TJUGOHUNDRATIO ÅRSREDOVISNING 2010
Kärnkraftsäkerhet och Utbildning AB, KSU, kompetenssäkrar de svenska kärnkraftverkens personal. Vi informerar om kärnkraft och samlar in, analyserar och återför drifterfarenheter från kärnkraftverk världen över. Verksamheten bedrivs vid våra utbildningsenheter i Barsebäck, Forsmark, Oskarshamn och Ringhals. Vid huvudkontoret i Studsvik bedrivs styrning och centralt utvecklingsarbete. KSU ingår i Vattenfallkoncernen sedan 2000. 2 Årsredovisningen är framtagen av Grafisk produktion i Studsvik.
INNEHÅLL KOMPETENS GER KVALITET... 4 VISION OCH AFFÄRSIDÉ... 5 DET HÄR ÄR VI STOLTA ÖVER... 8 UTBILDNING... 10 EFFEKTMÄTNING... 11 KURSDAGAR... 12 INTERNATIONELL GRANSKNING... 13 MEDARBETARE... 14 KOMPETENS... 15 TEKNIK... 16 FINANSIELL INFORMATION... 18 BALANSRÄKNING... 20 RESULTATRÄKNING... 22 KSUs HISTORIA... 24 Kursdagar Kostnader Antal anställda 3
KOMPETENS GER KVALITET KSU är ett utbildningsföretag Vår syn på lärande innebär att vi eftersträvar ständig utveckling av vårt sätt att tänka, bete oss och interagera med andra. Vi vill skapa en kultur där lärandet är en viktig drivkraft för förbättring och för tillväxt. Vi arbetar hårt för att öka medvetenheten och kunskapen kring säkerhet och ett säkert beteende. Vi ska vara föregångare och en partner till våra kunder och tillsammans med dem arbeta för ökad prestation och en framgångsrik affärsverksamhet. Åke Karlsson Verkställande direktör 4
VISION OCH AFFÄRSIDÉ Vår vision är att bli ett ledande utbildningsföretag Vår affärsidé är att ge kärnkraften framgång genom att i samverkan erbjuda utveckling och helhetslösningar inom utbildningsområdet. Kompetenssäkra kärnkraftverkens drift- och underhållspersonal. Erbjuda test, verifiering och validering av utrustning i simulatormiljö före installation i kärnkraftverken för ökad reaktorsäkerhet och drifttillgänglighet. 5
Erfarenhetsåterföring via bl a - Analysgruppen - WANO - IAEA - Nucnet dio Ra Sverige Delar av vår utbildning sker vid högskolor och universitet KS U Vi påverkas bl a av - Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM - politiska beslut - lagar och förordningar - våra ägare Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM Riksdagshuset KS
Vi fokuserar bl a på - verifiering - validering - effektmätning - MTO - säkerhetscoachning - Task Observation Vi ägs av Ringhals AB, Barsebäck Kraft AB, OKG AB, Forsmarks Kraftgrupp AB Med hjälp av simuleringsteknik tränas - normal drift - störd drift - akuta lägen - anläggningsändringar Välko mmen U till KS U Vi utbildar - skiftledare - underhållspersonal - reaktoroperatör - turbinoperatör - stationstekniker Reaktorsäkerhet Vi är ca 300 personer och vi finns i Barsebäck, Forsmark, Oskarshamn, Ringhals och i Studsvik, där vårt huvudkontor ligger.
Det här är vi stolta över... Från reaktiv kursleverantör till proaktiv kompetensutvecklare Pedagogisk utveckling, fokus på lärande Yrkesmannaskap, träning i verklig kärnkraftsmiljö i Barsebäck Mångfald i rekrytering, ökad erfarenhetsbredd Samutnyttjande av resurser genom branschgemensam utbildning Nytt upplägg och innehåll i Stt-utbildningen 8
Skiftchefsutbildning med tonvikt på ledarbeteenden Arbetsplatsförlagd utbildning lärande i vardagen med coachande utbildare Arbetsplatsobservationer, Task Observation, som ett verktyg för nära ledarskap Simulatorer som verktyg för verifiering och validering av anläggningsändringar Mätning och utvärdering av långsiktiga effekter hos kund 9
UTBILDNING Den nya Stationsteknikerutbildningen STT-utbildningen startade i augusti 2010 och är nu genomförd för första gången i Oskarshamn och Ringhals. Mottagandet från våra kunder och utbildare är i det stora hela mycket positivt! De gillar förändringen med den nya designen (Branschgemensam utbildning - Arbetsplatsförlagd utbildning - blockspecifik utbildning). Vi utvärderar utbildningen löpande och kommer att utveckla den ytterligare. Allt för att möta kundens behov. Bakgrund Anledningen till att KSU tog fram en ny STT-utbildning var i första hand att ge kommande befattningshavare en bättre utbildning samt att skapa en utbildning som i sin design ser lika ut för samtliga kärnkraftverk. Detta för att uppnå samma kompetensnivå vid alla svenska verk och därmed kunna möta deras nya krav. Övergripande förändring I syfte att öka lärandet kommer eleverna att mer aktivt få arbeta med sitt lärande. Dessutom har det varit ett starkt önskemål från verken att se sina blivande stationstekniker mer ute i verkligheten och på det egna skiftlaget under utbildningstiden. Resultatet har blivit den delen som benämns arbetsplatsförlagd utbildning (APU). Nya grepp i stationsteknikeroch operatörsutbildningen på Forsmark 1 och 2 För första gången och med ett helt nytt koncept genomfördes en riktad återträning, där man utbildade personal med samma arbetsuppgifter, men på olika nivåer. Det vill säga, operatörer för sig och stationstekniker för sig. Ett väsentligt inslag i kursupplägget var också att grupperna tillsammans diskuterade vad de lärt sig och delgav varandra sina erfarenheter. När de återvände till sina arbetsplatser gjordes återkopplingen tillsammans, med följd att värdet av den blev väsentligt mycket större än vid tidigare utbildningar. Vid kursutvärderingen fick KSU mycket fina omnämnanden. Eleverna ansåg att det nya arbetssättet hade varit mycket lärorikt. Barsebäck utbildning i världsklass! Det nedlagda kraftverket i Barsebäck utgör en unik möjlighet att bedriva utbildning och träning i verksmiljö. Vi genomför såväl tekniska kurser som kurser med fokus på attityd och beteende. I samarbete med erfarna ämnesexperter från kraftverken utvecklas och genomförs utbildning där anläggningen och dess utrustning utgör en lärmiljö som stimulerar såväl lärande som reflektion och erfarenhetsutbyte. Kurserna riktas till såväl underhållssom driftpersonal. Kursverksamheten, som startade 2008, har bidragit till två så kallade Good Practice en vid OKGs OSART-granskning 2009 och en vid Ringhals OSART-granskning 2010. Branschgemensamma Utbildningar (BGU) BGU Reaktor Blockspecifika utbildningar Arbetsplatsförlagd utbildning BGU står för branschgemensamma utbildningspaket som samtliga stationstekniker genomgår, oavsett vilket verk och block de tillhör. I de allra flesta fall kan blivande stationstekniker från olika verk och block gå dessa utbildningar var helst de än genomförs i landet. BASUTBILDNINGAR BGU El BGU Turbin Blockspecifik utbildning BGU består av följande delar: Basutbildning (ca 20 dagar) BGU-reaktor (2 veckor) BGU-turbin (1 vecka) BGU-el (1 vecka) KSU-A-175 A 2010-03 10
EFFEKTMÄTNING Lärande utvärdering KSUs övergripande affärsidé är att bidra till en säker drift av kärnkraftverken genom att i samverkan erbjuda helhetslösningar inom utbildningsområdet. Hur vet vi då att den verksamhet som KSU bedriver får avsedd effekt? Traditionellt har man i utbildningssammanhang mätt effekten av utbildningsinsatserna i direkt anslutning till att de genomförs, via enkäter, prov och tentamina. För att kunna validera att utbildningsverksamheten når avsedd effekt, och att personalen vid våra kärnkraftverk har rätt kompetens för sina arbetsuppgifter, krävs det att man även mäter och utvärderar hur det förhåller sig i verkligheten och inte enbart i utbildningssituationen. Att mäta de långsiktiga effekterna av utbildning kallas effektmätning. Att mäta utbildningens effekter viktigt för kompetenssäkringen Genomförda effektmätningar Vi har nu genomfört effektmätningar inom ett antal områden. Mätningarna syftar till att utvärdera och analysera effekterna av vår verksamhet i verkligheten, på verken. Hur fungerar det egentligen? Hur använder kursdeltagarna det de har lärt sig hos oss? Utvärderingarna har gjorts med stöd av vår effektmätningsmodell där vi med hjälp av enkäter, intervjuer m m samlar in data som sedan värderas och analyseras i ett analysseminarium. I seminariet deltar representanter från såväl KSU som verken. 11
KURSDAGAR Antalet kursdagar fortsätter att öka Staplarna visar all utbildning som KSU tillhandahåller, dvs drift- och underhållsutbildning samt övriga kategorier. Ökningen av antalet kursdagar fortsätter. Vi ser också att trenden kommer att fortsätta den närmaste treårsperioden. 4060 kursdagar 2010 Dagar 2000 1800 1600 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 2000 Utbildningsenhet Forsmark Utbildningsenhet Oskarshamn Utbildningsenhet Ringhals Underhållsutbildning/ Gemensam utbildning 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Kursdagar, 2010. 12
INTERNATIONELL GRANSKNING OSART-granskning i Ringhals OSART (Operational Safety Review Team) utgör Internationella atomenergiorganets (IAEA) säkerhetsgranskningsteam. Teamet, som är sammansatt av internationella experter, granskar säkerhet och tillförlitlighet i driften av kraftverket med särskilt fokus på säkerhetskulturen. Man erbjuder medlemsstaterna råd och assistans med syfte att förbättra säkerheten. OSART-programmet initierades 1982 och finns tillgängligt för alla medlemsstater. I kontakterna med kärnkraftverken i olika delar av världen hittar OSART-teamen ständigt goda exempel (s k good practice och good performance) på effektivt säkerhetsarbete exempel som man sprider vidare. Teamet ger också rekommendationer till förbättringar. På så sätt bidrar IAEA samtidigt till ständig utveckling av säkerhetsarbetet i alla medlemsländer. En OSART-granskning innebär att man tittar på följande områden: ledning och organisation utbildning och träning operativ drift underhåll tekniskt stöd erfarenhetsåterföring strålskydd kemi haveriberedskap. Vid OSART-granskningen i Ringhals 2010 fick vi en Good Performance för bl a innovativa utbildningsmetoder och bra läromedel och en Good Practice för goda utbildningsmöjligheter i verklig kärnkraftsmiljö i Barsebäck. Good Practice och Good Performance 13
MEDARBETARE Assessment Center Historiskt har vi på KSU haft en klassisk rekryteringsprocess, bestående av annonsering, urval, intervjuer och därefter beslut. Då vi sett att denna process inte fungerar optimalt, eller snarare att utkomsten från processen inte känts optimal, har vi under 2010 tagit fram en ny rekryteringsprocess - enligt Assessment Center-metoden. Denna innebär att kandidaterna får genomgå en testdag bestående av djupintervju, tester och simuleringsövningar. Vi upptäckte tidigt fördelarna med att ha flera parametrar vid urvalet, jämfört med att bara ha en intervju att basera beslutet på. Efter införandet av assessment-metoden har vi rekryterat mycket kompetenta medarbetare. Även generellt i organisationen har man reagerat positivt på detta. Det känns verkligen som att vi stärker varumärket även internt. Vi får höra att kandidaterna upplever att vi har en seriös och genomtänkt process, även från dem som vi tackar nej till! En annan vinst vi sett, som inte är helt lätt att räkna i pengar, är att vi har låtit ett urval av våra chefer gå igenom en bedömarutbildning. Dessa chefer får då ikläda sig rollen som bedömare/assessor vid gruppövningarna på Assessment Center och får därigenom också själva en kompetensutveckling. De får därutöver en metod/ett verktyg som de själva senare kan använda vid bedömning av medarbetare i exempelvis målsamtal och vid lönesättning. Drygt trettio kandidater har hittills genomgått vårt Assessment Center. 14
KOMPETENS Kompetens är en grundsten i vår leverans till kund KSU definierar kompetens efter vars och ens förmåga att unyttja sina kunskaper i organisationen. En god arbetsprestation består både av vad man åstadkommer och hur man åstadkommer det. Kompetens blir synlig först när individen använder sina kunskaper och erfarenheter på det sätt som verksamheten kräver. Samtliga medarbetare har en tydlig och konkret kompetensplan som säkerställer att de uppnår kraven för sin roll. De ska också ha en tydlig utvecklingsinriktning. 15
TEKNIK Under 2010 gick projekt R2-TWICE i mål. Projektet har spelat en viktig roll för test och utbildning i samband med moderniseringen av Ringhals 2. Vid idrifttagningen av Ringhals 2 bekräftades simulatorns verkslikhet. Ett nytt kontrollrum för F3 beställdes för att tas i drift under hösten 2011. Kontrollrummets skåp och I/O konstrueras och levereras av företaget Mauell GmbH i Tyskland. KSU har tillsammans med Mauell utvecklat ett nytt koncept för konfiguration av både I/O och kontrollrumsdokumentation. Samtidigt görs även en omfattande uppgradering av mjukvaran och modellerna. Simulatortjänster 2010 Under stora delar av 2010 pågick uppgraderingsprojekt för R1-simulatorn med personal från vår teknikavdelning på plats i Ringhals. En stor mängd verksändringar infördes i simulatorn med idriftsättning till julen 2010. Kunden har uttryckt att man genom KSUs insatser hittat fel i underlagen som vid ett införande i verket skulle ha orsakat väsentligt längre stillestånd under revision. Simulatorn O1 startade ett moderniseringsprojekt av mjukvaran under 2010. Syftet att lyfta kvaliteten på simulatorn till samma höga nivå som kunderna förväntar sig innebär dels förbättrad utbildning, dels möjlighet till valideringar och tester före införande. Samarbetet inom området informations- och IT-säkerhet mellan KSU och kärnkraftverken, inklusive SKB, har utvecklats under 2010. Detta har bland annat medfört tydliga regler för hantering av vårt utbildningsmaterial. Simulatortjänster 2010 Användarstöd 4 % Simulatorunderhåll felåtgärder 2 % Dokumentation 9 % Simulatordrift Hårdvarudrift Mjukvarudrift/underhåll Kontrollrumsservice Systemservice Modellunderhåll Verkslikhet 29 % Simulatordrift 56 % Verkslikhet Verksändringar Simulatorfunktion Dokumentation Simulatordokumentation Verksdokumentation Användarstöd Lokal support ServiceDesk 16
17
FINANSIELL INFORMATION Positivt resultat även i år! Våra sparaktiviteter som sattes i verket vid halvårsskiftet har gett effekt. Samtidigt har vissa kostnader uteblivit på grund av Vattenfalls restriktiva rekryteringsregler. Kostnader som avser såväl lönekostnader och rekryteringskostnader som utbildningskostnader. Totalt betalade vi tillbaka ca 23 MSEK till ägarna. KSUs styrelse Bolagsstyrelsen har sitt säte i Nyköping. Styrelsens ledamöter utses bland ägarna, Ringhals AB, Barsebäck Kraft AB, OKG AB, Forsmarks Kraftgrupp AB samt personalorganisationerna. Ordinarie ledamöter Bertil Dihné Håkan Ottosson Per-Göran Nilsson Jan Blomgren Per-Erik Ellström Helena Gustavsson Jan-Olof Lidman ordförande v ordförande arbetstagarrepresentant arbetstagarrepresentant Finansiella nyckeltal Årets investeringar ligger lite högre än för 2009. Vårt stora projekt TWICE aktiverades under året. Vi har påbörjat byggandet av ny F3-simulator, vilket innebär att F3 och O3 kommer att gå skilda vägar i simulatorsammanhang. 2010 2009 2008 2007 2006 Nettoomsättning (ksek) 399 469 374 823 310 351 244 656 220 164 Resultat efter finansiella poster 352 1 797-4 388 500 1 344 Balansomslutning 814 220 797 604 760 095 701 791 625 595 Soliditet 1,5 1,5 1,4 2,0 2,2 Årets investeringar (ksek) 123 296 95 228 120 213 139 804 138 305 18
Beläggningsgrad % 70 68 66 64 62 60 58 56 2006 2007 2008 2009 2010 År Vår effektivitet 4,5 4 3,5 Kursdagar Kostnader Antal anställda 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 År 19
BALANSRÄKNING Balansräkning 2010-12-31 2009-12-31 Tillgångar Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Byggnader och mark 18 718 21 520 Inventarier, verktyg och installationer 646 376 446 870 Pågående nyanläggningar 111 901 271 688 776 995 740 078 Finansiella anläggningstillgångar Andra långfristiga värdepappersinnehav 405 405 Summa anläggningstillgångar 777 400 740 483 Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar Kundfordringar 8 610 16 497 Fordringar koncernföretag 23 485 33 393 Aktuella skattefordringar 1 725 3 044 Övriga kortfristiga fordringar 133 231 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 2 835 3 915 36 788 57 080 Kassa och bank 32 42 Summa omsättningstillgångar 36 820 57 122 Summa tillgångar 814 220 797 605 20
BALANSRÄKNING Balansräkning 2010-12-31 2009-12-31 Eget kapital och skulder Eget kapital Bundet eget kapital Aktiekapital 400 400 Reservfond 80 80 480 480 Fritt eget kapital Balanserad vinst eller förlust 3 814 2 674 Årets vinst 35 1 140 3 849 3 814 Summa eget kapital 4 329 4 294 Obeskattade reserver Ackumulerade överavskrivningar 10 813 10 813 Summa obeskattade reserver 10 813 10 813 Kortfristiga skulder Reverslån 352 500 352 500 Reverslån från koncernföretag 352 500 352 500 Övriga skulder till koncernföretag 34 455 11 466 Leverantörsskulder 16 079 13 276 Övriga kortfristiga skulder 6 944 10 710 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 36 600 42 046 Summa kortfristiga skulder 799 078 782 498 Summa eget kapital och skulder 814 220 797 605 Ansvarsförbindelser 20 53 21
RESULTATRÄKNING Resultaträkning 2010 2009 Nettoomsättning 399 469 374 823 Aktiverat arbete för egen räkning 38 680 36 028 Övriga rörelseintäkter 26-438 175 410 851 Rörelsens kostnader Övriga externa kostnader -108 347-102 255 Personalkostnader -217 684-214 471 Av- och nedskrivningar av materiella anläggningstillgångar -86 380-78 540 Summa rörelsens kostnader -412 411-395 266 Rörelseresultat 25 764 15 585 Resultat från finansiella poster Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter 43 24 Räntekostnader och liknande resultatposter -25 455-13 802 Övriga finansiella poster - -10 Summa resultat från finansiella poster -25 412-13 788 Resultat efter finansiella poster 352 1 797 Skatt på årets resultat -317-657 Årets vinst 35 1 140 22
23
KSUs HISTORIA Pionjärtiden AB Kärnkraftutbildning (AKU) bildas 1972 Olle Grimstedt (1972 76) Carl-Fredrik Gnosspelius är AKUs skolchef (1972-80) Kontoret i Studsvik är klart, och de första instruktörerna anställs (1973) Barsebäck 1 startas (1974) B1-simulatorn är klar 1975 Egon Malmqwist tillträder som vd på deltid (1976-80) Den första officiella Barsebäck 1-simulatorkursen hålls 1976 Läromedelsproduktionen byggs ut och integreras i utbildningsavdelningen (1978) R3-simulatorns första återträningskurs (1978) Harrisburgolyckan (1979) Föreningen RÖST bildas i januari 1980 för att ge saklig information om olika energikällor Folkomröstningen om kärnkraften den 23 mars 1980 utfaller med 58 % JA-röster Klartecken till att starta och färdigställa de sista sex blocken (1980) FO3-simulatorn, KSUs tredje simulator, byggs och ökar grunden för ett gediget kunnande (1980) RKS, Rådet för Kärnkraftsäkerhet bildas (1980) Kaj Lindholm tillträder som vd (1980 86) FO3-simulatorn är klar (1983) Stimulerad blockdator införs i FO3 (1984) Lisa, en 17-tum Appledator förändrar framtagningen av läromedel (1984) Stimulerade och simulerade blockdatorer införs i B1- och R3-simulatorn (1986) Tjernobylreaktorn i Ukraina havererar (1986) Svante Nyman tillträder som vd (1986 95) Analysgruppen bildas i januari 1987 AKU och RKS går samman och bildar KSU, Kärnkraftsäkerhet och Utbildning AB (1987) Datorbyte för B1- och R3-simulatorn (1987 88) Utvecklingstiden Integrerade läromedelspaket för F1-, R1- och O1-simulatorerna tas fram (1989) F1-simulatorn klar (1990) R1-simulatorn klar och B1-simulatorn uppgraderas till ny simulator (1991) Gun Neby blir Sveriges första kvinnliga reaktoroperatör i maj 1992 Ombyggnad av simulatorer p g a sil-händelse R2-simulatorns placering diskuteras (1992) Vi firar 20-årsjubileum 1992 KGP (kraftindustrins grundutbildningspaket) utvecklas (1992) Säkerhetsavdelningen och den Högre Utbildningen (HU) flyttar in i nya lokaler i Stockholm (1993) Beslut tas om R2-simulatorns placering i Studsvik (1993) 24
Konsolideringsfasen Rolf Gullberg tillträder som vd (1995 2003) G-sim (grafisk simulator) för F3 utvecklas 1995 Ny organisation, marknadsavdelning, etableras. Den gamla kostnadsstyrda verksamheten ersätts med köp och sälj mot verken. Tio nya instruktörer anställs (1996) Företagsdag med Öppet hus (1998) Placering av simulatorerna vid verken diskuteras återigen (1998) Barsebäck 1 stängs (1999) KSU blir en del av Vattenfallkoncernen (2000) Omprövningens tid Åke Karlsson tillträder som vd (2003) Utvecklingsprojekt dras i gång och en översyn av hela KSUs verksamhet görs (2004) Moderniseringsfasen Barsebäck 2 stängs (2005) Effektiviseringsprojektet GEM påbörjas 2005 för att införas som projekt ingem under 2006 Tankeförbudslagen, eller tankeförbudet om kärnkraft, upphör (2006) Oskarshamn 2 får en helt ny simulator (2006) Införande av TURBIC (turbininstrument och styrsystem) i O2-simulatorn (2007) Uppgradering av R3 etapp 1 av 3 (2007) Helt ny O3-simulator (2008) KSU startar sin underhållsutbildning i Barsebäck (2008) Införande av projektet GREAT (effekthöjning, turbininstrument och styrsystem) i R3-simulatorn (2008) OSART-granskning i Forsmark (2008) R2 ny TWICE-simulator (nytt styrsystem) (2009) OSART-uppföljning i Forsmark (2009) OSART-granskning i Oskarshamn (2009) Gemensam utbildning (2009) Aktiviteter för att öka lärandet i vardagen (2009) Task Observation (2009) Volymökning i antalet kursdagar (2009) Gott samarbete med universiteten i Sverige resulterar i lärande dialogseminarier (2010) Nya lärstilar uppmärksammas på KSU (2010) Taskmaster ersätts av Plateau (2010) Gemensam projektstyrning etableras vid samtliga verk (2010) Samarbete med nystartad gymnasieskola etableras (2010) Grafisk produktion ingår som en del av Produktutvecklingsavdelningen, PU (2010) Nya modeller för R1-sim är klara för utbildning (2010) Beslut om att bygga ny FO3-simulator (2010) Avtal med Uppsala universitet om ett tredje studieår med kärnkraftsinriktning i högskoleingenjörsutbildningen (2010) 25
26 Vi arbetar för säker kärnkraft
27
Studsvik Forsmark Oskarshamn Ringhals (huvudkontor) KSU, Box 1039 KSU KSU, Box 926 KSU SE-611 29 Nyköping SE-742 03 Östhammar SE-572 29 Oskarshamn SE-432 85 Väröbacka Tfn: +46 (0)155-26 35 00 Tfn: +46 (0)173-167 00 Tfn: +46 (0)491-78 13 00 Tfn: +46 (0)340-64 62 00 Fax: +46 (0)155-26 30 74 Fax: +46 (0)173-167 50 Fax: +46 (0)491-78 13 59 Fax: +46 (0)340-64 62 99 info@ksu.se www.ksu.se Org nr: 556167-1784 VAT-nr: SE556167178401 Barsebäck KSU, Box 524 SE-246 25 Löddeköpinge 0155-26 35 00 (växel KSU) KSU-Br-060 2011-09