aik1970 AIK Herrbowling, 1970-talet

aik1970 AIK Herrbowling, 1970-talet Detta dokument är ett försök att beskriva hur det gick för AIK Herrbowling på 1970-talet. Damsektionen som startade 1973 har inte tagits med. Fakta kommer i huvudsak från tidningen Bowlaren kompletterad med uppgifter från årsberättelser, mötesprotokoll, medlemsmatriklar, licensansökningar, med mera. Allmänt om bowlingsporten i Sverige Bowlingssporten ökar kraftigt i Sverige under 1970-talet. Säsongen 1969/70 finns det 971 klubbar med 20.870 licenserade spelare. Stockholms Bowlingförbund (StBF) har 180 klubbar á 4.333 bowlare. Tio år senare är motsvarande siffror för Svenska Bowlingförbundet (SvBF) 1.223 respektive 31.090. Hösten-73 kan man i Bowlaren läsa att bowlingen i Europa är störst i Sverige med 25.075 spelare, 180 hallar á 1.435 banor, före England 20.000/75/1.408, Finland 11.600/59/334, Väst-Tyskland 8.100/75/1.246 och Frankrike 4.800/61/678. Trots expansionen tvingas några hallar slå igen. Våren 1974 la Malmiahallen i Skellefteå ner verksamheten. När Eddahallen blev färdig försvann alla spelarna dit. Tidigare hade Gällivare och Piteholm drabbats av nedläggning. I Södertälje blev det kris när Åhléns köpte hyreskontraktet och bowlinghallen stängde i april 1978. Ytterligare några hallar slog igen. Det sker även förändrar när det gäller banorna. Hösten 1978 blir Skala Bowling i Örebro först med laminatbanor i nordeuropa. Dambowling ökar kraftigt och hösten 1974 startar Dam-Allsvenskan bestående av två Division I grupper och två Division II grupper á tolv lag. Största ökningen sker inom ungdomsbowlingen. I januari 1973 genomförs första juniorlägret. Platsen var Hultsfred och senare under våren spelas första NM:et för juniorer. Dessutom spelas första upplagan av Ungdoms-Tele. 1975 sänks junioråldern från 20 till 18 år. Från och med säsongen 1975/76 görs det gamla prickningssystemet om. Det ursprungliga infördes per den 1/1 1923. Klassgränserna baseras istället på ligasnittet: Damer A snitt lägst 170,0. Damer B snitt lägre än 170,0 - lägst 160,0 och Damer C snitt lägre än 160,0. Herrar A snitt lägst 185,0. Herrar B snitt lägre än 185,0 - lägst 180,0. Herrar C snitt lägre än 180,0 - lägst 165,0 och Herrar D snitt lägre än 165,0. Genom åren allt sedan starten 1922 har Bowlaren svåra ekonomiska problem. SvBF:s årsmöte beslutade att göra Bowlaren obligatorisk från och med säsongen 1977/78. SvBF ställdes inför ultimatum: Obligatorium eller nedläggning. Det blev nästan 100% av rösterna för det förstanämnde. Det innebar bland annat att referat från allmänna tävlingar och resultatlistor försvann av kostnadsskäl. Bowlaren även passar på att byta format till tabloid. Hösten 1973 bildas SBHIF (Sveriges Bowlinghallägarförening), senare omdöpt till SBHF (Sveriges Bowlinghallars Förbund), med Lennart Lindblad som initiativtagare och dess förste ordförande. Totalt hade 78 hallar á 810 banor ansökt om medlemskap. L Lindblad svingade ordförandeklubban de första 20 åren. Syftet är att tillvara ta hallägarnas intressen och stötta bowlingsporten. SBHF arrangerar Svenska Cuppen från och med 1975 och i januari 1977 arrangerades Bowlingens Dag för första gången. SM görs om. 1978 spelas kval i sex regioner á 2 x åtta serier för herrar och damer medan juniorer spelar åtta serier. Slutspelet gick i Göteborg i maj. Även året efter spelas SM med regionala kval + slutspel. Hur gick det för AIK Bowling? Resultatmässigt är bowlingsektionen mycket framgångsrik, framför allt första halvan då man bärgar två serieguld, ett flertal SM och DM-medaljer, ofta återfinns högt upp i resultatlistorna runt om i landet samt bidrar med spelare till mästerskapen, landslaget och stadslage. 1966 75 blev det tio seriefinalen av elfa möjliga vilka resulterade i sex segrar och fyra andra platser. Andra halvan av 70-talet blir det ingen seriefinal och ingen representation i landslaget.

Hur såg AIK:s medlemsutvecklingen ut? Under decenniet är AIK en av Sveriges största bowlingklubbar med ett 50-tal medlemmar. Nedan följer medlemsutvecklingen per säsong. Uppgifterna är hämtade från medlemsmatriklar och licensansökningar. 1969/70 är följande medlemmar i AIK Bowling: Harry Lill-Harry Andersson (inträde i AIK Bowling 1949), Leif Axelsson (-65), Gustaf Axhagen (-45), Hans Berger (-34), Carl Berglund (-68), Karl-Erik Bergsman (-66), Thure Bergström (-43), Börje Björkman (-58), Kenneth Blomberg (-65), Eric Boberg (-34), Christer Bolander (-67), Karl-Gustaf Cederfalk (-65. Not: Passiv medlem, föreståndare för bowlinghallen i Västra Frölunda), Börje Ekholm (-69), Astor Enarsson (-49), Hugo Engelbrecht (-39), Georg Jojje Engström (-64), Olof Ericsson (-57), Carl-Otto Flood (-43), Kurt Kurre Forsberg (-49), Roland Rolle Forsberg (-66), Ville Frick (-69), Gaston Friman (-65), Clarence Gander (-59), Helmut Gierer (-69), Konrad Kotte Granström (-37), Erik Gustafsson (-43), Björn Hagberg (-65), Per Hagberg (-54), Stig Holm (-43), Bo Holmberg (-66), Bertil Holmgren (-37), Börje Holmsten (-57), Åke Johansson (-59), Ingmar Jonsson (-59), Birger Bigge Karlsson (-32), Harry Karnstedt (-60), Torsten af Klintberg (-29), Arne Källerud (-62), Olof Landström (-55), Bror Brollan Larsson (-64. Not: Passiv medlem, föreståndare för X-näshallen i Karlstad.), Hans Liljedahl (-44), Lennart Lindblad (-59), Albert Lindström (-32), Roger Ljunggren (-65), Olof Lundberg (-43), Tommy Lundmark (-69), Åke Lundström (-57), Sture Maxlahti (-69), Gösta Moberg (-40), Gunnar Nilsson (-68), Hilding Nilsson (-60), Erik Nygren (-53), Carl-Otto Nyström (-60), Gustaf Olander (-54), Bengt Olofsson (-55), Åke Palmeteg (-62), Rolf Samuelsson (-65), Brynolf Sevenbrant (-34), Edvin Stahre (-35), Gunnar Strandberg (-53), Hans Strandberg (-64), Lars Ståhl (-58), Folke Sundberg (-64), Leif Sundström (-61), Sture Stöttan Svensson (-53), Sten Törner (-68), Börje Wester (-59), Bror Wigren (-49), Oscar Vogel (-27), Bengt Wärn (-66), Birger Åberg (-62), Ragnar Åberg (-63). Sektionen hade 40 aktiva och 31 passiva medlemmar. Av dessa var 47 st registrerade för tävlingsspel. 1970/71: Nya är Rolf Hagelin, Sven-Olof Hofstedt och Leif Törnqvist. Lämnande AIK Bowling gjorde B Björkman, B Holmgren, A Källerud, H Liljedahl och G Olander. Not: Jojje flyttade sommaren 1970 till Sundsvall och spelade för Sundsvalls BK. Sektionen hade 40 aktiva och 31 passiva medlemmar. Av dessa var 45 st registrerade för tävlingsspel. 1971/72: Nya är Thomas Behring, Kurt Carlsson, Kenneth Wester samt Mats Carjö (april 1972). Sektionen hade 40 aktiva och 31 passiva medlemmar. Av dessa var 48 st registrerade för tävlingsspel. 1972/73: Nya är Lars-Åke Andersson, Rolf Engström, Yngve Holm och Staffan Wihlborg. I oktober licensierades Raymond Rajje Forsberg och Johan Lindblad, i december Aldo Zidaric och i januari -73 Leo Hilokoski. Lämnade gjorde C Berglund, C-O Flood, H Gierer, S-O Hofstedt, Brollan och S Törner samt M Carjö som flyttade tillbaka till Malmö i november. Sektionen hade 43 aktiva och 27 passiva medlemmar. Av dessa var 50 st registrerade för tävlingsspel. 1973/74: Nya är Örjan Hulterstedt, Bo Johansson, Hans Kenneberg, Sven-Gunnar Nilsson, Bo Pelander och Karl-Erik Tegelblom. Lämnade gjorde T Behring, Leo som flyttade tillbaka till Finland sommar 1973 samt S Maxlahti (beviljades utträde februari 1974). Lill-Harry avled i oktober 1973. Sektionen hade 41 aktiva och 38 passiva medlemmar. Av dessa var 47 st registrerade för tävlingsspel. 1974/75: Nya är Peter Kroner och Arne Lundquist. Lämnade gjorde Ö Hulterstedt och B Johansson. B Hagberg flyttade till Motala och licensierade sig för BK Vättern. H Berger och E Stahre avled i januari 1975. Sektionen hade 40 aktiva och 37 passiva medlemmar. Av dessa var 45 st registrerade för tävlingsspel. 1975/76: Nya är Göran Björkman, Hans Eliasson, Börje Imberg, Lennart Imberg, Göran Kenneberg, Karl-Gunnar Liberg, Stefan Werndén och Lennart Örn. Lämnade gjorde T

Lundmark och Y Holm. I början av 1976 flyttade B Holmberg tillbaka till Skåne. F Sundberg avled i november 1975. Sektionen hade 39 aktiva och 37 passiva medlemmar. Av dessa var 42 registrerade för tävlingsspel. 1976/77: Nya är Aulis Salo, Walter Feldhofer, Nils-Sture Gustafsson, Leif Jansson, Christer Nilsson, Tommy Stavbom och Paul Zanetti. Lämnade gjorde Arne Lundquist och B Wester. H Engelbrecht avled i januari 1977. Sektionen hade 37 aktiva seniorer och 7 aktiva juniorer samt 41 passiva medlemmar. Av dessa var 45 st registrerade för tävlingsspel. 1977/78: Nya är Håkan Andersson, Göran Carling, Stig Nordlander och Jan Öfverholm. Lämnade gjorde G Björkman, W Feldhofer och T Stavbom. Sektionen hade 45 aktiva och 36 passiva medlemmar. Av dessa var 43 st registrerade för tävlingsspel. 1978/79: Nya är Göran Andersson, Yngve Holm, Michael Svenson och Tommy Winnsjö. Lämnade gjorde L Jansson. Sektionen hade 44 aktiva och 40 passiva medlemmar. Av dessa var 39 st registrerade för tävlingsspel. 1979/80: Nya är Peter Andersson, Arne Björk, Ingvar Gurra Gustafsson, Sture Maxlahti, Tomas Nilsson, Leif Olsson, Kenneth af Rolén och Gert Sundin. Lämnade gjorde N-S Gustafsson, Michael Svenson, K-E Tegelblom och L Örn. Sektionen hade 44 aktiva och 46 passiva medlemmar. Av dessa var 41 st registrerade för tävlingsspel. 1979/80 är följande medlemmar i AIK Bowling: Göran Andersson (Passiv), Håkan Andersson (Aktiv), Lars-Åke Andersson (A), Peter Andersson (A), Gustaf Axhagen (P), Karl-Erik Bergsman (P), Thure Bergström (P), Arne Björk (A), Kenneth Blomberg (P), Erik Boberg (P), Christer Bolander (P), Göran Carling (A), Curt Carlsson (P), Hans Eliasson (A), Astor Enarsson (P), Jojje Engström (P), Olof Ericsson (P), Kurre Forsberg (P), Rolle Forsberg (A), Rajje Forsberg (A), Ville Frick (A), Gaston Friman (A), Clarence Gander (P), Erik Gustafsson (P), Ingvar Gurra Gustafsson (A), Björn Hagberg (P), Per Hagberg (P), Rolf Hagelin (P), Stig Holm (P), Yngve Holm (A), Bo Holmberg (P), Börje Holmsten (P), Börje Imberg (P), Lennart Imberg (P), Åke Johansson (P), Ingmar Jonsson (P), Bigge Karlsson (P), Hans Kenneberg (P), Göran Kenneberg (A), Torsten af Klintberg (A), Peter Kroner (A), Olof Landström (P), Karl-Gunnar Liberg (A), Johan Lindblad (A), Lennart Lindblad (P), Albert Lindström (P), Roger Ljunggren (P), Olof Lundberg (P), Åke Lundström (P), Sture Maxlahti (A), Gösta Moberg (P), Christer Nilsson (P), Gunnar Nilsson (A), Hilding Nilsson (P), Sven-Gunnar Nilsson (P), Tomas Nilsson, Stig Nordlander (P), Erik Nygren (P), Carl-Otto Nyström (P), Leif Olsson (A), Bengt Olofsson (P), Bo Pelander (A), Kenneth of Rolén (P), Aulis Salo (A), Rolf Samuelsson (P), Brynolf Sevenbrant (P), Gunnar Strandberg (P), Hans Strandberg (A), Lars Ståhl (P), Gert Sundin (A), Leif Sundström (A), Leif Törnqvist (A), Stefan Werndén (P), Kenneth Wester (A), Staffan Wihlborg (A), Bror Wigren (P), Tommy Winnsjö (A), Oscar Vogel (P), Bengt Wärn (P), Paul Zanetti (A), Aldo Zidaric, Birger Åberg (A), Ragnar Åberg (P), Jan Öfverholm. Sektionen hade 44 aktiva och 46 passiva medlemmar. För tävlingsspel har 41 medlemmar registrerats. Not: Det är oklart när följande lämnade AIK Bowling: L Axelsson, K-G Cederfalk, B Ekholm, Kotte Granström, H Karnstedt, Brollan Larson, Å Palmeteg och Stöttan Svensson. AIK Bowlings styrelse och funktionärer under 1970-talet 1969/70: Hedersledamöter H Berger, O Vogel, T af Klintberg, G Axhagen, H Engelbrecht. Ordförande B Holmsten, vice ordförande I Jonsson, skattmästare Kurre, sekreterare B Wärn, klubbmästare Jojje, suppleanter C Bolander och L Ståhl, revisorer K-E Bergsman och E Stahre, revisor suppleant Å Johansson, UK E Nygren, tävlingssekreterare L Lindblad, lagledare A-laget H Nilsson, valberedning B Björkman, O Lundberg och B Åberg (sammankallande). 1970/71: Hedersledamöter H Berger, O Vogel, T af Klintberg, G Axhagen, H Engelbrecht, Kurre och B Holmsten. Ordförande B Holmsten, vice ordförande I Jonsson, skattmästare

Kurre, sekreterare B Wärn, klubbmästare B Ekholm, suppleanter C Bolander och L Ståhl, revisorer K-E Bergsman och E Stahre, revisor suppleant Å Johansson, UK E Boberg, tävlingssekreterare R Hagelin, lagledare A-laget H Nilsson, valberedning O Lundberg, G Nilsson och B Åberg (sammankallande). 1971/72: Hedersledamöter H Berger, O Vogel, T af Klintberg, G Axhagen, H Engelbrecht, Kurre och B Holmsten. Ordförande B Holmsten, vice ordförande I Jonsson, skattmästare Kurre, sekreterare B Wärn, klubbmästare B Ekholm, suppleanter L Törnqvist och B Åberg, revisorer K-E Bergsman och E Stahre, revisorsuppleant Å Johansson, UK Kurre, tävlingssekreterare R Hagelin, lagledare A-laget H Nilsson, valberedning E Boberg, G Nilsson (sammankallande) och H Strandberg. 1972/73: Hedersledamöter H Berger, O Vogel, T af Klintberg, G Axhagen, H Engelbrecht, Kurre och B Holmsten. Ordförande B Ekholm, vice ordförande I Jonsson, skattmästare Kurre, sekreterare K Carlsson, klubbmästare H Strandberg, suppleanter L Törnqvist och K Blomberg, revisorer K-E Bergsman och E Stahre, revisor suppleant T af Klintberg, UK F Sundberg, tävlingssekreterare L Sundström, lagledare A-laget H Nilsson, valberedning B Holmberg, H Karnstedt (sammankallande) och C-O Nyström. 1973/74: Hedersledamöter H Berger, O Vogel, T af Klintberg, G Axhagen, H Engelbrecht, Kurre och B Holmsten. Ordförande B Ekholm, vice ordförande I Jonsson, skattmästare Kurre, sekreterare S Maxlathi (beviljades utträde februari 1974), klubbmästare B Wester, suppleanter L Törnqvist och K Blomberg, revisorer K-E Bergsman och E Boberg, revisor suppleant T af Klintberg, UK G Friman, tävlingssekreterare E Boberg, valberedning B Holmberg (sammankallande), C-O Nyström och B Åberg. 1974/75: Hedersledamöter H Berger, O Vogel, T af Klintberg, G Axhagen, H Engelbrecht, Kurre och B Holmsten. Ordförande B Ekholm, vice ordförande G Nilsson, skattmästare Kurre, sekreterare K Blomberg, klubbmästare B Wester, adj ledamot I Jonsson, suppleanter B Holmberg och S Wihlborg, revisorer E Boberg och S-G Nilsson, revisor suppleant K-E Bergsman, UK Kurre, tävlingssekreterare E Boberg, valberedning B Holmberg (sammankallande), C-O Nyström och O Landström. 1975/76: Hedersledamöter O Vogel, T af Klintberg, G Axhagen, H Engelbrecht, Kurre och B Holmsten. Ordförande B Ekholm, vice ordförande G Nilsson, skattmästare Kurre, sekreterare K Blomberg, klubbmästare O Landström, adj ledamot I Jonsson, suppleanter B Holmberg (avflyttad till Helsingborg januari 1976) och S Wihlborg, revisorer E Boberg och S-G Nilsson, revisor suppleant K-E Bergsman, UK Kurre, tävlingssekreterare E Boberg, valberedning B Holmberg (till och med januari 1976), C-O Nyström, O Landström och L Törnqvist (från och med februari 1976). 1976/77: Hedersledamöter O Vogel, T af Klintberg, G Axhagen, H Engelbrecht, Kurre och B Holmsten. Ordförande G Nilsson, vice ordförande I Jonsson, skattmästare Kurre, sekreterare K Blomberg, klubbmästare O Landström, adj ledamot S Wihlborg, suppleanter E Boberg och H Strandberg, revisorer E Boberg och L Örn, revisor suppleant C-O Nyström, UK L Sundström, tävlingssekreterare O Landström, valberedning G Friman, C-O Nyström, K-G Liberg. 1977/78: Hedersledamöter O Vogel, T af Klintberg, G Axhagen, Kurre och B Holmsten. Ordförande G Nilsson, vice ordförande I Jonsson, skattmästare Kurre, sekreterare K Blomberg, klubbmästare K-E Tegelblom, suppleanter E Boberg och H Strandberg, revisorer E Boberg och L Örn, revisor suppleant C-O Nyström, UK G Friman, tävlingssekreterare O Landström, valberedning G Friman, C-O Nyström, K-G Liberg. 1978/79: Hedersledamöter, O Vogel, T af Klintberg, G Axhagen, Kurre och B Holmsten. Ordförande G Nilsson, vice ordförande I Jonsson, skattmästare Kurre, sekreterare Rolle, klubbmästare L Örn, suppleanter E Boberg och H Strandberg, revisorer E Boberg och L Örn,

revisor suppleant C-O Nyström, UK Kurre, tävlingssekreterare O Landström, valberedning B Imberg (sammankallande), G Carling, G Kenneberg. 1979/80: Hedersledamöter O Vogel, T af Klintberg, G Axhagen, Kurre och B Holmsten. Ordförande G Nilsson, vice ordförande I Jonsson, skattmästare Kurre, sekreterare Rolle, klubbmästare H Strandberg, suppleanter E Boberg och L Imberg, revisorer E Boberg och T af Klintberg, revisor suppleant Y Holm, UK Kurre, tävlingssekreterare O Landström, lagledare A-laget L Imberg, valberedning B Imberg (sammankallande), G Carling, G Kenneberg. Hur såg det ut på ledarsidan? AIK har flera medlemmar som engagerar sig i förbundens verksamhet. 1970 lämnar Kurre StBF efter sex år. UK i båda förbunden blev för mycket. F Sundberg väljs in i StBF - han blev ny UK-bas. Vid SvBF årsmöte hösten 1970 valdes Kurre till suppleant och förbundskapten för damlandslaget. 1971 och även 1972 valdes B Ekholm till vice ordförande i StBF och ordförande i UTK (utbildnings- och tekniska kommittén) medan F Sundberg utsågs till UK för herrarna samt att ingå i STK (serie- och tävlingskommittén). I september 1972 utses Kurre av SvBF till UK-diktator, att ensam ansvara för laguttagningar och lagledarskap. Tidigare bestod UK av en trio. Kurre är även suppleant i SvBF. Bland hedersledamöterna finns Hans Berger, Ängelholm. 1973, vid StBF:s årsmöte, omvaldes B Ekholm till ledamot i 2 år. Från och med 1973 består SvBF:s UK av Kurre som ordförande samt Gösta Sjöberg, Eskilstuna och Jan-Olov Lundman, Boden. Vid StBF:s årsmöte 1974 hoppade B Ekholm av under pågående mandatperiod på grund av arbetsförhållanden. B Åberg valdes till suppleant på 1 år. September 1974: Kurre valdes till suppleant i SvBF. Vid SvBF:s extra styrelsesammanträde valdes Kurre till ny ledamot i Verkställande Utskottet från och med 8:e mars 1975. 1975 valdes B Åberg till ledamot i 2 år i StBF. SvBF:s årsmöte i september 1975: Avlidne Hans Berger med flera hyllades med tyst minut. Kurre valdes till ledamot på två år. SvBF:s sammansättning, bland annat VU: Suppleant - Kurre, UK: Ordförande Kurre. Säsongen 1976/77 är Kurre ledamot i styrelsen, suppleant i VU samt ordförande i UK med Josef Wiener som ledamot. Våren 1977 aviserar Kurre sin avgång. Efter EM i Helsingfors i juni avgick UK-basen Kurre. Han avgick även ur SvBF:s styrelse. Vid StBF:s årsmöte omvaldes B Åberg och två år senare omvaldes han som ledamot i två år. Hösten 1979 får StBF får en ny förbundskapten: Hans Strandberg. Tidigare hade sysslan upprätthållits av serie- och tävlingskommittén. Utmärkelser Våren 1970. Kurre utsågs av StBF till Årets Bowlare som delades ut för första gången och tillföll den som var en god spelare, dels gjort en helhjärtad insats för sin klubb eller förbund, dels genom sin personlighet och uppträdande på och utanför banorna varit ett föredöme för vår idrott. Hösten 1970. Vid SvBF:s årsmöte tilldelas Kurre utmärkelsen för Stor Grabb nr 32. Han har gjort ett 10-tal landskamper, fem lag-sm, ett SM guld i 2-manna, fyra i 4-manna, spelat tio allsvenska seriefinaler - sex gånger vinst, fyra för AIK och två för Kometen. 1970. G Friman blev Årets Bowlare enligt Årsbästalistan. Våren 1971. G Friman tilldelas SvBF:s guldmedalj för 1970 års bästa prestation - vann NM i Tammerfors. 1971. Vid StBF:s årsmöte tilldelades G Friman utmärkelsen Årets Bowlare. 1971. Vid StBF:s årsmöte fick G Friman ta emot spelarmärke nr 78 för tio stadsmatcher. Hösten 1971, vid SvBF:s årsmöte, erhöll G Friman Stora Grabbars Märke nr 40. Våren 1973 blir B Holmberg Stor Grabb nr 43 i och med segern i 4-manna i SM samt brons i 2-manna. Han fick utmärkelsen vid SvBF:s årsmöte i september samma år. 1974. L Sundström som utsetts av StBF till Årets Bowlare erhöll en snidad träfigur.

1975. StBF:s spelarmärke för tio stadsmatcher till B Holmberg. S Wihlborg utsågs i en omröstning till Årets Bowlare för 1975 i suverän särklass före B Holmberg. 1979. Vid StBF:s årsmöte utsågs AIK till årets klubb. Hur gick det för våra största bowlinghjältar under 1970-talet? Några av AIK Bowlings storheter går ur tiden på 70-talet: Hans Berger (avled i januari 1975, inträdesår 1934), sektionens största ledare genom tiderna. Han var sekreterare och ordförande i styrelsen 1934-51, sekreterare i StBF på 30- talet, sekreterare i SvBF 1931-44 samt dess ordförande 1944-48. Han var även drivande i de internationella bowlingförbunden under 1930-, 40- och 50-talet. Hugo Engelbrecht (avled i januari 1977, inträdesår 1939). Han lirade med framgång på 1940 och 50-talet, var lagledare några år på 60-talet, dessutom hallägare under 1930, -40 och 50-talet. Han importerade i början på 60-talet den första klotborrningsmaskinen för fingertipp. Harry Lill-Harry Andersson, (avled i oktober 1973, inträdesår 1949). Sektionens kanske bäste klotrullare på 1950-talet och även framgångsrik på 1960-talet. Folke Sundberg (avled i november 1975, inträdesår 1963). Han var hallföreståndare på Sergel, bildade Stockholms Hallförening och var dess ordförande, var UK i StBF. Han var även en duktig klotrullare. I slutet av 50-talet gjorde han några landskamper. Kort om några framstående medlemmar: Kurre är en sektionens bästa klotrullare under 1950- och 60-talet. Totalt spelade han tio seriefinaler, åtta för AIK och två för Kometen. Mot mitten av 1970-talet minskar han på tävlandet. Han är mycket aktiv i AIK Bowlings styrelse. 1970 lämnar han StBF:s styrelse efter sex år bland annat som UK och ledamot i seriekommittén. Han var UK för landslaget 1970-77 samt ledamot i SvBF. B Holmsten gör inte mycket väsen av sig. Han spelar i reservlagen i början av 70-talet och syns ibland i resultatlistorna. B Holmsten var i slutet av 50- och början av 60-talet en av sektionens bästa spelare. På 60-talet var han några år ordförande enligt vissa bedömare den bäste någonsin. B Björkman, en av AIK Bowlings främsta lirare på 60-talet, lämnade 1970 AIK för Spårvägen. L Lindblad la klotet på hyllan i mitten av 70-talet. Han sitter till och från i AIK Bowlings styrelse samt tio år i AIK:s huvudstyrelse. Han öppnar flera bowlinghallar och är Sveriges största hallägare, tog initiativ till bildandet av hallägarföreningen SBHF, lägger ner mycket tid och energi med att arrangera tävlingar, låg bakom bildandet av AIK Dambowling, engagerade sig i ungdomsbowlingen och mycket mer. I Jonsson gör fantastisksa insatser genom att ragga priser till de tävlingar sektionen arrangerar. Dessa insatser kan inte underskattas. Han spelar till och från i reservlagen fram till slutet av 70-talet. L Sundström är en av sektionens bästa spelare och spelar i så väl landslaget som stadslaget. Han engagerar sig även mycket i tävlingarna som AIK arrangerar. B Åberg spelar flitigt i början 70-talet. Mot slutet av 70-talet syns han inte så ofta i resultatlistorna. Från och med 1974 sitter han i StBF:s styrelse och jobbar bland annat med utbildningsfrågor. R Åberg spelar med stor framgång i början av 70-talet. Han debuterar i landslaget våren 1970 och spelar även i NM samma år. Andra halvan av 70-talet gör han inte så mycket väsen av sig.

Jojje flyttade sommaren 1970 till Sundsvall där han spelade med stor framgång. Han vann 1972 den 21:a Guldklotsfinalen och blev Norrlandsmästare året innan. Han flyttade tillbaka till Stockholm och AIK i december 1974. I fortsättingen blev de mest spel i reservlaget och han syns inte till så ofta i resultatlistorna. H Strandberg är av sektionens bästa bowlare under 70-talet. Han spelar dessutom VM 1971 och NM 1970. G Friman är bofast i A-laget med många fina slagningar och tillhör sektionens bästa bowlare under 70-talet. Han spelade VM 1971, blev Nordisk Mästare 1970, spelade även NM 1972 och 1973, blev Stor Grabb, utsågs till Årets Bowlare 1971, med mera. K Blomberg är en framgångsrik A-lagsspelare första halvan av 70-talet då han även spelar i landslaget, bland annat NM 1970. Andra halvan spelar han framför allt i reservlagen och sitter i styrelsen. B Hagberg spelar till och från i A-laget innan han flyttar till Motala 1974 och licensierade sig för BK Vättern. 1982 flyttar han tillbaka till Stockholm och rullar åter klot i AIKdressen. B Holmberg flyttade tillbaka till Skåne våren 1976. Han var kanske sektionens bäste under första delen av 70-talet. Han spelade VM -71 och -75, NM -72 och -74, EM -73 samt ett flertal landskamper. Han la även beslag på flera SM guld och blev 1973 Stor Grabb. T Lundmark kom till AIK 1969. Hösten 1970 noterar Bowlaren att förra säsongens landslagsman inte platsade i AIK:s A-lag. Han spelar därefter oftast i B-laget, förekommer sällan i resultatlistor och lämnar AIK Bowling 1976. S Wihlborg kommer till AIK 1972 och lägger omgående beslag på en A-lagsplats. Han spelar VM 1975, många stadsmatcher, erövrar flera SM guld. Han är kanske sektionens bästa bowlare under mitten och slutet av 70-talet. 1975 vinner han Svenska Cupen och utses av StBF till Årets Bowlare. B Pelander kom till AIK 1973 och även han tar omgående hand om en A-lagsplats. Han även av sektionens bästa bowlare under mitten och slutet 70-talet med många fina slagningar. Han spelar ofta i stadslaget och är på gränsen att komma med i landslaget. H Eliasson kommer till AIK 1975 och spelar i sort sätt uteslutande i A-laget. G Sundin och L Olsson kom 1979 och bägge tar varsin A-lagsplats. Bland övriga medlemmar måste nämnas: M Carjö, landslagsman från Malmö som flyttade till Stockholm och spelade för AIK med storframgång april till november -72. Leo, finländsk landslagsspelare som flyttade till Stockholm och även han spelade med stor framgång för AIK perioden januari till maj -73. Han var med om att bärgar serieguldet, vann ett flertal tävlingar och spelade en stadsmatch. Rajje och P Zanetti - två ungdomar som konkurrerade om A- lagsplatserna i slutet på 70-talet. Hur gick det för AIK:arna på banorna? Storhetstiden från mitten av 60-talet håller i sig till mitten av 70-talet. Under denna period dominerar AIK svensk bowling. Framgångarna i seriespelet, SM, DM och övriga tävlingar är både många och imponerande. AIK:arna deltar även flitigt i mästerskapen, landskamper, stads- och distriktsmatcher. Under andra halvan av 70-talet lyckas inte AIK ta sig till någon seriefinal och landslagsuppdragen är få. Seriespelet AIK dominerar svensk seriebowling till och med 1975. Det blev åren 1966-75 tio finalen av elva möljiga vilka resulterade i sex segrar och fyra andra platser. 1970-75 tog sig AIK till fem seriefinal och erövrade två guld och tre silver. 1972 blev det ingen medalj i och med andra platsen i Division I Norra endast segraren gick till seriefinal. 1976 blev det en femte plats,

därefter blev placeringarna fem, sju och fyra i Division I Svealand. 1971 toppar AIK allsvenska maratontabellen på 228 poäng fördelade på sju säsonger, 154 matcher, 114 vinster, 40 förluster, snitt 746. 1979 toppar AIK fortfarande, nu med 462 poäng á 15 säsonger, 320 matcher, 231 segrar, 99 förluster, snitt 760. Säsongen 1969/70 består Allsvenskan av två st division I grupper á tolv lag (Södra respektive Norra), åtta st division II grupper á tio lag samt 19 division III grupper - de flesta med tio lag. AIK vinner Division I Norra för femte gången i rad med 17 vinster, fem förluster, snitt 759. I omgång 10 klämde L Sundström till med 895 (204-222-222-247). AIK tar silver i seriefinalen i Karlstad, besegrade av Joker från Göteborg. Det blev förlust med 135 poäng trots ledning med 137 efter fyra: 11.835 (5757 + 6078) mot 11.720 (5894 + 5826). B Holmberg bäst före H Strandberg och T Lundmark. Kurre som spelat 21 av matcherna i ligan samt alla tidigare seriefinaler för AIK ställdes utanför laget av UKdiktatorn E Nygren. Dock fick han hoppa in då G Friman efter fyra klev av efter att fått problem med skruvslaget. Detta var AIK:s åttonde seriefinal (1949/50, 1957/58, 1963/64, 1965/66, 1966/67, 1967/68, 1968/69) och tionde för Kurre som även deltog för Kometens räkning 1945/46 och 1946/47. Högst ligasnitt under säsongen hade R Åberg 779 á 19 matcher följd av T Lundmark 768/21, B Holmberg 763/22, G Friman 762/22 och L Sundström 760/22. 1970/71. I januari 1971 besegras Hermod med 6272 6174. Underläge med 90 inför sista vändes till seger med 98. G Friman bidrog starkt genom 958 (219, 244, 238 och 257) - en förbättring av sitt eget distriktsrekord á fyra pinnar. Han blev omgångsbäst i Allsvenskan. I omgång 15 vinner AIK dubbelt borta. Zeta (Gösta Zellén), redaktör för Bowlaren, öser beröm över AIK för matcherna mot Göta och Pin Club, bland annat: AIK är ett fruktansvärt serielag att möta. AIK vinner för sjätte gången i rad Division I Norra med 17 vinster, fem förluster, snitt 761. AIK kom tvåa i seriefinalen i Linköping efter Pin Club. AIK började med att förlora mot Pin Club med nio pinnar (6010-6019). Sen blev det vinst mot Joker med 476 och Trill med 51. AIK hade möjligheten att lägga beslag på guldet genom att vinna sista matchen och slår minst 5836. Men det blev endast 5771, futtiga 65 poäng för lite. G Friman toppade i ett jämnt Gnaget före B Holmberg och H Strandberg. Den 1-2/5 var det damlandskamp mot Finland i Åbo med Kurre som lagledare. Han kunde därmed inte spela i seriefinalen. Högst ligasnitt under säsongen hade G Friman 800 á 22 matcher följd av R Åberg 783/22, H Strandberg 777/21, B Holmberg 771/22 och K Blomberg 760/22. 1971/72. I omgång 15, i april 1972, borta mot segermatchen mot Amiki på Kungsholmen, debuterade M Carjö för AIK. Han började med 269 och blev bäst på 874 före T Lundmark 864 (266 i första). AIK började med 1695 och avslutade med 1697. Bästa matchen i modern tid enligt Bowlaren. AIK kom tvåa i Division I Norra med 17 vinster, fem förluster, snitt 757. Endast segraren gick till seriefinal. Högst liga snitt under säsongen hade M Carjö 825 á fyra matcher följd av G Friman 779/22, T Behring 772/22, B Åberg 765/20 och H Strandberg 764/17. 1972/73. Allsvenskan görs om från två division I grupper (Södra respektive Norra) á 12 lag till fyra division I grupper: Götaland (12 lag), Svealand (12), Södra Norrland (10) och Norra Norrland (10). AIK vinner Division I Svealand med 18 vinster, fyra förluster, snitt 769. I seriefinalen mot Joker och Gimonäs i Jönköping tar AIK sitt femte serieguld. Lagen möttes två gånger var och AIK vann tre matcher, förlorade en. I en av matcherna klämde AIK i 6397 vilket var nytt hallrekord. Bäst i AIK var Leo, B Holmberg, S Wihlborg och L Sundström. G Friman drabbades av ryggskott och kunde inte spela de två sista matcherna. Högst ligasnitt under säsongen hade M Carjö 800/9 matcher före Leo 793/12, S Wihlborg 792/22, B Holmberg 783/22, H Strandberg 777/19, G Friman 776/22 och L Sundström 766/22.

1973/74. I omg 6 klämmer AIK till med 6501. L Sundström toppade på 882 före B Pelander 864 och G Friman 858. AIK paradspelade enligt Bowlaren och slog 1617 1674 1577 1640. I omg 13, våren 1974, slog AIK 6473. Toppade gjorde L Sundström på 912 före B Holmberg 900. Det var drygt 15 år sedan två Gnagare hade 900 i en och samma seriematch. I mars/april sätter AIK distriktsrekord med 6678 (1606-1653-1769-1651). B Holmberg bäst på 936. AIK vann Division I Svealand med 18 vinster, fyra förluster, snitt 782. I seriefinalen i Fyrishallen, Uppsala kom AIK tvåa efter Umeå IK men före Elbogen med två vinster och två förluster, snitt 763. H Strandberg, K Blomberg och R Åberg kunde av olika anledningar inte spela. L Sundström fick ta emot pris som seriefinalens bäste. Han var i särklass med sina slagningar: 802-862-827-888. Högsta ligasnitt under säsongen hade L Sundström 807 á 21½ match följd av G Friman 801/22, B Holmberg 799/22, H Strandberg 792/19, S Wihlborg 775/22 och B Pelander 773/22. 1974/75. I omg 2 slår AIK 6535 (1588-1677-1653-1617). B Pelander bäst på 971 (fjärde bästa resultat sedan plastkäglorna kom). I omg 15, i förlustmatchen borta mot Viking, slog B Pelander 914. AIK kom tvåa i Division I Svealand med 14 vinster, åtta förluster, snitt 781. I seriefinalen i mitten av april i Örebro vann AIK fyra av fem matcher och blev seriemästare för sjätte gången. Det var den tionde finalen på elva år vilka resulterat i sex segrar och fyra andra platser. Det var en liten skräll - Sleipner och Gimonäs var favoriter. B Pelanders 904 var finalen högsta slagning. Högst ligasnitt under säsongen hade B Holmberg 809 á 88 serier, S Wihlborg 801/88, B Pelander 796/88, L Sundström 788/80, L-Å Andersson 777/83 och G Friman 773/88. 1975/76. I omg 12 slår 6486, S Wihlborg toppade på 918. AIK kom femma i Division I Svealand med 13 vinster, nio förluster, snitt 785. Högst ligasnitt under säsongen hade B Holmberg 205 á 68 serier följd av B Pelander 204/88, G Friman 202/88, S Wihlborg 200/78, L Sundström 198/84 och H Strandberg 196/53. 1976/77. Omg 8: AIK June, 6548 5869. AIK inledde med 1660 och 1595 och ledde i halvtid med 523 pins, vilket inte hindrade grabbarna från att öka på med 1705 i tredje. I mål var man nästa 700 poäng före. L Sundström toppade på 911. AIK kom femma i Division I Svealand med tolv vinster, tio förluster, snitt 772. Högst ligasnitt under säsongen hade H Eliasson 197,6 á 88 serier följd av L Sundström 197,5/75, S Wihlborg 195,8/77, H Strandberg 195,8/51, L Jansson 194,8/88, K Blomberg 194,5/74 och G Friman 194,3/86. 1977/78. I omg 2 slog B Pelander fina 914. I omg 6 vinner AIK borta genom att klämma in 6626 med 1616 som sämsta serie. B Pelander hade 973 vilket blev säsongens högsta ligaresultat. AIK kom sjua i Division I Svealand med tio vinster, tolv förluster, snitt 757. Högst ligasnitt under säsongen hade B Pelander 196,3 á 87 serier följd av S Wihlborg 193,7/86, L Sundström 192,2/80, H Eliasson 191,8/88, L Jansson 191,7/79, G Nilsson 189,1/72 och G Friman 188,6/72. 1978/79. I omg 1 vinner AIK borta över Sleipner med 6205 6375. H Eliasson bäst på 904. Omg 5 slår AIK 6557 och grejar sjätte raka vinsten. Bäst var 17-årige Rajje på 905 - första gången över 900. AIK kom fyra i Division I Svealand med 15 vinster, sju förluster, snitt 774. Högsta ligasnitt under säsongen hade H Strandberg 198,4 á 74 serier följd av S Wihlborg 198,1/86, L Sundström 197,1/64, H Eliasson 194,4/87, S Nordlander 193,6/84 och B Pelander 193,5/88. 1979/80. I omg 5 vinner AIK hemma över Espri. L Olsson var matchens behållning med 902. Efter höstens matcher ligger AIK femma med sex vinster, tre förluster, snitt 768. Mästerskapen VM i augusti 1971 i Milwaukee, USA. Det blev inga medaljer för Sverige. I 8-manna á åtta serier blev det en sjätte plats på 12.425 poäng, 55 pinnar från brons. G Friman

toppade på 1682 vilket var bästa resultat av alla i 8-mannatävlingen. Han tog därigenom ledningen i All Events. B Holmberg hade 1551 och H Strandberg 1519. I 2-manna á sex serier blev G Friman (1167) bäst av svenskarna på 24:e plats. På 63:e plats kom B Holmberg (1101). I 5-manna á sex serier blev Sverige nia med G Friman på 1131. Individuellt kom G Friman 24:a i kvalet på 3980 och tog sig bland de 32 till final. I finalen hade Gaston 1507/8 och slutade på 31:a plats på totalt 5487. H Strandberg kom på 117:e plats i kvalet på 3765, B Holmberg 153:a på 3693. Kurre var UK-bas och tillika bas över damlandslaget. VM i oktober 1975 i London. Herrarna tog inga medaljer trots stora förhoppningar. Sverige kom sjua i 8-manna á åtta serier. B Holmberg bäst av alla deltagare på 1671, S Wihlborg näst bäst i svenska laget på 1560. I 2-manna á sex serier kom B Holmberg/S Wihlborg åtta på 2392 (1180 resp 1212). I 5-manna á sex serier blev det platt fall och en 21:a plats. S Wihlborg bäst på 1117, B Holmberg näst bäst på 1110. I kvalet blev B Holmberg delad 13:e på 3951/20 medan S Wihlborg blev delad 23:e á 3889. De var de enda svenskar bland de 32 till final. I VM-finalen hade B Holmberg 1534/8, totalt 5485/28 och en 15:e plats (snitt 195,8) medan S Wihlborg hade 1563, totalt 5452 och en 18:e plats (194,7). Kurre var UK-chef och damerna tog guld i 2-manna. VM i november 1979 spelas för nionde gången, denna gång utan deltagare från AIK. Platsen var Manila, Filippinerna. EM i september 1973 i Dublin, Irland. B Holmberg tog guld i 8-manna. Det blev en 30:e plats i 2-manna. Han spelade inte i 5-manna och individuellt slutade han 45:a. Gerda Öhman, AIK blev individuell Europamästarinna och hon tog även guld i 4-manna. Kurre var UK-bas. EM i juni 1977 i Helsingfors, utan deltagare från AIK. Kurre avgick som UK-chef efter detta mästerskap. NM 1970 i Tammerfors, Finland. Det blev stora framgångar för AIK:arna: G Friman Nordisk Mästare, H Strandberg fyra, R Åberg sjua och K Blomberg tolva. Det blev guld i 8-manna á åtta serier för G Friman, H Strandberg, K Blomberg och R Åberg. Dessutom guld i 4-manna á tre serier till R Åberg och K Blomberg. Medan G Friman kom femma med sitt 4-mannalag. I 2-manna á sex serier blev det guld för H Strandberg, brons till R Åberg, nionde plats för K Blomberg samt tolfte plats för G Friman. NM i november 1972 i Malmö: I 8-manna á åtta serier blev det guld för G Friman och B Holmberg. I 5-manna á tre serier blev det guld för G Friman. I 2-manna á sex serier kom G Friman och B Holmberg fyra. Individuellt blev G Friman tvåa medan B Holmberg kom på 17:e plats. Lagledare och UK var Kurre. G Friman passade på att fylla 55 år på finaldagen. NM i november 1973 i Köpenhamn. G Friman kom på 29:e plats, silver tar f d AIK:aren Leo, Finland. I 8-manna á åtta serier blev det brons för G Friman och i 2-manna á sex serier tar han silver. I 5-manna á tre serier blev det fjärde plats för G Friman. Detta var G Friman sista framträdande i landslaget. NM 1974 (31/10 3/11) i Oslo. B Holmberg tog silver i 8-manna á åtta serier. I 2-manna á sex serier blev det elfte plats. Han var utanför laget i 5-manna och slog då 663/3, bäst av alla. Individuellt blev det en 13:e plats på 4832/25. JNM våren 1979 i Åbo. P Zanetti blev åtta i 2-manna, var reserv i 5-manna och kom på 14:e plats individuellt. Landslaget 1970, den 15/2, gör R Åberg debut i landslaget som vann stort över Danmark i Lund. Man spelade 8-manna á åtta serier samt 2 x 5-manna á tre serier. 21/3: Sverige med B Holmberg, T Lundmark och R Åberg blir tvåa efter Finland men före Väst-Tyskland i Norrköping (8-

manna á åtta serier). Man spelade även 5-manna á tre serier och Sverige II med B Holmberg, R Åberg och T Lundmark blev fyra. Damerna spelade landskamp med Kurre som lagledare. 25/4: B Holmberg är med i landslaget (5-manna) som förlorade mot England i Valhalla, Göteborg. Kurre lagledare för damerna som vann. 24/10: Europacupen för 5-mannalag i Breda, Holland med tolv nationer. Alla mötte alla á en serie, totalt elva matcher. Sverige kom trea genom att vinna åtta matcher. Vinst över England som tog silver i sista matchen med 44 poäng hade givit silver till Sverige, det saknades 13 pinnar. K Blomberg spelade nio matcher medan R Åberg spelade sex av matcherna. 1971. Landskamp mot Finland i Helsingfors den 20-21 mars för 8-mannalag á åtta serier. Det blev ett svidande nederlag. Spelade gjorde G Friman och K Blomberg. I 5-manna á sex serier vann Sverige I med G Friman medan Sverige II med K Blomberg kom fyra och sist. 22/5: G Friman och B Holmberg var med i landslaget (6-manna) som förlorade mot England i London. Man spelade tre serier individuellt samt i 2- manna och 5-manna. Kurre var en av två lagledare. 1972, i maj: Sverige med M Carjö kom trea efter Västtyskland och Finland i Hamburg. Man spelade både 2 x 4-manna á tre serier och 8-manna á åtta serier. Den 2/9 besegrade Sverige Finland på Birka (10-manna á åtta serier). G Friman spelade hela matchen medan reserven B Holmberg hoppade in efter fyra och slog 823. Kurre var lagledare. Den 30/9 är det landskamp mot England i Baltiskahallen, Malmö. Man spelade 5-manna á tre + tre serier. Sverige vann stort. För Sverige spelade M Carjö sex serier medan B Holmberg inte fick spelet att stämma och klev av efter tre serier. Lagledare var Kurre. Oktober: I Europacupen för 5-mannalag i Väst-Berlin kom Sverige sexa genom att vinna sju av 13 matcher. För Sverige spelade B Holmberg och M Carjö med Kurre som lagledare. 1973. 4-5/8. Sverige med B Holmberg förlorar 10-mannakampen mot Finland i Rosavilla, Helsingfors. Sen spelade man 5-manna á tre serier. Sverige I med B Holmberg kom tvåa efter Sverige men före Finland I och Finland II. Kurre var UK-bas som vanligt. 1974. 18-19/5. L Sundström är med i landslaget mot Finland och Väst-Tyskland i Helsingfors. Sverige var bäst i 8-manna á åtta serier före Finland och Väst-Tyskland. I 2 x 4-manna á fyra toppade Finland före Sverige och Väst-Tyskland. L Sundström bad att få gå av efter två serier i och med att spelet inte stämde. Sverige vann sammanlagt före Finland och Väst-Tyskland. Kurre lagledare för herrarna. 1975. S Wihlborg gör landslagsdebut den 24 + 25/8 i Uppsala. Även B Holmberg spelade. Sverige förlorade med åtta poäng. Man körde först 10-manna á åtta serier, därefter med två st 5-mammalag á tre serier. Stadslaget 1970, i januari: Stadslaget med B Holmberg, T Lundmark, G Friman och R Åberg vann över Helsingfors på Mälarn. Solnahallen i april: Stockholm med K Blomberg, B Holmberg, T Lundmark och R Åberg kom tvåa i trestadsmatchen, efter Göteborg men före Malmö. 1971, 15/5: Stockholm segrade i trestads i Stigbergshallen, Göteborg mot Göteborg och Malmö. G Friman spelade. F Sundberg var UK och lagledare. Tuff konkurrens landslagsmannan B Holmberg platsade inte. 4/12: Stadslaget vann över Helsingfors på Sergel (8-manna á åtta serier). Gaston hade 1448 medan T Behring hoppade in efter fyra och slog 760. Lagledare var F Sundberg. 1972, maj: M Carjö, B Holmberg och T Behring är med i stadslaget som vinner trestadsmatchen genom att besegra Göteborg och spela oavgjort mot Malmö på Baltiska hallen i Malmö. Stockholm vann på grund av högst kägelslagning, Malmö fick ihop flest banpoäng. 9-10/12: G Friman och S Wihlborg spelade i stadslaget som besegrade de övriga nordiska huvudstäderna i Köpenhamn. Herrarnas lagledare var F Sundberg. 1973, i mars, vann Malmö i nyöppnade Sollentunahallen före Stockholm och Göteborg. Spelade gjorde B Holmberg, S Wihlborg och Leo. F Sundberg var StBF:s UK. December: Stockholm vann nordiska huvudstadsmatchen på Birka före Helsingfors, Köpenhamn och Oslo. L Sundström och B Holmberg spelade. 1974, mars: Stadslaget med L Sundström och B Holmberg vinner 3- stadsmatchen förkrossande över Göteborg och Malmö i Kungälv. I december spelas nordiska

huvudstadsmatchen i Talihallen, Helsingfors. Stockholm vann. B Holmberg hade 198.0 i snitt på 15 serier, B Pelander 196.8 á fem serier. Varje stad ställde upp med tre st 4-mannalag (två herrlag, ett damlag). Stockholm fick sammanlagt ihop 26 poäng, Helsingfors 20, Köpenhamn 16 och Oslo 10. 1975, den 26/4: Distriktsmatch mot Norrbotten på PA-hallen sex damer + sex herrar á sex serier. Stockholm vann med 469p. L Sundström spelade. 2/11: Distriktsmatch mot Östergötland. Damer i Linköping, herrar i Motala, juniorer i Vilbergen, Norrköping. Herrarna förlorade med 12.148 12.008 (8-manna á åtta serier). B Holmberg hade 1535. 1976, januari: S Wihlborg och B Holmberg spelar för stadslaget som kom tvåa på 20p efter Helsingfors på 24p i den nordiska huvudstadsmatchen. Trea blev hemmalaget Oslo 16p och Köpenhamn fyra 12p. Man spelade med två st 5-manna herrlag och ett femmannalag damer. B Holmberg snittbäst på 200 av alla på de elva serierna han medverkade i. S Wihlborg hade 186 á tolv serier. Stockholm vann hemma en juniormatch över Göteborg (åtta pojkar + fyra flickor). J Lindblad hade 1536, Rajje 1492. Hösten-76 i Jönköping: Östergötland besegrade Stockholm och Småland i en ungdomsdistriktsmatch (nio pojkar, tre flickor á fem serier). Rajje bäst av alla på 1002, J Lindblad 886. Hösten-77, tredistriktsmatch för juniorer på Birka: Stockholm vann före Östergötland och Småland. Man spelade 12-manna (nio pojkar, tre flickor) á fem serier. Spelade gjorde Rajje och S Werndén. 10/12: B Pelander är med i stadslaget som hemma vann huvudstadsmatchen före Köpenhamn, Helsingfors och Oslo. 1978, december: Nordiska stadsmatchen utan Köpenhamn som tackade nej av ekonomiska skäl. Stockholm vann före Helsingfors och Oslo. Man spelade med två st 4-manna herrlag + ett st damlag. S Wihlborg tredje snittbäst á 202.6 före H Eliasson 197.6. 1979. Fyra spelare från AIK ingick juniorstadsmatchen i Göteborg: Rajje, P Zanetti, J Öfverholm, S Werndén som var bästa av alla på 1613. S Wihlborg och B Pelander är med i stadslaget som vann trestadsmatchen (8-manna) mot Göteborg och Malmö i nyrestaurerade Lidingöhallen. Alla tre lagen hamnade på åtta poäng: Åtta. Stockholm slog ner 12.358 käglor, Göteborg 12.307 och Malmö 12.130. Stockholm vann juniorstadsmatchen borta mot Jönköping. Rajje toppade på 999, godkänt även för S Werndén och J Öfverholm. SM 1970 i Birkahallen tar B Holmberg/R Åberg silver i 2-manna. I 4-manna blev det silver genom Kurre/H Strandberg/K Blomberg/L Sundström. Individuellt tar B Holmberg silver medan K Blomberg tog hand om bronset. 1973, vid SM i Örebro, tar AIK guld i 4-manna genom B Holmberg, S Wihlborg, G Friman och H Strandberg. I 2-manna tar B Holmberg och S Wihlborg brons. 1975, SM i Enskede: AIK tar guld i 4-manna genom B Pelander, S Wihlborg, B Holmberg och H Strandberg. I 2-manna blev det silver genom B Pelander och S Wihlborg. I OSM kvalet på Sergel toppade Kurre på 1696. I finalen tog Kurre silver. 1977, OSM i Finspång: G Friman tar silver på 3230-20 pinnar från guldet. I 2-manna blev det guld med assistans av Kurre. I JSM, Folkets Hus, Norrköping blev det brons i 4-manna genom Rajje/J Lindblad/S Werndén och P Zanetti - en pinne från silver och 26 från guldet. 1979: Rajje kommer tvåa i JSM i Karlstad. I 2-manna lägger Rajje och P Zanetti beslag på silvret. DM Våren 1970 tar T Lundmark individuellt silver. I par med G Friman blev det silver i 2-manna. Med hjälp av K Blomberg och B Holmsten blev det guld i 4-manna. Hösten-70 tar Kurre och Inga Forsberg, Rita silver i Mix-DM. B Ekholm tog silver i BDM - endast två poäng efter segraren. Han tog även brons i 2-manna i par med S-O Hofstedt. 1971 i december: G Friman tar sitt första DM guld. Han låg tia efter kvalet. Det blev brons i 4-manna genom T Lundmark, B Holmberg, K Blomberg och B Hagberg. I december 1972 tar AIK silver i 2-manna genom G Friman och S Wihlborg. De blev dessutom silver i 4-manna med assistans av K Blomberg och L-Å Andersson. Våren 1975: I Mix-DM kom Ann-Marie Gottfarb/S Wihlborg tvåa på

3234. ODM på Kungsholmen: G Friman/Kurre tar guld i 2-manna. Det blev även guld i 4- manna med assistans av G Nilsson och G Strandberg. Säsongen 1975/76 tog AIK guld i JDM i 4-manna genom Rajje, S Werndén, J Lindblad och G Björkman. På Enskede tar S Wihlborg individuell brons. I 2-manna blev det brons genom S Wihlborg/B Pelander. G Friman kom tvåa i ODM. I 2-manna blev det brons för G Friman/Kurre. Säsongen 1976/77: I ODM i 4- manna blev det silver genom G Friman/Kurre/T af Klintberg/G Strandberg. Man missade gulden med två pinnar. Mix-DM: Silver till Gurli Davidsson, AIK/H Strandberg, brons till Birgitta Pelander/B Pelander. JDM: Brons till Rajje. Rajje/J Lindblad tvåa i 2-manna. I 4- manna blev det guld genom Rajje/J Lindblad/S Werndén/P Zanetti. 1977/78: L Jansson tar individuellt brons i DM. I BDM vann H Kenneberg före C Nilsson. I 2-manna vann P Zanetti/ C Nilsson. I JDM tog P Zanetti silver. I 2-manna blev det brons till P Zanetti/C Nilsson och med assistans av Rajje/S Werndén blev det silver i 4-manna. 1978/79: Vid Mix-DM i Jakobsberg tar B Pelander/B Pelander silver. Vid DM i Upplands Väsby blev det silver i 2- manna genom S Wihlborg/H Eliasson samt brons i 4-manna med assistans av Y Holm/H Strandberg. JDM, Sollentuna: Rajje vann på 3206 genom att slå 1660 i finalen. I 2-manna blev det guld genom Rajje/P Zanetti samt guld i 4-manna med assistans av C Nilsson/S Werndén. Rajje knep därmed tre guld. Hösten 1979 tar AIK tog brons i 5-manna, som spelades för första gången, genom L Törnqvist, P Zanetti, G Sundin, G Andersson, T Nilsson och A Björk samt silver i 4-manna genom G Sundin/L Olsson/Y Holm/S Wihlborg. Erövrade vandringspriser Jag har bara funnit att AIK la beslag på ett enda vandringspris. Detta kan stämma i med att tävlingar om vandringspriser från och med 1950-talet tappade kraftigt i popularitet. Priserna erövrades varefter och nya priser sattes inte upp vilket ledde till att denna typ av tävlingar dog ut. Hösten 1971 tog AIK genom G Friman och B Holmberg tredje inteckningen och därmed AMF-cupen för alltid. Tävlingen spelades sedan 1960 på Kungsholmen. Övriga framgångar individuellt och i lag Lagtävlingar förekommer i stort sett bara i form av 2-mannalag i de individuella tävlingarna så som Hallmästerskapet och liknande tävlingar. Rena lagtävlingar är sällsynta. I individuella framgångarna är väldigt många därför redovisar bara segrar liksom synnerligen bra resultat. Våren 1970: Esselte BK:s Jubileumstävling (40 år) vanns av B Åberg á 1652. Klamparträffen på Mälarhallen: G Friman vann klass A och tävlingen på 1715. Den 3/5: B Holmberg vann Gillettecupen på Lidingö och belönades med en resa till USA Mästerskapen. Han vann sju matcher, förlorade sex och spelade en oavgjord. G Friman vann klass A på 1654 och blev Hallmästare på Kungsholmen. Hösten 70 har jag inte hittat några noterbara framgångar. Våren-71: I KAP:s Vandringspris på Söderhallen vann R Åberg A och tävlingen på 1691. G Friman vann MP-slaget på Birka på 1666 före B Holmberg 1605. G Friman blev förste hallmästare i Tyresö genom att vinna klass A-B på 1680. Hösten-71: Inga segrar noterade. Våren-72: H Strandberg vann A och Zenits tävling i Uppsala på 1674. B Åberg vann A och Gunillaslaget på 1632. Vinterklotet i Älta: T Lundmark vann på 1636. M Carjö vinner A och en tävling på Kronprinsen på 2484 á tolv serier. G Friman vinner A och Hallmästerskapet på Kungsholmen på 1707. G Friman sätter hallrekord i Norrköpings Bowlinghall (Folkets hus) på 1740 - avslutade med 930. Han vann givetvis A och Hallmästerskapet. Skandinaviska Mästerskapet på Mälarn: M Carjö vann klass A-B och tävlingen på 1885 á nio serier. AIK vann för onominerade 5-mannalag genom M Carjö, S-O Hofstedt, L Sundström, G Nilsson och T af Klintberg. B Åberg vann A och Hallmästerskapet i Fyrishov, Uppsala på 1663. Hösten-72: Ligatesten (inkl hcp) på Mälarn blev en stor triumf för AIK:s nyförvärv S Wihlborg som i säsongens första stortävling slog 1706 och tog en överlägsen seger. Våren- 73: H Strandberg vann A och Tolvslaget på Enskede på 1694. Fyrishofs Nationella i St