BILAGA 12 ARKEOLOGISK ANALYS AV SIDE SCAN SONARDATA (SSS)



Relevanta dokument
Sonargranskning av NordBalt sträckning i svenskt territorialvatten och svensk ekonomisk zon

Karlsborg sonaranalys

Spillvattenledning Grisslinge, Värmdö

Sjökabelförläggning i Varsnäsfjärden, Ornö

Planerad upprustning av småbåtsvarvet i Skutviken

Marinarkeologisk utredning etapp I, fastigheter Kallaxheden 1:1, Sandön 8:5 m.fl., Luleå kommun, Norrbottens län.

Boplatslämning i Stor-Laxsjön

Gasledning genom Östersjön

Vattenledning Vallentuna Norrtälje

En stockbåt i sjön. En stockbåt i sjön Skiren. Arkeologisk besiktning. Uppland Österåkers kommun. Mikael Fredholm

Utbyggnad av marina i Nabbviken Strängnäs

Vårbybron. Marinarkeologisk utredning etapp 1 och 2. en del av STATENS MARITIMA OCH TRANSPORTHISTORISKA MUSEER SJÖHISTORISKA MUSEET

Efterkontroll av vrak i ankringskorridoren

Hanö-Nogersund och Hällevik-Grönslätt

Spillva enledning E erö Botkyrka

Innehåll. Referenser Bibliografier Publikationer Internetkällor Kartor

Eldsundet muddring och planering av en småbåtshamn

Fartygslämningar i Fisksätra marina

Arkeologisk förundersökning Torshälla 95:1 Torshälla socken Eskilstuna kommun Södermanland. Göran Ekberg

Utbyggnad av småbåtshamnen i Västerviken, Strängnäs

Uddby kvarn lämningar på land och i vattnet

Två stålpråmar vid Centralbron

Provtagning på fartygslämningarna Gröne Jägaren och Riksäpplet

Tio vrak runt Beckholmen

Förstudie Tunnelbanan till Nacka

SJÖHISTORISKA MUSEET ARKEOLOGISK RAPPORT NR 2016:1. Luleå nya farled

Ombyggnad av Norrtälje hamn

Marinarkeologisk granskning av sonardata Strömstads och Tanums kommuner Thomas Bergstrand Bohusläns museum Rapport 2012: 48.

Arkeologisk undersökning i form av marinarkeologisk

Planerade muddringsarbeten i Valdemarsviken

Särskild arkeologisk utredning i Karlholmsfjärden

Bredbandskabel genom Farsta brohål

Pålar i Nyköpingsån. Pålar i Nyköpingsån

Stockankaret i Brändöfjärden

Mittsund. Arkeologisk utredning Marstrand socken Kungälv kommun Västra Götalands län. Jens Lindström. en del av STATENS MARITIMA MUSEER

VA-ledning Strömma Stavsnäs

Rapport efter en arkeologisk förundersökning i kvarteret Stenhuggaren 14 Visby, Gotlands region och län

Gasledning genom Östersjön

arkivrapport Inledning Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp Nyköping Sörmlands museum, Ingeborg Svensson

Sjökabel mellan Sågtorp och Duvnäsudde

Kihlsvraket. Kihlsvraket. Arkeologisk utredning och förundersökning Baggensfjärden Boo socken Värmdö kommun Stockholms län.

En fartygslämning vid Kapellskär

Gotlands Museum. RAÄ Stora Kyrkebys 1:27 Hejnum Gotland Länsstyrelsen Gotlands län dnr Gunilla Wickman-Nydolf 2015

Två vrak vid Henriksdal

Inför jordvärme i Bona

Vindkraft i Lårstad och Fågelstad

Ensbo. Sökschakt inom Tannefors 1:8 inför byggnation Linköpings stad och kommun Östergötlands län. Dnr Christina Helander

Indikationsdykning vid Husholmen

Stenig terräng i Kista äng

Tre nya tomter i Ekängen

Stadsmarinan i Karlskrona. Arkeologisk utredning Karlskrona stadsmarina Karlskrona socken Karlskrona kommun Blekinge län Mikael Fredholm

Lilla Lidingöbron. Arkeologisk utredning. en del av STATENS MARITIMA MUSEER SJÖHISTORISKA MUSEET

uv mitt, rapport 2009:17 arkeologisk utredning, etapp 2 Skårdal Södermanland, Botkyrka socken, Lindhov 15:24 Karin Neander

arkivrapport Inledning Målsättning och syfte Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Urban Mattsson Nyköping Sörmlands museum, Peter Berg

Planerade bostäder inom Ullstämma 5:8. Rapport 2018:54 Arkeologisk utredning, etapp 2

Vindkraft i norra Vänern

Kallmora bergtäkt ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:09 SÄRSKILD ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 1

Sjökabelförläggning i Asphällsfjärden utanför Forsmark. Jens Lindström

Överjärna RAPPORT 2015:13. Arkeologisk utredning inom fastigheterna Församlingen 27 & 28, Överjärna socken, Södertälje kommun, Södermanland

SCHAKTNINGSÖVERVAKNING I SAMBAND MED SCHAKTNING FÖR FJÄRRVÄRME I MJÖLBY

Gotlands Museum. RAÄ Såpsjudaren 4 Terra Nova, Visby Gotland. Länsstyrelsen Gotlands län dnr Gunilla Wickman-Nydolf 2015

Norra Vi Ombyggnad av elnätet

Flygfotoanalys som metod att lokalisera och statusbedöma forn- och kulturlämningar under vatten i Bohuslän

Lilla Råby 18:38 m. fl.

Linneberg 1:1. Arkeologisk utredning etapp 1 inför småhusbyggnation inom fastigheten Linneberg 1:1, Höreda socken i Eksjö kommun, Jönköpings län

Arkeologisk utreding vid Prästgården i Bollebygd

UTREDNING INOM TUNA 3:1

Fiberkabel i Ekhammar och Korsängen

Schaktning vid S:ta Ursulas kapellruin

FRÅN SKARPÅN TILL BRÄNTAN

Schakt i Snöveltorp Djurtorp

Röjningsrösen i Bredgården

Ett schakt i Brunnsgatan

UV MITT, RAPPORT 2006:1 ARKEOLOGISK UTREDNING. Talja. Södermanland, Mellösa socken, Talja 1:5 Karin Neander

Arkeologisk utredning inför detaljplan i Västra Tunhem

Vrak i Bojarkilen. Arkeologisk förundersökning Strömstad RAÄ Strömstad 21 Strömstad socken Strömstad kommun Västra Götalands län Mikael Fredholm

Arkeologisk efterundersökning vid Svenljunga naturbruksgymnasium

Hällristningsinventering vid Fiskeby

Lilla Ängby ARKEOLOGISTIK AB. Särskild arkeologisk utredning, Guten 1 och 2 m fl, Bromma socken, Stockholms stad, Uppland.

PM utredning i Fullerö

Kulturlager i Olai kyrkogata/skolgatan

Tägneby i Rystads socken

Ledningsdragning vid Torsåkers gamla skola

Vraket vid Sillkajen i Svindersviken

Bredband mellan Sya och Västra Harg

Multisportarena vid Himmelstalund

glömstavägen Rapport 2013:04 En schaktkontroll vid

Optokabel vid Majstorp

Redovisning av utförd undersökning enligt KML. Referensnummer för den inskickade blanketten är: 2358

Uppgradering av inseglingsleden till Gävle hamn

Ett vattenområde på Skeppsholmens nordöstra sida

Avgränsning av gravfält vid Vallentuna-Åby

Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1

Rapport Arendus 2015:33 FÅRÖ NYSTUGU 1:3. Arkeologisk utredning Dnr Fårö socken Region Gotland Gotlands län 2015.

Gång- och cykelväg i Simris

Lämningar på Trollåsen

Rapport avseende arkeologisk förstudie inför muddring av Norrköpings hamn och deponering av muddermassor i Bråviken, Norrköpings kommun

Inför muddringar i Tureholmsviken samt strandförstärkningsarbeten i Trosaån

Arkeologisk utredning etapp 1 invid Nykroppagatan i Farsta

Arkeologisk schaktövervakning

Transkript:

124 BILAGA 12 ARKEOLOGISK ANALYS AV SIDE SCAN SONARDATA (SSS)

sjöhistoriska museet Arkeologisk rapport Nr 2012:6 Sonargranskning av likströmsförbindelse mellan Gotland och fastlandet Inför den planerade likströmsförbindelsen mellan Visby och Oskarhamm har Sjöhistoriska museet och Riksantikvarieämbetet UV Öst på uppdrag av Svenska kraftnät granskat sonardata från Marin Mätteknik AB (MMT). Det resulterade i att 13 sonarindikationer valdes ut och bedömts som möjliga kulturhistoriska lämningar. Av sonarindikationerna är inga bedömda som säkra fartygslämningar, förutom ett enstaka skeppstimmer (S-570) som filmats med ROV. Prior to the planned electrical cable between Visby and Oskarshamn the archaeology unit at the National Maritime museum and Riksantikvarieämbetet UV Öst carried out an archaeological analysis of side scan sonar data from Marin Mätteknik AB (MMT) on commission of Svenska kraftnät. The analysis resulted in 13 indications of possible cultural value but no certain shipwrecks except a single shiptimber (S-570) filmed by ROV. Sonargranskning av likströmsförbindelse mellan Gotland och fastlandet Arkeologisk förstudie Mikael Fredholm Box 27131 102 52 Stockholm Tfn: 08-519 549 00 www.sjohistoriska.se ISSN 1654-4927 en del av STATENS MARITIMA MUSEER

Sjöhistoriska museet arkeologisk rapport 2012:6 Sonargranskning av likströmsförbindelse mellan Gotland och fastlandet Arkeologisk förstudie Mikael Fredholm 1

Sjöhistoriska museet en del av Statens maritima museer P.O. Box 27131 SE-102 52 Stockholm Tel 08 519 549 00 www.sjohistoriska.se www.maritima.se Sjöhistoriska museet är miljöcertifierat enligt ISO-14001. Den här rapporten är tryckt på miljövänligt, FSC-certifierat papper utan optiska vitmedel (OBA), tillverkat på ett koldioxidneutralt pappersbruk. 2012 Sjöhistoriska museet ISSN 1654-4927 Kart- och ritmaterial Författaren. Layout Franciska Sieurin-Lönnqvist, Arkeobild. Omslagsbild Sonarindikation ID 570, ett skeppstimmer. Foto: Marin Mätteknik AB. Tryck Arkitektkopia, Stockholm 2012. Kartor Sjöfartsverket spridningstillstånd dnr. 12-01734 (Statens maritima museer) och dnr 12-01104 (Svenska kraftnät). 2

Innehåll Sammanfattning och bakgrund 5 Kulturmiljö och forskningshistorik 6 Syfte och metod 7 Resultat 8 Diskussion 9 Referenser samt tekniska och administrativa uppgifter 10 Bilagor 1 Karta med sonarindikationer 11 2 Sonarindikationer 12 3

Fig. 1. Planerad ledningssträckning och kända lämningar ur FMIS. Karta: Sjöfartsverket, bearbetad av Mikael Fredholm, Sjöhistoriska museet. 4

Sammanfattning och bakgrund Sammanfattning Statens maritima museer (SMM) och Riksantikvarieämbetet UV Öst har utfört en arkeologisk analys av side scan sonardata (SSS) längs en planerad likströmsförbindelse mellan Gotland och fastlandet. Granskningen resulterade i att 13 sonarindikationer inom undersökningsområdet bedömdes som möjliga kulturhistoriska lämningar. Av sonarindikationerna är inga bedömda som säkra fartygslämningar, förutom ett skeppstimmer (S-570) som filmats med ROV. Bakgrund Svenska Kraftnät planerar för en likströmsförbindelse mellan Gotland och fastlandet. Den totala ledningssträckan för sjökabeln är cirka 100 kilometer. Riksantikvarieämbetet UV Öst har i sam arbete med Statens maritima museer (SMM) utfört en arkeologisk analys av side scan sonardata (SSS) från ledningssträckningen i svenskt territorial vatten och svensk ekonomisk zon. SSS-karteringen täcker ett 300 meter brett område längs den 100 kilometer långa kabelsträckningen. 5

Kulturmiljö och forskningshistorik Enligt Riksantikvarieämbetets databas FMIS finns ett antal fartygslämningar i närheten av den planerade ledningssträckningen (fig. 1) men osäker heten är stor då flera positioner är osäkra och Öster sjön inte är systematiskt inventerad. Den senaste större sonargranskningen som SMM deltog i var Nord Stream gasledningen. Längs den 482 kilometer långa och 200 meter breda delen i svensk ekonomisk zon framkom tolv fartygslämningar, varav nio bedömdes motsvara fasta fornlämning enligt 2 kap. 1 Lag (1988:950) om kulturminnen m.m. Två av dessa fartygslämningar var mycket nedbrutna vilket gjorde att man utifrån sonarbilderna (fig.2 och fig. 3) inte säkert kunde avgöra om det var fartygslämningar. Vid besiktningar med fjärrstyrd undervattensrobot (ROV) kunde man konstatera att det rörde sig om två fartygslämningar av hög ålder, möjligen medel tida (Fredholm 2010). De lämningar som kan förväntas förekomma i ledningskorridoren i den svenska ekonomiska zon en utgörs sannolikt av fartygslämningar liksom resultaten från Nord Stream visar Det är också troligt att dessa fartygslämningar framförallt utgör spår efter handelssjöfart under senare delen av medeltid och framåt. Fig. 2 och 3. Sonarbilder och inklippta ROV-bilder från två fartygslämningar längs gasledningen Nord Stream. Foto: Nord Stream/MMT. 6

Syfte och metod SSS-datan analyserades i sin helhet från landanslutningarna ut till öppet hav och i områden där det fanns kännedom eller indikationer på kulturhistoriska lämningar. För den resterande ledningssträckan utgjorde de indikationer som Marin Mätteknik (MMT), som utförde bottenundersökningen för Affärsverket svenska kraftnäts räkning, tagit ut en utgångspunkt. Indikationer togs ut och beskrevs. I de fall MMT tagit ut samma indikationer som SMM tog ut, redovisas detta och MMT:s positions angivelse användes. Listan utgör en nettolista för identifikation av indikationer som utgör kulturhistoriska lämningar. För denna värdering granskades indikationerna i XTF-datan (rådatafilerna). Därutöver utfördes också en genom gång av ett urval av XTF-datan som en slags stickprovskontroll. De bottenavsnitt som allmänt uppvisade ett större antal indikationer prioriterades i denna stickprovskontroll. Geofysisk kartering, främst SSS-kartering, och en arkeologisk analys av dess resultat är ett vedertaget sätt att för större ytor ta fram indikationer på kulturhistoriska lämningar. Det är viktigt att framhålla att geofysisk kartering inte är en metod för att identifiera alla förekommande kultur historiska lämningar i ett område. Strömmar, vågor och skiktningar i vattnet kan helt dölja indikationer eller resultera i att de feltolkas. På samma sätt kan inte heller lämningar identifieras som täckts av t.ex. bottensediment. I detta avseende har geofysisk kartering brister, men det är en rimlig metod i relation till kostnad och effektivitet. Indikationer framtagna i en analys av en geofysisk kartering kan inte säkert bedömas som kulturhistoriska lämningar annat än om de besiktigats av dykande arkeologer alternativt filmats med fjärrstyrd undervattensfarkost (ROV). I vissa fall krävs också datering med dendrokronologi eller 14 C- analys. En del av MMT:s indikationer har filmast med ROV och dessa har granskats av SMM. Analysen genomfördes i Chesapeakes programvara Sonarwiz. MAP4, en programvara för uppspelning av sonardata i xtf-format. Klassifikationer av indikationerna i samband med granskningen gjordes enligt nedan: 1) Fartygslämning. Indikationen utgörs av en tydlig fartygslämning. 2) Område med flera tydliga indikationer. Område med flera indikationer som kan utgöra en eller flera sönderbrutna och fragmenterade fartygslämningar. 3) Enstaka objekt. Indikation som utgörs av enstaka oidentifierade objekt. 7

Resultat Granskningen resulterade i att 13 sonarindikationer inom undersökningsområdet valdes ut och bedömdes som möjliga kulturhistoriska lämningar. Av sonarindikationerna är inga bedömda som tydliga fartygslämningar. De 13 indikationerna är oidentifierade eller andra objekt, som dock skulle kunna utgöra sönderfallna fartygslämningar. Fyra objekt har klassificerats i SMM:s klass 2, vilket betyder att de bedömts som Område med flera indikationer som kan utgöra en eller flera sönderbrutna och fragmenterade fartygslämningar. De övriga objekten är klassificerade som Enstaka objekt. Indikation som utgörs av enstaka oidentifierade objekt, vilket inte utesluter att de också skulle kunna utgöra delar av fartygslämningar (bilaga 2). Några av SSS-objekten, exempelvis S-718, S7 och S-719 har likheter med de objekt som påträffades i Nord Stream granskningen (fig. 2 och 3). Ett objekt (MMT ID S-570) kunde med ROVvideo identifieras vara ett skeppstimmer (fig. 4). Skeppstimret ser ut att vara bearbetat i ändarna och ser även ut att ha några hål på sidorna. Dock ser närområdet inte ut att ha fler objekt som skulle kunna utgöra rester efter en fartygslämning. Alla indikationer finns på kartorna i bilaga 1 och en tabell med sonarindikationerna återfinns i bilaga 2. Fig. 4. MMT ID S-570. Ett troligt skeppstimmer. Foto: MMT. 8

Diskussion SSS är ett effektivt instrument för att kartera stora bottenområden samt detektera föremål som ligger på botten. För att lokalisera t.ex. äldre fartygslämningar är metoden inte alltid framgångsrik, vilket beror på en mängd olika faktorer. Det är framförallt bottenförhållandena som avgör hur framgångsrik en sonarkartering blir. I bergig och blockig terräng kan ett objekt vara svårupptäckt p.g.a. att sten och berg ger tydliga hårda ekon och på en stenig botten kan det vara svårt att upptäcka både små och stora objekt då de kan hamna i skuggan av och skymmas av naturliga bottenformationer samt försvinna i bruset av starka ekon. I områden med mjuka bottnar kan objekt sjunka ner och täckas över av sedment och på så sätt bli osynliga för en side scan sonar. Vid kartering längs med och parallellt med stränder med kraftigt sluttande bottnar kan det vara svårt att upptäcka objekt pga. att sonarsignalen träffar botten i ofördelaktig vinkel. Bästa förutsättningarna för att hitta objekt med SSS är om botten är fast och relativt plan. Tydliga och distinkta skrovformade sonarekon utgör sällan äldre fartygslämningar då vattendränkt och mjukt trä som i t.ex. gamla vrak inte reflekterar ljudpulsen från sonaren lika bra som ett modernare plast- eller plåtskrov, vilket ger en diffusare sonarbild. Äldre fartygslämningar kan dessutom vara svåra att upptäcka med hjälp med SSS då de ofta är sönderfallna och helt eller delvis nedsjunkna i bottensedimenten. En äldre fartygslämning behöver därför inte avteckna sig mer än som några timmer i ett område eller kanske bara som en svag svacka i bottentopografin, eller inte alls. Det kan således inte uteslutas att några av SSSindikationerna utgör rester av fartygslämningar. Indikationerna kan inte säkert bedömas som kulturhistoriska lämningar annat än om de besiktigats av dykande arkeologer alternativt filmats med ROV. I vissa fall krävs också datering med dendrokronologi eller 14 C- analys. Statens maritima museer föreslår att de uttagna SSS-indikationerna om möjligt undviks i samband med ledningens nedläggning. De indikationer som kan komma att påverkas av ledningsförläggningen bör filmas med fjärrstyrd undervattensfarkost (ROV) och/eller dykbesiktigas av arkeologer för att bedöma om de utgör fasta fornlämningar. Om det vid ledningens nedläggande påträffas lämningar som kan antas utgöra fast fornlämning skall arbetet omedelbart avbrytas till den del fornlämningen berörs. Den som leder arbetet skall omedelbart anmäla förhållandet till Läns styrelsen enligt 2 kap. 10 Lag (1988:950) om Kulturminnen m.m. 9

Referenser samt tekniska och administrativa uppgifter Referenser Fredholm, M., 2010. Gasledning genom Östersjön, arkeologisk analys av ankringskorridoren, Östersjön, svensk ekonomisk zon. Stockholm: Sjöhistoriska museet, FMIS, Riksantikvarieämbetet. Tekniska och administrativa uppgifter Sjöhistoriska museet dnr: 1309/11-51 Kartor, Sjöfartsverket spridningstillstånd: 12-01734 (SMM), 12-01104 (Svenska kraftnät) Sjöhistoriska museets projektledare och rapportansvariga: Mikael Fredholm Undersökningstyp: Arkeologisk förstudie Undersökningstid: februari mars 2012 Koordinatsystem: Deltagareförteckning Mikael Fredholm, Statens maritima museer Clas Ternström, Riksantikvarieämbetet UV Öst 10

Bilaga 1 Karta med sonarindikationer Fig. 5. Översiktskarta med utvalda sonarindikationer. Karta: Sjöfartsverket bearbetad av Mikael Fredholm, Sjöhistoriska museet. 11

Bilaga 2 Sonarindikationer Sonarbild Information Beskrivning MMT ID S-1018 Beskrivning sonarbild: Möjligt timmer. N: 6363759 E: 600537 MMT kommentar: Object L: 3.9 m B:0.3 m Klassificering SMM: 3 MMT ID S-103 N: 6384066 E: 672164 MMT kommentar: Possible wreck area Beskrivning sonarbild: Område med flera objekt och lerformationer synliga på ROVfilm. L: 66.1 m B: 53.3 m Klassificering SMM: 2 MMT ID S-1031 N: 6364053 E: 600931 MMT kommentar: Object/Sediment Patch or archaeology Beskrivning sonarbild: Okänt objekt, möjlig en dump- eller ballastplats. L: 2.7 m B: 1.7 m Klassificering SMM: 3 MMT ID S-1032 N: 6364049 E: 600942 MMT kommentar: Object/Sediment Patch or archaeology Beskrivning sonarbild: Okänt objekt, möjlig en dump- eller ballastplats. L: 4.0 m B: 1.7 m Klassificering SMM:3 MMT ID S-435 N: 6369847 E: 614440 MMT kommentar: Possible man-made Beskrivning sonarbild: Okänt objekt eller sten. L: 13.7 m B: 7.5 m Klassificering SMM: 3 object 12

Sonarbild Information Beskrivning MMT ID S-457 N: 6372643 E: 618658 MMT kommentar: Possible man-made Beskrivning sonarbild: Okänt objekt eller sten. L: 14.7 m B: 8.4 m Klassificering SMM: 3 object MMT ID S-55 N: 6369098 E: 609830 MMT kommentar: Bedrock outcrop Beskrivning sonarbild: Okänt objekt eller sten. L: 2.4 m B: 3.7 m Klassificering SMM: 3 MMT ID S-570 N: 6387611 E: 689375 MMT kommentar: Object Beskrivning sonarbild: Ett troligt skeppstimmer eller köl synlig på ROV-film. L: 6,8 m B: 0.6 m Klassificering SMM: 2 MMT ID S-7 N: 6383858 E: 672372 MMT kommentar: Elongated object Beskrivning sonarbild: Möjligt timmer eller balk, liknande objekt 50m SO. L: 6.5 m B: 0.7 m Klassificering SMM: 3 MMT ID S-713 N: 6382390 E: 635506 MMT kommentar: Object Beskrivning sonarbild: Avlångt objekt, möjligen del av fartygslämning L: 15.5 m B: 3.6 m Klassificering SMM: 2 13

Sonarbild Information Beskrivning MMT ID S-718 N: 6369599 E: 606875 MMT kommentar: Pile of debris? Beskrivning sonarbild: Okänt objekt, möjligen dump- eller ballastplats. L: 7.7 m B: 3.4 m Klassificering SMM: 2 MMT ID S-719 N: 6384005 E: 672304 MMT kommentar: Object Beskrivning sonarbild: Avlångt objekt, Möjligt timmer eller balk, ev. sammanhörande med området runt S-103 (dumphög?) L: 8.2 m B: 0.1 m Klassificering SMM: 3 SMM ID 3 N: 6386729 E: 685512 MMT kommentar: - Beskrivning sonarbild: Avlångt objekt 30m öster om S-566 L: 14.0 m B: 0.5 m Klassificering SMM: 3 Klassifikationer av indikationerna i samband med granskningen har gjorts enligt nedan: 1) Fartygslämning. Indikationen utgörs av en tydlig fartygslämning. 2) Område med flera tydliga indikationer. Område med flera indikationer som kan utgöra en eller flera sönderbrutna och fragmenterade fartygslämningar. 3) Enstaka objekt. Indikation som utgörs av enstaka oidentifierade objekt. 14