Boendekostnadsutredning 2005

Boendekostnadsutredning 2005

1. Sammanfattning...2 2. Familjernas boendeutgifter... 5 Bakgrund... 5 Den totala boendeutgiften... 5 2a. Lån och finansiering... 7 Villapriser... 7 Kontantinsats... 7 Lån... 8 Räntekostnader... 8 Amortering... 9 2b. Driftskostnader... 9 2c. Skatter... 10 Totala boendeskatter... 10 Fastighetsskatt... 10 Skatt på driftskostnaderna... 11 3. Disponibel inkomst... 12 Disponibel inkomst minus boendeskatter... 13 4. Barnfamiljens möjlighet att bo i villa... 14 Boendeutgiftens andel av disponibel inkomst... 14 Kvar att leva på... 15 Känslighetsanalys... 17 Vad händer om räntan stiger med 1 procentenhet?... 17 Vad händer om elkostnaden stiger med 50 procent?... 18 Vad händer om en arbetar 75 procent?... 18 Förutsättningar... 20 Bilagor... 21 Tabell 1a Boendeutgifter (Tjänstemanna-familj)... 21 Tabell 1b Boendeutgifter (LO-familj)... 21 Tabell 2a Boendeskatter (Tjänstemanna-familj)... 21 Tabell 2b Boendeskatter (LO-familj)... 21 Tabell 3a Disponibel inkomst minus boendeskatter (Tjänstemanna-familj)... 21 Tabell 3b Disponibel inkomst minus boendeskatter (LO-familj)... 21 Tabell 4a Kvar att leva på (Tjänstemanna-familj)... 21 Tabell 4b Kvar att leva på (LO-familj)... 21 1

2 1. Sammanfattning Nio av tio barnfamiljer i Sverige vill helst bo i eget hus. Det visar en undersökning som FSI, Forskningsgruppen för samhälls- och informationsstudier, gjort på uppdrag av bl.a. Villaägarnas Riksförbund. Så ser det alltså ut om svenska barnfamiljer själva får välja. Men vilka möjligheter har en barnfamilj att förverkliga sina drömmar? I hur många kommuner kan en barnfamilj med normala inkomster bo i eget småhus? VILLAÄGARNAs boendekostnadsutredning har undersökt detta för andra året i rad och ger svaren. Årets undersökning är två studier som visar hur förändringar i löner, skatter och avgifter påverkar villaägarnas ekonomi. Den studie, som genomfördes 2004, exemplifierades av en tjänstemannafamilj med två barn där den ena föräldern är sjuksköterska och den andra är gymnasielärare. Denna studie, följer upp samma familj men har även med en LO-familj för att kunna göra jämförelser familjerna emellan. I LO-familjen arbetar den ena föräldern inom transport och den andra inom barnomsorgen. Båda familjerna har två barn. Villan är typisk för kommunen och har ett taxeringsvärde som motsvarar genomsnittet. Familjerna har betalat 10 procent av villan kontant. För att få låna till husköp skulle båda familjerna behöva ha mellan 4 000 och 7 000 kronor över varje månad. Differenserna beror framförallt på stora skillnader i lånebehov i kommunerna. Med större lån krävs mer kvar att leva på. Anledningen är att familjer med stora lån är mer räntekänsliga. Boendeutgiften en stor del av familjens ekonomi Boendeutgifterna, som grovt kan delas in i tre delar; finansiering, drift och skatt, varierar mycket mellan kommunerna. Hur boendeutgiften är sammansatt varierar också från kommun till kommun. De högsta boendeutgifterna har familjen i Danderyd som betalar 15 790 kronor per månad medan familjen i Ragunda har lägst boendeutgifter, 4 045 kronor per månad. Det är en skillnad på hela 11 745 kronor per månad. Boendeutgiften varierar för tjänstemannafamiljen med mellan 12 och 46 procent av familjens disponibla inkomst. För LO-familjen varierar boendeutgiften med mellan 16 och 58 procent av familjens disponibla inkomst. Kontantinsats och lånebehov Villapriserna varierar kraftigt mellan kommunerna. I de sju kommuner där villapriserna är högst skulle enbart kontantinsatsen räcka för att köpa en villa i någon av de tio kommuner som har lägst villapriser. Vi har antagit att familjen betalar 10 procent av köpeskillingen kontant och lånar till resten. I kommuner med höga villapriser utgör finansieringen (räntor och amorteringar) upp till 2/3 av den totala boendeutgiften. I kommuner med låga villapriser svarar finansieringskostnaden endast för ca 10 procent. Skillnaden mellan de som har högst respektive lägst utgifter för finansiering uppgår till drygt 8 700 kronor per månad. Tack vara det extremt låga ränteläget har finansieringskostnaderna sjunkit sedan förra året. Detta gäller dock inte de familjer som har bundna lån på en i många fall betydligt högre nivå.

3 Fastighetsskattens inverkan på boendeekonomin Eftersom taxeringsvärdena varierar kraftigt mellan kommunerna varierar också familjernas fastighetsskatt. Fastighetsskatten är en mycket tung post för de familjer som även i övrigt har högst boendekostnader. De som betalar högst fastighetsskatt betalar 2 586 kronor i månaden medan de som betalar lägst fastighetsskatt betalar 133 kronor. Vi har i beräkningarna tagit hänsyn till dämpningsregeln och begränsningsregeln. Begränsningsregeln för fastighetsskatten hjälper emellertid inte våra barnfamiljer eftersom regeln inte tar hänsyn till försörjningsbörda. Det är bara i de två högst taxerade kommunerna som vår tjänstemannafamilj får en viss begränsning av fastighetsskatten. Familjen måste ändå betala 2 586 kronor per månad. För LO-familjen är det bara i sex av de högst taxerade kommunerna som begränsningsregeln får någon inverkan. Trots begränsningsregeln blir fastighetsskatten för LO-familjen hela 1 941 kronor per månad. Skatt på driftskostnader De övriga skatter som villaägarna betalar för sitt boende är knutna till olika typer av förbrukning. Den ojämförligt största av dessa är skatten på energi. Här ingår energiskatt, elcertifikat och moms på energiskatt, elcertifikat, el och nätavgifter. Utöver skatten på energi utgår även moms på VA, sophämtning och underhåll (såväl tjänster som material). Av skattekostnaderna för driften är i genomsnitt tre fjärdedelar skatt på energi och en fjärdedel moms på övriga driftskostnader. Disponibel inkomst minus boendeskatter Disponibel inkomst är vad som finns kvar efter skatt med tillägg för barnbidrag. Eftersom skatterna varierar mellan kommunerna får vi ett bättre mått på den verkligt disponibla inkomsten om vi också drar bort boendeskatterna. Barnfamiljernas disponibla inkomst är lägst i kommuner med höga taxeringsvärden. Det är i dessa kommuner som den totala skattebelastningen är högst för våra familjer. Skillnaden mellan de högsta och lägsta kommunal- och boendeskatterna är 3 162 kronor per månad för tjänstemannafamiljen. För LO-familjen är skillnaden mellan de högsta och lägsta totala skatterna 2 422 kronor per månad. Kvar till övrigt Posten kvar till övrigt visar vilka marginaler familjen har. Storleken på posten Kvar till övrigt varierar mycket mellan kommunerna. I Örkelljunga har tjänstemannafamiljen 11 667 kronor kvar varje månad. I Danderyd har familjen 13 kronor kvar varje månad. LO-familjen i Örkelljunga har 4 430 kronor kvar varje månad medan familjen skulle ha gått back med 6 379 kronor varje månad i Danderyd. Barnfamiljens möjlighet att välja småhusboende Studien visar att barnfamiljerna i vår studie inte kan köpa ett typiskt småhus i ett stort antal av landets kommuner om familjen inte har en stor kapitalinsats och därmed kan sänka sina lån. Studien visar också att de som redan bor i småhus är ytterst känsliga för kostnadsökningar i form av stigande ränta, höjda energikostnader eller minskade inkomster. För att familjen skall kunna bo i småhus räcker det inte med ett litet överskott varje månad. Familjen måste ha marginal för att klara de kostnader som inte ingår i Konsumentverkets beräkningar av skäliga levnadskostnader och kunna klara en period då en är arbetslös eller sjuk.

4 Familjen måste också ha marginaler för att klara exempelvis höjd fastighetsskatt och höjda ränte- och energikostnader. Hur höjd ränta, höjda elpriser och deltidsarbete påverkar familjernas ekonomi framgår av känslighetsanalysen. Känslighetsanalysen visar att om räntan stiger med 1 procentenhet ökar kostnaden för de högst belånade barnfamiljerna med upp till 2 309 kronor per månad. Familjer med små lån påverkas däremot endast med några hundralappar i månaden. I endast fem kommuner skulle LO-familjen klara av en räntehöjning med 1 procentenhet. Höjda elkostnader påverkar alla familjer. Om elkostnaden skulle öka med 50 procent skulle det innebära kostnadsökningar på ca 700 1 000 kronor per månad. Känslighetsanalysen visar också att det heller inte finns utrymme i ekonomin för någon att, frivilligt eller ofrivilligt, gå ner i arbetstid. Tjänstemannafamiljen kan inte låta en arbeta 75 procent deltid i en stor del av landets kommuner eftersom marginalen då minskar med upp till ca 4 000 kronor per månad. För LO-familjen blir marginalerna för små i samtliga av landets kommuner om en arbetar deltid 75 procent.

5 2. Familjernas boendeutgifter Bakgrund Studien genomförs nu för andra gången. Första gången var 2004. Det blir nu möjligt att följa hur förändringar i löner, skatter och avgifter från förra året påverkar villaägarnas ekonomi. I år har två parallella studier genomförts som utgår ifrån två vanliga barnfamiljer. Den ena familjen samma som i fjol - är en tjänstemannafamilj där ena föräldern är sjuksköterska och den andra är gymnasielärare. Den andra familjen tillhör LO-kollektivet och där arbetar ena föräldern inom transport och den andra inom barnomsorgen. Båda familjerna har två barn. Familjerna bor i en eluppvärmd villa som köptes 2003. Villan är typisk för kommunen och har ett taxeringsvärde som motsvarar genomsnittet. Familjerna har betalat 10 procent av villan kontant. Detta överensstämmer väl med ett av de krav som de flesta banker och bolåneinstitut ställer för att bevilja lån till bostadsköp. Vi har förutsatt att möjligheten att få lån är lika i hela landet, vilket den inte är. I vissa kommuner med sviktande möjlighet till långsiktig försörjning beviljas i praktiken inga nya lån. En annan begränsande faktor är de regler som banker och bolåneinstitut tillämpar. Det finns inte något enhetligt regelverk utan varje bank har sina egna regler. De är dessutom inte offentliga. För att få låna till husköp skulle våra familjer troligen behöva ha mellan 4 000 och 7 000 kronor över varje månad. Differensen beror både på att bankerna har något olika normer, men framförallt på stora skillnader i lånebehov mellan kommunerna. Med större lån krävs mer kvar att leva på. Anledningen är att familjer med stora lån är mer räntekänsliga. Den totala boendeutgiften Boendeutgiften kan grovt delas in i tre delar; finansiering, drift och skatt. Hur boendeutgiften är sammansatt varierar kraftigt från kommun till kommun. Observera att hushållens inkomster påverkar deras boendeutgifter endast vad avser fastighetsskatten. De tio kommunerna som har högst respektive lägst total boendeutgift: 1 Danderyd 15 790 2 Lidingö 14 032 3 Solna 13 227 4 Sundbyberg 11 973 5 Nacka 11 506 6 Vaxholm 11 400 7 Sollentuna 10 581 8 Täby 10 509 9 Stockholm 10 232 10 Värmdö 9 489 1 Ragunda 4 045 2 Norsjö 4 054 3 Bräcke 4 081 4 Överkalix 4 081 5 Malå 4 094 6 Pajala 4 173 7 Åsele 4 181 8 Gullspång 4 225 9 Filipstad 4 242 10 Dorotea 4 246 Medianvärdet ligger på 5 003 kronor per månad. Skillnaden mellan den högsta och den lägsta boendeutgiften är 11 746 kronor per månad. Rangordningen mellan kommunerna med de högsta boendeutgifterna är oförändrad mot föregående år. Sju av de tio kommuner med de lägsta boendeutgifterna är samma som föregående år. Nya på listan är Malå, Pajala och Åsele.

6 Förutom att boendeutgifterna varierar avsevärt mellan kommunerna varierar också den totala boendeutgiftens sammansättning. I kommuner med höga villapriser och därmed höga taxeringsvärden tar naturligtvis kostnader som är knutna till dessa en proportionerligt stor del medan motsatsen gäller i kommuner med låga priser och låga taxeringsvärden. I en kommun med medianvärdet för boendeutgift (5 003 kronor per månad) fördelar sig kostnaderna enligt figuren nedan: Underh. 17% Fast.skatt 8% Försäkr. 5% Låneränt a 20% Sopor 3% VA 7% Amortering 8% El 32% Exempel på kommuner som har ungefär den här fördelningen är Sala, Skara och Härnösand. Ragunda kommun, vars boendeutgift är lägst (4 045 kronor per månad) har en annan fördelning av kostnaderna: Underh. 21% Fast.skatt 3% Låneränt a 8% Amortering 3% Försäkr. 6% Sopor 4% VA 10 % El 45% Danderyds kommun, vars boendeutgift är högst (15 790 kronor per månad), har den här fördelningen: Sopor 1% VA 3% El 11% Försäkr. 2% Underh. 5% Fast.skatt 16 % Amortering 17% Låneränta 45%

7 2a. Lån och finansiering Villapriser Vi har utgått från att villan förvärvades år 2003. Villans pris antas vara 1,33 x taxeringsvärdet år 2003, dvs. taxeringsvärdet är 75 procent av marknadsvärdet. De tio kommuner där man har de högsta respektive de lägsta genomsnittliga villapriserna 2003: 1 Danderyd 4 398 310 2 Lidingö 3 850 350 3 Solna 3 527 160 4 Sundbyberg 3 053 680 5 Nacka 2 880 780 6 Vaxholm 2 808 960 7 Täby 2 601 480 8 Sollentuna 2 511 040 9 Stockholm 2 447 200 10 Värmdö 2 062 830 1 Ragunda 211 470 2 Åsele 222 110 3 Munkfors 227 430 4 Pajala 234 080 5 Norsjö 240 730 6 Ånge 243 390 7 Överkalix 244 720 8 Kramfors 250 040 9 Strömsund 259 350 10 Jokkmokk 259 350 Medianvärdet ligger på 579 215 kronor. Skillnaden mellan det högsta och det lägsta priset är 4 186 840 kronor. Kontantinsats Efter en kontantinsats på 10 procent av köpeskillingen återstår 90 procent att finansiera med lån. Med den stora spännvidden som finns i villapriser blir det naturligtvis också stora skillnader i den kontantinsats som måste betalas. De tio kommuner där man betalar högst respektive lägst kontantinsats: 1 Danderyd 439 831 2 Lidingö 385 035 3 Solna 352 716 4 Sundbyberg 305 368 5 Nacka 288 078 6 Vaxholm 280 896 7 Täby 260 148 8 Sollentuna 251 104 9 Stockholm 244 720 10 Värmdö 206 283 1 Ragunda 21 147 2 Åsele 22 211 3 Munkfors 22 743 4 Pajala 23 408 5 Norsjö 24 073 6 Ånge 24 339 7 Överkalix 24 472 8 Kramfors 25 004 9 Strömsund 25 935 10 Jokkmokk 25 935 En jämförelse mellan villapriser och kontantinsatser illustrerar på ett talande sätt skillnaderna mellan kommunerna. I de sju kommuner där villapriserna är högst skulle man för kontantinsatsen kunna köpa en villa kontant i alla de tio kommuner där man har lägst villapriser.

8 Lån Tio procent av köpeskillingen har betalats kontant. Av den resterande delen av köpeskillingen har 75 procent placerats som bottenlån och 15 procent som topplån. Bottenlånet är bundet på två år och löper tillsvidare utan amortering. Räntan på bottenlånet är 3,0 procent. Enligt uppgift från några banker och bolåneinstitut är konkurrenssituationen sådan att de flesta för närvarande erbjuder samma räntesatser på topplån som på bottenlånen. Vi har därför antagit att topplåneräntan är densamma, dvs 3,0 procent. Topplånen amorteras däremot med rak amortering på 20 år. Förhållandet mellan kontantinsats, bottenlån och topplån i de kommuner där man betalar högst pris, median pris och lägst pris för en villa. 5 000 000 4 000 000 3 000 000 2 000 000 1 000 000 0 Median Kont.insats Bottenlån Topplån Räntekostnader Eftersom huspriserna varierar kraftigt mellan kommunerna varierar också familjernas lånebehov och därmed deras räntekostnader. De familjer som betalar mest för sina lån betalar 6 927 kronor (8 435) i månaden (netto efter skatt) medan de som betalar minst endast betalar 333 kronor (426). Det är en skillnad på mer än 6 500 kronor per månad. (Kursiva siffror inom parentes avser 2004 års siffror) De tio kommuner där man betalar mest respektive minst ränta på sina villalån (kronor per månad): Förändr 1 Danderyd 6 927-1 508 2 Lidingö 6 064-1 327 3 Solna 5 555-712 4 Sundbyberg 4 810-701 5 Nacka 4 537-961 6 Vaxholm 4 424-875 7 Täby 4 097-884 8 Sollentuna 3 955-688 9 Stockholm 3 854-726 10 Värmdö 3 249-518 Förändr 1 Ragunda 333-93 2 Åsele 350-126 3 Munkfors 358-143 4 Pajala 369-109 5 Norsjö 379-174 6 Ånge 383-89 7 Överkalix 385-144 8 Kramfors 394-102 9 Strömsund 408-80 10 Jokkmokk 408-82

9 Räntekostnaden har stor betydelse för våra familjers ekonomi. Likväl som årets låga räntor har en positiv inverkan tär stigande räntor på ekonomin. (se Känslighetsanalysen sid. 17) Amortering Amorteringen på topplånen varierar också som en följd av den skillnad som finns i lånebehov. De som amorterar mest betalar 2 749 kronor medan de som amorterar minst betalar 132 kronor. Här är skillnaden så stor som 2 617 kronor per månad. En amortering är visserligen ingen egentlig kostnad utan ett långsiktigt (tvångs-) sparande, men måste ändå tas från den disponibla inkomsten varje månad. 2b. Driftskostnader De totala driftskostnaderna består av kostnaden för energi (el och nätavgift), vatten och avlopp, sophämtning, försäkring och underhåll. De tio kommunerna med den högsta respektive den lägsta totala driftskostnaden (kronor per månad): 1 Tanum 3 742 2 Munkfors 3 741 3 Ånge 3 722 4 Eda 3 713 5 Kiruna 3 689 6 Värmdö 3 659 7 Bjurholm 3 654 8 Nordmaling 3 653 9 Sunne 3 651 10 Kil 3 648 1 Lidköping 2 814 2 Tibro 2 817 3 Jönköping 2 938 4 Trollhättan 2 947 5 Ljungby 2 968 6 Skövde 3 004 7 Halmstad 3 016 8 Falkenberg 3 019 9 Partille 3 028 10 Östersund 3 035 Medianvärdet ligger på 3 336 kronor per månad. Skillnaden mellan den högsta och den lägsta driftskostnaden är 928 kronor per månad. Jämfört med föregående år är det kostnaden för el som visar på den största variationen. Flera kommuner har fått sänkningar på några tior i månaden medan några kommuner har fått höjningar på som mest 400 kronor i månaden.

10 2c. Skatter Totala boendeskatter Villaägarnas boendeskatt utgörs av fastighetsskatt och skatt på driften. De tio kommuner där tjänstemannafamiljen betalar högst respektive lägst boendeskatt (kronor per månad): 1Danderyd 3 758 2Lidingö 3 452 3Solna 3 337 4Sundbyberg 3 057 5Nacka 2 954 6Vaxholm 2 936 7Sollentuna 2 746 8Täby 2 737 9Stockholm 2 672 10Värmdö 2 508 1 Ragunda 1 212 2 Bräcke 1 224 3 Malung 1 231 4 Ljusdal 1 233 5 Älvdalen 1 256 6 Strömsund 1 257 7 Orsa 1 258 8 Norsjö 1 267 9 Överkalix 1 270 10 Berg 1 271 Medianvärdet ligger på 1 466 kronor per månad. Skillnaden mellan den högsta och den lägsta boendeskatten är 2 546 kronor per månad. De tio kommuner där LO-familjen betalar högst respektive lägst boendeskatt (kronor per månad): 1Danderyd 3 113 2Vaxholm 2 862 3Nacka 2 834 4Sundbyberg 2 830 5Solna 2 813 6Lidingö 2 807 9Sollentuna 2 746 7Täby 2 737 8Stockholm 2 672 10Värmdö 2 508 1 Ragunda 1 212 2 Bräcke 1 224 3 Malung 1 231 4 Ljusdal 1 233 5 Älvdalen 1 256 6 Strömsund 1 257 9 Orsa 1 258 7 Norsjö 1 267 8 Överkalix 1 270 10 Berg 1 271 Medianvärdet ligger på 1 466 kronor per månad. Skillnaden mellan den högsta och den lägsta boendeskatten är 1 901 kronor per månad. Fastighetsskatt Eftersom taxeringsvärdena varierar kraftigt mellan kommunerna varierar också familjernas fastighetsskatt. Vi har tagit hänsyn till dämpningsregeln när den blir tillämplig. Vi har också tagit hänsyn till begränsningsregeln, men det är bara i två kommuner som den leder till sänkt fastighetsskatt för vår tjänstemannafamilj. De som betalar högst fastighetsskatt betalar 2 586 kronor i månaden medan de som betalar lägst fastighetsskatt betalar 133 kronor.

11 De tio kommuner där tjänstemannafamiljen betalar högst respektive lägst fastighetsskatt (kronor per månad): 1Danderyd 2 586 2Lidingö 2 330 3Solna 2 210 4Sundbyberg 1 913 5Nacka 1 805 6Vaxholm 1 760 7Täby 1 630 8Sollentuna 1 573 9Stockholm 1 533 10Värmdö 1 293 1 Ragunda 133 2 Åsele 139 3 Munkfors 143 4 Pajala 147 5 Norsjö 151 6 Ånge 153 7 Överkalix 153 8 Kramfors 157 9 Strömsund 163 10 Jokkmokk 163 Medianvärdet är 363 kronor (358) per månad. Skillnaden mellan den högsta och den lägsta fastighetsskatten är 2 454 kronor (2 000) per månad. I de kommuner där man betalar högst fastighetsskatt slår begränsningsregeln igenom i två kommuner. Ser vi på hur fastighetsskatten slår för vår LO- familj, blir bilden något annorlunda. De tio kommuner där man betalar högst respektive lägst fastighetsskatt (kronor per månad): 1Danderyd 1 941 2Nacka 1 685 3Sundbyberg 1 685 4Solna 1 685 5Lidingö 1 685 6Vaxholm 1 685 7Täby 1 630 8Sollentuna 1 573 9Stockholm 1 533 10Värmdö 1 293 1Ragunda 133 2Åsele 139 3Munkfors 143 4Pajala 147 5Norsjö 151 6Ånge 153 7Överkalix 153 8Kramfors 157 9Strömsund 163 10Jokkmokk 163 Medianvärdet är 363 kronor (359) per månad. Skillnaden mellan den högsta och den lägsta fastighetsskatten är 1 809 kronor (1 511) per månad. I de kommuner där man betalar högst fastighetsskatt slår begränsningsregeln igenom i sex kommuner. Skatt på driftskostnaderna Villaägarna betalar också skatt på de flesta driftskostnader. Den ojämförligt största är skatten på energi. Den utgör i medeltal ca 2/3 av skatterna på driftskostnaderna och består av energiskatt, elcertifikatsavgift (som egentligen är en skatt) och moms på nätavgiften, elen och de tidigare nämnda skatterna. Dessutom utgår moms på VA, sophämtning och underhåll både köpta tjänster och material.

12 De tio kommunerna där man betalar mest respektive minst i skatt på driftskostnader (kronor per månad): Förändr 1Ånge 1 251 36 2Kramfors 1 233 29 3Sollefteå 1 232 26 4Härnösand 1 227 36 5Örnsköldsvik 1 226 25 6Värmdö 1 217 30 7Timrå 1 217 21 8Munkfors 1 194 33 9Eda 1 189 33 10Nykvarn 1 185 45 Förändr 1Malung 950 30 2Ljusdal 969 29 3Lidköping 981 28 4Tibro 981 28 5Mora 990 32 6Orsa 990 32 7Älvdalen 993 34 8Jönköping 995 35 9Östersund 998 24 10Ljungby 1 004 28 Medianvärdet för skatt på energi och övriga driftskostnader ligger på 1 099 kronor per månad. Skillnaden mellan högsta och lägsta skatt är 301 kronor per månad. 3. Disponibel inkomst De vuxna är mellan 35 och 39 år. I tjänstemannafamiljen är den ena föräldern sjuksköterska och den andra är gymnasielärare. Deras inkomster är 25 800 resp. 23 700 kronor per månad. En beräknad ökning med ca 4 procent jämfört med utfallet 2004. Den andra familjen tillhör LO-kollektivet. Där arbetar den ena föräldern inom transport och den andra inom barnomsorgen. Deras inkomster är 20 300 respektive17 180 kronor per månad. En beräknad ökning med ca 3 3,5 procent jämfört med utfallet 2004. De regionala skillnaderna är försumbara. Löner och löneutveckling grundar sig på uppgifter från Lärarförbundet, Vårdförbundet och LO. Hushållets disponibla inkomst är vad som finns kvar efter skatt med tillägg för barnbidrag. Eftersom bruttoinkomst och barnbidrag är lika, kommer skillnaden i disponibel inkomst att bestämmas av kommunalskatten. Familjernas inkomster ligger under eller obetydligt över brytpunkten för statlig skatt. Familjerna betalar således i huvudsak enbart kommunalskatt. De tio kommuner där tjänstemannafamiljen har högst respektive lägst disponibel inkomst (kronor per månad): 1Kävlinge 34 432 929 2Örkelljunga 34 315 925 3Ängelholm 34 185 922 4Vellinge 34 096 919 5Lomma 34 092 919 6Halmstad 34 036 918 7Solna 33 989 916 8Staffanstorp 33 975 916 9Laholm 33 919 915 10Höganäs 33 863 913 1Dals-Ed 31 943 769 2Ragunda 32 185 866 3Sollefteå 32 199 867 4Norsjö 32 218 505 5Malå 32 218 505 6Härnösand 32 223 868 7Ånge 32 227 759 8Smedjebacken 32 246 868 9Mora 32 255 868 10Borlänge 32 265 869 Medianvärdet för tjänstemannafamiljen ligger på 32 987 kronor per månad. Skillnaden mellan högsta och lägsta disponibla inkomst är 2 489 kronor per månad.

13 De tio kommuner där LO-familjen har högst respektive lägst disponibel inkomst (kronor per månad): 1 Kävlinge 26 982 855 2 Örkelljunga 26 897 852 3 Ängelholm 26 803 850 4 Vellinge 26 739 848 5 Lomma 26 736 848 6 Halmstad 26 695 847 7 Solna 26 661 847 8 Staffanstorp 26 651 846 9 Laholm 26 611 845 10 Höganäs 26 570 844 1Dals-Ed 25 182 744 2Ragunda 25 357 814 3Sollefteå 25 367 814 4Norsjö 25 381 552 5Malå 25 381 552 6Härnösand 25 384 815 7Ånge 25 387 736 8Smedjebacken 25 401 815 9Mora 25 408 816 10Borlänge 25 414 815 Medianvärdet för LO-familjen ligger på 25 937 kronor (25 141 )per månad. Skillnaden mellan högsta och lägsta disponibla inkomst är 1 800 kronor (1 689) per månad. Disponibel inkomst minus boendeskatter Eftersom både kommunalskatten och skatterna på boendet varierar mellan kommunerna får vi ett bättre mått på den verkligt disponibla inkomsten om vi också drar bort boendeskatterna. Beräkningen visar att barnfamiljens disponibla inkomst är lägst i kommuner med höga taxeringsvärden. Det är alltså i dessa kommuner som den totala skattebelastningen är högst för våra familjer. De tio kommunerna där tjänstemannafamiljen har mest respektive minst kvar när man betalt både kommunalskatt och boendeskatter (kronor per månad): 1Örkelljunga 32 864 883 2Kävlinge 32 570 879 3Laholm 32 459 876 4Ängelholm 32 429 874 5Hörby 32 376 881 6Sjöbo 32 347 870 7Halmstad 32 332 869 8Falkenberg 32 332 884 9Klippan 32 314 855 10Ydre 32 278 874 1Lidingö 29 702 608 2Danderyd 29 835 562 3Vaxholm 29 981 839 4Värmdö 30 138 824 5Sundbyberg 30 139 813 6Huddinge 30 416 833 7Sigtuna 30 431 863 8Nacka 30 532 860 9Dals-Ed 30 542 734 10Tyresö 30 636 843 Medianvärdet ligger på 31 435 kronor per månad. Skillnaden mellan de som har mest och minst kvar efter skatter är 3 162 kronor per månad.

14 De tio kommunerna där LO-familjen har mest respektive minst kvar när man betalt både kommunalskatt och boendeskatter (kronor per månad): 1Örkelljunga 25 446 809 2Laholm 25 151 807 3Kävlinge 25 120 805 4Hörby 25 090 813 5Sjöbo 25 079 802 6Klippan 25 057 788 7Falkenberg 25 049 815 8Ängelholm 25 047 802 9Ydre 25 034 757 10Hylte 25 019 185 1Lidingö 22 606 596 2Danderyd 22 617 496 3Vaxholm 22 950 780 4Sundbyberg 23 031 751 5Värmdö 23 182 768 6Solna 23 324 762 7Nacka 23 344 796 8Huddinge 23 430 774 9Sigtuna 23 458 793 10Sollentuna 23 545 722 Medianvärdet ligger på 24 440 kronor per månad. Skillnaden mellan de högsta och de lägsta totala skatterna är 2 840 kronor per månad. 4. Barnfamiljens möjlighet att bo i villa Boendeutgiftens andel av disponibel inkomst Barnfamiljer i olika delar av landet måste använda olika stor del av sin disponibla inkomst till boendet. Ett sätt att mäta den relativa boendeutgiften är att beräkna boendeutgiftens andel av den disponibla inkomsten. De tio kommuner där boendeutgiften tar den högsta respektive den lägsta andelen av den disponibla inkomsten (procent) för vår tjänstemannafamilj: 1 Danderyd 46% 2 Lidingö 42% 3 Solna 38% 4 Sundbyberg 35% 5 Vaxholm 34% 6 Nacka 34% 7 Sollentuna 31% 8 Täby 31% 9 Stockholm 30% 10 Värmdö 29% 1 Bräcke 12% 2 Överkalix 12% 3 Ragunda 13% 4 Norsjö 13% 5 Pajala 13% 6 Malå 13% 7 Filipstad 13% 8 Arvidsjaur 13% 9 Åsele 13% 10 Dorotea 13% Medianvärdet ligger på 15,1 procent.

15 De tio kommuner där boendeutgiften tar den högsta respektive den lägsta andelen av den disponibla inkomsten (procent) för vår LO-familj: 1 Danderyd 58% 2 Lidingö 53% 3 Solna 48% 4 Sundbyberg 45% 5 Vaxholm 44% 6 Nacka 43% 7 Sollentuna 40% 8 Täby 40% 9 Stockholm 38% 10 Värmdö 36% 1 Bräcke 16% 2 Överkalix 16% 3 Ragunda 16% 4 Norsjö 16% 5 Pajala 16% 6 Malå 16% 7 Filipstad 16% 8 Åsele 16% 9 Dorotea 16% 10 Arvidsjaur 16% Medianvärdet ligger på 19,2 procent. Kvar att leva på För att beräkna hur mycket vår familj har kvar att leva på i de olika kommunerna utgår vi från deras disponibla inkomst. Därefter drar vi av samtliga boendeutgifter, hushållets levnads- och bilkostnader (enligt Konsumentverkets beräkningar) och kostnad för barntillsyn. Det som blir över är kvar att leva på. Observera att det i hushållets levnadskostnader enligt Konsumentverket saknas flera poster som kan vara betungande för det enskilda hushållet. Eftersom boendeutgifterna varierar stort mellan kommunerna kommer också det som man har kvar att leva på att variera mycket. De tio kommuner där tjänstemannafamiljen har mest respektive minst kvar att leva på (kronor per månad): Mest kvar 1Örkelljunga 11 667 943 2Övertorneå 11 290 654 3Sjöbo 11 247 965 4Klippan 11 226 894 5Hylte 11 201 714 6Jokkmokk 11 173 1 028 7Boxholm 11 141 1 107 8Hörby 11 135 1 026 9Ydre 11 134 969 10Överkalix 11 116 1 094 Minst kvar 1Danderyd 13 2 056 2Lidingö 1 333 1 863 3Solna 2 972 1 396 4Sundbyberg 3 434 1 353 5Vaxholm 3 727 1 654 6Nacka 4 189 1 780 7Sollentuna 5 106 1 155 8Täby 5 364 1 720 9Värmdö 5 367 1 263 10Stockholm 5 734 1 598 Medianvärdet ligger på 10 081 kronor per månad. Skillnaden mellan den familj som har mest kvar och den som har minst kvar är 11 654 kronor per månad.

16 De tio kommuner där LO-familjen har mest respektive minst kvar att leva på (kronor per månad): Mest kvar 1Örkelljunga 4 430 823 2Övertorneå 4 285 542 3Överkalix 4 246 986 4Jokkmokk 4 213 917 5Pajala 4 188 937 6Hylte 4 160 653 7Sjöbo 4 160 850 8Vara 4 158 822 9Arvidsjaur 4 157 845 10Klippan 4 150 780 Minst kvar 1Danderyd -6 379 1 965 2Lidingö -4 938 1 826 3Solna -3 650 1 303 4Sundbyberg -3 266 1 248 5Vaxholm -3 048 1 523 6Nacka -2 699 1 637 7Sollentuna -1 899 1 043 8Täby -1 693 1 606 9Värmdö -1 408 1 159 10Stockholm -1 348 1 483 Medianvärdet ligger på 3 253 kronor per månad. Skillnaden mellan den som har mest kvar och den som har minst kvar är 10 809 kronor per månad. Studien visar att det är omöjligt för våra barnfamiljer att bo i någon av de tio kommuner där familjen har minst kvar såvida familjen inte har en stor kapitalinsats. Även om tjänstemannafamiljen i Sollentuna, Täby, Värmdö och Stockholm enligt beräkningen har drygt 5 000 kronor kvar är det inte en tillräcklig marginal. För LO-familjen är det i princip omöjligt att bo i någon av kommunerna även om man kan se en viss förbättring jämfört med föregående år. Familjen måste ha marginal för t ex räntehöjningar och elprishöjningar och för att klara alla de kostnader som inte ingår i Konsumentverkets beräkningar av skäliga levnadskostnader. Där ingår exempelvis inte kostnader för sjuk- och tandvård, glasögon, mobiltelefon- och Internetabonnemang. Även andra kanske mera lustbetonade aktiviteter som att bjuda vänner på middag, presenter till högtidsdagar eller en flaska vin till helgen måste tas från kvar till övrigt. Dryga poster i hushållsbudgeten som semester, dyrare fritidsaktiviteter och avbetalning av studieskulder måste tas från samma pott. Familjen bör också kunna klara en period då en är arbetslös eller sjuk.

17 Känslighetsanalys Vi har kunnat konstatera att vår familj redan nu skulle tvingas leva med mycket snäva marginaler i flera kommuner. För att få en uppfattning om hur familjen skulle påverkas vid några olika scenarier, har vi studerat effekten för familjerna om: 1. räntan stiger med 1 procentenhet 2. elen blir 50 procent dyrare 3. en av föräldrarna arbetar 75 procent av heltid Vad händer om räntan stiger med 1 procentenhet? Om räntan skulle öka med en procentenhet, skulle villkoren för många familjer försämras radikalt. Mest skulle naturligtvis de som har stora lån påverkas. Hur ser tjänstemannafamiljens Kvar att leva på ut om räntan går upp en procentenhet? Mest kvar Örkelljunga 11 414-253 Övertorneå 11 144-146 Jokkmokk 11 037-136 Överkalix 10 987-128 Klippan 10 979-246 Hylte 10 978-223 Sjöbo 10 963-284 Pajala 10 948-123 Arvidsjaur 10 927-164 Vara 10 914-198 Minst kvar Danderyd -2 296-2 309 Lidingö -689-2 021 Solna 1 121-1 852 Sundbyberg 1 831-1 603 Vaxholm 2 253-1 475 Nacka 2 677-1 512 Sollentuna 3 787-1 318 Täby 3 998-1 366 Värmdö 4 284-1 083 Stockholm 4 449-1 285 Familjerna i de tio kommuner som har minst kvar skulle få en försämring med i medeltal 1 582 kronor per månad om räntan steg med en procentenhet. Familjerna i de tio kommuner där familjen har mest kvar skulle få en försämring med i medeltal 190 kronor per månad. Hur ser LO-familjens Kvar att leva på ut om räntan går upp en procentenhet? Mest kvar Förändr Örkelljunga 4 177-253 Övertorneå 4 139-146 Överkalix 4 118-128 Jokkmokk 4 077-136 Pajala 4 065-123 Arvidsjaur 3 993-164 Vara 3 961-198 Hylte 3 937-223 Boxholm 3 908-235 Klippan 3 903-246 Minst kvar Danderyd -8 689-2 309 Lidingö -6 960-2 021 Solna -5 502-1 852 Sundbyberg -4 869-1 603 Vaxholm -4 523-1 475 Nacka -4 211-1 512 Sollentuna -3 218-1 318 Täby -3 059-1 366 Stockholm -2 633-1 285 Värmdö -2 491-1 083 Familjerna i de tio kommuner som har minst kvar skulle få en försämring med i medeltal 1 582 per månad om räntan steg med en procentenhet. Familjerna i de tio kommuner där familjen tidigare hade mest kvar skulle få en försämring med i medeltal 189 kronor per månad.

18 Vad händer om elkostnaden stiger med 50 procent? Om elkostnaden skulle gå upp med 50 procent, skulle villkoren för många familjer försämras betydligt. De som har stor förbrukning skulle naturligtvis påverkas mest men, hur skulle tjänstemannafamiljens Kvar att leva på se ut om elkostnaden stiger med 50 procent? Mest kvar Örkelljunga 10 760-907 Sjöbo 10 376-871 Hylte 10 348-853 Klippan 10 336-890 Laholm 10 321-792 Övertorneå 10 306-984 Hörby 10 285-851 Boxholm 10 280-861 Vara 10 270-842 Tibro 10 267-721 Minst kvar Danderyd -866-879 Lidingö 477-855 Solna 2 048-924 Sundbyberg 2 510-924 Vaxholm 2 848-879 Nacka 3 309-880 Sollentuna 4 163-942 Värmdö 4 443-924 Täby 4 535-829 Stockholm 4 820-914 Om elkostnaden skulle stiga med 50 procent, skulle familjerna i kommuner med hög elförbrukning och/eller höga nätavgifter få en försämring på som mest 990 kronor per månad. Familjerna i kommuner med låg förbrukning eller låga nätavgifter skulle få en försämring med som mest 720 kronor per månad. LO-familjens Kvar att leva på skulle se ut på följande sätt om elkostnaden stiger med 50 procent. Mest kvar Örkelljunga 3 523-907 Tibro 3 345-721 Vara 3 316-842 Hylte 3 307-853 Övertorneå 3 301-984 Sjöbo 3 288-871 Boxholm 3 281-861 Överkalix 3 279-968 Klippan 3 260-890 Ödeshög 3 255-861 Minst kvar Danderyd -7 259-879 Lidingö -5 794-855 Solna -4 574-924 Sundbyberg -4 190-924 Vaxholm -3 927-879 Nacka -3 579-880 Sollentuna -2 842-942 Täby -2 521-829 Värmdö -2 332-924 Stockholm -2 262-914 Om elkostnaden skulle stiga med 50 procent, skulle även familjerna i samtliga tio kommuner där man har mest kvar komma under fyratusenkronorsgränsen. I de kommuner där man har minst kvar skulle naturligtvis situationen bli än mer omöjlig. Vad händer om en arbetar 75 procent? Vad skulle hända om en av föräldrarna (den med högst inkomst) endast skulle arbeta 75 procent? Skälet kan exempelvis vara att man vill få mer tid för barnen eller att det inte finns något lämpligt heltidsarbete på orten. Inkomsterna kan också bli mindre vid sjukdom eller arbetslöshet. Eftersom ingen av föräldrarna betalar statlig skatt uppstår inte några margi-

19 naleffekter. Om en i familjen arbetar 25 procent mindre antas också nettoinkomsten att minska för denna föräldern med 25 procent. Hur ser tjänstemannafamiljens Kvar att leva på ut om en av föräldrarna går ner på 75 procent? Mest kvar Örkelljunga 7 665-4 002 Övertorneå 7 411-3 878 Sjöbo 7 325-3 922 Jokkmokk 7 319-3 854 Klippan 7 310-3 916 Överkalix 7 309-3 807 Hylte 7 303-3 898 Boxholm 7 266-3 875 Vara 7 261-3 851 Pajala 7 257-3 813 Minst kvar Danderyd -3 540-3 553 Lidingö -2 156-3 489 Solna -759-3 732 Sundbyberg -404-3 837 Vaxholm -69-3 796 Nacka 310-3 880 Sollentuna 1 227-3 878 Täby 1 458-3 906 Värmdö 1 611-3 756 Stockholm 1 815-3 920 Familjen i fyra av de tio kommuner som har minst kvar, skulle få ett underskott i sin budget om en av föräldrarna väljer att gå ner på 75 procent. Vi har tidigare konstaterat (sid. 5) att vår familj sannolikt skulle behöva minst 4 000 kronor kvar till övrigt varje månad för att få låna till husköp. Enligt våra beräkningar skulle tjänstemannafamiljen i utgångsläget komma under denna gräns i fem kommuner. Om en av föräldrarna går ner till 75 procent arbetstid skulle hushållet komma under gränsen i 30 kommuner, dvs. i mer än en av tio kommuner. Hur ser LO-familjens Kvar att leva på ut om en av föräldrarna går ner på 75 procent? Mest kvar Örkelljunga 1 514-2 916 Överkalix 1 487-2 759 Övertorneå 1 468-2 817 Pajala 1 423-2 765 Jokkmokk 1 416-2 798 Arvidsjaur 1 370-2 787 Vara 1 363-2 795 Boxholm 1 328-2 814 Hylte 1 327-2 832 Ödeshög 1 321-2 795 Minst kvar Danderyd -8 936-2 556 Lidingö -7 443-2 505 Solna -6 253-2 603 Sundbyberg -5 775-2 510 Vaxholm -5 525-2 477 Nacka -5 242-2 544 Sollentuna -4 554-2 655 Täby -4 313-2 620 Värmdö -4 127-2 719 Stockholm -4 076-2 728 Familjen i samtliga av de tio kommuner som har minst kvar, skulle få ett stort underskott i sin budget om en av föräldrarna väljer att gå ner på 75 procent. Enligt våra beräkningar skulle LO-familjen i utgångsläget komma under den ovan nämnda 4 000- kronorsgränsen i 270 kommuner (93 %). Om en av föräldrarna går ner till 75 % arbetstid skulle hushållet komma under gränsen i samtliga kommuner.