Lösningar till tentan i ETS052 Datorkommunikation 131022 1. a. Det finns olika typer av störningar. De som finns beskrivna i boken är dämpning, distortion, och brus. Välj en av dessa och ge en kortfattad beskrivning. b. Läs i boken om Amplitudmodulering (Amplitude Shift Keying) som bygger på att man förändrar amplituden på en bärfrekvens beroende på om det är en 0:a eller 1:a man skickar. c. The first three segments of 4 bits each is the data, the latter 4 bits make up the suffixed checksum. 1 0 1 1 0 1 1 1 1 0 0 1 + 0 0 1 1 Checksum 1 1 1 0 + 1 2. Invert 1 1 1 1 0 0 0 0 All ok! d. Använd PCM. En signal med frekvenser 0-10 khz måste samplas med dubbla frekvensen, alltså 20 khz. Den samplade signalen ska sen kvantifieras (avrundas) till 64 värden (6 bitar = 2 6 nivåer). Sedan kodas varje sampel med 6 bitar. Minsta bithastighet = 20000*6=120 kbps. a. Man kan beskriva detta på olika sätt med en bild eller med text. Några exempel: Både WLAN och mobilnät skickar trådlöst och har alltså ett delat utbredningsmedium med ett visst frekvensband. Därför behövs en medium accessmetod. WLAN använder CSMA/CA medan mobilnäten använder en controlled access metod där basstationen bestämmer vem som får sända när. Oftast används en kombination av FDMA, TDMA och CDMA. Både WLAN och mobilnäten är utsatta för mycket störningar och näten har därför en begränsad räckvidd. b. Det finns flera metoder som kan beskrivas, tex Token Ring, Reservation eller Polling. c. Internetworking innebär att data ska kunna skickas över olika nät som inte använder samma underliggande protokoll. Alla näten måste ha gemensamma regler för adresser och forwarding, och därför måste de alla ha samma nätprotokoll. Det måste finnas nätutrustning som kan skicka data mellan olika nät, vilket kallas. d. MAC-adresser används inom ett nät, IP-adresser används för att hitta rätt nät när data skickas över flera nät, och portadresser används för att hitta rätt applikation på
3. 4. en host (när man använt IP-adress för att hitta rätt nät, och MAC-adress för att hitta rätt host). a. OSI-skikt 4 = Transportskiktet. Det finns flera transportprotokoll, men de vi nämner i kursen är UDP och TCP. b. Jämförelse mellan OSI-modellen och TCP/IP-modellen finns i kursboken. Du kan antingen rita en bild eller förklara med text. c. De två användarmodellerna är Client/Server och Peer-to-peer (P2P), som finns beskrivna i kursboken och föreläsningsslides. Det finns flera exempel på applikationer. Några exempel: Email, WWW (Client/Server) och BitTorrent, Skype (P2P). Spotify är ett exempel på en applikation som bygger både på Client/Server och P2P. d. Circuit-switched fallback finns beskrivet i den svenska boken och föreläsningsslides. Det innebär att om man vill ringa med en LTE-telefon så kopplas samtalet via 3Gnätet istället eftersom LTE inte innehåller vanlig telefoni (bara VoIP som inte är implementerat ännu i Sverige). a. i. ii. The Manchester waveform transitions are produces by combining an NRZcoded data sequence and a clock signal, at twice the frequency of the data sequence.
b. Se bild nedan (tidskalan är inte korrekt). Paket 1 och 2 skickas och ACK:as normalt. Paket 3 förloras. Sändarens time-out träder i kraft efter 1 minut när den inte fått ett ACK. Då skickas paket 3 om, och ACK:as. Paket 4 och 5 skickas normalt. Total tid: 2 (1 0,1) 1000 3 (1 0,1) 1005,5 ms (man kan tänka sig att det tar 1 ms att skicka paket 3 första gången också, lite beroende på när timern startas). c. (i) and (ii): The key in ii) is to keep the total time and your subcomponent durations as a fraction of 11. i.e. time it takes to transmit 112 bits /(11*10 6 bps) = 112/11μs. 10086/11 μs - 2086/11 μs = 8000/11 μs. Transmitting for 8000/11 μs at 11 Mbps will produce 8000 bits, which is equal to 1000 bytes. 5. a. Ethernet-headerns typ-fält innehåller 0800 16 vilket visar att payload är ett IP-paket. b. IP-headerns avsändaradressfält är 10.254.1.231. c. Protokollfältet i IP-headern innehåller 06 16 vilket visar att IP-payload är ett TCPsegment.
6. d. ACK-flaggan i TCP-segmentets header är satt till 1, således ett TCP-meddelandet ett ACK. e. Det finns flera fel i IP-paketet och det spelar ingen roll vilka du har hittat. (1) IPheaderns längdfält är fel, ska vara 5 16. (2) IP-headerns checksum ska inte vara 0000 16, utan ska var 1af0 16. (3) IP-paketets datafält är för kort, det ska vara en byte längre. (Felet påverkar även TCP-huvudets checksumma) a. Eftersom nätet varit igång ett tag så kan vi anta att A kan MAC-adressen till C vilket behövs om A och C sitter på samma nät. i. När Gizmo är en Hub så sitter A och C på samma nät och då skickar A ett IPpaket med IP-adress (C) och MAC-adress (C). Hubben kommer att broadcasta alla paket på alla sina portar och därför syns detta paket även på länken till B. ii. När Gizmo är en Switch så sitter A och C också på samma nät. Dock kommer switchen inte att skicka vidare paketet på B:s länk eftersom den bara skickar till rätt destination. Så ingenting syns på länken till B. iii. När Gizmo är en Router så skickar A sitt IP-paket med IP-adress (C) och MACadress (). Ingenting syns på länken till B. b. Eftersom alla adress-cacher är tomma så har A inte MAC-adressen till C vilket behövs om de sitter på samma nät. i. A måste göra en ARP-request och den broadcastas till B och C. Även C:s ARP-reply syns på länken till B eftersom hubben broadcastas allt. Sedan syns även A:s IP-paket till C. ii. A måste göra en ARP-request och den syns eftersom den är broadcast. Sedan syns inget mer eftersom switchen lär sig C:s MAC-adress av C:s ARPreply. iii. När Gizmo är en kommer A att först skicka en ARP-request för ns MAC-adress, och sen skicka IP-paketet dit. Ingenting syns på länken till B. c. Gizmo är en switch. Följande paket/ramar kommer att skickas i nätet (egentligen flera nät, så i hela nätbilden, beroende på hur man definierar nätet ): Typ: From MAC: From IP: To MAC: To IP: ARP request A - broadcast Router (Vilken MAC har?) ARP reply Router Router A - DNS request A A Router DNS (IP for www.mypage.se?) ARP request Router - broadcast DNS (vilken MAC har DNS?) ARP reply DNS DNS Router - DNS-request skickas Router A DNS DNS vidare av DNS reply DNS DNS Router A
(www.mypage.se has IP WWW) Router skickar Router DNS A A vidare DNS-reply http request A A Router WWW ARP request (vilken Router - broadcast WWW MAC har WWW) ARP reply WWW WWW Router - Router skickar vidare http request Router A WWW WWW 7. a. Nätverket kommer att ha nät ID 123.56.77.0 med 30 värdar, bland de möjliga adresserna 123.56.77.1-123.56.77.30. b. Med Net 1 som referens, den längsta vägen i nätet är mellan Net 1 och Net 6, vilket skulle kräva 3 hopp som mest. Alla andra nät nås av med under 3 hopp. c. Router A Net 1 1 - Net 2 1 - Router B Net 2 1 - Net 5 1 - d. Router A skickar sin tabell till sina grannar, B, C och E. Följaktligen, B skickar sin tabell till sina grannar, A, D, E och F. e. Kostnaden att ta sig från A till B är 1. Router A Net 1 1 - Net 2 1 - Net 5 2 B
f. Router B skickar sin ursprungliga syn på nätverkstopologin. Net 2 3 - Net 5 2 - g. Router B skickar sitt meddelande till alla routrar i nätverket. h. 1. Gör B permanent. 2. Lägg till Bs nät, 5 och 2, samt deras ackumulerade kostnader. 3. Nät 5 har lägst kostnad och görs därför permanent, och därmed fortsätter vi att travestera längs denna gren. 4. Från denna nod ser vi att den ackumulerade kostaderna till na D samt F är lika. Vi väljer att fortsätta genom F. Som görs permanent. 5. Nät 6, och 4 har de ackumulerade kostaderna 4, respektive 3. 6. Vi fortsätter genom nät 4, som har den lägsta kostnaden, och görs permanent. 7. Router E har barnen nät 2 och nät 7, med de ackumulerade kostnaderna 5 och 13, respektive. 8. Router D har nu lägst ackumulerad kostnad. Vi gör den permanent och treverserar dess träd. Som byggs ut med nät 3 och C med den ackumulerande kostnaden 4. 9. Från vilket vi finner nät 1 med den ackumulerade kostnaden 8. 10. Nät 2 har nu den lägsta ackumulerade kostnaden på 3, vi gör den permanent och bygger ut dess träd med na A och E med den ackumulerande kostnaden 3. 11. Vi gör A permanent och bygger ut dess träd med nät 1, med en ackumulerad kostnad på 5. 12. Den lägsta ackumulerande kostnaden finner vi nu i nät 6, vilken vi gör permanent, och bygger ut med Router G med en kostnad 4. 13. Från vilket vi bygger ut med nät 7 med en ackumulerad kostnad på 11. 14. Vi kan nu nå alla routrar och nätverk i nätverket.
15. Genom att fortsätta med ovanstående metodik kan vi snabbt eliminera de resterande alternativa vägarna.