Arne Gummesson - en småländsk riksdagsman och hans familj

Arne Gummesson - en småländsk riksdagsman och hans familj Släktforskning är ett fenomen som pågått länge Någon berättade en gång för mig att detta var något som speciellt adelns kvinnor höll på med för mycket länge sedan Det gällde att placera sin ätt rätt och också kontrollera att man valde rätt giftasobjekt för sina barn kan jag tänka mig Den här personen nämnde också att det var adelns kvinnor i mannens andra och speciellt tredje äktenskap som kunde syssla med sådant här Då hade mannen blivit så gammal att hustrun inte behövde ha tiden till barnafödande och vad därtill hörde Det må nu vara hur det vill med den historien men att vara nyfiken på sin släkts anor är inte något speciellt modernt påfund Redan Malmö stadsantikvarie Anders Ulrik Isberg sysslade med sådant här runt sekelskiftet 1900 Det som var speciellt med honom var att han, trots anställd vid staden, gärna åtog sig släktutredningar i sitt arkiv mot betalning i egen ficka I Malmö stads krönikebok som han gav ut år 1911 finns tex en privatannons: Stadsarkivarien eo hofrättsnotarien A:U Isberg, rådhuset Malmö Arkivforskningar samt släkt- och arfsutredningar i Sverige och utlandet 1 Genom mormonerna i Amerika och deras stora religiösa intresse för avdöda släktingar började man på allvar mikrofilma de svenska kyrkböckerna Detta gav stora möjligheter för många intresserade att själva via biblioteken beställa filmrullar för egna studier Nu slapp man åka riket runt för att jaga uppgifter i de olika arkiv som var spridda runt omkring i landet Som museiman var jag måttligt road av sådant arbete Arkiven var för mig i stället platserna som härbärgerade de stora uppslagsverken när det gällde den politiska historien eller Malmös utvecklingshistoria, stadens byggnader och brottsmål etc Och så hade jag ju min far, Gunnar Rosborn Det var egentligen först när han var död år 1993 och jag fick ta del av hans efterlämnade material som jag förstod vilket enormt arbete med släktens historia som han lagt ner Visserligen hade vi ofta diskuterat släktfrågor men aldrig kunde jag då förstå hur många timmar han måste ha använt vid bibliotekens läsapparater för mikrofilmrullar Jag tog upp hans fallna mantel och blev snabbt fascinerad över släktforskningens tjusning Tänk om han fått vara med om datarevolutionen och det enkla förfarandet att kunna plocka fram så många dokument på bildskärmen hemma i vardagsrummet! Mycket arbete har alltså lagts ner av äldre släktforskare Vissa har haft möjlighet att publicera dessa sina arbeten i årsböcker eller liknande En sådan forskare var Johan Nilsson som år 1960 publicerade den fjärde delen av boken Västan om sjön Åsnen Här finns en artikeln En riksdagsmanna- och fogdesläkt som fångade mitt intresse 2 Bland alla de människoöden som passerar revy i denna artikel var det nämligen några som var Rosbornssläktens anfadrar Vid egen genomgång av det digra material som Johan Nilsson gått igenom fann jag visserligen några frågetecken men mycket av hans faktapresentationer har kunnat användas i denna artikel Här är historien Series pastorumtavla i Vislanda kyrka Det var kyrkoherdarna Elias Wiesel och Samuel Wiesels anteckningar i kyrkoböckerna som skapat fakta för denna artikel Den 23 april 1705 samlas en skara människor kring en nygrävd gravgrop på Vislanda kyrkogård Prästen viger stoftet efter bonden Jöns Månsson till gravens 25

vila Jöns har avlidit några dagar tidigare i sitt hem på gården Värmanshult (1) Han har blivit gammal; 98 år har prästen antecknat i dödsboken Alltså var han född runt året 1607 3 Vi får anta att alla eller de flesta av hans barn och barnbarn med familjer följt den döde till kyrkogården denna vårdag Han efterlämnar fem till namn kända barn Gudmund (Gumme) Jönsson, Karin Jönsdotter, Måns Jönsson, Nils Jönsson och Martha Jönsdotter Gudmund Jönsson är född runt 1639 och han köper upp halva Värmanshult av sina syskons arvsdel den 6 februari 1695 4 Det är väl troligt att fadern vid denna tid endast sitter som inhysing på gården Nu inträffar emellertid snart något som ter sig högst märkligt Gudmund går åstad och gifter sig Ett giftermål är i och för sig knappast något ovanligt men åldersskillnaden mellan makarna! Den 16 oktober 1699 lovar han i Vislanda kyrka trohet till sin hustru Ingrid 5 I vigselförteckningen är hon endast antecknad som Ingrid i Röan; efternamnet saknas men det dyker upp längre fram i senare papper Det märkliga är emellertid att brudgummen är runt sextio år och bruden bara ca tjugo år Vi vet inte om Gudmund varit gift tidigare Hade så varit fallet bör han vid giftermålet stå upptagen som änkoman Så är inte fallet Det ska noteras att det i vigselboken för detta datum står ett namn som Kronobergs genealogiska förening tolkat som Gunnar, inte det av Johan Nilsson angivna namnet Gudmund Bostaden är dock Värmanshult så det är nog Gudmund som det är frågan om Johan Nilsson anger också att paret får flera barn Karin Gummesdotter föds 1701 och Kirstin kommer till världen år 1703 6 Så var det då dags för Arne Gummesson att se dagens ljus Enligt Johan Nilsson döptes han den 19 april 1713 i Vislanda kyrka Fadern skulle alltså vid tillfället ha varit 75 år gammal I födelseboken är vis- Det moderna Värmanshult Denna gård brukades på 1600- och 1700-talen av anfadrar till den Rosbornska släkten 26

handskrift Prästen har uppenbart endast antecknat de som är vuxna i socknen, inte barnen serligen upptagen en son från Värmanshult men står det Arne? Texten är något svårtydd 7 Bilden kompliceras av att Arne Gummesson konsekvent i senare husförhörslängder påstås vara född året 1714 Under detta år finns dock ingen Arne upptagen i födelse- eller dopboken Arnes far Gumme dör på våren 1718 men redan ett år senare, den 3 maj 1719, gifter hans då 37-åriga mor om sig med den 22-årige Samuel Pehrsson 8 Den nye mannen i hennes liv är bondson från gården Ugnabygden (2) i samma socken Nu inträffar ytterligare en märklighet vid studiet av kyrkböckerna I Vislandas äldsta bevarade husförhörslängd kan vi följa familjen under åren 1717 till 1723 genom prästens noggranna datumanteckningar när familjemedlemmarna skriftat sig Här finns styvfader Samuel upptagen och modern Ingrid Dottern Karin hade året 1719 varit så gammal att hon tagit nattvarden och dottern Kirstin gick in i vuxenåldern två år senare Men var är Arne? Han är inte upptagen i husförhörslängden Förklaringen ges om man närmare studerar denna Arne och de övriga barnen i det tidigare äktenskapet får genom moderns nya äktenskap en tämligen ung styvfar som nu styr i gården Värmanshult Redan som 32-åring lämnar han dock jordelivet året 1729 9 Kyrkboken förtäljer inte dödsorsaken Åter är Ingrid änka, vilket hon ska förbli till sin egen hädangång i april 1760 10 Hennes bostad är samma gård som hon själv som sjuttonårig brud flyttat in i sextiett år tidigare Den ende sonen hennes har tagit över skötseln av gården Nu låter vi sökljuset falla på just hennes son Arne Gummesson Den 17 april 1737, när Arne är 23-24 år gammal har kärleken hunnit ifatt honom Den utvalda kvinnan kommer från grannsocknen Blädinge och hon bor i den där varande gården Västregård i byn Näs Vigseln denna aprildag verkar dock inte ha skett i brudens sockenkyrka som brukligt är Förgäves får man nämligen söka efter någon notering i Blädinges vigselbok Däremot finns i Vislandas vigselbok under året 1737 noterat: D 17 Aprilis Copulerades Arne Gudmundsson i Wärmanshult med pigan Ingrid Samuelsdotter i Näs Wästragård 11 Under Värmanshults tak föds barnen Gudmund år 1741 och Samuel året 1743 När det tredje barnet ska komma till världen sker dock födseln i ett nytt hem Kierstin Arnesdotter föds nämligen den 26 april 1748 i Sibbagården 27

(3) i byn Lövhult i Skatelövs socken 12 Vi vet inte exakt när flytten skett, endast att den inträffat mellan åren 1743 och 1748; flyttningslängder saknas nämligen för dessa år De bevarade husförhörslängderna för Skatelöv börjar med en förteckning från 1760-talet I denna skrift kan man delvis rekonstruera vad som hänt efter det att familjen flyttat in i socknen I Sibbagård utökas familjen med tre barn, den redan omtalade Kierstin år 1748, Pehr året 1754 och slutligen Malin år 1756 Efter en tid överlåter Arne Sibbagård till sin äldste son Gudmund Arnesson och låtit resten av familjen flytta vidare till gården Nygård (4) 13 Denna flytt har skett innan år 1770 då sonen Samuel Arnesson går åstad och gifter sig med pigan Maria Bengtsdotter från Grimslöv 14 Vi vågar kanske utgå från att flytten skett tom före året 1769 Arne Gummesson måste nämligen ha haft högt anseende i socknen så högt att han vid valet av riksdagsledamöter blir vald som representant för bondeståndet för Allbo härad Han är redan då nämndeman och kyrkovärd i sin hemsocken Skatelöv 15 Arne kommer som riksdagsman att ersätta en annan Skatelövsbo, Jon Bengtsson från Jonsgård i byn Ströby Jon har bevistat sin första riksdag redan år 1755 och är känd som en frispråkig och stridbar man Han tillhör det sk Mösspartiet som för en hård kamp mot riksdagens andra parti, Hattpartiet Vid riksdagen år 1765 har Mössorna fått övertaget och utsätter nu fiendepartiet för en hänsynslös förföljelse Vid nästa riksdag, åren 1769-1770, finner vi emellertid inte Jon som riksdagsman längre I stället träder Arne Gudmundsson in i hans ställe Vad har hänt? Vi vet inte mer än att valkampanjen i riket i allmänhet inför denna riksdag verkar vara mycket smutsig Genom att tillföra mutor i form av guld försöker utländska makter stödja de olika partiernas delegater 16 Uppgifterna om Arne Gudmundssons arbete i riksdagen är ännu ett dolt kapitel - dolt i riksdagens stora arkiv som man inte gjort tillgängligt i digital form ens för sådana enkla uppgifter som namnet på riksdagsmännen genom tiderna Skäms Sverige, som inte värderar äldre politikers arbete i en av världens äldsta demokratier Vad vi hittills vet är att Arne väljs till ledamot i ett par deputationer och också arbetar i dessa Vad vi vet är också att hans tid som riksdagsman blir kort Faktiskt är han endast i Stockholm så länge riksdagen varar i perioden 1769-1770 Vid nästa riksdag år 1771 återväljs nämligen den tidigare ledamoten Jon Bengtsson vilket tyder på en kamp mellan de två Om detta beror på att Arne kanske tillhör Hattpartiet eller om det varit andra orsaker har inte kunnat fastställas Arnes fallna riksdagsmantel ska emellertid tas upp av hans son Gudmund Arnesson Den 24 september 1778 blir han utsedd till riksdagsman efter att i valet på tingsplatsen i Aringsås (Alvesta) ha slagit ut faderns konkurrent Jon Bengtsson Om hans arbete i Stockholm är fortfarande nästan allt dolt i riksdagens arkiv Den 29 oktober 1778 vet vi dock att han som representant för bondeståndet tillsammans med 23 andra bönder gjorde sin underdåniga uppvaktning och hälsning hos hennes Kungl Majestät Änkedrottningen 17 Gudmund har också tagit över faderns gård Nygård och han är en välbärgad man I hans ägo finns också Össagård och dessutom äger han en krog vid namn Nöjet Denna är livligt frekventerad då den ligger väl placerad vid landsvägen strax invid Skatelövs kyrka Prästen har givetvis ett ont öga till detta utskänkningsställe Efter det att han hos biskopen klagar över missförhållandena som han anser uppstår vid krogen tar denne upp saken år 1794 när han är på en visitationsresa: D 26 (juli 1794) om morgonen for jag helt nära förbi krogen Nöjet på Grimslövs ågor 5 á 6 bösshåll från prästgården Anläggningen är av den beryktade nämndemannen Gumme Arneson, som bor här med sin krögerska men har hustru och barn på hemmanet i byn Vid ett här uppfört bränneri skall han årligen tillverka brännvin av 200 tunnor strid säd Stället är ett nästeför all liderlighet, men har icke kunnat utvräkas oaktat mångåriga anmärkningar av präster, klagomål av grannar och åtgärder av ämbetsmän 18 Hur går det då för sonen Gudmund Arnesson som riksdagsman? Redan vid nästföljande riksdag år 1786 har åter konkurrenten Jon Bengtsson lyckats få majoriteten av väljarna på sin sida Liksom fallet var för fadern får således Gudmund endast tjänstgöra som riksdagsman en kort tid Innan jag avslutar avsnittet om Gudmund Arnesson är det på sin plats att nämnas att författaren Klaës Reinhold i sin roman Skogsfrun Historisk saga från Småland som utkom 1941 låter honom inta en av bokens huvudroller 19 Låt oss backa berättelsen till fadern Arne Gummesson Sin sista flytt gör den åldrige fd riksdagsmannen och hans hustru Ingrid till Södregård i Skatelövs by Här dör Ingrid i början av augusti 1782 av inflammation 20 Arne har nu en ålder av runt sjuttio år Därmed skulle man kanske tänka sig att älskogslivet är slut för hans del men så är det definitivt inte Han har nämligen städslat en piga, Karin Olofsdotter och med henne blir det sängaläge Hon kommer från orten Trästen i Vishult socken Det som är anmärkningsvärt är att hon var född år 1760 och alltså kommer att 28

Kvarnhagen Åkesgården Törnåkra Krokshult Ekelund sberg Björkemon Käxlegården Sjöbo Ekemon Göteslida Nyagård Ugnabygden Persborg Olofstorp Målerås Johannelund Stolparås Lästad Lilla Hyltan Speleboda Holmen torp Hökaryd 2 L Enigheten Marielund Sälhyttan Skövlemon Spjutaretorp Kyllershylte Enigheten Apelholm Tubbaremma Lindön Fagernäs Brånan Västerås Aplamon Lindholmen Riddarhem Slättahult Grönelid Torsta säte Grönalund Skyhyltan Hönetorp Haga Gamla Sjöholmen Håralund Örnhyltan Skärvholmen Vislanda Kojtet prästgården Degerö Tubbamåla Linnevik Glimminge Sandtorpet Lindelund Nyatorp Sjötorp Danielsboda Sjöanäs Håramon Granhult Stenstorp Bergö Silverdalen Vislanda Hö Stora Madhem Bröthagen Lyckhult Norrhult Skogslund Skansen Gustavslund Karlstorp Röshult Källstorp Elnaryd Lilla Madhem Huseby Bäckalun Granelund Boaberg Nygård Hästhagen Gransö Bromon Moshult Lindås Grimsnäs Dalah Jonsgården 1 Östratorp Kalkatorp Kringlehall Nyalund Nyholmen Ströby Lunden Svensboda Mariedal O Tykatorp Enedalen Olofstorp Kronhem Störjagården ensholm Värmanshult Brohult Råknahult Råknen Skörda Änganäs Lidhem Taptos Ulvsboda Kalkalycke Storö Ramsdal Kar Moen Nyalund Källeboda Myraås Enebacken Rödjelund Mellangården Lockagårde Nyborg Baljaryd llerberg Rödingsås Aspelund Grimslövs by Gamlarödjan Skördatorp Hagalycka Skatelöv Haghult Norrahult Hullingsved Trästen Björkedal Esbjörnsgården Rickardshult Moadal Nyatorp Södratorp Sandliden Sjöanäs Fårhyltan Persgården otten Biabacken Östratorp Hölmö Nyhem Nybygget AspholmenMyradal Ängaholm Fågelvik Bengtsboda Rönnäs Myradal Snöreshul Haga Sjöbylund Björkholmen Lyckan 4 B ebodahagalund Duveryd Västralycke 5 Hjulsryd Stensryd Norräng Hult Palmelund Hallasten Annelund Backen Åker Grimslöv Norra Kulla Lövön Smörhöga Sjöborgen Gottåsa Sjöby Åsnen Haramon Åryd Röckla Ekelund Lunnagården Bygget Grönadal Sälleberg Skogsnäs Planen Skipatången Tannatorp Sjöbyholm Norra Arnön Rosenlund Runnstorp Värpeshult Falåkra Torp Källeberg Åstorp Hagadal Bon Liljeborg Hungerstorp Tagelkärr Sjögård Rosendal Fölshult Barnaholm Buttetorp Södra Arnön Högaberg Furet Grönadal Högalund Kvarnbacken Barnhult Ryden Gransholmen Planen Bräknaryd Hultet Kärrshult Ryd Garphyttan Lillegården Bokedalen Sissekulla Kolabotten Kärr Bosgård Friheten Hunna Liljeholmen Björkelund Ekesgård Storegård Rödjan Sjö Kulla Mellangården Sjöåsen Sågsberg Lillegård 3 Sibbagården m Eneryda Skallekulla Kittegården Gunnarås Pålstorp Fållen Lövhult Kull Resers hög Sjövik Södralund Myrekull Torpaskog Lövås Brogården Lyckhem Högalycke Lindås Lindeberg Slättebacken Opparyd Norratorp Boansö Brosnäs Stensnäs Råsgården Gotthem Karta över småländska platser Siffrorna hänvisar till platser S Sjöbo Hillandsgärde som omtalas i artikeln Myreberg Kättlagården Ängön Bokelund Pepparlid Leaboda Lindön Björkelund Rosendal Myrelund Österås Torne som 24-åring den 30 januari 1784 stå brud bredvid Strax efter det att Arne Gudmundsson är död den 19 en man på 70 år 21 Hon Mölleryd Sjöaryd var tex nitton år yngre än februari 1795 ska bouppteckning Hyltekvarnen HagstadMässingskullen Furudalen tugan Degerön Sjögården göras 24 Strandhem Hyltan Håralycke Organisten Björket Romsalycke Hynnenäs Skulatorp Svenstorp Källhult Arnes äldste son Det verkar dock ha varit Hagstad en slug i Skatelöv Gudmund Ströberg anländer den 7 mars ung kvinna som fångat upp en trånsjuk gamling Kråketorp Björkholmen Backen Intäktan Loftsboda Högalund Åsen Hur 1795 till dödsboet, medförande papper, penna och Skärvet Fröseberg Långasten Sandhem Jungfruboda Tvetaryd ska man annars tolka Sjöbyholm Lilla Boön Mörhult Höljeholm Horsakulla Vare det som avslöjas när väl Arne bläck Nu ska allt det världsliga efter Arne noggrant Tykatorp Virestadnäs Grönestrand Granhult Ekåsen Strömstorp dör elva år senare, året Ryd Boön1995 Då kunde nämligen den Peterslund dokumenteras Arnöbro Med på bouppteckningen är barnen Köp unga änkan plocka fram ett äktenskapsförord som eller utsedda representanter Linneryd Årenäs Älmeberg för dessa Här samlas Råhalls nu Josefstorp Boatången Norratorp Slagestorp undertecknats några dagar innan bröllopet Här stod i stugan riksdagsmannen och nämndmannen Gudmund Ebbön att Stahult Aleslätt Hultet Spånghult Fårshult Linnehörn Myradal Arnes samtliga tidigare barn helt skulle Skogslund l Liden Hägersjöhylte bli utan Björkängen BjörkholmenÖ Garanshult Kistiga Grönhult Arnesson, bonden Håldala Samuel Hjärpalyckan Arnesson i Grimslöv, dottern Kierstin Arnesdotter, gift med nämnde- Grönaberg Sälleberg Lycke Hägerön Hökahult Fårshult sin arvslott efter fadern om det skulle bli livsfrukt i det senare äktenskapet 22 Och visst hade det blivit ett mannen Sven Åmanstorp Ringatorp Baggås Västra Torsås Fridhem Långhult Änganäs Hallen Brostugan Bengtsson i Torp och kyrkovärden Per barn Fem tidigare barn kunde således Målensås Möcklehult vid arvets uppgörande Arnesson från Nygård Den dödes son med sin sista efter fadern känna sig blåsta på sin arvedel hustru, Gudmund Arnesson, kan av förklarliga skäl Flogmyran V Garanshult Johannesfält Linnekärr Ljusadal Sjöbacken Mälen Lönashult Södragården Hunna Klippan Kvarnatorp Mannatorp Hökhult Abrahamsryd Högalund Sjöhult Arnanäs Fosterkulla Nybygden Backhultet Torhult Strömsfors Tohålan Elensås Rubbastugan Nybygget inte närvara Hälmeshult Moeboda han är ju bara sex och ett halvt år gammal Hans intressen bevakas därför Östregården Man kan inte låta bli att fatta misstankar om hur detta ult Backastugan Lilladal Sällön Horgemo Nyhem Gunnhult Hagarp av halvbrodern, Palmeryd Hultet Palmelund Ringshult egentligen Virestad ll gått till Endast ett barn, Gumme Arnesson, Björkelund riksdagsmannen Skogsnäs Öveshult Gudmund Arnesson Den unga änkan Karin Olofsdotter Persön var givetvis också med Haga Elenshylte Norretorp Långö ser nämligen dagens Liljedalen ljus i detta senare äktenskap Med tanke på faderns höga ålder blir det märk- Verakullen ligt Stubbholmen Peppanäs Sjövik att livsfrukten Sjövik Nävsjökulla Rubbatorp Johanneslund Skiftesbacken Brobacken Hulevik Nävsjöbacken Olsholmen Stubbalycke behagar komma först fyra år Bouppteckningen är Hjortatorp mycket detaljerad och Sjödalen återges i efter bröllopet Om den unga hustrun inte framfödde slutet av denna artikel Det är en efter Kristinelund Horshult Strängdragliden Truvedsmåla Källeholm Nyatorp V Välje Ö Välje Brommeshult Elensbäck Högadal Björkenäs Ekelund dåtida mått Ramnaberg Bengtstorp Granhult Koppingebygd Enaholm Lönashult något barn var ju hennes papper utan verkan Är Arne mätt ansenlig förmögenhet som den gamle lämnar efter sig Behållningen av Björkelund Nyhem verkligen far till barnet? Knappt tre år efter Arnes Lilla Mo Ljustorp Stockhyltan Vanstigshult Blomingtorp boet är 637 riksdaler och 26 Olofshylte Finnanäs Sunanäs Hagsverksboda Gylteboda Fagerlund Olofsberg Finnaholm Södergård Grönadal Björkudden död gifter änkan om sig med en jämngammal Tuvan man, skilling Är det kanske först nu som den unga änkan Skogslund Anders Hansson Denna gång är ålderskillnaden bara plockar fram äktenskapsförordet som gör de tidigare två år, han är nämligen Köp Karlsro Lilla Röckla sterhult Norregården Fagranäs Bohult Skulatorp Ängadal Sjöholmen Sjöudden fyrtio år 23 barnen helt lottlösa? Bäckhult Elinsholm Almedalen Vi vet inte men man kan Kvarnäng Örjans Sjöbäcken väl Ekhult Hormeshult Lekarekulla Skeppshult Nyadal Ängaholm Bokelund Björkelund Tranö Nyhem Röckla Nygård Aspelund 29 Rosenlund Skulatorp Liljeborg Horgemo Lilla Fagranäs Björkehu Raphult Peaboda Lekarekulla Dalhem Sjödalen Alekull Horgedal Höganäs Bastekulla Tullanäs Skärvet Änganäs Lillanäs Rosenlund Sjövik Bredanäs Lillagärde Liatorp Petersborg Degersnäs Nybacken Lillanäs Björnslätt Sjöholmen Sandåsen Sjöviken

misstänka att man inte mött upp mangrant om man vetat att det inte fanns något att hämta Resultatet blir att det unga barnet blir ägare till föräldragården Skatelöv Södregård, värderad till 333 riksdaler och 16 skilling Återstoden av arvet, 304 riksdaler och 10 skilling, delas lika mellan änkan och hennes son 25 Jag skulle ha velat vara med som ett tyst vittne i stugan när detta arv fördelades Speciellt vänliga ord och blickar kan knappast ha utväxlats Vad hände då efter den gamle Arnes död? Hans äldste son Gudmund har det talats om ovan men han hade ju fler barn, Samuel, Kierstin, Per och Malin Sonen Samuel Arnesson är en av den Rosbornska ättens anfadrar Han föddes den 13 april 1743 i bondgården Wärmanshult i Vislanda socken och blev förd till dopet fyra dagar senare 26 Efter det att storebror Gudmund övertagit faderns gård Sibbagård och familjen flyttat till Nygård blev Samuel äldste sonen i familjen och med tanke på att hans far var gammal har han säkert fått axla ett stort ansvar för gårdens skötsel Så finner också Samuel kärleken i den elva år yngre Maria Bengtsdotter När hösten börjar övergå i vinter den 26 oktober 1770 står de tu framför prästen i Skatelövs kyrka 27 Det har säkerligen varit ett präktigt bröllop, det var ju inte bara en bondson som gick åstad till prästen, det var en son till en nyvald riksdagsman Och en egen gård hade de unga också När det första barnet, Malin, föds elva månader efter bröllopet sker detta i Persgården (5) i Grimslövs by 28 Sedan kommer barnen tätt; Kierstin år 1774, Kierstin år 1775, Elin år 1779, Gumme år 1783, Bengt år 1786, Elin år 1792 och Catharina året 1797 Två av dessa, Kierstin och Elin, dör i späd ålder Elin dör endast fem år gammal av koppor medan Kierstin måste ha dött under eller strax efter födseln När nästa barn föds ett drygt år efter hennes födsel fick hon nämligen samma namn som sin döda syster Samuel kommer att bo hela sitt vuxna liv på Persgården Det är också här han som undantagsman i en ålder av 71 år drabbas av gulsot Den 3 december 1814 utandas han sitt sista andedrag 29 Hustrun Maria ska efterleva mannen i sjutton år och slutar också sitt liv på undantag i bondehemmet 30 Samuel Arnesson och Maria Bengtsdotter får tillsammans sju döttrar och två söner Den äldsta dottern, Malin Samuelsdotter, född 1771, gifter sig redan som nittonåring i Skatelöv kyrka med den 26-årige drängen Jon Andersson som tjänar på Boabergs gård 31 I samband med giftermålet har han tagit över som brukare av gården De två får åtta barn, däribland Sven Jonsson som föds år 1796 Han ska senare gifta sig med Catharina Håkansdotter 32 och av de fyra barnen i denna familj är Maria Svensdotter den som de sista skälvande dagarna av året 1858 ska komma att stå brud i Skatelöv kyrka med Jon Larsson Skytt 33 Därmed är vi framme vid Skyttarnas historia som är ett helt annat kapitel i denna släktkrönika NOTER 1 AU Isberg: Malmö stads krönikebok Malmö 1911 2 Johan Nilsson: Västan om sjön Åsnen Minnen från södra Allbo IV Växjö 1960 3 Vislanda CI:1 (1688-1726) p 195 4 Johan Nilsson: aa 1960 Sid 122 5 Vislanda CI:1 (1688-1726) p 223 30

Bouppteckningen den 7 mars 1795 6 Vislanda CI:1 (1688-1726) p 37 7 Vislanda CI:1 (1688-1726) p 87 8 Vislanda CI:1 (1688-1726) p 239 9 Vislanda CI:2 (1727-1774) p 401 10 Vislanda CI:2 (1727-1774) p 481 11 Vislanda CI:2 (1727-1774) p 551 12 Skatelöv CI:3 (1747-1806) p 17 13 Skatelöv AI:_ p 275 14 Skatelöv CI:3 (1747-1806) p 841 15 Johan Nilsson: aa 1960 Sid 122 16 Rune Gustavsson: Bonderiksdagsmän i Skatelöv Skatelövs hembygdsförenings årsskrift 1970 17 Rune Gustavsson: aa 1970 Sid 16 18 Olof Wallquist: En resa i Småland 1794 Vår kulturskatts småskriftserie, nr1 Landsbiblioteket i Växjö 1992 19 Klaës Reinhold: Skogsfrun Historisk saga från Småland Göteborg 1941 20 Skatelöv CL:3 (1747-1806) p 647 21 Skatelöv CI:3 (1747-1806) p 8 22 Johan Nilsson: aa 1960 Sid 123 23 Skatelöv CI:3 (1747-1806) p 875 24 Skatelöv CI:3 (1747-1806) p 687 25 Johan Nilsson: aa 1960 Sid 122 26 Vislanda C I:2 (1727-1774) p 111 27 Skatelöv CI:3 (1747-1806) p 841 28 Skatelöv C I:3 (1747-1806) p 321 29 Skatelöv CI:4 (1807-1855) p 38 30 Skatelöv CI:4 (1807-1855) p 416 31 Skatelöv CI:3 (1747-1806) p 861 32 Skatelöv CI:4 (1807-1855) p 490 33 Skatelöv CI:5 (1856-1860) p 69 34 Johan Nilsson: En Skatelövs-bondes och stormans kvarlåtenskapskatelövs hembygdsförening Årskrift 1970 Nedan följer den bouppteckning som uppgjordes efter riksdagsmannen, nämndemannen och kyrkovärden Arne Gummesson i hans hem Nygård i Skatelöv socken 34 Penningar uti riksgäldssedlar 22 i spesie mynt 8 i lös pgr 12 4 Silver: 4 st matskedar 16 lod 15 1 väl med silver beslaget krus 6 Tenn: 1 stort flat fat nr I 1 24 1 dito nr 2 gl (gammalt) 3 1/2 mkr 28 1 djupt fat nr 3 32 1 tennfat nr 4 3 mkr 30 1 dussin tallrikar 16 mkr 4 1/2 dito flata 6 mkr 1 32 3 st gl 3 1/2 mkr 24 1 stop med fötter 32 I dito gl 16 1/2 stop 16 1 liten gl bägare 1 Mässing: 1 ljusstake 8 1 gl plåt 2 7 st spiror 32 Koppar: 1 kittel 16 mkr 3 16 1 dito 14 mkr 2 44 1 dito driven 6 mkr 1 24 1 potta med kopparfötter 1/2 (lispund) 1 24 1 dito mkr 5 1 12 1 dito g] 2 mkr 12 1 skopa 40 1 malmgryta 2 16 1 stor tekittel 4 8 31

Järnsaker: 1 gl gryta med grepe 24 1 smidd potta 8 2:ne bräepannor (stekpannor) 12 1 stor fotaring 14 2:ne små dito 8 1 eldgaffel och skoffa 12 1 gl fotaring 1 1 kålkniv 8 1 tälj dito 12 1 dito 10 1 bolyxa (större vedyxa) 8 1 handyxa (sådan som vanligen användes vid ris hackning) 16 1 kängsla (för tillverkning av skoffor, 12 skopor m m) 3 st navrar (större borr) gl 8 1 skärekniv (skräkniv, hackelseverkets 6 föregångare) 2 st skåror (handskäror) 12 4 st gl liar 8 1 gl stor kniv 1 2:ne handsåg 18 1 p gorosjärn 24 1 p vaffeljärn 12 1 gl yxa 4 4 st hackor 24 1 järnstång (järnspett) 16 1 spjällplåt (för skorstenen) 16 2:ne järnklaffar 16 2:ne gl spadar 12 Hovtång och 2:ne hammare 12 1 rävsax 2 1 släthyvel 2 3 st holländska knivar 12 5 p bordknivar 16 3 st gl knivar och en gaffel 3 1 p små dito 6 1 betsman 16 1 bill 14 Porslin: 3 st avlånga fat 12 1 djupt dito 8 2 st tallrikar 4 1 ask med assehietter 12 Glas: 1 flaska 6 1 dito 6 1 stopaboutelli (stopaflaska; rymde 2/3 liter 4 st halvstopa dito (halvstopaflaskor) 6 66 1 dito större 4 1 ännu större 4 3 st drickesglas 6 1 spetseglas 2 Träsaker: 1 klädesskåp 3 1 skåp med lådor 32 1 matskål gl 1 1 kista nr 1 1 16 1 dito liten 2 32 1 dito gl 3 12 1 dito 4 16 1 dito 5 1 1 dito 6 1 1 dito 7 1 i dito 8 1 1 kar 8 2 gl sillatunnor 2 8 st styrestolar (stolar med ryggstöd) 1 1 litet bord 14 2:ne kärror 12 1 vävstol gl 12 3:ne krönta mått, ett degtråg 16 1 stort altråg 4 4 st resel (rissel) 12 3 st runda mått 12 2:ne vattensåar 12 1 vattenspann 3 2:ne baljer, 1 kimma 8 6 st lockspannar (spannar, försedda med 20 lock) 1 stor dito 4 3 mjölkebötter 8 3:ne st åttingar (trämått) 40 1 öltunna 16 26 st silefat (mjölkfat av trä; vanligen laggade) 12 st grytskedar 1 6 4 st hornskedar 2 12 st träskedar 3 28 st tallrikar 4 2:ne st ostekar och en korg 4 1 st bykeså 4 en bordstol 4 2:ne ryggstolar 4 annan små träbråte av flera slag 24 5 st siktar 10 1 spinnerock 16 3 st såll 12 10 st vävskedar, en spännare 1 8 vävsölv gl för 6 vespar 8 Säng och linkläder: 1 rödrandig bolster 17 mkr nr 1 3 1 blårandig dito 24 mkr 3 16 1 dito nr 3 1 (lispund) 3 16 1 dito nr 4 4 16 1 dito nr 5 2 16 1 dito nr 6 1 lispund 5 dito 3 1 dyna nr 2 1/2 mkr 1 24 1 dito nr 2 1/2 lispund 1 24 2:ne st dukar med rägg 1 1 dito nyare 20 1 dito av lärft med dito 24 3:ne st små grova dito 16 1 gl groft lakan 20 7 st stångkläder 32 6 st kortare 16 2:ne grövre 4 32

2:ne små dukar 4 6 par gardiner 1 6 st linnena örngottsvar 1 16 aln lärft 2 32 6 1/2 alr twäskiftsväv 28 2 3/4 alr vitt vadmal 4 2 alnar varken 20 1färdskläder: 12 st skjortor 4 32 1 p nya bockskinnsbyxor 1 32 1 u dito gamla 12 1 p gamla av vadmal 4 1 skinnlivsstycke (skinnväst) 1 1 av vadmal dito 12 1 päls 32 1 ljusblå rock 2 24 1 dito äldre 1 32 1 väst gl 32 1 grå tröja 24 1 dito kasserad 1 16 1 hatt ny 20 1 dito gl 2 5 p strumpor 24 2:ne par gamla stövlar 24 Diverse sorter: ett väggur 20 Petterssons Postilla 1 32 en större manual 4 1 dito mindre 2 2:ne större psalmböcker 32 1 hemkvarn 1 1 sadel och betsel gl 1 6 st möllesäckar (mjölsäckar) 1 2:ne st slipestenar 24 2:ne ludna oxhudar 5 2:ne ludna fårskinn 12 1/2 oxhul berakad, 1/2 lispund 2 24 1/2 dito dito 2 24 1/2 dito och 2:ne stumpar 3 1 garvat skinn 0 8 1 spegel 16 1 1/2 lispund hörtågor (lintågor) 5 3 marker hampetågor 16 2 lispund 8 mkr blåegarn 4 6 marker dito blekt 24 1 lispund skättefallsgarn 1 1 mkr oblekt tåggarn 12 1 mkr ull 1 32 3:ne lerfat, 1 skål, 1 kruka 4 1 rivjärn (för potatisrivning) 16 5/6 tunna råg 4 8 1/3 tunna råg och korn hos Måns i 1 28 gården 220 dubbelspik (större spik) 24 1 gl båt och nät 32 1 ko 8 16 ett litet får 24 Fordringar: 1 mo nämndemannen Gumme Arnesson, enligt förskrivning den 5 april 1794 Kapital: 360 24 Ett års ränta till detta års april 18 nr 2 Pappersmakaren Anders Samuelsson efter förskrivning den 2 oktober sistl år 25 nr 3 av Måns Jönsson i gården efter förskrivning den 8 nov 1793, rester 19 40 Räntan inberäknad till nästa vårfrudag nr 4 Pehr Arnesson i Nygård 4 20 nr 5 Petter Persson i Arnön 25 6 nr 6 Herr Prosten Källgren 4 16 nr 7 prostinnan Dyk (änka efter prosten J H Dyk) 1 28 nr 8 Måns Jonsson i Skatelöv Mellangård 3 nr 9 nämndemanen Gumme Arnesson 6 32 nr 10 drängen Jon Gummesson i Össagård, som skall betalas 1796 års vårfrudag 12 nr 11 drängen Peter ibm (där sammestädes) 5 nr 12 änkan Ingrid Olofsdoter i Skörda 1 nr 13 soldaten Gabriel Ekströms hustru 36 nr 14 korporalen Lind 8 nr 15 Måns Erngiselsson i Skäggalösa B 1 nr 16 Petters hustru i Lunden 14 738 44 4 Efter den tidens penningvärde var det en ganska ansenlig förmögenhet, som den gamle riksdagsmannen efterlämnade, sedan skulderna frånräknats Största skuldbeloppet hade han till Jöns Giermundsson i Odensjö, vilket med kapital och ränta utgjorde 64 riksdaler och 59 skilling Detta belopp betalades bouppteckningsdagen De fattigas andel var en riksdaler, bouppteckningsarvodet erlades med samma belopp, kartor 5 skilling och till nämndemannen Gumme Arnesson 14 skilling När denna skuldsumma avdragits utgjorde behållningen 671 riksdaler, 4 skilling och 4 runstycken Enkans fördel belöpte sig till 33 riksdaler, 26 skilling och 4 runstycken, vadan själva delningssumman kom att sluta på 637 riksdaler och 26 skilling Nämnda fördel bestod av: 1:sta vägguret, med det förbehåll att om hennes omyndige som åstundade att lösa det efter sitt värde, när han blivit myndig, skulle han ha möjlig het därtill Det värdesattes till 20 2 do ett klädesskåp 3 3 tjo ett matskåp 1 4 to 11/2 lispund tågor 5 5 to 2 lispund 8 mkr blångarn 4 6 to 6 mkr blekt garn 24 7 mo en gammal manual 2 Summa som ovan 33 26 33