-03-11 Värdinstitution: Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik Beslut Denna utbildningsplan är faställd av Naturvetenskapliga fakultetsnämnden vid Stockholms universitet 2014-03-11. Förkunskapskrav och andra villkor för tillträde till programmet * Ämneskunskaper i två av undervisningsämnena matematik, biologi, fysik, kemi, geografi, naturkunskap eller teknik i gymnasieskolan som motsvarar ämnesstudier med fördjupning om 120 hp respektive 90 hp, * ämnesstudierna ska inkludera minst ett självständigt arbete om 15 hp på lägst grundnivå. För preciserade ämneskrav hänvisas till aktuell lista beslutad av Naturvetenskapliga fakultetsnämnden vid Stockholms universitet. Naturkunskap som 90 hp-ämne är möjligt i kombination med biologi och kemi. Programmets uppläggning Programmet består av tre terminers heltidsstudier omfattande 60 hp utbildningsvetenskaplig kärna, varav 15 hp självständigt arbete på avancerad nivå i ämnesdidaktik, samt 30 hp verksamhetsförlagd utbildning (VFU). Mål För ämneslärarexamen ska studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som ämneslärare i den verksamhet som utbildningen avser. Studenten ska även visa kunskap och förmåga för annan undervisning för vilken examen enligt gällande föreskrifter kan ge behörighet. Kunskap och förståelse För ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan ska studenten: - visa sådana ämneskunskaper som krävs för yrkesutövningen, inbegripet såväl brett kunnande inom ämnesstudiernas huvudområde som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av detta område och fördjupad insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete. Sidan 1/3

För ämneslärarexamen ska studenten också - visa sådana kunskaper i didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik som krävs för undervisning och lärande inom det eller de ämnen som utbildningen avser och för den verksamhet i övrigt som utbildningen avser samt visa kännedom om vuxnas lärande, - visa fördjupad kunskap om vetenskapsteori samt kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder, och visa kunskap om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen, - visa sådan kunskap om barns och ungdomars utveckling, lärande, behov och förutsättningar som krävs för den verksamhet som utbildningen avser, - visa kunskap om och förståelse för sociala relationer, konflikthantering och ledarskap, - visa kunskap om skolväsendets organisation, relevanta styrdokument, läroplansteori och olika pedagogiskdidaktiska perspektiv samt visa kännedom om skolväsendets historia, och - visa fördjupad kunskap om bedömning och betygsättning. Färdighet och förmåga För ämneslärarexamen ska studenten: - visa fördjupad förmåga att skapa förutsättningar för alla elever att lära och utvecklas, - visa fördjupad förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom ämnen, ämnesområden och ämnesdidaktik, - visa förmåga att ta till vara elevers kunskaper och erfarenheter för att stimulera varje elevs lärande och utveckling, - visa förmåga att tillämpa sådan didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik som krävs för undervisning och lärande inom det eller de ämnen som utbildningen avser och för den verksamhet i övrigt som utbildningen avser, - visa förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje elevs lärande och utveckling, - visa förmåga att identifiera och i samverkan med andra hantera specialpedagogiska behov, - visa förmåga att observera, dokumentera och analysera elevers lärande och utveckling i förhållande till verksamhetens mål och att informera och samarbeta med elever och deras vårdnadshavare, - visa förmåga att kommunicera och förankra skolans värdegrund, inbegripet de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna, - visa förmåga att förebygga och motverka diskriminering och annan kränkande behandling av elever, - visa förmåga att beakta, kommunicera och förankra ett jämställdhets och jämlikhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten, - visa kommunikativ förmåga i lyssnande, talande och skrivande till stöd för den pedagogiska verksamheten, - visa förmåga att säkert och kritiskt använda digitala verktyg i den pedagogiska verksamheten och att beakta betydelsen av olika mediers och digitala miljöers roll för denna, och - visa förmåga att i den pedagogiska verksamheten utveckla färdigheter som är värdefulla för yrkesutövningen. Värderingsförmåga och förhållningssätt För ämneslärarexamen ska studenten: - visa självkännedom och empatisk förmåga, - visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot elever och deras vårdnadshavare, - visa förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen, samt en hållbar utveckling, och - visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och utveckla sin kompetens i det pedagogiska arbetet. Kurser Termin 1-3 Utbildningsvetenskaplig kärna 60 hp Teorier om lärande och individens utveckling, GN, 5 hp (DIG10K) Ämnesdidaktik, läroplansteori, betyg och bedömning, AN, 10 hp (UM7101) Utbildningens historia och plats i samhället, GN, 3,5 hp (UCG10K) Sociala relationer i skolan, GN, 5 hp (UB208A) Sidan 2/3

Juridik och etik i skolans värld, GN, 2,5 hp (JUL100) Utvärdering och utvecklingsarbete i undervisning och skola, AN, 4 hp (UCK20K) Specialpedagogik, GN, 5 hp (UQ005K) Ämnesdidaktik- undervisning och lärande i naturvetenskap, AN, 5 hp (UM8017) Ämnesdidaktik - naturvetenskap, indidvid och samhälle, AN, 5 hp (UM8018) Ämnesdidaktik - undervisning och lärande i matematik, AN, 5 hp (UM8022) Ämnesdidaktik - undervisning och lärande i teknik, AN, 5 hp (UM8021) (Två av fyra ämnesdidaktikkurser läses beroende på ämneskombination) Självständigt arbete i ämnesdidaktik, AN, 15 hp (UM9100) Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) 30 hp: Verksamhetsförlagd utbildning I - Ämneslärarprogrammet och Kompletterande pedagogisk utbildning, GN, 6,5 hp (UM3310) Verksamhetsförlagd utbildning II - Ämneslärarprogrammet och Kompletterande pedagogisk utbildning, AN, 8,5 hp (UM8019) Verksamhetsförlagd utbildning III - Ämneslärarprogrammet och Kompletterande pedagogisk utbildning, AN, 15 hp (UM8020) Examen Ämneslärarexamen med inriktning mot gymnasieskolan avläggs på avancerad nivå. Av examensbeviset ska det framgå vilken inriktning studenten har fullgjort. Examensbevis utfärdas efter ansökan. Övrigt Studerande som antagits till programmet och ej slutfört det inom de planerade 1.5 studieåren, kan begära att få slutföra programmet även efter det att utbildningsplanen upphört att gälla. Därvid gäller de begränsningar som anges i kursplanerna för de i utbildningen ingående kurserna. Tröskelregler: För att få läsa kursen Verksamhetsförlagd utbildning II - Ämneslärarprogrammet och Kompletterande pedagogisk utbildning, AN, 8,5 hp (UM8019) krävs godkänt på Verksamhetsförlagd utbildning I - Ämneslärarprogrammet och Kompletterande pedagogisk utbildning, GN, 6,5 hp (UM3310). För att få läsa Verksamhetsförlagd utbildning III - Ämneslärarprogrammet och Kompletterande pedagogisk utbildning, AN, 15 hp (UM8020) krävs godkänt på Verksamhetsförlagd utbildning II - Ämneslärarprogrammet och Kompletterande pedagogisk utbildning, AN, 8,5 hp (UM8019). Riksdagen har beslutat att från och med 1 april 2008 ska lärarstudenter som inom utbildningen genomför verksamhetsförlagd utbildning (VFU), genomgå en registerkontroll. För att få möjlighet att genomföra de utbildningsmoment som är förlagda ute i skolor krävs ett registerutdrag från polismyndigheten. Sidan 3/3

Utbildningsplan för Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6 Teacher Education Programme for Primary School Years 4-6 240 Högskolepoäng 240 ECTS credits Programkod: LG46Y Gäller från: VT 2014 Fastställd: 2011-09-14 Ändrad: 2014-02-19 Värdinstitution: Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik Beslut Denna utbildningsplan är fastställd av Samordningsgruppen för lärarutbildning vid Stockholms universitet 2011-09-14 och reviderad 2013-06-28 och 2014-02-19. Förkunskapskrav och andra villkor för tillträde till programmet Engelska B/Engelska 6, Matematik B/Matematik 2a eller 2b eller 2c, Naturkunskap A/Naturkunskap 1b alt 1a1 + 1a2 och Samhällskunskap A/Samhällskunskap 1b alt 1a1+1a2. Programmets uppläggning Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i grundskolan årskurs 4-6 leder till en examen på avancerad nivå som uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar till en omfattning av 240 högskolepoäng i nedanstående ämnen/ämnesområden. 30 högskolepoäng svenska, 30 högskolepoäng matematik, 30 högskolepoäng engelska och 30 högskolepoäng inom ett valbart fördjupningsområde. 60 högskolepoäng utbildningsvetenskaplig kärna 30 högskolepoäng verksamhetsförlagd utbildning och 30 högskolepoäng självständigt arbete (två arbeten om 15 högskolepoäng vardera). Det valbara fördjupningsområdet består av antingen 1. 30 högskolepoäng naturorienterande ämnen och teknik, 2. 30 högskolepoäng samhällsorienterande ämnen eller 3. 30 högskolepoäng inom ett praktiskt eller estetiskt ämne. Studenten har möjlighet att komplettera sin utbildning med ytterligare en av de tre möjliga valbara terminerna. Studierna inom den utbildningsvetenskapliga kärnan anknyter till kommande yrkesutövning och omfattar följande: - skolväsendets historia, organisation och villkor samt skolans värdegrund innefattande Sidan 1/4

de grundläggande demokratiska värderingarna och de mänskliga rättigheterna, - läroplansteori och didaktik, - vetenskapsteori och forskningsmetodik, - utveckling, lärande och specialpedagogik, - sociala relationer, konflikthantering och ledarskap, - bedömning och betygsättning och - utvärdering och utvecklingsarbete. Mål För att uppnå grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6 gäller de allmänna målen i 1 kap. 9 i Högskolelagen. Därutöver gäller de nationellt fastställda målen för Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6 angivna i examensordningen (Högskoleförordningen (1993:100, bilaga 2). För grundlärarexamen ska studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som grundlärare i den verksamhet som utbildningen avser. Studenten ska även visa kunskap och förmåga för annan undervisning för vilken examen enligt gällande föreskrifter kan ge behörighet. För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6 ska studenten vad gäller: Kunskap och förståelse - visa sådana ämneskunskaper, inbegripet insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, som krävs för yrkesutövningen, - visa sådana kunskaper i didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik som krävs för undervisning och lärande inom det eller de ämnen som utbildningen avser och för yrkesutövningen i övrigt, - visa fördjupad kunskap om läs-, skriv- och matematikutveckling, - visa kännedom om praktiska och estetiska läroprocesser, - visa kunskap om vetenskapsteori och kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder samt om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen, - visa fördjupad kunskap i bedömning och betygsättning, - visa sådan kunskap om barns utveckling, lärande, behov och förutsättningar som krävs för yrkesutövningen, - visa kunskap om och förståelse för sociala relationer, konflikthantering och ledarskap och - visa kunskap om skolväsendets organisation, relevanta styrdokument, läroplansteori och olika pedagogiskdidaktiska perspektiv samt visa kännedom om skolväsendets historia. Färdighet och förmåga - visa fördjupad förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom yrkesområdet, och - visa förmåga att tillämpa sådan didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik som krävs för undervisning och lärande inom det eller de ämnen som utbildningen avser och för yrkesutövningen i övrigt. - visa förmåga att kommunicera och reflektera kring frågor som rör identitet, sexualitet och samlevnad, - visa fördjupad förmåga att skapa förutsättningar för alla elever att lära och utvecklas, - visa förmåga att ta tillvara elevers kunskaper och erfarenheter för att stimulera varje elevs lärande och utveckling, - visa förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje elevs lärande och utveckling, - visa förmåga att identifiera och i samverkan med andra hantera specialpedagogiska behov, - visa förmåga att observera, dokumentera, analysera och bedöma elevers lärande och utveckling i förhållande till verksamhetens mål och informera och samarbeta med elever och deras vårdnadshavare, - visa förmåga att kommunicera och förankra skolans värdegrund, inbegripet de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna, - visa förmåga att förebygga och motverka diskriminering och annan kränkande behandling av elever, - visa förmåga att beakta, kommunicera och förankra ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten, - visa kommunikativ förmåga i lyssnande, talande och skrivande till stöd för den pedagogiska verksamheten, Sidan 2/4

- visa förmåga att säkert och kritiskt använda digitala verktyg i den pedagogiska verksamheten och att beakta betydelsen av olika mediers och digitala miljöers roll för denna och - visa förmåga att i den pedagogiska verksamheten tillägna sig färdigheter som är värdefulla för yrkesutövningen. Värderingsförmåga och förhållningssätt - visa självkännedom och empatisk förmåga, - visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot elever och deras vårdnadshavare, - visa förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen, samt en hållbar utveckling och -visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och utveckla sin kompetens i det pedagogiska arbetet. Kurser Obligatoriska kurser: Ämnes- och ämnesdidaktiska kurser: US106G Svenska för grundlärare i grundskolan årskurs 4-6, I, 15 hp GN US206G Svenska för grundlärare i grundskolan årskurs 4-6, II, 15 hp GN UM2301 Matematik för grundlärare årskurs 4-6, I: Taluppfattning och aritmetik, 7,5 hp GN UM2306 Matematik för grundlärare årskurs 4-6 II: Geometri, 7,5 hp GN Matematik för grundlärare åk 4-6 III, 7,5 hp GN Matematik för grundlärare åk 4-6 IV, 7,5 hp GN EN0146 Engelska för grundlärare åk 4-6, 30 hp GN Utbildningsvetenskaplig kärna: UCG01K Utbildningens historia och plats i samhället, 5 hp GN DIG01K Teorier om lärande och individens utveckling, 7,5 hp GN JUL100 Juridik och etik i skolans värld, 2,5 hp GN UB206A Sociala relationer i skolan, grundlärare: fritidshem & 4-6, 7,5 hp GN FI00L Kunskap, vetenskap och forskningsmetodik, 7,5 hp GN UCG20K Utvärdering och utvecklingsarbete i undervisning och skola, 4 hp GN NSNK02 Framträdande och retorik, 3,5 hp GN UQ002K Specialpedagogik - Grundlärarprogrammet, 7,5 hp GN Ämnesdidaktik, läroplansteori, betyg och bedömning, 15 hp AN VFU: UM2302 Verksamhetsförlagd utbildning I, Grundlärarprogrammet med inriktning mot årskurs 4-6, 2,5 hp GN UM2305 Verksamhetsförlagd utbildning II, Grundlärarprogrammet med inriktning mot årskurs 4-6, 5 hp GN UM5002 Verksamhetsförlagd utbildning III - Grundlärarprogrammet med inriktning mot årskurs 4-6, 7,5 hp GN VFU-kurs IV, 15 hp AN Självständigt arbete: Självständigt arbete I, 15 hp GN Självständigt arbete II, 15 hp AN Valbara kurser Studenten väljer antingen: 1. UM3101 Naturvetenskap och teknik för grundlärare årskurs 4-6, 30 hp GN 2. CHSO46 Samhällsorienterande ämnen för grundlärarutbildningen år 4-6, Historia och Religionskunskap, 15 hp GN och CEPSO0 Samhällsorienterande ämnen för grundlärarprogrammet inriktning årskurs 4-6, geografi och samhällskunskap, 15 hp 3. Dans för grundlärare åk 4-6 I, 15 hp och II, 15 hp GN 4. Bild för grundlärare åk 4-6 I, 15 hp och II, 15 hp GN 5. Musik för grundlärare åk 4-6 I, 15 hp och II, 15 hp GN 6. Idrott och hälsa för grundlärare åk 4-6, 30 hp GN Sidan 3/4

Examen Programmet leder till en Grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6 som avläggs på avancerad nivå. Övrigt I programmet ingår förkunskapskrav/tröskelregler för olika kurser, vilket innebär att studenten måste ha fullgjort en viss omfattning av sina studier för att fortsätta på efterföljande kurser. För att påbörja VFU-kurs II är förkunskapskraven: Godkänd kurs VFU I, 2,5 hp samt ämnes- och ämnesdidaktikkurser om 15 hp med godkända resultat. För att påbörja VFU-kurs III är förkunskapskraven: Godkända kurser VFU I, 2,5 hp och VFU II, 5 hp, ämnes- och ämnesdidaktikkurser om 45 hp med godkända resultat, samt minst 22,5 hp godkända kurser inom den utbildningsvetenskapliga kärnan. För att påbörja VFU-kurs IV är förkunskapskraven: Samtliga ämnes- och ämnesdidaktikkurser och tidigare VFU-kurser med godkända resultat, och minst 30 hp godkända kurser inom den utbildningsvetenskapliga kärnan. För att påbörja vald kurs termin 3 är förkunskapskraven: Godkänt resultat på minst 30 högskolepoäng inom programmet där VFU-kurs I ska ingå. För att påbörja Engelska för grundlärare 4-6 termin 4 är förkunskapskraven: Godkänt resultat på minst 45 högskolepoäng inom programmet där VFU-kurs I samt VFU-kurs II ska ingå. För att få påbörja kursen Ämnesdidaktik, läroplansteori, betyg och bedömning är förkunskapskraven: Godkänd VFU-kurs III samt godkänt på kursen Självständigt arbete I. För att påbörja kursen Självständigt arbete II är förkunskapskraven: Godkänt resultat på kursen Ämnesdidaktik, läroplansteori, betyg och bedömning. Ansökan om dispens från ovanstående kan medges om särskilda skäl föreligger. Framställan om detta ska göras till institutionstyrelsen vid programmets värdinstitution. Studerande, som antagits till programmet och ej slutfört det inom de planerade studieåren, kan begära att få slutföra programmet även efter det att utbildningsplanen upphört att gälla. Därvid gäller de begränsningar som anges i kursplanerna för de i utbildningen ingående kurserna. Möjlighet för vidare studier erbjuds, se www.su.se/lararutbildningar. För att få möjlighet att genomföra verksamhetsförlagd utbildning (VFU) måste varje lärarstudent begära registerutdrag från polismyndighet, detta enligt riksdagsbeslut, SFS 2008:53. Sidan 4/4

UTKAST Kursplan för kurs på grundnivå Teorier om lärande och individens utveckling Perspectives on learning and development Kurskod: DIG01K Gäller från: HT 2014 Fastställd: 2011-10-31 Ändrad: 2014-04-09 Senast ändrad: 2014-04-14 10:20 Institution Institutionen för pedagogik och didaktik 7.5 Högskolepoäng 7.5 ECTS credits Ämne Didaktik Beslut Denna kursplan är fastställd av samordningsgruppen för lärarutbildningar vid Stockholms universitet 2011-10-31. Reviderad 2012-06-27, 2013-08-13 och 2014-xx-xx Förkunskapskrav och andra villkor för tillträde till kursen För tillträde till kursen krävs att studenten är antagen till grund- eller ämneslärarprogrammet. Kursens uppläggning Provkod Benämning Högskolepoäng EXA1 Teorier om lärande och individens utveckling 7.5 Kursens innehåll Kursen tar sin utgångspunkt i didaktisk, pedagogisk och psykologisk forskning om lärande och utveckling och behandlar behavioristiska, konstruktivistiska och kulturhistoriska/sociokulturella teorier och perspektiv om lärande och individens utveckling. Kursen behandlar också förutsättningar för individens lärande och utveckling i olika undervisnings- och lärmiljöer samt lärandeteoriers möjligheter och begränsningar vid design av lärandemiljöer. Förväntade studieresultat Efter genomgången kurs förväntas studenten ha förmåga att: - urskilja, beskriva och jämföra olika lärandeteorier och teoretiska perspektiv på individens lärande och utveckling, - använda centrala teoretiska begrepp från kurslitteraturen för analys av lärandesituationer, - argumentera för vad som hindrar och möjliggör lärande i en konkret undervisningssituation utifrån olika lärandeteorier och teoretiska perspektiv. Undervisning Undervisningen sker i form av föreläsningar, seminarier, litteraturstudier, och arbete i studiegrupper. För detaljerad information se studiehandledning för kursen. Sidan 1/2

Kunskapskontroll och examination a) Kursen examineras genom en individuell skriftlig examination. För mer detaljerad information hänvisas till studiehandledning för kursen. b) Betygssättning sker enligt en sjugradig målrelaterad betygsskala: A = Utmärkt B = Mycket bra C = Bra D = Tillfredsställande E = Tillräckligt Fx = Otillräckligt F = Helt otillräckligt c) För godkänt betyg på kursen krävs lägst betygsgraden E d) Studenter som fått lägst betyget E på prov får inte genomgå förnyat prov för högre betyg e) Kursens betygskriterier presenteras i studiehandledningen. f) Student som erhållit betyget Fx vid examination får komplettera befintlig examination i enlighet med tidsangivelse i studiehandledning för kursen. Övergångsbestämmelser När en kurs inte längre ges, är upphävd eller kursinnehållet väsentligen ändrats har studenten rätt att en gång per termin under en period av tre terminer examineras enligt denna kursplan. Begränsningar Antalet provtillfällen är begränsade till fem. Kursen får inte tillgodoräknas i examen samtidigt med sådan inom eller utom landet genomgången och godkänd kurs, vars innehåll helt eller delvis överensstämmer med innehållet i kursen. Övrigt Kursen ingår i den utbildningsvetenskapliga kärnan. Kurslitteratur För aktuell kurslitteratur hänvisas till institutionens webbplats www.edu.su.se. Aktuell litteraturlista finns tillgänglig senast en månad före kursstart. Sidan 2/2

UTKAST Kursplan för kurs på grundnivå Teorier om lärande och individens utveckling - Kompletterande pedagogisk utbildning Perspectives on learning and development - Bridging Teacher Education 5 Högskolepoäng 5 ECTS credits Kurskod: DIG11K Gäller från: HT 2014 Senast ändrad: 2014-04-14 10:22 Institution Institutionen för pedagogik och didaktik Ämne Utbildningsvetenskap/didaktik allmänt Beslut Kursplanen är fastställd av samordningsgruppen för lärarutbildning vid Stockholms universitet 2014-xx-xx Förkunskapskrav och andra villkor för tillträde till kursen För tillträde till kursen gäller att studenten är antagen till Kompletterande pedagogisk utbildning, Kombinationsprogrammet för lärarexamen och masterexamen eller Ämneslärarprogrammet i matematik, naturvetenskapliga ämnen och teknik Kursens uppläggning Provkod Benämning Högskolepoäng EXA1 Teorier om lärande och individens utveckling 5 Kursens innehåll Kursen tar sin utgångspunkt i didaktisk, pedagogisk och psykologisk forskning om lärande och utveckling och behandlar behavioristiska, konstruktivistiska och kulturhistoriska/sociokulturella teorier och perspektiv om lärande och individens utveckling. Kursen behandlar också förutsättningar för individens lärande och utveckling i olika undervisnings- och lärmiljöer. Förväntade studieresultat Efter genomgången kurs förväntas studenten ha förmåga att: - urskilja och beskriva olika lärandeteorier och teoretiska perspektiv på individens lärande och utveckling, - använda centrala teoretiska begrepp från kurslitteraturen för analys av lärandesituationer, - argumentera för vad som hindrar och möjliggör lärande i en konkret undervisningssituation utifrån olika lärandeteorier och teoretiska perspektiv. Undervisning Undervisningen sker i form av föreläsningar, seminarier, litteraturstudier, och arbete i studiegrupper. För detaljerad information se studiehandledning för kursen. Sidan 1/2

Kunskapskontroll och examination a) Kursen examineras genom en individuell skriftlig examination. För mer detaljerad information hänvisas till studiehandledning för kursen. b) Betygssättning sker enligt en sjugradig målrelaterad betygsskala: A = Utmärkt B = Mycket bra C = Bra D = Tillfredsställande E = Tillräckligt Fx = Otillräckligt F = Helt otillräckligt c) För godkänt betyg på kursen krävs lägst betygsgraden E d) Studenter som fått lägst betyget E på prov får inte genomgå förnyat prov för högre betyg e) Kursens betygskriterier presenteras i studiehandledningen. f) Student som erhållit betyget Fx vid examination får komplettera befintlig examination i enlighet med tidsangivelse i studiehandledning för kursen. Övergångsbestämmelser När en kurs inte längre ges, är upphävd eller kursinnehållet väsentligen ändrats har studenten rätt att en gång per termin under en period av tre terminer examineras enligt denna kursplan. Begränsningar Antalet provtillfällen är begränsade till fem. Kursen får inte tillgodoräknas i examen samtidigt med sådan inom eller utom landet genomgången och godkänd kurs, vars innehåll helt eller delvis överensstämmer med innehållet i kursen. Övrigt Kursen ingår i den utbildningsvetenskapliga kärnan. Kurslitteratur För aktuell kurslitteratur hänvisas till institutionens webbplats www.edu.su.se. Aktuell litteraturlista finns tillgänglig senast en månad före kursstart. Sidan 2/2

UTKAST Kursplan för kurs på avancerad nivå Utvärdering och utvecklingsarbete i undervisning och skola - Kompletterande pedagogisk utbildning Development and Evaluation in Primary and Secondary School - Bridging Teacher Education 4 Högskolepoäng 4 ECTS credits Kurskod: UCA21K Gäller från: HT 2014 Senast ändrad: 2014-04-14 09:36 Institution Institutionen för pedagogik och didaktik Ämne Fördjupning: Pedagogik AXX - Avancerad nivå, kurs/er som inte kan klassificeras Beslut Kursplanen är fastställd av samordningsgruppen för lärarutbildning vid Stockholms universitet 2014-XX- XX. Förkunskapskrav och andra villkor för tillträde till kursen För tillträde till kursen gäller att studenten är antagen till Kompletterande pedagogisk utbildning, Kombinationsprogrammet för lärarexamen och masterexamen eller Ämneslärarprogrammet i matematik, naturvetenskapliga ämnen och teknik. Kursens uppläggning Provkod Benämning Högskolepoäng LPK2 Utvärdering och utvecklingsarbete 4 Kursens innehåll Kursen behandlar olika ansatser för utvärdering i och av skolverksamhet, och verksamhetsutveckling i skolan. Kursen bygger på följande teman: - perspektiv på och metoder för utvecklings- och kvalitetsarbete i skolan med utgångspunkt i uppdrag och ansvarsförståelse, - olika didaktiska modeller för kunskapsutveckling inom området, såsom exempelvis Learning study, formativ utvärdering, kollegial utvärdering samt - internationella och nationella utvärderingar av skolverksamhet. Förväntade studieresultat Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna: - beskriva, jämföra och kritiskt granska olika ansatser inom utvecklings- och kvalitetsarbete i skolan, - beskriva, jämföra och diskutera olika didaktiska utvecklingsmodeller för utgångspunkt i tillämpbara ansatser, - beskriva, analysera och diskutera internationella och nationella utvärderingar av skolverksamhet. Sidan 1/2

Undervisning Undervisningen sker i form av föreläsningar, seminarier, fältstudier och uppgifter i studentarbetslag. För detaljerad information se studiehandledning för kursen. Kunskapskontroll och examination a) Kursens examineras genom individuella muntliga och skriftliga uppgifter. För detaljerad information se studiehandledning för kursen. b) Betygssättning sker enligt en sjugradig målrelaterad betygsskala: A = Utmärkt B = Mycket bra C = Bra D = Tillfredsställande E = Tillräckligt Fx = Otillräckligt F = Helt otillräckligt c) För godkänt betyg på kursen krävs lägst betygsgraden E. d) Studenter som fått lägst betyget E på prov får inte genomgå förnyat prov för högre betyg. e) Kursens betygskriterier presenteras i studiehandledningen. f) Student som erhållit betyget Fx vid examination får komplettera befintlig examination i enlighet med tidsangivelse i studiehandledning för kursen. Övergångsbestämmelser När en kurs inte längre ges, är upphävd eller kursinnehållet väsentligen ändrats har studenten rätt att en gång per termin under en period av tre terminer examineras enligt denna kursplan. Begränsningar Antalet provtillfällen är begränsade till fem. Kursen får inte tillgodoräknas i examen samtidigt med sådan inom eller utom landet genomgången och godkänd kurs, vars innehåll helt eller delvis överensstämmer med innehållet i kursen. Övrigt Kursen ingår i den utbildningsvetenskapliga kärnan. Kurslitteratur Aktuell litteraturlista finns tillgänglig senast en månad före kursstart på kursens hemsida www.edu.su.se. Sidan 2/2

UTKAST Kursplan för kurs på grundnivå Utbildningens historia och plats i samhället The history of Education and its role in society Kurskod: UCG01K Gäller från: HT 2014 Fastställd: 2011-12-13 Ändrad: 2014-04-10 Senast ändrad: 2014-04-14 10:13 Institution Institutionen för pedagogik och didaktik 5 Högskolepoäng 5 ECTS credits Ämne Pedagogik Beslut Denna kursplan är fastställd av samordningsgruppen för lärarutbildning vid Stockholms universitet 2014-xxxx Förkunskapskrav och andra villkor för tillträde till kursen För tillträde till kursen krävs att studenten är antagen till grund- eller ämneslärarprogrammet Kursens uppläggning Provkod Benämning Högskolepoäng LPK1 Utbildningens historia och plats i samhället 5 Kursens innehåll Kursen, som är av introducerande karaktär, behandlar synen på barn och unga samt skola och utbildning i ett samhällsperspektiv. Kursen innehåller såväl ett historiskt som ett samtidsperspektiv på skolans organisation och styrning, och på de normer och värderingar som präglat och präglar synen på skolans samhällsuppdrag. Därvid belyses hur syn på uppfostran och undervisning och på barn skiftar över tid och hur historiska traditioner påverkar skolans verksamhet. Kursen är organiserad i fyra teman: * Skolformernas historia * Syn på barn och barndom * Professionshistoria * Styrning av skolan "Skolformernas historia" behandlar den svenska skolans historiska framväxt, med tonvikt på sent 1800- och 1900 tal. Traditioner inom läroverk, flickskola och folkskola behandlas i relation till grundskola och gymnasieskola. Dessutom belyses de förändringar av såväl organisatorisk som innehållslig art som kännetecknar skolpolitiska reformer under 1990- och 2000 talet. I temat "Syn på barn och barndom" behandlas hur skilda uppfattningar och ideologier kring barn och ungdom, uppfostran och utbildning påverkar och präglar pedagogisk verksamhet. Demokratins värdegrund som en av skolväsendets grundvalar belyses, liksom konventionerna om mänskliga rättigheter och barnets rättigheter. Sidan 1/2

Temat "Professionshistoria" berör läraryrkets framväxt, synen på professionellt kunnande och hur läraryrket präglas av olika föreställningar kring uppfostran och undervisning. "Styrning av skolan" fokuserar relationen mellan politik och pedagogisk verksamhet, och hur denna relation påverkas i och med förskjutningar från regel- till målstyrning, och med framväxten av fristående skolor och det fria skolvalet. Förväntade studieresultat Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna: - redogöra för den svenska skolans framväxt och organisering och diskutera hur skolans historia påverkar dagens utbildningspraktiker, - redogöra för och diskutera hur synen på barn och ungdom förändrats genom tiderna och hur dessa förändringar påverkat pedagogisk praktik, - diskutera hur förändringar i den pedagogiska praktiken kan ses i relation till demokratins värdegrund, samt till konventionerna om mänskliga rättigheter och barnets rättigheter och - redogöra för principerna för skolans styrning och diskutera hur politisk styrning av skolan sammanhänger med pedagogisk praktik. Undervisning Undervisningen sker i form av föreläsningar, seminarier och arbete i studentarbetslag. Närvaro är obligatorisk vid seminarietillfällena. Vid frånvaro från seminarietillfälle ska seminarieledare kontaktas för kompletteringsuppgift. För detaljerad information se studiehandledning för kursen. Kunskapskontroll och examination Kursens examineras genom individuella muntliga och skriftliga uppgifter. För detaljerad information se studiehandledning för kursen. Betygssättning sker enligt en sjugradig målrelaterad betygsskala: A = Utmärkt B = Mycket bra C = Bra D = Tillfredsställande E = Tillräckligt Fx = Otillräckligt F = Helt otillräckligt Kursens betygskriterier presenteras i studiehandledningen. För Godkänt på kursen krävs lägst betygsgraden E. Student som har godkänts i prov får ej undergå förnyat prov för högre betyg. Student som fått betyget Fx kan efter överenskommelse med bedömande lärare inkomma med kompletteringsuppgift inom en vecka. Övergångsbestämmelser När en kurs inte längre ges, är upphävd eller kursinnehållet väsentligen ändrats har studenten rätt att en gång per termin under en period av tre terminer examineras enligt denna kursplan. Begränsningar Antalet provtillfällen är begränsade till fem. Kursen får inte tillgodoräknas i examen samtidigt med sådan inom eller utom landet genomgången och godkänd kurs, vars innehåll helt eller delvis överensstämmer med innehållet i kursen. Övrigt Kursen ingår i den utbildningsvetenskapliga kärnan i grund- och ämneslärarprogrammen. Kurslitteratur För aktuell kurslitteratur hänvisas till institutionens webbplats www.edu.su.se. Aktuell litteraturlista finns tillgänglig senast en månad före kursstart. Sidan 2/2

UTKAST Kursplan för kurs på grundnivå Utbildningens historia och plats i samhället - Kompletterande pedagogisk utbildning The history of Education and it's role in society - Bridging Teacher Education 3.5 Högskolepoäng 3.5 ECTS credits Kurskod: UCG11K Gäller från: HT 2014 Senast ändrad: 2014-04-14 10:15 Institution Institutionen för pedagogik och didaktik Ämne Pedagogik Beslut Kursplanen är fastställd av samordningsgruppen för lärarutbildning vid Stockholms universitet 2014-XX-XX Förkunskapskrav och andra villkor för tillträde till kursen För tillträde till kursen gäller att studenten är antagen till Kompletterande pedagogisk utbildning, Kombinationsprogrammet för lärarexamen och masterexamen eller Ämneslärarprogrammet i matematik, naturvetenskapliga ämnen och teknik. Kursens uppläggning Provkod Benämning Högskolepoäng LPK1 Utbildningens historia och plats i samhället 3.5 Kursens innehåll Kursen, som är av introducerande karaktär, behandlar synen på barn och unga samt skola och utbildning i ett samhällsperspektiv. Kursen innehåller såväl ett historiskt som ett samtidsperspektiv på skolans organisation och styrning, och på de normer och värderingar som präglat och präglar synen på skolans samhällsuppdrag. Därvid belyses hur syn på uppfostran och undervisning och på barn skiftar över tid och hur historiska traditioner påverkar skolans verksamhet. Kursen är organiserad i fyra teman: * Skolformernas historia * Syn på barn och barndom * Professionshistoria * Styrning av skolan "Skolformernas historia" behandlar den svenska skolans historiska framväxt, med tonvikt på sent 1800- och 1900 tal. Traditioner inom läroverk, flickskola och folkskola behandlas i relation till grundskola och gymnasieskola. Dessutom belyses de förändringar av såväl organisatorisk som innehållslig art som kännetecknar skolpolitiska reformer under 1990- och 2000 talet. I temat "Syn på barn och barndom" behandlas hur skilda uppfattningar och ideologier kring barn och ungdom, uppfostran och utbildning påverkar och präglar pedagogisk verksamhet. Demokratins värdegrund som en av skolväsendets grundvalar belyses, liksom konventionerna om mänskliga rättigheter och barnets rättigheter. Sidan 1/2

Temat "Professionshistoria" berör läraryrkets framväxt, synen på professionellt kunnande och hur läraryrket präglas av olika föreställningar kring uppfostran och undervisning. "Styrning av skolan" fokuserar relationen mellan politik och pedagogisk verksamhet, och hur denna relation påverkas i och med förskjutningar från regel- till målstyrning, och med framväxten av fristående skolor och det fria skolvalet. Förväntade studieresultat Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna: - redogöra för den svenska skolans framväxt och organisering och diskutera hur skolans historia påverkar dagens utbildningspraktiker, - redogöra för och diskutera hur synen på barn och ungdom förändrats genom tiderna och hur dessa förändringar påverkat pedagogisk praktik, - diskutera hur förändringar i den pedagogiska praktiken kan ses i relation till demokratins värdegrund, samt till konventionerna om mänskliga rättigheter och barnets rättigheter och - redogöra för principerna för skolans styrning och diskutera hur politisk styrning av skolan sammanhänger med pedagogisk praktik. Undervisning Undervisningen sker i form av föreläsningar, seminarier, och arbete i studentarbetslag. Närvaro är obligatorisk vid seminarietillfällena. Vid frånvaro från seminarietillfälle ska seminarieledare kontaktas för kompletteringsuppgift. För detaljerad information se studiehandledning för kursen. Kunskapskontroll och examination Kursens examineras genom individuella muntliga och skriftliga uppgifter. Betygssättning sker enligt en sjugradig målrelaterad betygsskala: A = Utmärkt B = Mycket bra C = Bra D = Tillfredsställande E = Tillräckligt Fx = Otillräckligt F = Helt otillräckligt Kursens betygskriterier presenteras i studiehandledningen. För Godkänt på kursen krävs lägst betygsgraden E. Student som har godkänts i prov får ej undergå förnyat prov för högre betyg. Student som fått betyget Fx kan efter överenskommelse med bedömande lärare inkomma med kompletteringsuppgift inom en vecka. Övergångsbestämmelser När en kurs inte längre ges, är upphävd eller kursinnehållet väsentligen ändrats har studenten rätt att en gång per termin under en period av tre terminer examineras enligt denna kursplan. Begränsningar Antalet provtillfällen är begränsade till fem. Kursen får inte tillgodoräknas i examen samtidigt med sådan inom eller utom landet genomgången och godkänd kurs, vars innehåll helt eller delvis överensstämmer med innehållet i kursen. Övrigt Kursen ingår i den utbildningsvetenskapliga kärnan. Kurslitteratur För aktuell kurslitteratur hänvisas till institutionens webbplats www.edu.su.se. Aktuell litteraturlista finns tillgänglig senast en månad före kursstart. Sidan 2/2

UTKAST Kursplan för kurs på grundnivå Bedömning och betygsättning av yrkeskunnande Assessment and Grading of Vocational Knowledge Kurskod: YP14LÄ Gäller från: HT 2014 Fastställd: 2013-05-08 Ändrad: 2014-04-11 Senast ändrad: 2014-04-11 14:08 Institution Institutionen för pedagogik och didaktik 7.5 Högskolepoäng 7.5 ECTS credits Ämne Fördjupning: Yrkespedagogik G1F - Grundnivå, har mindre än 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav Beslut Denna kursplan är fastställd av Samordningsgruppen för lärarutbildningarna vid Stockholms universitet 2013-05-08 och 2014-xx-xx. Förkunskapskrav och andra villkor för tillträde till kursen Antagen till yrkeslärarprogrammet. Didaktik i yrkesutbildning 7,5 hp samt Lärandeteorier och identitetsutveckling i yrkesutbildning 7,5 hp. Kursens uppläggning Provkod Benämning Högskolepoäng YPG5 Bedömning och betygsättning av yrkeskunnande 7.5 Kursens innehåll Kursen behandlar olika bedömningstraditioner, bedömningsformer och syften med bedömning. Olika aktörers ansvar och uppdrag vid bedömning av yrkeskunnande belyses. Kursen tar även upp olika metoder vid bedömning för yrkeslärande och betygsättning. Ett annat tema inom kursen belyser kommunikationens roll och betydelse i bedömningsprocessen. Förväntade studieresultat Efter avslutad kurs ska studenten kunna: - beskriva olika syften med bedömning, - analysera hur bedömning av yrkeskunnande och kompetens kan användas som metod för lärande samt kritiskt diskutera olika bedömningsformer, - redogöra för och exemplifiera hur yrkeskunnande kan betygsättas, - redogöra för kommunikationens roll och betydelse i bedömningsprocessen, - kritiskt analysera olika aktörers (lärare och handledare på arbetsplatsen) uppdrag och ansvar i bedömningsprocessen. Undervisning Undervisningen sker i form av föreläsningar, seminarier och arbete i studentarbetslag. Sidan 1/2

Närvaro är obligatorisk vid seminarietillfällena. Vid frånvaro från seminarietillfälle ska seminarieledare kontaktas för kompletteringsuppgift. Kunskapskontroll och examination a. Kunskapskontroll sker genom skriftlig redovisning av individuella uppgifter. b. Betygssättning sker enligt sjugradig målrelaterad betygsskala: A = Utmärkt B = Mycket bra C = Bra D = Tillfredsställande E = Tillräckligt Fx= Otillräckligt F = Helt Otillräckligt c. Betyg på kursen baseras på skriftliga individuella uppgifter. d. Kursens betygskriterier presenteras i studiehandledningen. e. För godkänt krävs lägst betygsgraden E samt deltagande och godkänt i all obligatorisk undervisning. f. Studerande som godkänts på prov får inte genomgå förnyat prov för högre betyg. g. Vid betyget Fx ges möjligheter till komplettering. Examinator beslutar om vilka kompletteringsuppgifter som ska utföras. h. I studiehandledningen anges hur eventuell frånvaro kompenseras. Vid frånvaro vid två eller fler schemalagda seminarier anses dock studenten inte ha genomgått kursen och behöver gå om kursen för godkänt betyg. Övergångsbestämmelser När en kurs inte längre ges, är upphävd eller kursinnehållet väsentligen ändrats har studenten rätt att en gång per termin under en period av tre terminer examineras enligt denna kursplan. Begränsningar Antalet provtillfällen är begränsade till fem. Kursen får inte tillgodoräknas i examen samtidigt med sådan inom eller utom landet genomgången och godkänd kurs, vars innehåll helt eller delvis överensstämmer med innehållet i kursen. Övrigt Kursen ingår i den utbildningsvetenskapliga kärnan. Kurslitteratur Aktuell litteraturlista fastställs senast en månad före kursstart och görs tillgänglig på kursens hemsida www.edu.su.se. Sidan 2/2

UTKAST Kursplan för kurs på grundnivå Sociala relationer i yrkesutbildning ur ett mångfaldsperspektiv Social Relationship in Vocational Education Kurskod: YP15LÄ Gäller från: HT 2014 Fastställd: 2013-05-08 Ändrad: 2014-04-11 Senast ändrad: 2014-04-11 14:18 Institution Institutionen för pedagogik och didaktik 7.5 Högskolepoäng 7.5 ECTS credits Ämne Fördjupning: Yrkespedagogik G1F - Grundnivå, har mindre än 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav Beslut Denna kursplan är fastställd av Samordningsgruppen för lärarutbildningarna vid Stockholms universitet 2013-05-08 och 2014-xx-xx Förkunskapskrav och andra villkor för tillträde till kursen Antagen till yrkeslärarprogrammet. Didaktik i yrkesutbildning 7,5 hp samt Lärandeteorier och identitetsutveckling i yrkesutbildning, 7,5 hp. Kursens uppläggning Provkod Benämning Högskolepoäng YPG6 Sociala relationer i yrkesutbildning 7.5 Kursens innehåll Inom kursen uppmärksammas olika typer av mänskliga relationer som aktualiseras i skolarbetet. Mobbning som fenomen behandlas liksom redskap för konflikthantering. Speciell tonvikt läggs på frågor om makt, jämställdhet, mångfald, diskriminering samt föreställningar om normalitet och avvikelser. Frågor om hur elever och lärare påverkas av kategoriseringar utifrån kön, etnicitet, klass, funktionalitet och sexualitet diskuteras. Förväntade studieresultat Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna: - jämföra och beskriva olika vetenskapliga förklaringsmodeller kring mobbning, diskriminering och kränkningar samt reflektera över sociala mediers funktion för fenomen som nätmobbing, - redogöra för skolans styrdokument avseende värdegrund, mänskliga rättigheter, demokratiska värderingar samt diskriminering och kränkande behandling, - beskriva och diskutera användningen av olika redskap för konflikthantering och konfliktförebyggande arbete, - analysera hur föreställningar om normalitet och avvikelse konstrueras i relation till genus, sexualitet, etnicitet, klass, funktionshinder samt hur dessa föreställningar kan påverka lärare och elever, Sidan 1/2

- diskutera faktorer i lärarens ledarskap och förhållningssätt som är gynnsamma för att skapa ett hållbart socialt klimat för lärande. Undervisning Undervisningen sker i form av föreläsningar, seminarier och arbete i studentarbetslag. Närvaro är obligatorisk vid seminarietillfällena. Vid frånvaro från seminarietillfälle ska seminarieledare kontaktas för kompletteringsuppgift. Kunskapskontroll och examination a. Kunskapskontroll sker genom skriftlig redovisning av individuella uppgifter. b. Betygssättning sker enligt sjugradig målrelaterad betygsskala: A = Utmärkt B = Mycket bra C = Bra D = Tillfredsställande E = Tillräckligt Fx= Otillräckligt F = Helt Otillräckligt c. Betyg på kursen baseras på skriftliga individuella uppgifter. d. Kursens betygskriterier presenteras i studiehandledningen. e. För godkänt krävs lägst betygsgraden E samt deltagande och godkänt i all obligatorisk undervisning. f. Studerande som godkänts på prov får inte genomgå förnyat prov för högre betyg. g. Vid betyget Fx ges möjligheter till komplettering. Examinator beslutar om vilka kompletteringsuppgifter som ska utföras. h. I studiehandledningen anges hur eventuell frånvaro kompenseras. Vid frånvaro vid två eller fler schemalagda seminarier anses dock studenten inte ha genomgått kursen och behöver gå om kursen för godkänt betyg. Övergångsbestämmelser När en kurs inte längre ges, är upphävd eller kursinnehållet väsentligt ändrats har studenten rätt att en gång per termin under en period av tre terminer examineras enligt denna kursplan. Begränsningar Antalet provtillfällen är begränsade till fem. Kursen får inte tillgodoräknas i examen samtidigt med sådan inom eller utom landet genomgången och godkänd kurs, vars innehåll helt eller delvis överensstämmer med innehållet i kursen. Övrigt Kursen ingår i den utbildningsvetenskapliga kärnan. Kurslitteratur Aktuell litteraturlista fastställs senast en månad före kursstart och görs tillgänglig på kursens hemsida www.edu.su.se. Sidan 2/2

UTKAST Kursplan för kurs på grundnivå Kvalitetsarbete i yrkesutbildning I Quality Work in Vocational Education I Kurskod: YP17LÄ Gäller från: HT 2014 Fastställd: 2013-05-08 Ändrad: 2014-04-11 Senast ändrad: 2014-04-11 14:28 Institution Institutionen för pedagogik och didaktik 4 Högskolepoäng 4 ECTS credits Ämne Fördjupning: Yrkespedagogik G1N - Grundnivå, har endast gymnasiala förkunskapskrav Beslut Denna kursplan är fastställd av Samordningsgruppen för lärarutbildning vid Stockholms universitet 2013-05- 08 och 2104-xx-xx Förkunskapskrav och andra villkor för tillträde till kursen Antagen till Yrkeslärarprogrammet. Kursens uppläggning Provkod Benämning Högskolepoäng YPG8 Kvalitetsarbete i yrkesutbildning I 4 Kursens innehåll I kursen behandlas olika praxisnära metoder för att bedriva utvecklings- och kvalitetsarbete i yrkesutbildning. Ett annat tema belyser sociala mediers och digitala verkygs roll för lärande. Studenten förväntas också påbörja planeringen av ett kvalitets- och utvecklingsarbete som ska genomföras under den sista VFU kursen. Förväntade studieresultat Efter avslutad kurs ska studenten kunna: - jämföra och kritiskt granska olika metoder för uppföljning och utveckling av yrkeslärarens undervisning och den pedagogiska verksamheten samt planera ett mindre kvalitets och utvecklingsarbete med relevans för yrkesutbildning, - diskutera olika mediers och digitala miljöers roll för elevers lärande samt planera för användningen av ett digitalt verkyg i en undervisningssituation, - analysera och kritiskt diskutera vad hållbar utveckling innebär inom det egna yrkes och undervisningsområdet. Undervisning Undervisningen sker i form av föreläsningar, seminarier och arbete i studentarbetslag. Närvaro är obligatorisk vid seminarietillfällena. Vid frånvaro från seminarietillfälle ska seminarieledare kontaktas för kompletteringsuppgift. Sidan 1/2

Kunskapskontroll och examination a. Kunskapskontroll sker genom skriftlig redovisning av individuella uppgifter. b. Betygssättning sker enligt sjugradig målrelaterad betygsskala: A = Utmärkt B = Mycket bra C = Bra D = Tillfredsställande E = Tillräckligt Fx= Otillräckligt F = Helt Otillräckligt c. Betyg på kursen baseras på skriftliga individuella uppgifter. d. Kursens betygskriterier presenteras i studiehandledningen. e. För godkänt krävs lägst betygsgraden E samt deltagande och godkänt i all obligatorisk undervisning. f. Studerande som godkänts på prov får inte genomgå förnyat prov för högre betyg. g. Vid betyget Fx ges möjligheter till komplettering. Examinator beslutar om vilka kompletteringsuppgifter som ska utföras. h. I studiehandledningen anges hur eventuell frånvaro kompenseras. Vid frånvaro vid två eller fler schemalagda seminarier anses dock studenten inte ha genomgått kursen och behöver gå om kursen för godkänt betyg. Övergångsbestämmelser När en kurs inte längre ges eller kursinnehållet väsentligen ändrats har studenten rätt att en gång per termin under en period av tre terminer examineras enligt denna kursplan. Begränsningar Antalet provtillfällen är begränsade till fem. Kursen får inte tillgodoräknas i examen samtidigt med sådan inom eller utom landet genomgången och godkänd kurs, vars innehåll helt eller delvis överensstämmer med innehållet i kursen. Övrigt Kursen ingår i den utbildningsvetenskapliga kärnan. Kurslitteratur Aktuell litteraturlista fastställs senast en månad före kursstart och görs tillgänglig på kursens hemsida www.edu.su.se. Sidan 2/2

UTKAST Kursplan för kurs på grundnivå Kvalitetsarbete i yrkesutbildning II Quality Work in Vocational Education II Kurskod: YP18LÄ Gäller från: HT 2014 Fastställd: 2013-05-08 Ändrad: 2014-04-11 Senast ändrad: 2014-04-11 15:27 Institution Institutionen för pedagogik och didaktik 7.5 Högskolepoäng 7.5 ECTS credits Ämne Fördjupning: Yrkespedagogik G1F - Grundnivå, har mindre än 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav Beslut Denna kursplan är fastställd av Samordningsgruppen för lärarutbildningarna vid Stockholms universitet 2013-05-08 och 2014-xx-xx Förkunskapskrav och andra villkor för tillträde till kursen Antagen till yrkeslärarprogrammet. Kvalitetsarbete i yrkesutbildning I, 7,5 hp. Kursens uppläggning Provkod Benämning Högskolepoäng YPG9 Kvalitetsarbete i yrkesutbildning II 7.5 Kursens innehåll I kursen behandlas vetenskapsteori och forskningsmetod. Inom ramen för kursen genomför och dokumenterar studenten ett kvalitets- och utvecklingsarbete på sin VFU skola. Förväntade studieresultat Efter avslutad kurs ska studenten kunna: - redogöra för vetenskapsteori samt kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder som kan användas för utvärdering av yrkesutbildning, - diskutera skillnader och likheter mellan erfarenhetsgrundad kunskap och vetenskapligt grundad kunskap, - genomföra och dokumentera ett mindre kvalitets- och utvecklingsarbete med relevans för yrkesutbildning, - kritiskt granska ett annat kvalitets- och utvecklingsarbete och ge förslag till hur detta skulle kunna utvecklas. Undervisning Undervisningen sker i form av föreläsningar, seminarier och arbete i studentarbetslag. Närvaro är obligatorisk vid seminarietillfällena. Vid frånvaro från seminarietillfälle ska seminarieledare kontaktas för kompletteringsuppgift. Sidan 1/2

Kunskapskontroll och examination a. Kunskapskontroll sker genom skriftlig redovisning av individuella uppgifter. b. Betygssättning sker enligt sjugradig målrelaterad betygsskala: A = Utmärkt B = Mycket bra C = Bra D = Tillfredsställande E = Tillräckligt Fx= Otillräckligt F = Helt Otillräckligt c. Betyg på kursen baseras på skriftliga individuella uppgifter. d. Kursens betygskriterier presenteras i studiehandledningen. e. För godkänt krävs lägst betygsgraden E samt deltagande och godkänt i all obligatorisk undervisning. f. Studerande som godkänts på prov får inte genomgå förnyat prov för högre betyg. g. Vid betyget Fx ges möjligheter till komplettering. Examinator beslutar om vilka kompletteringsuppgifter som ska utföras. h. I studiehandledningen anges hur eventuell frånvaro kompenseras. Vid frånvaro vid två eller fler schemalagda seminarier anses dock studenten inte ha genomgått kursen och behöver gå om kursen för godkänt betyg. Övergångsbestämmelser När en kurs inte längre ges eller kursinnehållet väsentligen ändrats har studenten rätt att en gång per termin under en period av tre terminer examineras enligt denna kursplan. Begränsningar Antalet provtillfällen är begränsade till fem. Kursen får inte tillgodoräknas i examen samtidigt med sådan inom eller utom landet genomgången och godkänd kurs, vars innehåll helt eller delvis överensstämmer med innehållet i kursen. Övrigt Kursen ingår i den utbildningsvetenskapliga kärnan. Kurslitteratur Aktuell litteraturlista fastställs senast en månad före kursstart och görs tillgänglig på kursens hemsida www.edu.su.se. Sidan 2/2

Utredning avseende estetiska lärprocesser/estetisk kommunikation vid Stockholms universitet