Internet LUNET o SUNET. Jämförelse med OSI-modellen. Protokollstack i OSI-modellen (1) Jens A Andersson. Protokoll. Applikation Presentation Session



Relevanta dokument
Kapitel 6, 7, 8 o 9: Internet LUNET o SUNET ARP (1) ARP (2) Jens A Andersson

Kapitel 6, 7, 8 o 9: Internet LUNET o SUNET ARP (1) ARP (2) Jens A Andersson

Internet LUNET o SUNET. Jens A Andersson

Internet i verkligheten. Emma Fitzgerald

Kapitel 6, 7, 8 o 9: Data och protokoll. LUNET o SUNET

Kapitel 8 o 9: LUNET o SUNET

Kapitel 6, 7, 8 o 9: LUNET o SUNET

att det finns inte något nätverk som heter Internet Finns Internet? Varför fungerar det då? Nätet? Jag påstår

Varför fungerar det då? Elektro- och informationsteknik Lunds Tekniska Högskola

Kapitel 6, 7, o 8: IP DNS. Från användare till användare. Jens A Andersson

KomSys Hela kursen på en föreläsning ;-) Jens A Andersson

Från användare till användare. (Maria Kihl)

IP Från användare till användare Vägval DNS Jens A Andersson (Maria Kihl) Att skicka data över flera länkar. Nätprotokoll

Internet - Introduktion. Maria Kihl

Kapitel 6, 7, o 8: ARP Vägval Från användare till användare. Jens A Andersson (Maria Kihl)

Datasäkerhet och integritet

Kapitel 6, 7, o 8: IP DNS Vägval Från användare till användare Jens A Andersson (Maria Kihl) Att skicka data över flera länkar.

Datorkommunikation - Introduktion. Maria Kihl

Protokoll i flera skikt Fragmentering Vägval DNS. Jens A Andersson

Kapitel 5: Lokala nät Ethernet o 802.x. Lokala nät. Bryggan. Jens A Andersson (Maria Kihl)

Grundläggande datavetenskap, 4p

Olika slags datornätverk. Föreläsning 5 Internet ARPANET, Internet började med ARPANET

Kihl & Andersson: Kapitel 6 (+ introduktioner från kap 7, men följ slides) Stallings: 9.5, 14.1, 14.2, Introduktion i 14.3, 16.1

Föreläsning 5: Stora datanät Från användare till användare ARP

Datakommunika,on på Internet

Kihl & Andersson: Kapitel 1, Introduktioner i kap 12 + hela 12.1 Stallings 10th ed: Chapter 1, Introductions of 24.1 and 24.2 (användarmodellerna

Protokoll i flera skikt Fragmentering Vägval DNS. Jens A Andersson

Stora datanät Från användare till användare. Jens A Andersson

Föreläsning 5: ARP (hur hitta MAC-adress) Från applikation till applikation

Från användare till användare ARP. (Maria Kihl)

Föreläsning 5: ARP (hur hitta MAC-adress) IPv4, IPv6 Transportprotokoll (TCP) Jens A Andersson

Stora datanät. Maria Kihl

Binära och hexadecimala talsystemen:

EITF45 Datorkommunikation - Introduktion. Maria Kihl

Webbteknik II. Föreläsning 4. Watching the river flow. John Häggerud, 2011

ETSF05 Repetition av KomSys

Internetprotokollen. Maria Kihl

Lösningar till tentan i ETS052 Datorkommunikation

Litteratur. Nätverk, Internet och World Wide Web. Olika typer av nätverk. Varför nätverk? Anne Diedrichs Medieteknik Södertörns högskola

Datakommunika,on på Internet

Kapitel 5: Lokala nät Ethernet o 802.x. Felkorrektion. Att bekräfta paket. Jens A Andersson (Maria Kihl)

IT för personligt arbete F2

Christer Scheja TAC AB

Föreläsning 4: Lokala nät (forts ) Ethernet o 802.x Stora nät och behovet av nätprotokoll Transportprotokoll. Emma Fitzgerald

TCP/IP och Internetadressering

Kihl & Andersson: , Stallings: , , DHCP beskrivs även bra på

Övning 5 ETS052 Datorkommuniktion Routing och Networking

Performance QoS Köteori. Jens A Andersson (Maria Kihl)

Datakursen PRO Veberöd våren 2011 internet

OSI-modellen. Skiktade kommunikationsprotokoll. OSI-Modellen. Vad är en bra skiktindelning? Fysiska skiktet. Länkskiktet

Föreläsning 4: Lokala nät (forts ) Ethernet o 802.x Stora nät och behovet av nätprotokoll Transportprotokoll. Jens A Andersson

Michael Q. Jones & Matt B. Pedersen University of Nevada Las Vegas

Instuderingsfrågor ETS052 Datorkommuniktion

Nätverk och Java, grunder Föreläsning 0: 0: Introduktion till Internet

Mattias Wiggberg 1. Orientera på Internet. IP-adress. IP-adresserna räcker inte... Mer om IP-adresser

1 PROTOKOLL. Nätverk. Agenda. Jonas Sjöström

Internet. Internet hur kom det till? Internets framväxt. Ett hierarkiskt uppbyggt telenät Kretskopplat/circuit switching

Lokala nät Ethernet o 802.x. (Maria Kihl)

Informationsteknologi sommarkurs 5p, Datakommunikation

Grundläggande nätverksteknik. F2: Kapitel 2 och 3

ETS052 Internet Routing. Jens A Andersson

Föreläsning 5. Vägval. Vägval: önskvärda egenskaper. Mål:

Voice over IP / SIP. Switching Costs SIP. Motivation for VoIP. Internet Telephony as PBX replacement. Internet Telephony Modes.

Lösningar till tentan i ETS052 Datorkommunikation

5 Internet, TCP/IP och Tillämpningar

Lösningar ETS052 Datorkommunikation,

5 Internet, TCP/IP och Applikationer

Lokala nät (forts ) Ethernet o 802.x Stora nät och behovet av nätprotokoll IP. Felkorrektion. Att bekräfta paket. Jens A Andersson (Maria Kihl)

Övning 5 EITF25 & EITF Routing och Networking. December 5, 2017

Isolda Purchase - EDI

Grundläggande nätverksteknik. F3: Kapitel 4 och 5

Följande signaler har kodats med Manchester. Hur ser bitströmmen ut om den inleds med en 0:a?

Internetprotokollen. Maria Kihl

ETS052 Internet Routing WILLIAM TÄRNEBERG

Övning 5 EITF25 & EITF Routing och Networking. October 29, 2016

Övning 5 ETS052 Datorkommuniktion Routing och Networking

Karlstads universitet Institutionen för Informationsteknologi Datavetenskap

Mattias Wiggberg 1. Datorkommunikation, grundbegrepp. Skiktade kommunikationsprotokoll

802.11b Wireless router w. 4 port switch. StarTech ID: BR411BWDC

EITF45 Internet Routing JENS ANDERSSON (BILDBIDRAG WILLIAM TÄRNEBERG)

Datakommunikation vad är det?

Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in.

Nätverk grunder Föreläsning 1: 1: Introduktion till Internet

DIG IN TO Administration av nätverk- och serverutrustning

Beijer Electronics AB 2000, MA00336A,

Namn: (Ifylles av student) Personnummer: Tentamensdatum: Tid: Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

Tentamen i Datorkommunikation den 10 mars 2014

Datakommunikation I 5p

Webbteknik. Innehåll. Historisk återblick Teknisk beskrivning Märkspråk Standardisering Trender. En kort introduktion

ETS052 Internet Routing. Jens A Andersson

Plats för projektsymbol. Nätverket för svensk Internet- Infrastruktur

Föreläsning 4: Lokala nät (forts ) Ethernet o 802.x Stora nät och behovet av nätprotokoll Transportprotokoll. Jens A Andersson

RUTINBESKRIVNING FÖR INSTALLATION AV KAMERA

Övningar - Datorkommunikation

Att sätta upp trådlöst med Cisco Controller 2100 series och Cisco AP 1200 series

Brandväggar och portöppningar. Manual

Tentamen i ETSF15 Kommunikationssystem och Nätverk

Multimedia. Agenda. Internet. World wide webb och multimedia. Internet World Wide Web Webbpublicering

EITF45 Internet Routing JENS ANDERSSON (WILLIAM TÄRNEBERG)

Internets historia och utveckling

Transkript:

1 Internet LUNET o SUNET Jens A Andersson Jämförelse med OSI-modellen OSI-modellen Applikation Presentation Session Transport Länk Fysisk TCP/IP-modellen Applikation Transport IP-bärande nät 2 Protokollstack i OSI-modellen (1) Sändare Data Applikation Presentation Session Transport Länk Fysisk Protokoll Brygga,Switch Länk Fysisk Fysisk Mottagare Applikation Presentation Session Transport Länk Fysisk 3

Switchar används inom ett nät 4 Protokollstack i OSI-modellen (2) Sändare Applikation Data Protokoll Mottagare Applikation Presentation Presentation Session Session Transport Länk Fysisk Router Länk Länk Fysisk Fysisk Transport Länk Fysisk 5 Routers används mellan nät med samma nätprotokoll. IP-nät IP-nät 6 2

Protokollstack i OSI-modellen (3) Sändare Applikation Presentation Session Data Gateway Applikation P. P. S. S. Mottagare Applikation Presentation Session Transport T. T. Transport Länk Länk Länk Länk Fysisk Fysisk Fysisk Fysisk 7 Gateways används mellan nät med olika applikationsprotokoll IP-nät Telenätet 8 Sändarsidan applikation transport AH S AH S data TH S AHS nät NH S TH S data länk NH S LH S TH S data AH S fysisk länk 11010101100011100011... 9 3

Switchar Ethernet-switchar ändrar normalt inte någon header. till utgående länk LH S NH S TH S AH S Ny länkheader = AH S TH S NH S LH S gammal länkheader 11010101100... fysisk länk 10 Router Routern gör en ny länk-header som passar. -header är i princip(?) oförändrad. till nästa nät AH S TH S LH U NH S AH S TH S NH S LH X ny(a) header(s) gamla headers 11010101100... fysisk länk 11 Mottagarsidan applikation transport nät länk TH S NH Z TH S LH U NH Z AH S TH S AH S AH S AH S fysisk länk 110100111011000011... 12 4

5 Vägvalsalgoritmer Vägväljarna använder en vägvalsalgoritm för att hitta en väg genom nätet. Syftet med vägvalsalgoritmen är att hitta den bästa möjliga vägen genom nätet för varje sändarmottagarpar. Vägvalsalgoritmen måste också klara av förändringar i nätet. 13 Least-hop path Least-hop path fungerar bäst om alla länkar har samma kostnad. Den väg som innehåller minst antal steg är bäst. A B C D E 14 Least-cost path I Least-cost path väljs de vägar ut som kostar minst. A 1 2 B 3 1 1 D E 3 C 1 15

6 Symboliska namn Eftersom IP-adresserna inte är speciellt användarvänliga, har man utvecklat ett system med symboliska namn på varje värddator eller tjänst. Tex. min Unix-dator har IP-adressen 130.235.18.48 men heter också ida48.telecom.lth.se De symboliska namnen är hierarkiska och specificeras med hjälp av Domain Name System (DNS). 16 Domain Name System (DNS) Hierarkiskt namnsystem som består av ett antal nivåer. Internet delas in i ett antal domäner och varje domän får sin egen kod. Överst finns geografiska och organisatoriska domäner. Varje domän delas sedan in i underdomäner. 17 ARP (1) 18

ARP (2) 19 Routing i en värddator Värddatorn måste veta Finns destinationen på eget nät/lan? Om inte, vilken är vägen ut från nätet/lanet? Jämför egen nätid med destinationens: Om samma: ARP request efter destinationens MAC-adress Om olika: ARP request efter default gateways MAC-adress 20 Finns Internet? 28 7

8 Vad är Internet? Internet ägs ej av en enskild organisation. Styrs till viss del av Internet Society (ISOC). Består av ett antal sammankopplade nät som utbyter data enligt egna trafikavtal. Alla nät använder protokollsviten TCP/IP. Det finns allt från små lokala nät till stora så kallade Internet Service Providers (ISP). 29 Vad har näten gemensamt? Alla delnät som utgör Internet har en gemensam nämnare: Alla använder samma nätprotokoll, Internet Protocol (IP)! Däremot behöver näten inte använda samma länkprotokoll, vilket gör att en mängd olika slags nät kan kopplas samman. 30 Internets struktur Kunder ISP IX, lokal knutpunkt 31

Trafikutbyte, två och två 32 Trafikutbyte, knutpunkt 33 Knutpunkter Finns på olika nivåer Lokal Regional Nationell Global 4 stycken nationella i Sverige 34 9

10 Världens största distribuerade system? Global internet routing DNS 35 Lokala nät (repetition) Ett lokalt nät (Local Area Network, LAN) är ett datanät med en begränsad storlek. Ett LAN kan i sin enklaste form bestå av endast en länk som flera datorer är kopplade till. På ett LAN använder alla samma länkprotokoll för att kunna kommunicera med varandra lokalt. Mellan LAN måste man ha ett nätprotokoll 36 Virtuella lokala nät VLAN Switch med VLAN-programvara VLAN 1 VLAN 2 VLAN 3 37

11 Virtuella lokala nät VLAN: Trunk Preamble SFD DA SA Length Data CRC 7 1 6 6 2 46-1500 4 SFD=Start frame delimiter DA=Destination address SA=Source address 38 Ett nät på OSI-nivå 1 A B D A C D I II switch router III B C A B IV C LAN 39 Samma nät med VLAN-teknik på OSI-nivå 2... I II III I III IV A A A B B B II III IV I II C C C D D 40

12 Och på OSI-nivå 3... router A B C D 41 Hemmanätet ISP FW + NAT (server,wlan) Switch Bredbandsdelare Brandvägg Router 42 Litet företagsnät ISP Router on a stick Hosting (DMZ) FW + NAT Switch med VLAN Servers Clients WLAN 43

GigaLUNET 44 GigaLUNET: I drift sedan ca 2003 10 Gbps i stamnätet and centrala distributionsnätet 1 10 Gbps in utlokaliserade distributions- and accessnäten Single Mode fiber EAPS i L2 (Distribution) Mycket snabb omkoppling vid fel; <50ms Equal Path Cost i L3 (Stamnät) Minst två parallella vägar över allt medför dubbel kapacitet 45 Ny(?) teknik Ethernet med mycket hög kapacitet (1-10 Gbps) Billigare nätadaptrar för långa distanser Våglängdsmultiplexering över optisk fiber våglängder, WDM L3-L4 switchar Centralt placerad routing Tillbaka till framtiden 46 13

OptoSUNET 48 OptoSUNET 2 * 1 eller 10 Gbps till campusnäten Hybrid-nätverk Vanligt IP/Internet Våglängder / Färger /DWDM < 40 Gbps/colour) Fiber TDC Song Aktiv utrustning Ägd av SUNET Optisk utrustning från Cienna Routrar från Juniper 49 14

15 OptoSUNET 50 NORDUnet 51 NORDUnet NOX 52

GLIF (Global Lambda Integrated Facility) 53 Virtuella nätverk Logiska overlay-nätverk Byggs med tekniker som VPN, MPLS tunnels Host-to-Host Network-to-Network Kombination 54 Historia: Internet 1961-69 Forskning packet switching 1969 ARPANET sätts i drift 1971 Email uppfinns 1974 Cerf & Kahn publicera spec för TCP/IP 1978 TCP/IP delas upp i TCP och IP. UDP tillkommer. 1983 Hela ARPANET byter till IP/TCP/UDP 1/1 09.00. 1984 ARPANET delas. MILNET tillkommer. Sammankopplas med router. DNS tas i drift. 1986 NFSNET blir ryggradsnät i USA. 1987 Första INTEROP. 1990 ARPANET upphör. 1991 Berners-Lee skapar WWW. 1993 Webläsaren Mosaic erövrar världen 1995 NFSNET återgår till rent forskningsnät. Tillräckligt med kommersiella ryggradsnät. 1996 Internet2 grundas. 55 16

17 Historia: LUNET och SUNET 1956 SMIL tas i drift 1970 SMIL ersätts med Univac 1981-82 Sverigetäckande nät för terminaler byggs, kallas SUNET. 1982 Terminalväxelnät börjar byggas i Lund, LUNET. 1982-83 Lokala termvxnät ansluts till SUNET. Nu nät för termvxnät. 1984 LDC och Ehuset bygger varsitt Ethernet. 1985 Optofiber förbinder de två ethernet:en. lth.se och lu.se registreras. 1986 SUNET byggs om till DECnet. 1988 Ryggradsnät (ethernet + optofiber) börjar byggas i Lund. SUNET kör IP. Lund ansluts till Internet. 1991-92 SUNET uppgraderas. 1992-94 Lunds termvxnät läggs ner. 1994 SUNET uppgraderas. 1997 Uppgradering av LUNET påbörjas. 1998 SUNET-155 tas i drift. 2002 Giga-SUNET tas i drift 2006 GigaLUNET och OptoSUNET tas i drift 56 ARPAnet was developed in 1968 Robert Taylor at ARPA (later DARPA) had three terminals for connecting with different sites: For each of these three terminals, I had three different sets of user commands. So if I was talking online with someone at S.D.C. and I wanted to talk to someone I knew at Berkeley or M.I.T. about this, I had to get up from the S.D.C. terminal, go over and log into the other terminal and get in touch with them. I said, oh, man, it's obvious what to do: If you have these three terminals, there ought to be one terminal that goes anywhere you want to go where you have interactive computing. That idea is the ARPAnet. Source: http://partners.nytimes.com 57 ARPAnet Four Interactive Message Processors (IMP) at four universities connected with leased lines of 50 kbps. The IMPs could store and forward messages. The picture shows Leonard Kleinrock with the first IMP at UCLA. Source: http://www.lk.cs.ucla.edu 58

18 ARPAnet evolution 59 Telnet Telnet was invented in 1969, and provided access to a remote terminal. Terminal driver TELNET, klient TELNET, server Pseudoterminal driver Local computer Network Applications 60 Email Ray Tomlinson sent the first email in 1971 between two computers in the same room. To separate a specific user on a host computer, he used the @ sign, which was unused on the keyboard. 61

19 Email Today, email basically works the same way: Source: http://www.tekguard.com 62 File Transfer Protocol (FTP) Another original application was FTP, which was devloped in 1971, and that enabled file transfer between two host computers. Source: http://opcenter.cites.uiuc.edu 63 Internet protocol In 1973, Robert E. Kahn and Vincent Cerf at DARPA developed the ideas of an internetwork protocol that made it possible for hosts on different networks to communicate with each other. The ideas were defined as the Transmission Control Protocol (TCP) protocol in 1974, where the term Internet was introduced. Later, some parts of the TCP protocol were moved to the Internet protocol (IP), creating the TCP/IP protocol suite. 64

20 Basic idea of Kahn and Cerf s internetworking Host identification (Addresses) Forwarding of messages between networks (routing) End-to-end reliability (error and flow control) 65 Internet was born The Internet protocol suite was formalized in 1982. Jan 1 1983, all networks connected to the Internet had to use the TCP/IP protocol suite. 66 1991: World Wide Web (WWW) 1984-1990: Tim Berners-Lee and his group at CERN worked on the ideas of information presentation and sharing. 1990: HyperText Transfer Protocol (HTTP), HyperText Markup Language (HTML), a web browser, and server software were presented at CERN. 1991: WWW goes public 1993: Mosaic, the first public web browser was presented. Source: http://info.cern.ch/ 67

21 First web site: http://info.cern.ch The first web site is still working. WWW is based on a simple client/server protocol HTTP, where clients send requests for pages to the server. 68 1991: The Trojan Coffee room pot The people working at the Computer Laboratory at the University of Cambridge implemented the first real-time Internet video application for their coffee pot. The application server sent real-time images of the coffee pot to the clients. Source: http://www.cl.cam.ac.uk/coffee/coffee.html 69 The rest is almost not history 1994: Pizza Hut started first online webshop 1997: AOL instant messanger 1997: Sixdegrees.com (first modern social network) 1997: Google.com 1999: Napster 2001: BitTorrent 2003: Skype 2005: YouTube 2005: Facebook.com 2008: Spotify 70