Vem får avsättningar till tjänstepension?

ISF Granskar och analyserar Rapport 208:5 Vem får avsättningar till tjänstepension? En analys av tjänstepensionernas täckningsgrad baserad på deklarationsuppgifter sf

ISF GRANSKAR OCH ANALYSERAR RAPPORT 208:5 Vem får avsättningar till tjänstepension? En analys av tjänstepensionernas täckningsgrad baserad på deklarationsuppgifter En rapport från Inspektionen för socialförsäkringen Stockholm 208

Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) är en statlig myndighet som arbetar för en rättssäker och effektiv socialförsäkring som är hållbar för samhället och ger trygghet för individen. ISF:s rapporter har olika fokus: ISF Granskar och analyserar innehåller en omfattande granskning och analys ur flera olika perspektiv. Avsikten är att presentera så långtgående slutsatser som möjligt och lämna rekommendationer på önskvärda förändringar. ISF Redovisar presenterar fakta utan att analysera denna på djupet. Det kan till exempel handla om att redovisa statistik, en rättslig observation eller en sammanställning av existerande kunskap. ISF Kommenterar fokuserar på att synliggöra något som ISF tycker behöva uppmärksammas. Det kan till exempel handla om att kommentera en pågående debatt, effekterna av rättstillämpningen eller att synliggöra olösta problem. ISF Föreslår lämnar mer fullständiga och konkreta förslag till ändrade regler eller andra förändringar som skulle kunna få socialförsäkringen att fungera bättre. Publikationen kan läsas online, laddas ner och beställas på www.inspsf.se Inspektionen för socialförsäkringen Tryckt av Elanders Sverige AB Stockholm 208 ISBN: 978-9-88837-20-2

Innehåll Innehåll Generaldirektörens förord... 7 Sammanfattning... 9 Inledning... 7. Syfte och frågor... 8.2 Rapportens innehåll... 8 2 Hur får man tjänstepension?... 2 2. Anställda får ofta tjänstepension genom kollektivavtal... 2 2.2 Företagare får själva göra pensionsavsättningar... 22 3 Tidigare studier av tjänstepensioner... 25 3. För pensionärer finns data om utbetalda tjänstepensioner... 25 3.2 Enkätundersökningar kan ge information om intjänande... 26 3.3 Kollektivavtalen ger en indikation på tjänstepensionernas täckningsgrad... 28 3.4 Deklarationsuppgifter visar vilka företag som gör pensionsavsättningar... 30 4 Tjänstepensionernas täckningsgrad... 33 4. Alla förvärvsarbetande: Högre täckningsgrad bland kvinnorna... 34 4.2 Alla anställda: Täckningsgraden stabil över tid... 35 4.3 Anställda i privat sektor: Ingen könsskillnad i täckningsgrad... 36 4.4 Företagare: Betydligt lägre täckningsgrad än anställda... 38 5 Variation mellan företag... 43 5. Bransch: Lägre täckningsgrad i delar av tjänstesektorn... 44 5.2 Region: Lägre täckningsgrad i storstadsområdena... 54

Innehåll 5.3 Företagets storlek: Lägre täckningsgrad i småföretag... 57 5.4 Företagsform: Lägre täckningsgrad bland handelsbolag och enskilda näringsidkare... 59 6 Variation mellan individer... 63 6. Ålder: Små åldersskillnader i täckningsgrad bland anställda... 65 6.2 Utbildning: Lägre täckningsgrad bland lågutbildade... 70 6.3 Inkomst: Lägre täckningsgrad bland låginkomsttagare... 72 6.4 Födelseland och invandring: Lägre täckningsgrad bland nyanlända... 77 7 Intjänande över tid... 85 7. Förankring på arbetsmarknaden: Lägre täckningsgrad bland de med svag förankring... 85 7.2 Intjänande åren 200 204: Mycket få arbetar kontinuerligt utan pensionsavsättningar... 95 8 Diskussion och slutsatser... 99 8. Tjänstepensionernas täckningsgrad bland anställda är hög och stabil... 99 8.2 Många företagare gör inte pensionsavsättningar... 00 8.3 Täckningsgraden är lägre i vissa resurssvaga grupper... 02 8.4 Högre andel kvinnor än män får avsättningar till tjänstepensioner... 03 8.5 Bättre kunskap behövs om tjänstepensionsavsättningar... 04 Referenser... 07 Bilaga Undantag från intjänande av tjänstepension... 09 Privatanställda arbetare... 09 Privatanställda tjänstemän... 09 Kommunalt anställda... 0 Statligt anställda... 2 Bilaga 2 En ny metod för att studera tjänstepensioner... 3 Datamaterial och tillvägagångssätt... 3 Begränsningar... 9 Kompletteringar och korrigeringar av datamaterialet... 2 Ger metoden rimliga resultat?... 23

Innehåll Bilaga 3 Kompletterande tabeller... 25 Alla förvärvsarbetande... 25 Privatanställda... 40 Företagare... 43 Delägare i fåmansbolag utan anställda... 46 Regressionsanalyser... 57

Generaldirektörens förord Generaldirektörens förord För många människor är tjänstepensionen en viktig del av den totala pensionen. Mycket tyder på att tjänstepensionerna kommer att bli ännu viktigare i framtiden. Det innebär att de som inte tjänar in tjänstepension när de arbetar riskerar att få dåliga inkomster när de går i pension. Om man vill bedöma hur pensionssystemet fungerar och hur det kommer att bli för framtidens pensionärer är det därför viktigt att veta hur många som tjänar in tjänstepension, och vad som kännetecknar de som inte gör det. Rapporten visar att den överväldigande majoriteten av de som är anställda tjänar in tjänstepension. Det beror i de flesta fall på att de arbetar på en arbetsplats där det finns kollektivavtal. För företagare ser bilden däremot annorlunda ut. Företagare måste själva göra pensionsavsättningar. Det är en betydande andel som inte gör några sådana avsättningar genom sitt företag och som inte heller har något avdragsgillt privat pensionssparande. Andelen med pensionsavsättningar har dessutom minskat sedan 2000-talets början. Även om företagare kan spara till sin pension på andra sätt, som vi inte har kunnat undersöka i rapporten, pekar resultaten på att många företagare riskerar att få låga pensioner. Rapporten visar också att vissa resurssvaga grupper, både bland anställda och bland företagare, har en större risk än andra att stå utan pensionsavsättningar. I rapporten har ISF använt en ny metod för att beräkna tjänstepensionernas täckningsgrad. Ett problem när man ska ta reda på hur många som tjänar in tjänstepension är att det i dag inte finns några datakällor där man direkt kan se vilka som tjänar in tjänstepension. Det beror på att tjänstepensionerna ligger utanför det allmänna pensionssystemet. Så pensionsexperter och prognosmakare har varit osäkra på hur många som tjänar in tjänstepension. 7

Generaldirektörens förord Metoden baseras på en kombination av registerdata deklarationsuppgifter från företag och olika individdata om de som arbetar i företagen. Metoden är inte perfekt, men den har viktiga fördelar jämfört med de flesta tidigare försök att skatta tjänstepensionernas täckningsgrad. Den använder registerdata där hela befolkningen och de allra flesta arbetsgivare finns med. Därigenom ger den en bättre bild än tidigare studier av vilka grupper på arbetsmarknaden som löper störst risk att bli utan tjänstepensionsavsättningar. Den ger också möjlighet att följa utvecklingen över tid, både på arbetsmarknaden i stort och för individer. Rapporten har skrivits av Per Gustafson (projektledare). Anders Kjellberg, professor vid Lunds universitet, och Johan Kreicbergs, företagarekonom vid Swedbank, har bistått projektet i kvalitetssäkringen. Stockholm i september 208 Catarina Eklundh Ahlgren 8

Sammanfattning Sammanfattning Tjänstepensionerna står för en viktig del av inkomsten för många pensionärer, och mycket tyder på att de kommer att bli än viktigare i framtiden. Tjänstepensionerna har också stor betydelse för att män som grupp får högre totala pensioner än kvinnor som grupp. För att förstå hur pensionssystemet fungerar och utvecklas är det därför viktigt att veta vilka som får avsättningar till tjänstepension. I denna rapport studeras tjänstepensionernas täckningsgrad bland anställda och företagare. De viktigaste frågorna är: Hur hög är tjänstepensionernas täckningsgrad, det vill säga hur stor andel av de anställda får avsättningar till tjänstepension och hur stor andel av företagarna gör egna pensionsavsättningar genom sina företag? Hur varierar tjänstepensionernas täckningsgrad mellan olika typer av företag och olika grupper av förvärvsarbetande? Hur har tjänstepensionernas täckningsgrad förändrats under perioden 200 204? Hur tjänar olika individer in till tjänstepension över tid? Finns det grupper där det är vanligt att individerna under längre tid arbetar utan att få avsättningar till tjänstepension? Rapporten besvarar ett regeringsuppdrag om egenföretagare och tjänstepension från 208 års regleringsbrev. Enligt uppdraget ska ISF kartlägga täckningsgraden när det gäller egenföretagare med privat pensionssparande som motsvarar tjänstepension. Analysen ska presenteras uppdelat på kvinnor och män, branschvis samt på inrikesoch utrikesfödda. 9

Sammanfattning Men rapportens innehåll är bredare än detta uppdrag. Den omfattar både anställda och företagare. Uppgifter om hur stor andel av företagarna som gör egna pensionsavsättningar blir mer meningsfulla om de går att jämföra med tjänstepensionernas täckningsgrad bland de anställda. Det är också intressant att se om skillnaderna i täckningsgrad mellan olika grupper är desamma bland företagare och anställda. Rapporten undersöker dessutom fler variabler än de som nämns i regeringsuppdraget. En ny metod för att studera tjänstepensionernas täckningsgrad Tidigare studier har försökt uppskatta tjänstepensionernas täckningsgrad på flera olika sätt. De har använt registerdata om utbetalda tjänstepensioner, enkätundersökningar, studier av kollektivavtalens täckningsgrad och företagens deklarationsuppgifter. I denna rapport har ISF använt en ny metod. Företag som gör avsättningar till tjänstepension för sina anställda och företagare som gör avsättningar till egen tjänstepension betalar en särskild löneskatt på pensionskostnader för dessa avsättningar. Statistiska centralbyråns databas FRIDA (företagsregister och individdatabas) innehåller deklarationsuppgifter som visar vilka som har betalat denna skatt. Vår metod använder dessa uppgifter för att identifiera vilka företag som har gjort avsättningar till tjänstepension. Uppgifter från FRIDA kopplas sedan genom företagets organisationsnummer till individdata i LISA (Longitudinell integrationsdatabas för sjukförsäkrings- och arbetsmarknadsstudier). På så sätt kan vi studera tjänstepensionernas täckningsgrad i olika grupper av förvärvsarbetande. Analyserna i rapporten omfattar åren 200 204. Med enstaka undantag är de avgränsade till personer i åldrarna 25 64 år som har en pensionsgrundande förvärvsinkomst. Huvudanalyserna av företagare kartlägger pensionsavsättningar bland enskilda näringsidkare och företagare med handelsbolag. Kompletterande analyser av företagare med aktiebolag utan anställda redovisas separat och bara för åren 2007 204. 0

Sammanfattning De flesta som arbetar får avsättningar till tjänstepension Tjänstepensionernas täckningsgrad bland de förvärvsarbetande varierar mellan 93 och 95 procent under perioden 200 204. Täckningsgraden är mellan 3 och 4 procentenheter högre bland kvinnor än bland män. Täckningsgraden bland anställda är hög och stabil Gruppen förvärvsarbetande omfattar både anställda och företagare. Bland de anställda ligger täckningsgraden under hela perioden mellan 96 och 97 procent. Den är i regel runt 2 procentenheter högre för kvinnor än för män. I den offentliga sektorn får alla anställda avsättningar till tjänstepension genom kollektivavtal. I den privata sektorn finns det däremot företag som saknar kollektivavtal. Då beror de eventuella pensionsavsättningarna på överenskommelser mellan arbetsgivare och anställda. Bland privatanställda ligger tjänstepensionernas täckningsgrad runt 94 procent under hela perioden. Könsskillnaderna i täckningsgrad är mycket små bland de privatanställda, som mest en halv procentenhet. Det tyder på att könsskillnaden bland alla anställda framför allt beror på att fler kvinnor än män arbetar i offentlig sektor. Täckningsgraden bland företagare är låg och minskar Företagare får själva göra avsättningar till pensionssparande. Täckningsgraden är betydligt lägre bland företagare än bland anställda, och den minskar också under perioden 200 204. I slutet av perioden ligger den mellan 30 och 40 procent för enskilda näringsidkare och företagare med handelsbolag. För företagare med aktiebolag utan anställda är täckningsgraden högre, drygt 60 procent. Pensionsavsättningar genom företaget kan ibland sänka företagarens allmänna pension. Företagare kan därför föredra att spara till pension på andra sätt. Om vi även tar hänsyn till avdragsgillt privat pensionssparande som görs vid sidan av företaget, ökar täckningsgraden till runt 50 procent för enskilda näringsidkare och företagare med handelsbolag. Täckningsgraden för företagare med aktiebolag utan anställda ökar till runt 70 procent.

Sammanfattning Därutöver kan företagare med aktiebolag bygga upp kapital i bolaget som de kan använda när de går i pension (så kallad direktpension). Vilka som gör det framgår inte av datamaterialet i den här undersökningen. Företagare kan också betrakta själva företaget som en pensionsförsäkring eller ha andra former av långsiktigt sparande. Många av de företagare som studeras i rapporten har relativt små inkomster från sina företag och ibland kan verksamheten i det egna företaget vara ganska begränsad. Rapporten pekar ändå tydligt mot att företagare är en grupp som saknar avsättningar till pension utöver den allmänna pensionen i betydligt större omfattning än anställda. Andra studier pekar i samma riktning. Många företagare riskerar därför att få låg pension. Det är viktigt att företagare tänker på sina framtida pensioner och att de känner till vilka villkor som gäller, både för sitt eget pensionssparande och för den allmänna pensionen. Täckningsgraden varierar mellan olika typer av företag Alla som arbetar i offentlig sektor får avsättningar till tjänstepension genom kollektivavtal. Därför är huvudanalyserna i rapporten inriktade på den privata sektorn. Bland både privatanställda och företagare finns grupper där tjänstepensionernas täckningsgrad är betydligt lägre än för övriga. En viktig faktor när det gäller anställda är företagets storlek. Det är framför allt företag med få anställda som avstår från att göra pensionsavsättningar. Större företag har i regel kollektivavtal. De branschmässiga skillnader som finns i täckningsgrad avspeglar till stor del företagens storlek. Täckningsgraden är hög inom tillverkningsindustrin, där många arbetar i stora företag. Den är däremot låg i delar av tjänstesektorn där det finns många småföretag. För anställda har också företagsformen stor betydelse. Täckningsgraden är hög bland anställda i aktiebolag och ekonomiska föreningar. Den är lägre bland anställda i handelsbolag och mycket låg bland de som är anställda av enskilda näringsidkare. Detta gäller även när vi tar hänsyn till företagens storlek. Det finns också regionala skillnader. Täckningsgraden bland både anställda och företagare är lägre i storstadsområdena (Stockholmsområdet, Göteborgsområdet och Malmöområdet) än i övriga landet. 2

Sammanfattning Täckningsgraden är lägre i vissa grupper av förvärvsarbetande På individnivå är det några grupper som skiljer ut sig, både bland anställda och bland företagare. Täckningsgraden är genomgående lägre bland personer med låga inkomster. Utrikes födda har betydligt lägre täckningsgrad än inrikes födda. Särskilt låga andelar med pensionsavsättningar finns bland nyanlända invandrare (här definierat som invandrade de senaste tio åren). Antalet utrikes födda har ökat över tid, samtidigt som andelen med pensionsavsättningar i denna grupp har minskat. Personer som inte förvärvsarbetar kontinuerligt löper högre risk att sakna pensionsavsättningar under de perioder då de är i arbete. Detta gäller oavsett om personen varit arbetslös, sjuk, studerande, föräldraledig, pensionär, haft ekonomiskt bistånd eller helt saknat inkomst under de år som personen inte har arbetat. Täckningsgraden är högre för personer med gymnasieutbildning än för de med lägre eller högre utbildning. Men dessa skillnader är jämförelsevis små. I stor utsträckning är det alltså resurssvaga grupper som står utan pensionsavsättningar lågavlönade, nyanlända invandrare och personer med svag förankring på arbetsmarknaden. Inom dessa grupper upprätthåller kollektivavtalen trots allt en ganska hög täckningsgrad bland de anställda. För företagare kan täckningsgraden däremot bli mycket låg. Bland nyanlända invandrare är det exempelvis under tio procent som gör egna pensionsavsättningar genom sina företag mot slutet av den undersökta perioden. Låginkomsttagare, utrikes födda och personer med svag förankring på arbetsmarknaden är grupper som riskerar att få låg pension redan i det allmänna pensionssystemet. Vår analys visar att de dessutom är kraftigt överrepresenterade bland de som inte får avsättningar till tjänstepension. Kunskapen om detta bör finnas med i överväganden om utformningen av det allmänna pensionssystemet. Täckningsgraden är högre bland kvinnor än bland män Tjänstepensionerna har stor betydelse för att män får högre totala pensioner än kvinnor. Det beror på att tjänstepensionerna kompen- 3

Sammanfattning serar för intjänandetaket i det allmänna pensionssystemet. Betydligt fler män än kvinnor har inkomster över detta tak och män får därför ofta högre tjänstepensioner än kvinnor. Däremot är tjänstepensionernas täckningsgrad högre för kvinnor än för män. Det beror på att fler kvinnor än män arbetar i offentlig sektor och på att fler män än kvinnor i den privata sektorn är företagare. Bland låginkomsttagare, utrikes födda och personer med svag förankring på arbetsmarknaden är täckningsgraden genomgående något längre för män än för kvinnor. Samtidigt innehåller grupperna låginkomsttagare och personer med svag förankring på arbetsmarknaden större andelar kvinnor än män. Det finns också vissa könsskillnader inom olika branscher, och täckningsgraden är lägre för kvinnor än för män i riktigt små företag. I övrigt framträder inga stora eller systematiska könsskillnader. Sammantaget är könsskillnader i tjänstepensionernas täckningsgrad inte någon förklaring till att kvinnor får lägre pensionsinkomster än män. Mycket få anställda saknar pensionsavsättningar under längre tid Analyser som följer individer över tid visar att mycket få anställda arbetar kontinuerligt utan att få avsättningar till tjänstepension. Merparten av de som saknar avsättningar gör det bara under något eller några få år. Företagare står däremot ganska ofta utan pensionsavsättningar även under längre perioder. En nationell tjänstepensionsdatabas? Den metod som används i rapporten ger bättre och mer detaljerad kunskap om tjänstepensionernas täckningsgrad än de metoder som har använts i tidigare studier. Men metoden har också begränsningar. De viktigaste begränsningarna handlar om att vissa arbetsgivare saknas i FRIDA-databasen, att metoden baseras på uppgifter om företags och inte individers avsättningar, och att metoden kräver en del manuella korrigeringar av datamaterialet. På sikt skulle det därför vara en bättre lösning att samla in uppgifter om intjänade tjänstepensioner på individnivå. Pensionsmyndigheten har nyligen lagt fram ett förslag om att göra tjänstepensioner till ett 4

Sammanfattning officiellt statistikområde och att skapa en nationell tjänstepensionsdatabas. En sådan databas skulle ge underlag för mer fullständiga, korrekta och detaljerade analyser av tjänstepensionernas täckningsgrad. Den skulle också ge nya möjligheter att skatta framtida pensionsutfall. Sådana analyser skulle vara värdefulla för att följa utvecklingen inom pensionsområdet. 5

Inledning Inledning Tjänstepensionerna står för en ökande andel av de totala pensionsutbetalningarna och är i dag ett viktigt komplement till den allmänna pensionen. De är i regel baserade på kollektivavtal mellan arbetsmarknadens parter, och innebär att arbetstagarna avstår från löneinkomster för att i stället få en högre inkomst när de har gått i pension. Tjänstepensionsavtalen innebär högre avsättningar för inkomster som ligger över intjänandetaket i det allmänna pensionssystemet. Detta tak är för närvarande 7,5 inkomstbasbelopp. Tjänstepensionerna har därför relativt sett större betydelse för höginkomsttagares pensioner, men de är också ett viktigt komplement till den allmänna pensionen för många låg- och medelinkomsttagare. Det är viktigt att veta vilka som får tjänstepension för att kunna bedöma hur pensionssystemet fungerar och vad som ligger bakom skillnader och spridning i pensionsutfall för olika grupper. En vanlig uppgift i tidigare studier är att ungefär 90 procent av de förvärvsarbetande täcks av tjänstepension. 2 Men underlaget för att mäta tjänstepensionernas täckningsgrad är svagt, eftersom det saknas registerdata om vad varje individ tjänar in till sin tjänstepension. Pensionsmyndigheten har nyligen föreslagit att tjänstepensioner ska bli ett officiellt statistikområde och att en nationell tjänstepensionsdatabas ska inrättas, med individdata över intjänade tjänstepensioner. 3 Så länge sådana data saknas är vi hänvisade till olika indirekta metoder för att skatta tjänstepensionernas täckningsgrad. AMF, Tjänstepensionerna i framtiden betydelse, omfattning och trender, 203. 2 Exempelvis Møller, M, Nielsen, NC (20): Framtidens tjänstepensioner, s. 24. 3 Pensionsmyndigheten, För ökad kunskap om tjänstepensioner, delredovisning av uppdrag i regleringsbrev 206 och slutredovisning av regeringsuppdraget 207. 7

Inledning I denna rapport analyserar ISF tjänstepensionernas täckningsgrad med en ny metod som kombinerar företagens deklarationsuppgifter med individdata från Statistiska centralbyrån (SCB). Metoden beskrivs närmare i bilaga 2. Några översiktliga resultat har tidigare redovisats av ISF som svar på ett regeringsuppdrag om skillnader och spridning i kvinnors och mäns pensioner. 4 Denna rapport innehåller fördjupade analyser med samma metod. Den svarar också på ett nytt regeringsuppdrag om egenföretagare och tjänstepension.. Syfte och frågor Syftet med rapporten är att undersöka tjänstepensionernas täckningsgrad i olika grupper av förvärvsarbetande. Det är i synnerhet angeläget att identifiera grupper som löper särskilt stor risk att bli utan tjänstepensionsavsättningar. De viktigaste frågorna är: Hur hög är tjänstepensionernas täckningsgrad, det vill säga hur stor andel av de anställda får avsättningar till tjänstepension och hur stor andel av företagarna gör egna pensionsavsättningar genom sina företag? Hur varierar tjänstepensionernas täckningsgrad mellan olika typer av företag och olika grupper av förvärvsarbetande? Hur har tjänstepensionernas täckningsgrad förändrats under perioden 200 204? Hur tjänar olika individer in till tjänstepension över tid? Finns det grupper där det är vanligt att individer under längre tid arbetar utan att få avsättningar till tjänstepension?.2 Rapportens innehåll Rapporten inleds med en kort bakgrund om förvärvsarbete och tjänstepensioner (kapitel 2) och en översikt över tidigare försök att mäta tjänstepensionernas täckningsgrad (kapitel 3). Därefter presenteras ISF:s analyser i fyra kapitel. Först görs totala skattningar av tjänstepensionernas täckningsgrad (kapitel 4). Därefter undersöks 4 ISF, Kvinnors och mäns pensioner En analys av skillnader och spridning i pensionsinkomster i dag och i framtiden. Rapport 207:8. 8

Inledning skillnader mellan olika typer av företag (kapitel 5) och olika grupper av förvärvsarbetande (kapitel 6). Till sist redovisas analyser där individer följs över tid (kapitel 7). Rapporten avslutas med en sammanfattande diskussion och slutsatser (kapitel 8). Som bilagor ligger en sammanställning av villkoren för tjänstepensioner i de viktigaste kollektivavtalen (bilaga ), en metodbeskrivning (bilaga 2) och tabeller som kompletterar resultatredovisningen i rapporten (bilaga 3). 9

Hur får man tjänstepension? 2 Hur får man tjänstepension? Detta kapitel beskriver kortfattat hur man tjänar in tjänstepension. De flesta förvärvsarbetande är anställda och då är det arbetsgivaren som gör avsättningar till tjänstepension, ofta inom ramen för kollektivavtal. Företagare får själva göra avsättningar till sina tjänstepensioner eller spara till pension på annat sätt. 2. Anställda får ofta tjänstepension genom kollektivavtal De flesta anställda får tjänstepension genom kollektivavtal mellan fackliga organisationer och arbetsgivarorganisationer. Arbetsgivare som inte är medlemmar i någon arbetsgivarorganisation kan i efterhand ansluta sig till kollektivavtal genom så kallade hängavtal. Avtalen gäller normalt för alla anställda på arbetsplatsen, även de som inte är fackligt anslutna. Kollektivavtalen på den svenska arbetsmarknaden innehåller avtal om tjänstepensioner för de anställda. Men det innebär inte att alla anställda vid de arbetsplatser som täcks av avtalen tjänar in tjänstepension. I privata företag är företagare och företagares make eller maka undantagna från tjänstepensionsavtalen även om de får lön från företaget. Detsamma gäller vissa personer i ledande ställning, i både offentlig och privat verksamhet. Det finns också andra undantag, där reglerna ser olika ut i olika avtal och över tid (se bilaga ). Undantagen kan bland annat gälla ålder, tjänstgöringsgrad, lön, anställningstid, typ av anställning och intjänande efter att personen har börjat ta ut sin pension. Men sådana undantag minskar i omfattning i takt med att förmånsbaserade 2

Hur får man tjänstepension? pensioner, som garanterar en viss procent av slutlönen i tjänstepension, fasas ut och ersätts av premiebaserade pensioner. Personer som är sjuka, föräldralediga eller har graviditetspenning fortsätter i de flesta fall att tjäna in tjänstepension, förutsatt att de har en anställning där de har tjänstepension. Deras pensionsavsättningar täcks då ofta av försäkringar om premie- eller avgiftsbefrielse. Detsamma gäller personer som gått från en anställning till att få sjukersättning eller livränta. I vissa fall kan även studerande som är tjänstlediga från en anställning tjäna in tjänstepension under studietiden. Men analyserna i denna rapport studerar bara tjänstepensionernas täckningsgrad bland de som förvärvsarbetar. I den offentliga sektorn stat, kommuner och landsting omfattas alla arbetsplatser av kollektivavtal. 5 I den privata sektorn finns däremot arbetsplatser utan kollektivavtal eller hängavtal. Anställda vid sådana arbetsplatser kan ändå få tjänstepension om arbetsgivaren väljer att teckna försäkringar vid sidan av avtalen, eller avtalar om så kallad direktpension. Det saknas uppgifter om hur vanligt detta är. 6 Anställda som inte får någon tjänstepension genom sin anställning kan i dag göra avdrag för privat pensionssparande upp till 35 procent av sin inkomst och maximalt tio prisbasbelopp. Under den period som studeras i rapporten (åren 200 204) kunde även de som fick avsättningar till tjänstepension göra vissa avdrag. Men detta sparande ligger utanför tjänstepensionerna och omfattas därför inte av denna rapport. 2.2 Företagare får själva göra pensionsavsättningar Företagare tjänar inte in tjänstepension på samma sätt som anställda. I stället kan de göra egna avsättningar till pensionssparande. Pensionsmyndigheten rekommenderar ett sparande motsvarande 4,5 procent av inkomsten upp till intjänandetaket i den allmänna 5 Kjellberg, A (208): Kollektivavtalens täckningsgrad samt organisationsgraden hos arbetsgivarförbund och fackförbund, och AMF, Tjänstepensionsavsättningar hur vanliga är de?, 203. 6 SOU 206:5, Villkor för intjänande och bevarande av tjänstepension, s. 36. 22

Hur får man tjänstepension? pensionen, och 30 procent av inkomster över taket. Enligt Pensionsmyndigheten motsvarar detta avsättningen till tjänstepension för de flesta anställda. 7 Egna pensionsavsättningar kan göras antingen genom företaget eller privat. Vad som är mest förmånligt beror bland annat på företagsform, inkomstnivå, skatter och regler för pensionsgrundande inkomst (för den allmänna pensionen). För företagare kan det därför vara svårt att dra en meningsfull gräns mellan tjänstepension och andra former av eget pensionssparande. Företagare med enskild firma, handelsbolag eller kommanditbolag kan göra avdrag i deklarationen för eget pensionssparande i form av premier till privat pensionsförsäkring eller insättningar på pensionssparkonto. Avdragsrätten gäller upp till 35 procent av överskottet i företaget och maximalt tio prisbasbelopp. Men ett sådant avdrag sänker företagarens pensions- och sjukpenninggrundande inkomst, vilket bland annat kan ge en lägre allmän pension. För inkomster under brytpunkten för statlig inkomstskatt framhåller Pensionsmyndigheten därför att pensionssparande med skattade pengar är ett bra alternativ. 8 Företagare med aktiebolag kan genom företaget köpa en individuell tjänstepensionsförsäkring med liknande villkor som för de kollektivavtalade tjänstepensionerna. Ett alternativ är att bygga upp ett pensionskapital av beskattad vinst i bolaget, så kallad direktpension. Det är också möjligt att ta ut lön och sedan göra avdrag i deklarationen för privat pensionssparande, upp till 35 procent av lönen och maximalt tio prisbasbelopp. 7 Pensionsmyndigheten, Spara till pension som företagare, 207. 8 Pensionsmyndigheten, Spara till pension som företagare, 207. 23

Tidigare studier av tjänstepensioner 3 Tidigare studier av tjänstepensioner Tidigare studier har försökt uppskatta tjänstepensionernas täckningsgrad på flera olika sätt. Till att börja med har man genom registerdata undersökt hur stora andelar av dagens pensionärer som får tjänstepensioner utbetalda. Vidare har man genom enkäter frågat människor om de har tjänstepension eller inte. Man har också använt studier av kollektivavtalens täckningsgrad för att skatta hur många anställda som tjänar in tjänstepension. Slutligen har man använt deklarationsuppgifter för att identifiera vilka företag som gör avsättningar till tjänstepension. Detta kapitel redovisar resultat från dessa tidigare studier. I kapitlet diskuteras också för- och nackdelar med de olika metoder som har använts. 3. För pensionärer finns data om utbetalda tjänstepensioner I en tidigare rapport från ISF undersöks tjänstepensionernas täckningsgrad bland 66-åringar genom registerdata från SCB om utbetalda tjänstepensioner under åren 2000 203. Under perioden ökade andelen 66-åriga kvinnor med utbetald tjänstepension från 86 till 94 procent. För de 66-åriga männen ökade andelen inte lika mycket, från 9 till 93 procent. Andelen med tjänstepension var betydligt lägre bland företagare än bland anställda. En uppdelning av anställda efter sektor (stat, kommun/landsting, ideella organisationer och privata företag) visar däremot inga tydliga skillnader. 9 I en rapport från AMF, även den baserad på SCB-data, redovisas hur stora andelar av personer över 64 år med ålderspension som också 9 ISF, Tidsbegränsade uttag av tjänstepension bland kvinnor och män delrapportering av regeringsuppdrag, 206. Dnr 205-0020. 25

Tidigare studier av tjänstepensioner fick tjänstepension. Under perioden 2000 200 ökade andelen för kvinnor från 68 till 86 procent och andelen för män från 83 till 92 procent. 0 Siffrorna är lägre i AMF-rapporten än i ISF-rapporten, särskilt för kvinnor. Den viktigaste anledningen är att AMF:s studie även omfattar personer som aldrig har förvärvsarbetat. AMF-studien omfattar dessutom alla ålderspensionärer över 64 år. En liten andel av dem har tagit ut sin tjänstepension under en begränsad tid och får inte längre några utbetalningar. Men båda rapporterna tyder på att andelen med utbetald tjänstepension har ökat sedan millennieskiftet, i synnerhet bland kvinnor. Registerdata om tjänstepensioner visar verkliga utbetalningar och hur de skiljer sig mellan och inom olika grupper. Samtidigt ger registerdata bara information om personer som redan har gått i pension, inte om hur intjänandet ser ut bland dagens förvärvsarbetande. Man vet inte heller hur intjänandet har sett ut för de som får tjänstepension har de tjänat in tjänstepension under hela eller bara under delar av sina yrkesliv? Många har också möjlighet att själva välja vid vilken ålder de tar ut tjänstepension och delar av tjänstepensionen kan ofta tas ut antingen tidsbegränsat eller för resten av livet. Dessa faktorer försvårar tolkningen av siffror som är baserade på utbetalda tjänstepensioner. 3.2 Enkätundersökningar kan ge information om intjänande Det finns några relativt aktuella enkätundersökningar om avsättningar till tjänstepension. I en studie fick förvärvsarbetande som var 25 år och äldre frågan om deras arbetsgivare erbjöd tjänstepension. Av dessa svarade 90 procent ja, 2 procent nej och 8 procent visste inte. 2 I en annan studie fick personer i åldrarna 8 79 år frågan om de hade tjänstepension inbetald av din nuvarande eller eventuellt tidigare arbetsgivare. På denna fråga svarade 83 procent ja, 7 procent nej och 0 AMF, Tjänstepensionerna i framtiden betydelse, omfattning och trender, 203. ISF, Tidsbegränsade uttag av tjänstepension bland kvinnor och män. Rapport 207:5, s. 39. 2 Undersökning av Collectum år 202 refererad i AMF, Tjänstepensionsavsättningar hur vanliga är de?, 203. 26

Tidigare studier av tjänstepensioner 0 procent visste inte. 3 Frågeformuleringen och det breda åldersspannet tyder på att siffrorna kan innefatta både intjänad och utbetald tjänstepension. Företagare kan sätta av pengar till sin pension på flera olika sätt. I en undersökning med Sifos online-panel med företagare svarade 59 procent av de tillfrågade att de hade någon form av sparande avsett för deras framtida pension, 40 procent att de inte hade det, och procent var tveksamma. Av de som sparade till sin pension gjorde 63 procent avsättningar genom företaget, 49 procent hade annat långsiktigt sparande och 9 procent angav att de hade sitt företag som pensionsförsäkring (man kunde ange flera svarsalternativ). 4 I separata analyser av företagare utan anställda framgår att avsättningar genom bolaget var vanligast i aktiebolag, medan annat långsiktigt sparande var vanligast i enskild firma. 5 En något större andel män än kvinnor sparade till sin pension, men skillnaden var liten 60 respektive 56 procent. Männen i undersökningen drev också sina företag som aktiebolag i större omfattning än kvinnorna. 6 De företagare i denna undersökning som hade anställda men saknade kollektivavtal fick också svara på några frågor om vilka försäkringar de betalar för de anställdas räkning. Då uppgav 58 procent av företagarna att de gjorde inbetalningar till tjänstepension för sina anställda. 7 I en senare undersökning med delvis samma frågor ingick företagare med under 50 anställda. Bland dessa företagare hade 77 procent någon form av pensionssparande 68 procent sparade genom bolaget, 43 procent hade annat långsiktigt sparande och 2 procent hade sitt bolag som pensionsförsäkring (man kunde ange flera svarsalternativ). Företagare utan anställda saknade eget pensionssparande i betydligt högre grad än företagare med anställda. Skillnaden var särskilt 3 AMF och Novus, Undersökning tjänstepension 204. 4 Swedbank, Kvinnor som driver företag pensionssparar mindre än män. Pressmeddelande 7 september 206. 5 Swedbank, Knappt hälften av företagarna sparar inte till sin pension. Pressmeddelande juni 206. 6 Swedbank, Kvinnor som driver företag pensionssparar mindre än män. Pressmeddelande 7 september 206. 7 Swedbank, Många företagare saknar kunskap om sitt ekonomiska skydd. Pressmeddelande 8 oktober 206. 27

Tidigare studier av tjänstepensioner tydlig i fråga om sparande genom det egna bolaget. 8 Företagare som hade låga inkomster från sina företag var också betydligt mindre benägna än andra att spara till sina egna pensioner och att teckna kollektivavtal för sina anställda. 9 En fördel med enkätundersökningar är att man får kunskap direkt från de människor som man undersöker. Men det finns också flera nackdelar. Enkätundersökningar har ofta stort bortfall och det finns en risk att bortfallet är snedfördelat, det vill säga att sannolikheten för att få tjänstepension skiljer sig mellan de personer som svarar och de som inte svarar på enkäterna. Relativt många anställda är osäkra på om de har tjänstepension, eller förstår inte frågan. De refererade enkätundersökningarna ger också bara ögonblicksbilder de har inte försökt kartlägga hur intjänandet till tjänstepensioner har sett ut över tid, varken totalt eller för enskilda individer. Hur enkäterna genomförs vilka som tillfrågas, hur de tillfrågas, hur frågor och svarsalternativ formuleras varierar också mellan olika undersökningar. Det kan ha stor påverkan på resultaten. 3.3 Kollektivavtalen ger en indikation på tjänstepensionernas täckningsgrad Ett annat sätt att skatta tjänstepensionernas täckningsgrad är att utgå från beräkningar av kollektivavtalens täckningsgrad. Ungefär 90 procent av alla anställda i Sverige omfattas av kollektiv- eller hängavtal. Andelen tycks ha varit något högre fram till mitten av 00-talet, men har sedan dess varit relativt stabil. 20 I den offentliga sektorn omfattas alla anställda av kollektivavtal. I privat sektor finns däremot företag som varken har kollektiv- eller hängavtal. Kjellberg uppskattar att det rör sig om 87 600 företag och totalt 500 200 anställda. Siffrorna gäller antal företag och antal anställda i åldrarna 5 74 år 206. 2 I ett något snävare åldersintervall, 6 64 år, uppskattar han att 84 procent av de privatanställda 8 Swedbank, Var tredje enmansföretagare sparar inte till sin pension. Pressmeddelande 2 maj 207. 9 Swedbank, Många företagare tar inte ut tillräcklig lön. Pressmeddelande 2 maj 207. 20 Kjellberg, A (208): Kollektivavtalens täckningsgrad samt organisationsgraden hos arbetsgivarförbund och fackförbund. 2 Kjellberg, A (208): Kollektivavtalens täckningsgrad samt organisationsgraden hos arbetsgivarförbund och fackförbund. 28

Tidigare studier av tjänstepensioner omfattas av kollektiv- eller hängavtal. I en studie från år 200 uppskattar Företagarna att drygt 40 000 företag med en halv miljon anställda varken har kollektivavtal eller hängavtal. 22 Båda studierna betonar att siffrorna är osäkra. Företagarnas studie (som även refereras av Kjellberg) visar att det framför allt är företag med få anställda som saknar avtal. Studien omfattade företag med färre än 50 anställda. Andelen utan kollektiveller hängavtal var 67 procent för företag med 4 anställda, 32 procent för företag med 5 9 anställda och 3 procent för företag med 20 49 anställda. Det var också tydliga skillnader mellan regioner, branscher och olika kategorier anställda. Andelen företag utan avtal var störst i storstadsområdena (Stockholm, Göteborg och Malmö). Andelen utan avtal var jämförelsevis stor inom finansiella tjänster, teknisk konsultverksamhet, uppdragsverksamhet och kultur. 23 Det är vanligare att tjänstemän saknar avtal än att arbetare gör det. Kjellberg uppskattar att 95 98 procent av alla privatanställda arbetare och 74 76 procent av de privatanställda tjänstemännen omfattas av kollektiv- eller hängavtal. Men han påpekar att det finns metodproblem med dessa beräkningar. 24 En aktuell enkätstudie bland företag undersöker kollektivavtalens täckningsgrad på uppdrag av Arbetsmarknadsekonomiska rådet. 25 Studien uppskattar att knappt 42 procent av alla företag har kollektivavtal. Det är framför allt småföretag som saknar kollektivavtal, och det finns också stora skillnader mellan olika branscher. Utifrån företagsdata uppskattar man att mellan 77 och 8 procent av de anställda i privat sektor omfattas av kollektivavtal. Men skattningen är osäker, bland annat för att svarsfrekvensen i enkätundersökningen var mycket låg. Kollektivavtalens täckningsgrad har stor betydelse för tjänstepensionernas täckningsgrad, eftersom de flesta anställda får tjänstepension 22 Företagarna, Småföretagen och kollektivavtalen det måste bli frivilligt att teckna kollektivavtal, 20. 23 Företagarna, Småföretagen och kollektivavtalen det måste bli frivilligt att teckna kollektivavtal, 20. 24 Kjellberg, A (208): Kollektivavtalens täckningsgrad samt organisationsgraden hos arbetsgivarförbund och fackförbund, s. 48 5. 25 Arbetsmarknadsekonomiska rådet, Arbetsmarknadsekonomisk rapport: Hur fungerar kollektivavtalen?, 208. 29

Tidigare studier av tjänstepensioner genom kollektivavtal. Det är en fördel att det finns grundliga studier av kollektivavtalens täckningsgrad under relativt lång tid. Men dessa studier ger ingen information om de förvärvsarbetande som inte omfattas av kollektivavtalen. De kan ändå få tjänstepension om arbetsgivaren väljer att betala för pensionslösningar vid sidan av avtalen. Studierna ger inte heller några möjligheter att följa individer över tid. 3.4 Deklarationsuppgifter visar vilka företag som gör pensionsavsättningar Ytterligare ett sätt att undersöka tjänstepensionernas täckningsgrad är att använda deklarationsuppgifter. En studie utförd på uppdrag av AMF har tagit fram en metod för detta. 26 Arbetsgivare som gör avsättningar till tjänstepension för sina anställda betalar en lägre arbetsgivaravgift för dessa kostnader än för övriga lönekostnader. I deklarationen redovisas detta som särskild löneskatt på pensionskostnader. SCB samlar in deklarationsuppgifter från privata företag i databasen FRIDA (Företagsregister och individdatabas) där det bland annat går att utläsa om företagen betalar denna särskilda löneskatt. Därigenom går det att identifiera vilka företag som gör avsättningar till tjänstepension för sina anställda. I rapporten från AMF används data från år 200. Deklarationsuppgifter från FRIDA visar att knappt 93 procent av de privatanställda arbetade i företag som gjorde avsättningar till tjänstepension. Det var framför allt företag med få anställda som inte gjorde avsättningar till tjänstepension. Bland företag med färre än fem anställda var det en dryg tredjedel som inte betalade den särskilda löneskatten. Andelen anställda utan tjänstepension var störst inom jordbruk, hotell och restaurang samt kultur och personliga tjänster. Studien omfattar också företagare med enskild firma. Genom att jämföra antalet enskilda näringsidkare som betalar egenavgifter och särskild löneskatt på pensionskostnader med det totala antalet heltidsföretagare enligt RAMS (den registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken) kommer studien fram till att 30 procent av företagarna gjorde avsättningar till sin egen tjänstepension. 26 AMF, Tjänstepensionsavsättningar hur vanliga är de?, 203. 30

Tidigare studier av tjänstepensioner Om man därtill antar att alla offentliganställda får tjänstepension uppskattar AMF-rapporten att 9 procent av de förvärvsarbetande som ingår i analysen omfattades av tjänstepension. 27 En studie av tjänstepensioner i småföretag, utförd på uppdrag av Länsförsäkringar, samkörde data från SCB och Skattemyndigheten från åren 2008 203. Studiens syfte var att undersöka hur stora andelar av småföretagen (högst 20 anställda) som gjort avsättningar till tjänstepension för de anställda eller för företagarna själva. 28 Totalt gjorde 66 procent av dessa företag avsättningar till tjänstepension. Andelen var högre för aktiebolag (72 procent) och lägre för enskilda näringsidkare (57 procent) och handelsbolag (39 procent). Lägst andel småföretag med tjänstepension fanns i storstadsregionerna. För att ingå i studien krävdes personalkostnader (aktie- och handelsbolag) eller överskott av aktiv näringsverksamhet (enskilda näringsidkare) på minst 00 000 kronor. 29 En separat analys av de aktiebolag som ingick i studien visar att det framför allt var de minsta bolagen (högst fem anställda) som inte gjorde avsättningar till tjänstepension. Analysen visar också att det fanns ganska stora skillnader mellan branscher. Inom tillverkning, byggverksamhet och transport var det vanligt med tjänstepensioner även i småföretag, medan andelen småföretag utan tjänstepension var högst i finans- och försäkringsverksamhet, kultur-nöje-fritid och fastighetsverksamhet. Bland de allra minsta företagen (högst fem anställda) var det också många inom hotell- och restaurangsektorn som inte gjorde avsättningar till tjänstepension. 30 Att använda deklarationsuppgifter för att skatta tjänstepensionernas täckningsgrad innebär ett par viktiga begränsningar. För det första ingår bara privata företag i SCB:s datamaterial. Det saknas därför information om anställda i stiftelser och ideella föreningar. För det andra finns endast uppgifter på företagsnivå. För att skatta tjänstepensionernas täckningsgrad, som AMF-studien gör, får man anta 27 AMF, Tjänstepensionsavsättningar hur vanliga är de?, 203. 28 Länsförsäkringar, Pensionslösa småföretag morgondagens fattigpensionärer, 206, och Stora skillnader i tjänstepension mellan olika branscher: Statistik från Länsförsäkringar, 206. 29 Länsförsäkringar, Pensionslösa småföretag morgondagens fattigpensionärer, 206. 30 Länsförsäkringar, Stora skillnader i tjänstepension mellan olika branscher: Statistik från Länsförsäkringar, 206. 3

Tidigare studier av tjänstepensioner att företag som betalar in särskild löneskatt för pensionskostnader gör pensionsavsättningar för alla sina anställda, vilket man inte kan veta säkert. Men analyser av företagens deklarationsuppgifter kan ändå tillföra viktig ny kunskap om tjänstepensionernas täckningsgrad i olika grupper av förvärvsarbetande och över tid. I denna rapport vidareutvecklas metoden från AMF-rapporten genom att uppgifter om vilka företag som gör avsättningar till tjänstepensioner kopplas till individdata om företagens anställda och om företagarna själva. 32

Tjänstepensionernas täckningsgrad 4 Tjänstepensionernas täckningsgrad Detta kapitel ger en översikt av tjänstepensionernas täckningsgrad bland de förvärvsarbetande. De allra flesta får avsättningar till tjänstepension. Täckningsgraden för alla förvärvsarbetande ligger under perioden 200 204 mellan 93 och 95 procent (figur ). Den är 3 4 procentenheter högre bland kvinnor än bland män. Bland anställda är täckningsgraden ännu högre, mellan 96 och 97 procent, och könsskillnaden är runt 2 procentenheter. Denna könsskillnad beror främst på att fler kvinnor än män arbetar i offentlig sektor, där alla får tjänstepension. I privat sektor får runt 94 procent av de anställda avsättningar till tjänstepension, medan många företagare avstår från egna pensionsavsättningar. Företagares pensionsavsättningar har också minskat över tid. Mot slutet av perioden avstår mellan 60 och 70 procent av dem från att göra egna pensionsavsättningar genom sina företag. Fler män än kvinnor är företagare, och detta bidrar också till att täckningsgraden totalt sett är högre bland kvinnor. Figur. Tjänstepensionernas täckningsgrad år 204, procent Alla förvärvsarbetande Alla anställda Privat anställda Företagare, egen firma Företagare, handelsbolag Företagare, AB (utan anst.) 0 20 40 60 80 00 Kvinnor Män 33

Tjänstepensionernas täckningsgrad Analyserna i detta och följande kapitel baseras på en kombination av företags deklarationsuppgifter och individdata från SCB. Företagsdata från FRIDA (Företagsregister och individdatabas) används för att identifiera vilka företag som gör avsättningar till tjänstepension. Denna information kopplas till individdata i LISA (Longitudinell integrationsdatabas för sjukförsäkrings- och arbetsmarknadsstudier) om de personer som arbetar i företagen. Analyserna omfattar personer som är mellan 25 och 64 år, har en pensionsgrundande förvärvsinkomst, och har en arbetsgivare som antingen ingår i FRIDA eller tillhör den offentliga sektorn. Metoden beskrivs närmare i bilaga 2. 4. Alla förvärvsarbetande: Högre täckningsgrad bland kvinnorna I ett första steg analyseras tjänstepensionernas täckningsgrad för alla förvärvsarbetande (tabell ). Antalet personer som ingår i analyserna ökar under perioden 200 204 från 3,6 till 3,9 miljoner. Av dessa är 48 procent kvinnor och 52 procent män. Tjänstepensionernas täckningsgrad bland alla förvärvsarbetande varierar under perioden mellan 93 och 95 procent. Den är högre bland kvinnorna än bland männen. Skillnaden ligger mellan 3 och 4 procentenheter. Täckningsgraden minskar något från år 200 till år 204, men minskningen är mycket liten mindre än en procentenhet. 34

Tjänstepensionernas täckningsgrad Tabell. Tjänstepensionernas täckningsgrad, alla förvärvsarbetande, procent År Kvinnor Män Alla Antal Andel kvinnor 200 96,3 92,9 94,5 3 602 422 47,9 2002 96,4 93,0 94,6 3 643 527 47,9 2003 96, 92,7 94,4 3 650 29 47,8 2004 96, 92,5 94,2 3 663 68 47,8 2005 96,0 92,4 94, 3 670 407 47,7 2006 95,7 9,9 93,7 3 74 352 47,8 2007 95,5 9,6 93,5 3 775 049 47,8 2008 95,7 92, 93,9 3 798 455 47,9 2009 95,6 9,9 93,7 3 755 96 48,0 200 95,4 9,7 93,5 3 77 306 48, 20 95,3 9,6 93,4 3 824 664 48,0 202 95,3 9,7 93,4 3 852 373 48, 203 95,4 9,9 93,6 3 870 004 48,2 204 95,5 92,0 93,7 3 895 223 48,2 4.2 Alla anställda: Täckningsgraden stabil över tid Gruppen förvärvsarbetande omfattar både anställda och företagare. I diskussioner om tjänstepensionernas täckningsgrad är man ibland intresserad av hur hög täckningsgraden är bland anställda. Under hela perioden ligger täckningsgraden bland alla anställda mellan 96 och 97 procent (tabell 2). Den är i regel runt 2 procentenheter högre för kvinnorna än för männen. Könsskillnaden minskar alltså något när företagarna inte ingår i analysen. Bland de anställda i tabell 2 ingår både arbetare och tjänstemän. Tidigare studier skiljer ibland mellan dessa grupper. I privat sektor omfattas arbetare och tjänstemän av olika kollektivavtal, och kollektivavtalens täckningsgrad är också högre bland arbetare än bland 35

Tjänstepensionernas täckningsgrad tjänstemän. 3 Men i denna studie framgår inte av datamaterialet om de anställda är arbetare eller tjänstemän. Det förekommer också att personer har inkomster både från en anställning och från ett eget företag. Om den största inkomsten under året kommer från det egna företaget räknas de som företagare, annars som anställda. Tabell 2. Tjänstepensionernas täckningsgrad, alla anställda, procent År Kvinnor Män Alla Antal Andel kvinnor 200 97,3 95,5 96,4 3 459 783 48,7 2002 97,5 95,8 96,6 3 498 202 48,7 2003 97,3 95,7 96,5 3 498 200 48,7 2004 97,8 95,8 96,8 3 488 606 48,6 2005 97,7 95,8 96,7 3 494 448 48,5 2006 97,5 95,2 96,3 3 56 358 48,6 2007 97,2 94,9 96,0 3 583 704 48,7 2008 97,4 95,3 96,3 3 607 3 48,9 2009 97,3 95, 96,2 3 566 78 48,9 200 97,2 95, 96, 3 574 67 49,0 20 97, 94,9 96,0 3 634 67 48,9 202 97, 95,0 96,0 3 665 982 48,9 203 97,3 95,2 96,2 3 685 839 48,9 204 97,4 95,3 96,3 3 7 933 49,0 4.3 Anställda i privat sektor: Ingen könsskillnad i täckningsgrad I tabell 2 ingår anställda i både privat och offentlig sektor. I den offentliga sektorn får alla anställda avsättningar till tjänstepension genom kollektivavtal. I den privata sektorn beror det däremot på 3 Kjellberg, A (208): Kollektivavtalens täckningsgrad samt organisationsgraden hos arbetsgivarförbund och fackförbund. 36