Page 1 of 9 Soldatforskning i Skåne, Blekinge och Halland Av Göran Larsson, Landsarkivet i Lund Om källor i Landsarkivet i Lund och i Krigsarkivet Militära handlingar i Landsarkivet i Lund Militären var i äldre tid den till antalet helt dominerande gruppen av statligt anställda. I ett län fanns kanske 50 anställda vid landsstaten, 200 vid kyrkan men kanske 1.300 militärer. Kyrkoarkiven Soldaterna och båtsmännen var med i den vanliga kyrkobokföringen men ibland i särskilda slotts eller garnisonsförsamlingar. Detta gällde främst de värvade förbanden som artilleri och ibland kavalleri. I dessa församlingar redovisades soldaterna enligt regementets indelning i skvadroner, batterier osv. Garnisonsförsamlingarna upphörde den 1 maj 1927 med undantag av Kgl. Karlskrona Amiralitetsförsamling. I kyrkoarkiven kan man även finna andra handlingar såsom längder över beväringsskyldiga m.m. I domkapitlets arkiv finns handlingar rörande fältpräster. (Se även Lunds stifts herdaminne över obefordrade präster.) Landsstaten I 1635 års landshövdingeinstruktion står det att "Landshövdingen haver över krigsfolket intet att bjuda". Detta gällde dock ej generalguvernörer och guvernörer som även hade militärt befäl. Landshövdingen var däremot ansvarig för den militära organisationen vad gällde rekryteringen av soldater och båtsmän samt organisationen av rusthåll och rotar. Den ekonomiska förvaltningen sköttes av länsstyrelsen vad avsåg löner, försörjning av trupper på marsch, inkvartering m.m. Vid yner på boställen och torp medverkade landsstatens personal, främst länsmännen. Syneprotokollen är dock mycket ofullständigt bevarade i länsstyrelsearkiven. Det är främst i Krigsarkivet som de kan återfinnas. Handlingar rörande militära frågor finns även i kronofogdearkiv, länsmansarkiv och häradsskrivarearkiv men i mindre omfattning. Allmänna arbetskompanierna, pionjärskåren och kronoarbetskåren 1804 upprättades i Karlskrona ett antal arbetskompanier avsedda för "sysslolöse och wanartige personer" som saknade laga försvar. Till dessa grupper hörde även soldater som blivit utstrukna ur rullorna för "vanart och opålitlighet". Dessa skulle inte sammanblandas med grövre missdådare utan hållas till nyttigt arbete i statens tjänst. Inrättningen var underställd varvsamiralen och de intagna sysselsattes främst med varvsarbete. Pionjärkåren var en inrättning av samma typ men förlagd till Karlsborgs för att arbeta med byggandet av fästningen. 1842 ombildades ovanstående inrättningar till Kronoarbetskåren som med sina olika kompanier fanns på flera ställen i landet. Ett av kompanierna var det s.k. Disciplinkompaniet för militär personal. 1872 ställdes detta kompani direkt under krigsförvaltningen. 1894 upphörde kronoarbetskåren.
Page 2 of 9 Städernas arkiv I stadsarkiven kan förekomma handlingar rörande städernas skyldighet att ställa upp båtsmän. Denna skyldighet omvandlades 1748 till en avgift i pengar. I stadsarkiven kan även finnas handlingar rörande inkvartering av militär personal. Enskilda arkiv med militär anknytning i Landsarkivet Handlingar rörande upploppet i Klågerup 1811 Ronneby landstormsförening Ystads officerares pensionskassa Försvarslånets länskommitté i Blekinge Mellersta Skånes landstormsförening Nordvästra Skånes Reservunderofficersförening Övrigt Båts- och timmermännen i Blekinge. Efter det skånska kriget 1676-1679 beslöt man att förlägga flottans huvudstation till Karlskrona. För att de indelta båtsmännen från Finland skulle kunna användas beslöt man att flytta dem till Blekinge och södra Kalmar län. Denna förflyttning skedde med familjer. Det hela ledde dock till många problem till följd av språkförbistring o dyl. Båtsmännen var indelade i båtsmanskompanier och rullor och andra handlingar typ båtsmankontrakt finns i Blekinge läns länsstyrelses arkiv. Båtsmankompanier fanns även i Halland och motsvarande handlingar finns i Hallands läns länsstyrelses arkiv. Studentbeväringen i Lund. 1813-1869 fick studenterna i Lund (och Uppsala) fullgöra sin beväringsskyldighet i universitetsstaden. Befälet kom från Södra Skånska Inf.reg. (resp. Upplands reg.) Det hela ägde rum på Lundagård och ett tältläger sattes upp på Tegnérsplatsen. Övningarna gick mycket lättsamt till i en studentikos anda. Studenterna valde själva två korpraler vilka bland annat hade att utse en leverantör av punsch bland stadens krögare. Vidare att anordna exercisbalen vilken var en stor begivenhet i Lund. Till uniformen bars efter 1845 studentmössa. Mönstringsrullor över studentbeväringen finns i serien: Rullor över beväringsmanskap i Malmöhus läns landskontor. Beväringsmännen finns där redovisade under den studentnation de tillhörde. I Krigsarkivet För den forskare som vill veta mera om en soldats verksamhet är regementsarkiven vilka finns på Krigsarkivet i Stockholm den givna källan. Krigsarkivets arkivförteckningar över förbanden inom vårt område finns i Landsarkivets forskarsalsexpedition. I arkiven finns bl. a. Generalmönstringsrullor. Dessa uppgjordes i princip vart tredje år och upprättades i fyra exemplar: ett gick till Krigskollegie, ett gick till landshövdingen, ett till regementschefen och det sista exemplaret styckade så att varje kompani/skvadronschef fick över sitt förband. Det senare exemplaret finns i kompani/skvadronsarkiven i respektive regementsarkiv och där kan man finna anteckningar om den enskilde soldaten/ryttaren som inte finns i de övriga exemplaren av rullan. I kompani/skvadronsarkiven är det också störst chans att finna soldatkontrakt. I regementsarkiven finns också andra typer av rullor såsom straffrullor och rullor över kommenderingar till offentliga arbeten m.m. Överhuvudtaget är det i dessa arkiv som man finner material om hur livet gestaltade sig för en soldat eller ryttare. I Krigsarkivet finns också en mängd hjälpmedel i form av register av olika slag. Bland dessa kan nämnas ett register över husesynsinstrument gällande militära boställen (för befälet) 1690-1877. När en soldat eller ryttare begått något brott ställdes han normalt inför krigsrätt och handlingar rörande detta finner man i respektive regementes arkiv. Ibland kan handlingar från krigsrätten ha sänts till länsstyrelsen och finns då även där.
Page 3 of 9 Innehållet i regementsarkiven under äldre tid Grundläggande för personforskning är naturligtvis rullorna Annars var de arkivbildande enheterna från och med indelningsverkets införande inom regementet följande (förutom kompanierna): 1. Regements (chefs) expeditionen 2. Majorsexpeditionen 3. Regementsskrivaren Denna koncentration upplöstes efter hand och under 1800-talet organiserades större delen av regementets förvaltning på direktioner som bildade egna arkiv. Från 1815 fanns en regementskommissarie - Beklädnadsdirektion Boställsdirektion Löningsdirektion Provianteringsdirektion osv 1880 försvann regementsskrivaren vid de flesta förbanden. istället tillkom en förvaltningsdirektion istället för de övriga direktionerna.läkarexpeditionen bibehölls dock.. Detta system bibehölls fram till 1907. Att läsa: -Artéus Gunnar: Den gamla krigsmakten, en översiktlig beskrivning av den svenska försvarsorganisationen 1521-1901. Meddelanden från Militärhistoriska avdelningen vid Militärhögskolan nr. 1 1985 -Meddelanden från Krigsarkivet, serie -Båtsmän, ryttare och soldater, Sveriges släktforskarförbunds årsbok 1988 -Ericson Lars: Svenska knektar. 1995 -Kumm Elfred. Indelt soldat och rotebonde. LT:s förlag 1949, nytryck 1989. -Rehnberg Mats: Vad skall vi göra med de blanka gevär. Stockholm 1967 -Svenska armén genom tiderna, Malmö 1949 -Sveriges försvar, Stockholm 1927-28 -Svenska flottans historia 1-3, Malmö 1942-45 Arkivförteckningar från Krigsarkivet som finns tillgängliga i Landsarkivets forskarsal -Skånska husarregementet, K5 -Skånska dragonregementet, K6 -Kronprinsens husarregemente, K7 -Norra skånska infanteriregementet I 24, I 6 -Södra skånska infanteriregementet, I 25, I 7 -Karlskrona grenadjärregemente, I 7 -Blekinge bataljon -Skånska trängregementet T 4 -Signalkompaniet i Kristianstad -Skånska fortifikationsbrigaden -Fästningarna i: Helsingborg, Karlshamn, Karlskrona, Kristianstad, Landskrona, Malmö, Varberg och Ystad -Kristianstads fästningsfängelse -Militärgeografi -4 Passevolanskomissariatet -Generalguvernementet i Skåne 1801-1809 -Militärbefälet i Skåne 1810-1833, -Skånska fördelningen 1792-1797 -Skånska fördelningen i Helsingborg 1801 Beträffande Flottans arkiv hänvisas forskare direkt till Krigsarkivet.
Page 4 of 9 MÖNSTRINGSRULLOR PÅ MIKROFICHE SOM FINNS TILLGÄNGLIGA PÅ LANDSARKIVET KGL. SKÅNSKA HUSARREGEMENTET 1701-1883 KGL. SKÅNSKA DRAGONREGEMENTET 1701-1883 KGL. KRONPRINSENS HUSARREGEMENTE 1779-1815 KGL. NORRA SKÅNSKA INFANTERIREGEMENTET 1812-1883 KGL. SÖDRA SKÅNSKA INFANTERIREGEMENTET 1812-1885 KGL. WENDES ARTILLERIREGEMENTE 1795-1886 DROTTNINGENS LIVREGEMENTE TILL HÄST 1806 KGL. BERGSREGEMENTET 1721 VÄSTRA SKÅNSKA REGEMENTET TILL FOTS 1716-1718 ÖSTRA SKÅNSKA REGEMENTET 1719 SKÅNSKA STÅNDSDRAGONERNA 1716-1721 LANDSKRONA GARNISONSKOMPANI 1831-1858 NORRA HALLANDS BÅTSMANSKOMPANI 1735-1909 SÖDRA HALLANDS BÅTSMANSKOMPANI 1735-1869 SKÅNSKA STÄDERNAS BÅTSMÄN 1716-1812 BÅTSMANSKOMPANIERNA I BLEKINGE 1724-1912 Soldatregister med material från Skåne, Halland och Blekinge Båtsmanregistret i Halland, Kerstin Jörsell, Bossgården Derome 430 20 Veddige Förband: Norra Hallands båtsmankompani Avgift: Svarskuvert med porto samt 50 kr per timme vid forskning Blekinge båtsmansregister, Marinmuseet, Amiralitetsslätten 371 30 Karlskrona Förband: Samtliga båtsmän i Blekinge Krigsarkivet Besöksadress: Banérgatan 64 Postadress: 115 88 Stockholm Tel. 08-78 24 100 Fax 08-782 69 76 Militära förband i Skåne, Halland och Blekinge genom tiderna. ARMÈFÖRBAND 1615 beordrade Christian IV uppsättandet av 4.000 man fotfolk som en stående styrka. Bönderna i landets olika delar skulle skaffa soldater till styrkan vilken indelades i två storregementen: Jylländske regiment (Jylland och Fyn) Skaanske regiment (Skåne, Blekinge, Halland, Själland) Skaanske regiment indelades i 8 kompanier (4 skånska, 1 blekingskt, 3 halländska och 1 själländskt) Totalt 1.792 man. 1628 avskildes den själländska delen som bildade Själländske Nationale Regiment. Förbandet finns kvar idag under namnet Själländske Livregiment. Skaanske Regiment användes också i fredstid, bl.a. för att bygga Kristianstads fästning. Litteratur: Askgaard Finn: Christian IV "Rigets vaebnede arm". Köpenhamn 1988-1658 Skånska kavalleriregementet Norra Skånska kavalleriregementet (1676) Skånska linjedragonregementet alt lätta dragonregementet (1801) Skånska husarregementet K 5 (1807, nedlagt 1927
Page 5 of 9 Regementet leder sitt ursprung till det 1658 uppsatta kavalleriregemente vars förste chef var Georg Henrik Lybecker.. Regementet blev indelt 1680 med rusthåll i norra och västra Skåne.. Regementets övningsplats var Ljungbyhed och fr.o.m. 1833 var regementet organiserat på tio skvadroner. 1908 förlades regementet med en bataljon i Helsingborg (Bergakasernen), tre skvadroner i Landskrona och två i Uppsala. Enligt 1925 ärs försvarsbeslut sammanslogs K 5 med Skånska dragonregementet och Kronprinsens husarregemente till Skånska kavalleriregementet (K 2). 1926 upphörde förläggningen i Landskrona. Litteratur: Schürer von Waldheim, M : Skånska kavalleriregementet 1658-1928. Stockholm 1928. -1659 Inger manländska garnisonsregementet i Narva (utskrivet i S.Skåne) -1661 De Skåniske och Bohuus dragoner (indelat i Bohuslän, idag Bohusläns reg.) -1664 Skånes och Hallands infanterireg. -1670 Skånska regementet till fots -Duderstedts skånska infanteri -Grubbenhielms Skåån- och Blekingska infanteri -Berthold de Mortaignes Blekinges och Kristianstad län infanteri (upplöst 1680) -1676 Ramsvärds regemente gamble småländningar Gyllenpistohls regemente (1680) Skånska östra regementet (1683) Södra skånska kavallerireg. (1686) Prins Karls södra skånska regemente (1770) Södra skånska kavalleriregementet (1780) Skånska karabinjärregementet (1805) Skånska dragonregementet K 6 (1822, nedlagt 1927) Regementet leder sitt ursprung till ett regemente som värvades i Kronobergs län 1676. 1679 förlades regementet till Skåne och blev 1680 indelt med 1000 nummer i östra Skåne. Övningsplats var Ljungbyhed och Herrevadskloster tills regementet 1897 inflyttade i nybyggda kaserner i Ystad. Enligt 1925 års försvarsbeslut sammanslogs sk 6 med Skånska husarregementet och Kronprinsens husarregemente till Skånska kavalleriregementet (K 2). Litteratur: C.G.von Platen: Kungl Skånska dragonregementets historia. Stockholm, Malmö och Ystad 1901-1947. I del 3 finns personhistoriska anteckningar över officerare och civilmilitär peronal av officers rang 1676-1900. -Adelsfanans skånska kompani (mönstrades sista gången 1743) -1700 Skånska ståndsdragonerna (bekostades av personer befriade från vanlig skatt såsom adel, präster, akademiska lärare m.fl. i Skåne, Halland, Blekinge, Småland och Östergötland. Förlorat efter Poltava, nyuppsatt 1712, indraget 1721.) Under det Stora Nordiska kriget uppsattes: -Skånska tre och femmänningsregementet till häst ( uppsatt 1700, upplöst 1721) -Östra skånska infanterireg. ( uppsatt 1709 upplöst 1718) -Västra skånska infanterireg. ( uppsatt 1709 upplöst 1718) -Skånska utskrivningsreg. till fot, Östra, Skånska Östra reg. ( uppsatt 1712, uppgick i Bergsregementet 1722) -Skånska utskrivningsreg. till fot, Västra, Västra Skånska reg. ( uppsatt 1712, uppgick i Garnisonsreg. i Stralsund 1721) - Hallands utskrivningsregemente ( uppsatt 1711, indraget 1721) -1721 Garnisonsregementet i Malmö (bestod av personal från många upplösta reg. Gjorde garnisonstjänst, främst i Malmö. Överfördes 1739 till Finland) -1720- Konungens eget värvade regemente talet Horns värvade reg. Kronprinsens värvade reg (1747) Konungens eget värvade reg. (1772) (under Gustaf III:s statskupp i Kristianstad) (Efter 1815 förlagt till skånska städer, bl.a. Malmö och Landskrona, indrogs 1829) -1742 Garnisonsregementet i Landskrona Änkedrottningens livregemente (1772) (Flyttades till Finland)
Page 6 of 9-1757 Putbus -von Platens husarkår Svenska husarregementet (1758) Blå (Putbusska) husarregementet (1762) Gula (Wrangelska) husarregementet (1762) (regementet delades i två 1762-1766) Kungliga husarregementet (1766) Hornska husarregementet (1797) Mörnerska husarregementet (1801) Cederströmska husarregementet (1816) Kronprinsens husarregemente (1822) Konungens värvade husarregemente (1859) Husarregementet Konung Karl XV (1860) Kronprinsens husarregemente K 7 (1882, nedlagt 1927) Regementet härstammade från en husarkår, som 1757 uppsattes av Putbus och von Platen. Denna kår omvandlades följande år till Kungl. Svenska husarregementet som till en början förlades på Rügen och vars förste chef var Georg Gustaf Wrangel. 1762 uppdelades detta regemente i två: Blå (Putbusska) husarregementet och Gula (Wrangelska) husarregementet. Dessa sammanslogs åter 1766 till Kungl. Husarregementet vilket efter 1801 benämndes Mörnerska husarregementet. 1772 överfördes regementet till Sverige och förlades i städer på västkusten och i Skåne. 1816 erhöll regementet namnet Cederströmska husarregementet och 1822 i samband med att dåvarande kronprinsen Oscar blev överste vid regementet namnet Kronprinsens husarregemente. Under Karl XV:s regering (1858-1872) benämndes regementet först Konungens värvade husarregemente och från 1860 Husarregementet Konung Karl XV. 1882 återfick regementet sitt slutliga namn. Regementet som under hela tiden till 1901 var värvat var under 1800-talet förlagt i Malmö, Simrishamn (till 1822) Ystad (till 1882), Ängelholm (till 1883) och Helsingborg (till 1897). Övningsplatsen var Bonarps hed och 1897 förlades hela regementet i nybyggda kaserner i Malmö. Enligt 1925 års försvarsbeslut sammanslogs regementet med Skånska husarregementet och Skånska dragonregementet till Skånska kavalleriregementet (K 2). Litteratur: G. Peyron: Kort översikt över Kronprinsens husarregementes historia. Malmö 1927.Rosencrantz Holger: Minnesblad ur Kronprinsens Husarregementes historia, Malmö 1937. -1794 Wendes artilleriregemente A 3 Regementet bildades 1794 genom delning av det dåvarande Kgl. Artilleriregementet. Det var till en början förlagt i Kristianstad, Landskrona, Malmö, Kalmar och Stralsund. Från 1815 låg regementets huvuddel i Kristianstad och med 1-2 divisioner i Landskrona 1831-1897. Regementet var värvat till 1901. Litteratur: S. Ossiannilson: Wendes regementes historia 1794-1944. Kristianstad 1944. Scheutz Sven: Kgl Wendes artilleriregementes historia 1794-1994. Kristianstad 1993. -1808 Lantvärnet i Skåne (totalt 3.200 man. Lantvärnet upplöstes 1810) Litteratur: Samuelsson: Lantvärnet 1808-1809. 1944 -Extrarotering för uppsättande av vargeringsbataljoner till de båda kavalleriregementena, ägde rum under 1800-talets första årtionde -främst för tjänst på skärgårdsflottan. -1811 Norra skånska infanteriregementet I 24, I 6 P 6 (nedlagt 1994) Regementet uppsattes 1811 med namnet Norra skånska infanteriregementet och dess förste chef var Georg Carl von Döbeln. Det roterades i norra delen av Skåne med 522 nummer i Kristianstads län och 462 nummer i Malmöhus län. Övningsplats var till en början Kvidinge och Bonarps hedar och från 1825 Ljungbyhed. 1923 inflyttade regementet i nybyggda kaserner i Kristianstad där det fortfarande är förlagt. 1928 fick regementet nummer 6 efter Västgöta regementet som lagts ner och 1963 överfördes I 6 till pansartrupperna och blev P 6. Regementet lades ned 30.6 1994 Litteratur: Billing Axel: Norringarnas historia och traditioner i sammandrag. Kristianstad 1971. E. Dahlberg: Skåne och regementet, Kristianstad 1936. Kjellqvist Erik: Norringarnas historia 1939-1940. Kristianstad 1990 Norra skånska regementet 1811-1994 Del 1-3. Kristianstad 1994
Page 7 of 9-1811 Södra skånska infanteriregementet I 25, I 7 P 7 Regementet uppsattes 1811 med namnet Södra skånska infanteriregementet. Det roterades i södra Skåne med 206 nummer i Kristianstads län och 769 nummer i Malmöhus län. Dess övningsplats var till 1823 Veberöd, därefter Tvedöra och från 1888 Revingehed. 1928 inflyttade regementet i Skånska dragonregementets gamla kaserner i Ystad och fick nummer 7 efter Karlskrona grenadjärregemente som lagts ned. 1963 överfördes I 7 till pansartrupperna och blev P 7. Litteratur: T. Winberg: Södra skåningarna 1811-1949. Malmö 1950. Södra skåningarna 100 år på Revingehed. Lund 1988 Rundqvist Bengt: Biografiska anteckningar om Kgl.Södra Skånska Inf.reg. officerskår 1811-1961. (otryckt, finns tillgängligt på Landsarkivet i Lund) Granhäll Claes: Anteckningar om indelta soldater vid Södra Skåningarna. (otryckt, finns tillgängligt på Landsarkivet i Lund) -1813 Hallands läns första infanteribataljon Hallands infanteribataljon (1815)) Hallands bataljon I 28 (1886, nedlagd 1901) Bataljonen utgjorde stam för Hallands läns beväring övades vid Halmstad och på Skedala hed. Litteratur: Westman A: Hallands bataljon och Hallands regemente. I Föreningen Gamla Halmstads årsbok 1931-1887 Blekinge bataljon I 30 (nedlagt 1902) Batljonen bildades med befäl från det nedlagda Marinregementet. Förbandet utgjordestam för beväringen i Blekinge län. Bataljonen övades på Bredåkra hed vid Ronneby.Förbandet uppgick 1902 i det nybildade Karlskrona grenadjärregemente Litteratur: Falk H : Kungl Karlskrona grenedjärregemente. 1928. I Forsberg Sigvard: Från B3 till Jaktviggen, Blekinge Flygflottilj 1944-1994 finns ett avsnitt om Bredåkra hed. -1892 Wendes trängbataljon T 4 Skånska trängkåren (1904) Skånska trängregementet (1962, nedlagt 1994) Regementet leder sitt ursprung till Wendes trängbataljon som uppsattes 1894 vid Göta trängbataljon och som till en början förlades till Karlsborg. 1895 flyttade bataljonen till Landskrona och 1904 fick den namnet Skånska trängkåren. 1907 flyttade bataljonen till nybyggda kaserner i Hässleholm. 1949 blev kåren regemente. 1991 upphörde förbandet och uppgick i Skånska dragonregementet. 1994 lades trängutbildningen i Hässleholm ned. Litteratur: Kungl. Skånska trängkåren. Översikt utgiven av Generalstabens krigshistoriska avdelning. Stockholm 1934. T 4 1894-1994, En minnesbok. 1993-1901 Karlskrona grenadjärregemente I 7 (nedlagt 1927) Regementet uppsattes 1902 genom sammanslagning av: Kungl Smålands grenadjärkår nr 7 och Kungl Blekinge bataljon nr.30 Kåren ledde sitt ursprung till en infanteribataljon som hade upprättats 1812 av 500 nummer ur Smålands husarregemente. Kåren övades på Ränneslätt vid Eksjö. Bataljonen uppsattes 1886 som stam för Blekinge läns beväring. Befälet kom från det indragna Marinregementet (marininfanteri underställt Flottan). Övningsplats var Bredåkra vid Ronneby. Karlskrona grenadjärregemente uppgick 1928 i Kungl. Kronobergs regemente såsom dess tredje bataljon, förlagd i Karlskrona. Literatur: Hj. Falk: Kungl. Karlskrona grenadjärregemente 1902-1907 Karlskrona 1928. -1901 Hallands regemente I 16 (bildat av f.d.västgöta-dals regemente) Regementet bildades 1901 ur det tidigare Västgöta-Dals regemente. 1907 förlades regementet i nybyggda kaserner i shalmstad där det fortfarande ligger. Regementet bestod av värnpliktiga från 1901. Litteratur: G. Berggren: Kungl. Hallands (Västgöta-Dals) regemente 1624-1924. Halmstad 1924. C. Lilliehök, G. Berggren och E. Hägge: Kungl. Västgöta-Dals regemente och Kungl. Hallands regemente 1624-1961. Halmstad 1964. -1928 Skånska kavalleriregementet K 2-1946 Skånska kavalleriregementet K 2 II
Page 8 of 9 Regementet bildades 1928 genom sammanslagning av K 5, K 6 och K 7. Det kom främst att föra vidare K 5: straditioner och var även förlagt i Bergakasernen i Helsingborg. Regementet lades ned 1942 men sattes åter upp 1946. Detta K 2:II lades slutligen ned 1952. Litteratur: Skånska kavalleriregementet 1928-1952. Karlskrona 1992-1942 Skånska luftvärnskåren Lv 4 Skånska luftvärnsregementet 1962 Från 1943-1982 var förbandet förlagt i kaserner i Husie i Malmö. 1982 flyttades regementet till Ystad. Litteratur: Skånska luftvärnsregementet 40 år i Malmö 1942-1982, en minnesskrift. Sundsvall 1982. -1942 Skånska pansarregementet P 2 Skånska dragonregementet (1963) Dragonbrigaden (1994) Arvtagare till - och förvaltare av traditionerna från: Skånska husarregementet, Skånska dragonregementet och Kronprinsens husarregemente. -1994 Norra skånska dragonregementet, P 2/Fo 14. Försvarsområdesregemente bestående av: Försvarsområdesstaben, Dragonbrigaden (gamla P 2) samt Wendes artilleriregemente.regementet förvaltar traditionerna från Norra skånska regementet, P 6 MARINFÖRBAND Indelta båtsmanskompanier Från 1774 var de indelta båtsmännen organiserade på 1-3 Blekinges indelta båtsmanskompanier samt Södra och Norra Hallands båtsmanskompanier. Från 1845 var de blekingska indelta båtsmännen organiserade på sex kompanier varav tre bestod av artilleribåtsmän. Litteratur: Hennel Lennart: Båtsmansrekrytering och båtsmanshåll i Västsverige 1700-1739. Lic.avhandling, Lund 1964. Nytryck 1993-1824 Sjöartillerikåren Marinregementet (1845, nedlagt 1886) Förbandets uppgifter var att utföra garnisons- coh vakttjänst på örlogsstationen i Karlskrona och på dess besfästningar samt utgöra landstigningstrupp på fartygen. Från 1833 beväringsförband för Blekinge. I Karlskrona var regementet förlagt på Bataljon Sparre och övningsplats var Vämö slätt. Regementet var värvat och lydde fram till 1872 under sjöförsvaret. Då regementet lades ned 1886 övergick en stor del av befälet till den nybildade Blekinge bataljon. Litteratur:Historiska upplysningar om Kongl Marinregementet. I Kongl Krigsvetenskapsakademiens tidskrift 1853. -1902 Karlskrona kustartilleriregemente, KA 2 Vid tillkomsten av kustartilleriet som eget truppslag 1902 uppsattes regementet i Karlskrona. Stommen utgjordes av Karlskrona artillerikår och delar av det fasta minförsvaret. KA 2 fick även ett detachement i Göteborg med namnet Älvsborgs kustartilleridetachement. Detta blev ett eget förband 1915 men lades ned 1926 och blev åter lagt under KA 2 till 1942. Sedan 1990 bildar KA 2 tillsammans med Karlskrona försvarsområde och Sydkustens örlogsbas; Sydkustens marinkommando. Litteratur: Cyrus A : Kungl Kustartilleriet 1902-1952. 1952 FLYGFÖRBAND -1926 Flygskolkåren F 5 Flygkrigsskolan (1939) Krigsflygskolan (1943) Uppsattes 1926 i samband med bildandet av ett självständigt flygvapen med uppgift att svara för flygutbildningen. Verksamheten förlades till Ljungbyhed som därmed fick en ny militär roll sedan kavalleriet och Norra skånska regementet lämnat heden. Flygvapnet övertog bl a infanterilägret som förläggning. 1939 förlades flygvapnets nybildade kadett och aspirantskola till F 5. Kadettskolan
Page 9 of 9 flyttade 1944 till F 20 i Uppsala men 1960 överfördes Förberedande Fältflygarskolan till F 5 och förlades till Herrevadsklosters f d remontdepå dit även Flygvapnets trafikledarskola förlades 1973. Litteratur:Norrbohm Bertil och Skogsberg Bertil: Att flyga är att leva, Flygvapnets 1926-1976. Höganäs 1976-1940 Skånska flygflottiljen F 10 Flottiljen var till en början förlagd till Bulltoftafältet i Malmö. 1945 flyttade flottiljen till Barkåkra vid Ängelholm. Litteratur: Skånska flygflottiljen 50 år (1940-1990). Ängelholm 1990. Stridsberg Sven: Tionde flygflottiljen på Bulltofta 1940-45. Harlösa 1991 Waernberg Jan: Bulltofta flygstation. En berättelse om flygets historia i Malmö 1923-72. Ugiven av Malmö Fornminnesförening Gryps nr 4-1944 Hallands flygflottilj F14 Flottiljen förlades 1944 till Halmstad. 1961 omorganiserades flottiljen till Hallands flygkår med provisorisk organisation. 1972 organiserades Flygvapnets Halmstadsskolor vilka svarar för flygvapnets utbildning för bastjänst. -1944 Blekinge flygflottilj F 17 Förbandet var från början främst tänkt för samverkan med marinen. Förläggningsplatsen är Bredåkra hed nära Ronneby vilken tidigare var övningshed för Blekinge bataljon och Karlskrona grenadjärregemente. Litteratur:Blekinge flygflottilj 40 år 1944-1984. 1984. Forsberg Sigvard:Från B3 till Jaktviggen. Blekinge Flygflottilj 1944-1994. Karlskrona 1994 ETT INFANTERIREGEMENTES ORGANISATION (Enligt indelningsverket) Stab 8 kompanier bestående av: Överste Kapten Överstelöjtnant Löjtnant Major (2:a, 3:e) Fänrik Regementskvartermästare (Regementsadjutant) Fältväbel (Regementsauditör) Sergeant Regementspastor Mönsterskrivare 2 Bataljonspräster. Förare Regementsskrivare Furir Regementsfältskär Rustmästare 3 Gesäller Pipare 4 Skalmejeblåsare eller 2 trumslagare Hautboister 6 korpraler Regementsväbel 144 meniga 3 Profosser Tross- och mönsterdrängar ETT KAVALLERIREGEMENTES ORGANISATION (Enligt indelningsverket) Stab 8 kompanier/skvadroner Överste Ryttmästare Överstelöjtnant Löjtnant Major- er Kornett Reg. Kvartermästare Kvartermästare Regementspräst 3 korpraler Reg. Fältskär Mönsterskrivare Regementspukare Trumpetare Reg. sadelmakare Hovsmed Reg. pistolsmed Profoss (Auditör) 125 ryttare (Adjutant) Mönster- och trossdrängar