SVENSK STANDARD SS-EN 12193 Fastställd Utgåva Sida 2000-02-18 1 1 (1+31) Copyright SIS. Reproduction in any form without permission is prohibited. Light and lighting Sports lighting Ljus och belysning Sportbelysning The European Standard has the status of a Swedish Standard. The European Standard was endorsed as SS-EN 12193 in 2000-02-18 and is now published in a Swedish language version that supersedes the endorsement notice. Swedish Standards corresponding to documents referred to in this Standard are listed in Catalogue of Swedish Standards, issued by SIS. The Catalogue lists, with reference number and year of Swedish approval, International and European Standards approved as Swedish Standards as well as other Swedish Standards. Europastandarden gäller som svensk standard. Europastandarden ikraftsattes 2000-02-18 som SS-EN 12193 och utges nu i svensk språkversion. Detta dokument ersätter det tidigare utgivna ikraftsättningsdokumentet. Motsvarigheten och aktualiteten i svensk standard till de publikationer som omnämns i denna standard framgår av Katalog över svensk standard, som ges ut av SIS. I katalogen redovisas internationella och europeiska standarder som fastställts som svenska standarder och övriga gällande svenska standarder. ICS 91.160.01; 97.220.10 Standarder kan beställas hos SIS Förlag AB som även lämnar allmänna upplysningar om svensk och utländsk standard. Postadress: SIS Förlag AB, 118 80 STOCKHOLM Telefon: 08-555 523 00. Telefax: 08-555 523 11 E-post: sis.sales@sis.se. Internet: www.sisforlag.se Upplysningar om sakinnehållet i standarden lämnas av SIS. Telefon: 08-555 520 00. Telefax: 08-555 520 01 Tryckt i augusti 2001
EUROPASTANDARD EUROPEAN STANDARD NORME EUROPÉENNE EUROPÄISCHE NORM Provläsningsexemplar / Preview EN 12193 Augusti 1999 ICS 91.160.01; 97.220.10 Svensk version Ljus och belysning Sportbelysning Lumière et éclairage Eclairage des installations sportives Light and lighting Sports lighting Licht und Beleuchtung Sportstättenbeleuchtung Denna standard är den officiella svenska versionen av. För översättningen svarar SIS. Denna europastandard antogs av CEN den 23 juli 1999. CEN-medlemmarna är förpliktade att följa fordringarna i CEN/CENELECs interna bestämmelser som anger på vilka villkor denna europastandard i oförändrat skick skall ges status som nationell standard. Aktuella förteckningar och bibliografiska referenser rörande sådana nationella standarder kan på begäran erhållas från CENs centralsekretariat eller från någon av CENs medlemmar. Denna europastandard finns i tre officiella versioner (engelsk, fransk och tysk). En version på något annat språk, översatt under ansvar av en CEN-medlem till sitt eget språk och anmäld till CENs centralsekretariat, har samma status som de officiella versionerna. CENs medlemmar är de nationella standardiseringsorganen i Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Island, Italien, Luxemburg, Nederländerna, Norge, Portugal, Schweiz, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Tyskland och Österrike. CEN European Committee for Standardization Comité Européen de Normalisation Europäisches Komitee für Normung Central Secretariat: rue de Stassart 36, B-1050 BRUSSELS 1999 CEN All rights of exploitation in any form and by any means reserved worldwide for CEN national Members Ref. Nr. Sv
Sida 2 Provläsningsexemplar / Preview Innehåll Sida Förord... 3 Inledning... 4 1 Ändamål... 4 2 Normativa hänvisningar... 4 3 Definitioner... 4 3.1 Principiell yta (PA)... 4 3.2 Totalyta (TA)... 4 3.3 Referensyta... 5 3.4 Beräknings- och mätpunkter... 5 4 Allmänna principer för belysningsinstallationen... 5 4.1 Referenspunkter för beräkning och mätning... 5 4.1.1 Storlek på nätrutor för beräkning och mätning vid specifika sporter... 5 4.1.2 Storlek på nätrutor vid beräkning och mätning av flersportanläggningar... 6 4.1.3 Tillämpning... 6 4.2 Mätutrustning... 7 4.3 Mätprotokoll... 7 4.4 Tillåtna avvikelser... 8 4.5 Underhåll... 8 4.6 Belysning av åskådarområde... 8 4.7 Säkerhet för aktiva och fortsättning av ett evenemang vid belysningsbortfall... 9 4.7.1 Säkerhetsbelysning för aktiva... 9 4.7.2 Fortsättning av en sport... 9 4.8 Bländningsbegränsning... 9 4.8.1 Inomhus... 9 4.8.2 Utomhus... 9 4.9 Ytors fäger och reflexionsegenskaper... 10 5 Krav på belysning för de mest utövade sporterna i Europa... 10 5.1 Allmänna krav... 10 5.2 Krav per sportgren... 11 5.3 Speciella krav för färgtelevision och filminspelning... 13 5.3.1 Vertikal belysningsstyrka... 13 5.3.2 Nivå på vertikal belysningsstyrka... 13 5.3.3 Jämnhet i vertikal belysningsstyrka... 14 5.3.4 Förhållande mellan horisontell och vertikal belysningsstyrka... 15 5.3.5 Jämnhet i horisontell belysningsstyrka... 15 5.3.6 Belysningens färgtemperatur... 15 5.3.7 Belysningens färgåtergivning... 16 5.3.8 Belysningsnivå för omgivande åskådarytor... 16 Bilaga A (normativ) Kravtabeller... 17 Bilaga B (informativ) A-avvikelse... 30 Bilaga C (informativ) Bibliografi... 31
Sida 3 Förord Denna europeiska standard har utarbetats av tekniska kommittén CEN/TC 169 Light and lighting, vars sekretariat finns vid DIN. Denna europeiska standard skall ges status av nationell standard antingen genom publicering av en identisk text eller endossering, senast februari 2000, och motstridiga nationella standarder skall dras in senast februari 2000 Enligt CEN/CENELECs interna bestämmelser anmodas följande länder att anta denna europastandard: Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Island, Italien, Luxemburg, Nederländerna, Norge, Portugal, Schweiz, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Tyskland och Österrike.
Sida 4 Provläsningsexemplar / Preview Inledning Denna europeiska standard behandlar sportbelysning för att säkerställa bra synförhållanden för utövare, domare, åskådare och CTV-sändning. Målet är att specificera rekommendationer och krav för sportbelysning av god kvalitet genom att optimera uppfattningen av visuell information utnyttjad under sportevenemang; bibehålla synprestationsnivån; ge acceptabel synkomfort. 1 Ändamål Denna standard specificerar belysning för de mest utövade sporterna inomhus och utomhus i Europa. Den ger belysningsvärden för projektering och kontroll av belysningsanläggningar i termer av belysningsstyrkor, jämnhet, bländningsbegränsning och färgegenskaper hos ljuskällorna. Alla krav avses vara minimikrav. Den ger också metoder för mätning av dessa storheter. För bländningsbegränsning pekar den också på begränsningar i placering av armaturer vid speciella anläggningar. För nödbelysning refererar denna standard till kraven i EN 1838. 2 Normativa hänvisningar I denna europeiska standard ingår genom daterade eller odaterade referenser, krav från andra publikationer. Dessa normativa referenser citeras på lämpliga platser i texten och publikationerna räknas upp nedan. För daterade referenser gäller för denna europeiska standard senare rättelser eller revideringar av någon av dessa publikationer endast när de inarbetats i den genom rättelse eller revision. För odaterade referenser gäller den senaste utgåvan av den refererade publikationen. EN 1838 Lighting applications Emergency lighting pren 12464 1996 Lighting applications Lighting of workplaces pren 12665 1996 Lighting applications Basic terms and criteria for specifying lighting requirements 3 Definitioner För denna standard gäller definitionerna i pren 12665 och följande: 3.1 Principiell yta (PA) Den verkliga spelyta som krävs för utövandet av en viss sport. Vanligen innebär detta den markerade planen för denna sport (t ex fotboll), men i vissa fall innefattar ytan en extra spelyta runt den markerade planen (t ex tennis, volleyboll, bordtennis). ANMÄRKNING: I alla tabeller i Bilaga A ges exempel på storleken av de ytor som vanligen används för respektive sport. Dimensionerna för den specifika ytan skall kontrolleras när en belysningsinstallation planeras. 3.2 Totalyta (TA) Vanligen består denna yta av den principiella ytan (PA) plus en extra säkerhetsyta utanför den principiella.
Sida 5 3.3 Referensyta Yta definierad per sport över vilken de huvudsakliga belysningskraven tillämpas, inkluderande markeringslinjer och all extra yta omkring den markerade ytan. ANMÄRKNING: Storleken av denna yta baseras vanligen på PA för den aktuella sporten och tävlingsnivån. För de flesta sporter begränsas denna referensyta av en rektangel i spelplanens horisontalplan. Ett exempel på referensyta ges i figur 1 där l och w står för längd och bredd på den rektangulära referensytan. Där en totalyta (TA) är specificerad är det också nödvändigt att uppfylla kraven som definieras i 5.1 a). 3.4 Beräknings- och mätpunkter Arrangemang av beräknings- och mätpunkter och deras antal i referensytans dimensioner. När referensytan är rektangulär, definierar l p och w p (se figur 1) dimensionerna på rektangeln som begränsas av de fyra hörnpunkterna som är gemensamma för beräkning och mätning. När referensytan täcker en symmetrisk bana är l lika med l p som är en fjärdedel av längden på banans inre begränsning, och w banans bredd som den är definierad i figur 2. 4 Allmänna principer för belysningsinstallationen 4.1 Referenspunkter för beräkning och mätning Verifiering av de belysningsnivåer som en belysningsinstallation ger kräver mätning på plats. Det är då tillrådligt att definiera ett specifikt rutnät så att belysningsplanerare och kund kan ha en gemensam bas vid beräkning och mätning av belysningen. Dessa rutnät är vanligen rektangulära. Belysningsstyrkorna beräknas eller mäts i centrum av varje nätrektangel. Nätets begränsningar definieras i 3.4. Om inget annat anges är marken vanligen nätets referensnivå för utvärderingen av horisontell belysningsstyrka och en meter över mark för vertikala belysningsstyrkor. Nätpunkterna bestäms helt av längd och bredd på referensytan eller för en löparbana (se figur 2) av fjärdedelen av längden på dess inre begränsning och dess bredd som beskrivet i 4.1.1. 4.1.1 Storlek på nätrutor för beräkning och mätning vid specifika sporter. I princip beror nödvändig rutstorlek för beräkning och mätning på den aktuella planens storlek, installationens geometri, använda armaturers ljusstyrkefördelning, nödvändig precision och på vilka fotometriska storheter som skall utvärderas. Trots att detta samband inte kan beskrivas på ett enkelt sätt kan maximala rutstorleken i praktiken uppskattas som: p = 0,2 5 log d (1) där: p är storleken på nätets rutor d är referensytans längsta mått. Antalet punkter i längsled ges av det udda heltal som är närmast d/p. Det erhållna avståndet mellan nätpunkter används för beräkning av närmaste udda antal nätpunkter i den kortare ledden. Detta ger ett förhållande nära 1 mellan längd och bredd på en ruta. ANMÄRKNING: Formeln (som kommer från CIE Rapport X005) har härletts under antagandet att log p är proportionell mot log d, där: p = 0,2 m p = 1 m p = 5 m för d = 1 m för d = 10 m för d = 100 m
Sida 6 Provläsningsexemplar / Preview 4.1.2 Storlek på nätrutor för beräkning och mätning av flersportanläggningar När det finns flera markerade spelplaner inom en totalyta (t ex hallar för flera olika sporter) kan en beräkning och mätning göras över hela ytan, genom att hela ytans dimensioner används för beräkning av antalet nätpunkter enligt formeln i 4.1.1. Men kontroller bör göras för varje separat spelplan inom totalytan, med ett rutnät som specificeras för respektive sport, till exempel när det finns speciella användare eller tävlingar (t ex badminton, basketboll, volleyboll). 4.1.3 Tillämpning Beräkningsrutnätet har definierats för verifiering av hur en ny installation fungerar. Mätningsrutnätet kan vara detsamma som för beräkningen, men det leder vanligen till ett överdrivet antal mätpunkter. Det rekommenderas därför att ett reducerat antal punkter väljs ut och mätvärdena jämförs med de beräknade för dessa punkter. Detta reducerade rutnät skall överenskommas mellan planerare och kund och användas som bas för kontroll av installationens funktion. Antalet beräkningspunkter definieras för de flesta sporter i kravtabellerna (se Bilaga A). Det bör noteras att de föreslagna beräkningsrutnäten i 4.1.1 är sådana att antalet punkter i längs- och tvärsled är udda och alltid tillåter ett mätrutnät i varannan punkt med bibehållande av en symmetrisk fördelning av punkterna över referensytan. Ett exempel på mätpunkter ges i figur 1 och figur 2 med inringade punkter. ANMÄRKNING: Ytterligare råd angående mätrutnät finns i CIE XXX (TC 5.11). Medelbelysningsstyrkan bestäms som det aritmetiska medelvärdet av de värden som erhålls från alla punkter. För nya installationer måste beräknade nyvärden på belysningsstyrkor jämföras med de uppmätta. Nyvärdena på belysningsstyrkor erhålls ur de driftvärden som ges i kravtabellerna i Bilaga A med hänsyn tagen till lämplig bibehållningsfaktor. p w : beräkningsnätets rutstorlek tvärs b: bredd på principiell yta (PA) p l : beräkningsnätets rutstorlek längs d: längd på principiell yta (PA) w: referensytans bredd w p : beräkningsrutnätets bredd l: referensytans längd l p : beräkningsrutnätets längd : beräkningspunkt!: beräknings- och mätpunkt Figur 1: Referensyta, rutnätspunkter för beräkning och ett exempel på rutnätspunkter för mätning
Sida 7 a: inre begränsning av banan w: banans bredd w p : beräkningsrutnätets bredd p l : beräkningsrutnätets rutstorlek längs p w : beräkningsrutnätets rutstorlek tvärs : beräkningspunkt!: beräknings- och mätpunkt Figur 2: Referensyta, rutnätspunkter för beräkning och ett exempel på mätpunkter för en bana 4.2 Mätutrustning Valet av lämplig mätutrustning är viktigt för korrekt mätning. ANMÄRKNING: Detaljer över prestationskrav för fotometrisk utrustning ges i CIE Publikation 69. 4.3 Mätprotokoll Följande detaljer skall ingå i det belysningstekniska mätprotokollet: a) Benämning på sportanläggningen; b) Datum och tid för mätningen; c) Typ av installation och geometriska detaljer för installerade armaturer; d) Typ och antal för lampor, driftdon, dimrar och armaturer där det är relevant; e) Ålder på armaturer och lampor; antal drifttimmar för lamporna;
Sida 8 Provläsningsexemplar / Preview f) Tidpunkt för senaste rengöring och antal drifttimmar sedan senaste rengöring; g) Driftspänning under mätningen om driftspänningen avviker från nominell spänning under mätningen måste en korrektionsfaktor användas för ljusflödet, driftspänningen måste mätas nära lampor och reaktor för urladdningslampor. h) Omgivningstemperaturer för mätutrustning och lampor; i) En uppskattning av reflektanser hos intilliggande ytor (vid inomhusanläggningar); j) Klimatförhållandena vid utomhusanläggningar; k) Typ av mätutrustning, tillverkare, serienummer, klass, kalibrering; l) Anteckning om läge och riktning för varje armatur som felaktigt är ur drift under mätningen. 4.4 Tillåtna avvikelser En avvikelse mellan uppmätt och beräknat värde kan förväntas uppkomma orsakad av: a) toleranser i tillverkning av armaturer, lampor etc.; b) toleranser i den fotometriska mätningarna; c) toleranser i läge och inriktning hos armaturer. Med hänsyn tagen till dessa toleranser skall skillnaden mellan uppmätt och beräknat medelvärde vara 10 %. Ytterligare skillnader kan orsakas av spänningsvariation, vilket måste beaktas. 4.5 Underhåll Den belysningsnivå, som en installation ger, kommer att avta med tiden på grund av: lampors och armaturers åldrande ansamling av smuts på lampor och armaturer; nedsmutsning av rumsytor livslängd på lampor Planering av underhållsåtgärder är därför nödvändig om de ursprungliga planeringsvärdena skall uppfyllas under installationens hela liv. Därför förväntas att lampbyte och rengöringsintervall är en del av belysningsplaneringen för en specifik yta. Bibehållningsfaktorn skall från början vara överenskommen mellan planerare och kund. Detta skall inkludera det planerade underhållsprogrammet på vilket bibehållningsfaktorn baseras. Om överenskommelse om bibehållningsfaktor inte finns, skall ett värde på 0,8 användas. ANMÄRKNING: För definition av bibehållningsfaktor för inomhusinstallationer kan information hämtas från CIE Publikation 97. Placeringen av armaturer skall speciellt beaktas så att underhåll kan utföras med minsta möjliga avbrott. 4.6 Belysning av åskådarområde För åskådarnas komfort snarare än säkerhet eller nödsituationer skall belysningsstyrkan vara minst 10 lux.
Sida 9 4.7 Säkerhet för aktiva och fortsättning av ett evenemang vid belysningsbortfall 4.7.1 Säkerhetsbelysning för aktiva De aktivas säkerhet garanteras genom att ett evenemang, som skulle vara farligt att fortsätta utan belysning, avbryts på ett säkert sätt. Belysningsnivåerna för att säkert bryta ett evenemang är en procentuell andel av nivån för denna klass (se 5.1). Detta gäller följande sporter och procenttal: Simning 5 % under en tid av minst 30 s Gymnastik inomhus 5 % under en tid av minst 30 s Ridning inom- och utomhus 5 % under en tid av minst 120 s Hastighetsåkning på skridskor 5 % under en tid av minst 30 s Bobsleigh och kälke 10 % under en tid av minst 120 s Backhoppning på skidor 10 % under en tid av minst 30 s Skidbackar 10 % under en tid av minst 30 s Cykeltävling 10 % under en tid av minst 60 s Säkerhetsbelysning skall tändas omedelbart då den allmänna belysningen fallerar och fungera minst den angivna tiden. 4.7.2 Fortsättande av en sport För att en sport skall fortsätta skall belysningsnivån vara minst enligt Klass III för den sporten (se tabeller i Bilaga A). 4.8 Bländningsbegränsning Bländning skall begränsas för att undvika minskning av synprestationen. 4.8.1 Inomhus ANMÄRKNING: Vissa mätetal för begränsning av bländning kan tas från CIE Publikation 117. Mätetal för bländningsbegränsning har utvecklats för arbetsplatser med huvudsakligen horisontell synriktning och en jämn fördelning av takmonterade armaturer. Det kan därför vara nödvändigt att vidta ytterligare åtgärder för att minska bländning i sportanläggningar inomhus, beroende på vilken typ av sport det är. ANMÄRKNING: Till exempel kan risken för bländning orsakad av högluminanta ljuskällor i spelarens synfält vid kritiska situationer i spelet, kräva att placering och avskärmning av ljuskällor speciellt beaktas för att denna effekt skall undvikas. Å andra sidan ändras synriktningen hos sportutövaren ständigt, medan obehagsbländning vid arbetsplatser förstärks av relativt låst placering och synriktning. Vid sportanläggningar inomhus kan vissa synriktningar vara frekvent förekommande vid olika sporter och obehagsbländning borde begränsas så mycket som möjligt för dessa synriktningar. För dessa sporter finns tilläggsnoteringar i kravtabellerna i Bilaga A. I situationer som liknar de arbetsförhållanden som beskrivs i pren 12464, skall bländning utvärderas med UGR-metoden. Gränsvärden skall vara lika med de som anges i pren 12464. 4.8.2 Utomhus Glare rating values (GR) enligt kravtabellerna i Bilaga A gäller. GR skall beräknas för överenskomna platser och synriktningar. ANMÄRKNING: CIE Publikation 112 har beaktats vid definitionen av GR för de flesta sporter.