Stenbrohultsläkten. Stenbrohult är Carl von Linnés födelseort. Hans far var Nils Ingemarsson ( ), alltså samtida

Transkript

1 Stenbrohultsläkten En del av denna boks släktkrönika handlar om Stenbrohult socken i södra Småland Denna trakt, vid den stora sjön Möckelns östra strand, har sett många i släkten födas, leva sina liv för att slutligen finna ro innanför Stenbrohults kyrkogårdsmurar Vi ska följa spåren bakåt i tiden med utgångspunkt från den siste som fått sin grav på denna kyrkogård, torparen Joel Jonasson, död 1925 Farfadern Per Ingemarsson föddes år 1791 Så står det i varje fall i husförhörslängderna från året 1821 och framåt 1 Men hur är det med födsel- och dopböckerna? Ett väldigt bläddrande bland kyrkoböckernas papper ger inget resultat Det verkar vara stört omöjligt att finna sonen Per med fadern Ingemar och födelseåret 1791 Vi kan därför inte gå längre tillbaka i generationernas med Joels släktkrönika på svärdssidan än just till bara farfadern vilket är irriterande men sant Per Ingemarsson är bonde, så kallad hälftenbrukare av egendomen Strängarås nr 53 (1) Den andra hälften av egendomen ligger som trumslagareboställe 2 Som 30-åring har Per gått åstad och gift sig med Anna Jönsdotter Det var ett gott gifte Joels farmor Anna är nämligen av bondeätt, därtill en betydande sådan Hennes farfars far var bonden Jöns Månsson, en ansedd man i Stenbrohult socken Född 1670 kom han att leva ett långt liv, mestadels på Bergön Norregård (2) När prästen summerar hans liv i dödsboken lillejulafton 1752 skriver han: Nämndeman Jöns Månsson i Bergön Norregård född i Backagård, gift först med Kierstin Sunesdotter i Holagård 33 åhr, sedan med Elin från Lanhult 19 åhr Första giftet lyckligt, sista olyckligt ty Elin war honom alt för hård War nämdeman 18 åhr kyrkiowärd 23 åhr mannen war elliest en hederl man, enfaldig och menlös men nöjsam och oförargelig Plågades af qvaf 10 åhr Hans ålder 83 åhr 3 Det är året 1700 som Jöns som 30-åring ber Kirstin Sunesdotter att bli hans hustru 4 Under de 33 år som äktenskapet varar får paret tre barn Detta uppenbart lyckliga äktenskap tar slut efter det att hustrun, som lider av andningssvårigheter och i två år varit sängliggande, dör på våren Strax efter dödsfallet har den gamle mannen gift om sig med den unga Elin Svensdotter 6 Med henne får han tre barn Stenbrohult är Carl von Linnés födelseort Hans far var Nils Ingemarsson ( ), alltså samtida 51

2 med Jöns Månsson Nils studerade till präst och tog sig sedan namnet Nicolaus Linnæus Sonen Carl föds i komministerbostället Råshult i Stenbrohult år 1707 och han döps den 19 maj Senare har någon stolt Stenbrohultspräst skrivit ett tillägg i dopboken under detta datum: Detta är den store, werldens beundrade och Sveriges ära, archiatorn och riddaren mm Carl von Linné 7 Att bonden Jöns Månsson ofta träffat kyrkoherden och hans son borde vara självklart Det kan tom tänkas att han varit närvarande i Stenbrohult kyrka den där vårdagen då Carl döptes Vi vet ju att han var kyrkovärd, dock osäkert under vilken period Om sin födelseort skriver Carl Linné våren 1749 då han var på genomresa under sin sk Skånska resa: STENBROHULT Här fant jag fåglarna utödde, boet uppbränt och ungarna förskingrade, att jag näppligen igenkände det rum, där jag själv blivit utkläckt Jag tyckte mig se campum, ubi olim Troja på det stället, där min salig fader kyrkoherden Nils Linnæus anlagt den trädgården, som fordom blänkte av de raraste örter i Sverige, vilken en häftig vådeld alldeles förstört, förrän tiden honom bortryckte förledit år den 12 maji Mina ungdomsnöjen, de raraste växter, som växa vilt på denna ort, hade ej hunnit ännu framkomma Jag, som för 20 år sedan kände varenda inbyggare i socknen, fant nu knappt 20 personer övrige, dem jag alla i min barndom sett unga drängar De gingo nu med grå hår och vita skägg, utlevde, och en ny värld hade kommit i stället 8 Förvisso var Jöns Månsson just en sådan gammal man den dagen Linné färdades förbi Kanske träffades de, Linné övernattade den 16 maj i Stenbrohult Förklaringen på varför han inte såg så många äldre Stenbrohults nuvarande kyrka, se skissen ovan 52

3 bönderna härifrån försälja åt hela landet alltifrån Trelleborg till Stockholm Humlegårdarne äro icke anlagde med kupor utan med ris, vartill merendels tages fåreris efter de björkekärvor, som årligen samlas av björk till vinterföda för fåren, och sedan fåren det torkade lövet avätit Med sin andra hustru Elin Svensdotter fick den gamle Jöns Månsson tre barn Vid tiden för bröllopet var bruden 18 år medan brudgummen hade hunnit uppnå 63 år Enligt prästen var detta äktenskap inte lyckligt; kvinnan var hård och mannen enfaldig och menlös, därtill sjuk under hälften av det 19 år långa äktenskapet Carl von Linné, målad av Alexander Roslin år 1775 män men desto fler äldre kvinnor finner han i brännvinets fördärv: BRÄNNEVINSSUPANDET, som här nere vid skånska gränsen allt för mycket idkas, tyckes mig skyndat på mångas öden, ty jag märkte, att de som flitigast härmed medicinerat voro redan försvunne, och ett par konstitutioner, som kunnat samma dryck här umbära, voro ännu kvar Härtill bestyrktes jag av kvinnfolken, som till större antal funnos gamla än manfolken, såsom mindre tilltagsne på denna dryck Brännvin var nog inte den dryck Linné drack under sin vistelse i Stenbrohult den där vårdagen Kanske var det te Han har i varje fall noterat om denna dryck just denna dag: TEVATTNET här i Kronobergs län och besynnerligen i Virestads och Stenbrohults socknar, tagit utur sjöarna, fick merendels en mörkare färg, ehuru det till smaken eljest tycktes vara mycket gott Denna färg lärer dock röja, att vattnet håller mycket järn, varav sjömalmen bliver, som här samlas på sjöbottnarna i myckenhet till järnbruken En annan dryck, ölet, fordrade också växter vid sin tillverkning, bla humle Linné noterar samma dag: HUMLEGÅRDAR äro i Stenbrohults och Virestads socknar anlagde vid alla gårdar, så att näppeligen någon ort i Sverige giver mera förråd på humla, den Den äldste i Jöns och Elins barnaskara är sonen Jöns, född på sommaren 1739 Jöns Jönsson bor kvar i barndomshemmet på Bergön Norregård till dess han gifter sig år 1766 med Karin Arvidsdotter och han får med henne tre barn 9 De två första är Jöns och Lars Själv hinner han dock endast vara gift i sex år innan han 36 år gammal dör av slaganfall den 13 januari 1775 Han beskrivs av prästen som att ha varit mycket enfaldig och sjuk sedan julafton 10 Prästen noterar också att hustrun vid dödstillfället snart färdig föda det tredje barnet Fjorton dagar senare föds dottern Elin Vi är så framme vid nästa generation där den äldsta sonen även han heter Jöns Jönsson, född året Vi vet att han föddes på släktgården på Bergön Norregård men i kyrkböckerna dyker han sedan först upp när det var dags att ta sig till kyrkan med brudefölje och upptåg Den lyckliga var Kerstin Håkansson Kerstins far Håkan var vid denna tid 47 år Det är en ung flickas hand som Per ber om Kerstin Håkansdotter är bara 17 år när hon gifter sig och flyttar in i Strängarås bondgård 12 Paret får sex barn, däribland dottern Anna, född i maj 1804 Innan vi följer hennes livsöde ska jag försöka göra en bild av den miljö som hon levde upp i Hur såg då en bondgård ut i Stenbrohult vid denna tid? Vi kan ju alltid rådfråga Carl Linné som år 1749 beskriver just detta Bondgårdarna på den tiden i den här trakten verkar ju vara byggda och inredda efter ett speciellt mönster Här är berättelsen: BONDESTUGORNA här neder i Småland vid skånska gränsen äro merendels alla lika efter de aldra äldsta tiders arkitektur uppbyggde, således: Förstugan (27) har sin ingång på södra sidan och är så lång, som stugan är bred, om icke någon liten koja (22) är instängd innerst i förstugan (27), på vilken hönsen merendels hava sitt säte, vilka äro lantman- 53

4 nens ur Om tvenne grannar bo tillsammans, så är förstugan merendels delning emellan bägge stugorna, och dörren till vardera (20, 21) går in mitt på gavelen Fenstret, åtminstone det förnämsta, sitter mitt på södra sidan av taket Undertiden är ock något litet fenster på sidan av väggen Spjället är av trä och ligger utan samt ovanpå skorsten, där det uppvindas med en lång stång och tåg på gården Inom dörren har man på norra sidan ugnen (16) med gruvan (15) Spisen (14) står här framom, på tvenne sidor öppen, på framhörnet uppstödd med eldstången, och spishällen är merendels en aln högre än golvet Emellan spisen och dörren är gruvan (15), som emottager elden utur den innanföre liggande ugnen (16) Emellan gruvan och dörren är en trång uppgång (17) på ugnen, på vilken säden torkas till kvarns, och fattiga inhyseshjon få merendels här sitt nattkvarter Främst i stugan på södra sidan står bondens säng (4), vid pass 2 alnar hög, på bortre sidan avstängd med bräder På norra sidan alltifrån ugnen till gavelen är en bänk upptimrad av tre timmerstockar till en alns höjd ifrån golvet och kallas norrebänk (8); men närmast intill gavelen eller mitt emot bordet kallas denna bänk högsätet (7), vilket ofta bliver skiljt ifrån norrebänk medelst ett litet skåp (19), som ställes ovanpå bänken Även ett litet skåp står ofta i vrån emellan högsätet och gallbänken, vilket kallas hörnskåpet (18) Jämte sängen på främre gaveln är en dörr, bakhusdörren (23) kallad, där man ingår uti visthuset, som kallas koven (24) En bänk, byggd som norrebänk, sträcker sig ifrån högsätet jämte främre gaveln bort till kovedörren och kallas gallbänken (6) Dock avstänges kovedörren med bräder så långt, som bordet är brett, med ett brädsäte på inra sidan, och kallas detta stapelen (5) Således undvikes prospekten ifrån bordet till sängen genom avstängningen på ryggen av stapeln Bordet (2) räcker emellan stapelen och högsätet nästan så långt som gallbänken, är alltså långt, fyrkantigt, tämmeligen brett, 2 alnar högt och mycket tjockt Ett säte (3) eller bänk av tjock telja med 4 fötter inunder och så långt som själva bordet står alltid utanför bordet och kallas sätet Carl Linnés planskiss av ett bondhus från Stenbrohult Numren hänvisar till texten Inga bjälkar äro i huset, ej heller något horisontellt tak, utan gå sparrarna upp till ryggåsen, ovanuppå belagde med täta bräder och täckte med näver samt torv Straxt framför spisen och yxestallet går en tjock, skalad stång tvärt över rummet, så högt från jorden, att man med möda kan räcka den, och kallas kronostången, på vilken bondefolket kunna hänga sine kläder, då de äro våta Ofta är ock en annor kronstång, lika hög och stor, som ligger ovanför bordsätet eller frambänken Inom dörren (12) gentemot ugnstrappan på gavelen åt förstugan har hustrun sina grytor med några hyllor för faten Mitt emot spisstången på södra sidan är med ett par perpendikulare bräder, yxestallen (10), där bräderna överst äro genomskurne, att bonden här får hänga sina yxor Emellan sängen och yxestallet på södra sidan av stugan är en bänk, lik de förre, och kallas södrebänk (9) Emellan yxestallet och fathyllan (11) vid dörren är den så kallade kalvebänken, där kalvarna stå bundna under kallaste vinteren En liten bänk står jämte ugnen emellan spisen och norrebänk, som kallas ugnbänken (13) Alla desse bänkar, norre och södre, gallbänken och högsätet, äro uppfyllde med halm, som täckes med ävenså långa dynor eller ock med sängkläder, emedan barn och tjänstefolk merendels ligga i norra och södrabänk, men bonden med sin hustru alltid i sängen Om dagen sitter folket på norra och södrabänk, men 54

5 främmande bjudes alltid fram i högsätet Då litet samkväm är vid bordet, dukas allenast den ändan av bordet, som är närmast högsätet, i vilket bonden med sin hustru själv residerar, då det andra husfolket sitter på ömse sidor i gallbänken och på sätet son och Anna Jönsdotter När Per frågar hennes far Jöns om tillstånd att få gifta sig med hans dotter är det vägen till Bölsnäs Norregård (3) i Stenbrohults socken som han får vandra med sitt ärende Per har inte stigit in i den stora bondgårdens stuga Nej, dörren har i stället öppnats i det mindre hus som fanns på gården Annas far har nämligen överlåtit gården som han brukat som bonde under många år till sin yngste son Arvid och de kvarvarande i familjen lever nu som inhyses i gården14 Annas far Jöns är vid denna tid 52 år Endast två barn är kvar i gården, de två yngsta Anna och Arvid Merendels äro stockarna i väggen runda och väl skalade men icke jämnhuggne, och merendels är även taket och väggen något brun därav, att lantmannen brukar spjälade stickor av god och lättklövd furu i stället för ljus, som väl något litet röka, fast de icke giva någon skadelig rök Under ryggåsen sitta merendels i dussin helt smala halmkärvar, som icke äro tjockare än en barnearm och kallas burmänner, vilka ditsättas juleafton, då julehalmen utbredes på golvet Den 30 september 1821 har Stenbrohults kyrkklockor ringt för de nygifta Som den bonde hans svärfar är har det säkert varit ett påkostat bröllop än vad som allmänt bjöds bland de fattigare torparna och backstugesittarna i socknen I vigselboken läser vi: 1821 d 2 sep lystes för drängen och tillträdaren af ett torp under Tångarne Pehr Ingemarsson och pigan Anna Jönsdotter från Böllsnäs Vigde i kyrkan d 30 sept 1821 af undertecknad Vittnen hela församlingen 15 Det är början på hösten och lämplig tid för bröllop Årets arbete på åkrar och ängar ligger bakom dem Troligtvis är det inte till soldattorpet vid Wästengård i Tångarne (4) som Per för sin brud denna dag Här bodde han nämligen innan bröllopet16 men året vet vi att han sitter som hälftenbrukare av gården Strängarås nr 5317 Vi får hoppas att bröllopsdagen varit solig vägen hem från kyrkan har varit lång Tiden utmärkes om dagen efter solskenet genom fönstret på taket, att då solen skiner på skåpet är det davramålsdags, och då hon kommer på ugnbänken, är det merendels middag I koven har bondehustrun merendels en uppbäddad säng för främmande, sina kistor och visthus med sin redbaraste egendom och en utgång på gården (25) Fönstren på taken äro det äldsta bruk, som redan hos de romare varit antagit, vilket kan slutas av Ovidii: At tu per praeceps tecto delabere aperto, Det quoque furtivas alta fenestra vias 13 Vi återvänder nu till det unga paret Per Ingemars- Den nutida gården i Strängarås gård 55

6 Strängnäs ligger en bra bit norr om själva kyrkbyn Stenbrohult Fram till året 1848 ska Anna föda inte mindre än elva barn: Peter, Jonas, Ingrid Anna Stina, Elin, Catharina, Elin, Håkan, Kjerstin, Anders, Olof och Christina Det är således en stor barnaskara som tumlat runt på gården Strängarås Endast Elin dör i späd ålder När därför hennes lillasyster kommer till världen några år senare får hon överta sin döda storsysters namn I den stora barnaskaran finns Jonas Persson som ser dagens ljus den 27 september Redan dagen efter frambärs han i Stenbrohult kyrka för att döpas I den här bygden kvarlevde nämligen den gamla seden att döpa barnet så fort som möjligt efter födseln Redan som sextonåring lämnar Jonas hemmet för att pröva på att tjäna som dräng i morbroderns gård Bölsnäs Norregård 19 Efter ett år är han dock åter tillbaka i föräldrahemmet Året 1841 flyttar Jonas med sin far och mor med deras kvarvarande familj från Strängarås och fadern sätter sig som hälftenbrukare på Bergön Norregård 20 Några år senare packas åter flyttlasset En historisk anklang kryper fram i det historiska källmaterialet när man konstaterar att fadern Per år 1845 flyttar från Bergön för att under tio år framåt bli bonde i Råshult Södergård (5) på ett hälftenbruk under därvarande komministerbostället 21 Samma plats som Carl von Linné föddes på i början av 1700-talet! Året är 1846 Det är i Råshult Södergård som sonen Jonas bor när han detta år firar sitt bröllop med Fredrika Magnusdotter Vid vilken tid på året som bröllopet står vet vi inte prästen har gjort det lätt för sig och konsekvent använt minimalt med bläck i de officiella böckerna Vad vi dock får reda på är att bruden kommer från storgården Möckelsnäs (6) där hon tjänat piga 22 Vi kan också lista ut att hon är gravid när vigseln sker Parets första son föds nämligen den 7 juni samma år som bröllopet Direkt efter vigseln flyttar de unga tu in i Stockanäs soldattorp (7) i Stenbrohult socken 23 Jonas är inte soldat utan han arrenderar endast det lilla torpet Bondsonen har nu blivit en torpare i ett litet och lågt soldattorp Det ska bli värre Mellan åren 1849 och 1854 bor nämligen paret med tre småbarn i Dihult Norregårds backstuga (8) 24 Så går åter flyttlasset till närbelägna Fållan under samma gård 25 Vi får anta att Jonas nu lyckats ordna en något bättre bostad för de sina Han är i varje fall upptagen som torpare i husförhörslängderna Snart är det emellertid tid för nästa flytt; denna gång lite längre bort, dock fortfarande inom Stenbrohult sockengräns I byn Werpeshult på Norregårds utmarker ligger torpet Hjortholmen (9) Det är hit familjen flyttar år 1856 Hustrun Fredrika är emellertid sjuk Så står det i varje fall i husförhörslängderna Vi vet inte vad hon lider av, bara att det uppenbart är en mycket långvarig sjukdom I husförhörslängden anges hon nämligen som sjuk och i husförhörslängden står antecknat sjuklig 26 Därefter upphör denna anmärkning i prästens böcker Mellan 1861 och 1867 bor familjen i ett torp som i husförhörslängden kallas för Jonsboda 27 Torpet hör emellertid hemma under samma gård som torpet Hjortholmen Det ligger alltså på markerna till Norregårds ägor i byn Werpeshult En närmare kontroll visar också att torpet Hjortholmen under denna tid försvinner i längderna Alltså bör det vara frågan om samma torp Jonas har kanske fått ett torp uppkallat efter sig - Jonsboda! Namnet står kvar även efter det att han och familjen flyttar vidare Man kan med fog fråga sig varför detta namnbyte ägt rum Kanske är det så att Jon uppfört ett nytt torp på platsen för det forna Hjortholmens torp På moderna kartor finns dock fortfarande ordet Hjortholmen kvar Det var på hösten 1867, efter elva år i Jonstorpet, som familjen bryter upp och flyttar till grannsocknen Virestad Samtidigt passar de två äldsta barnen på att söka tjänst som dräng och piga på gårdar i Stenbrohult Det är således mor och far och fyra barn som den 19 oktober detta år vandrar över sockengränsen till sitt nya hem Lilla Hjerpatorp (10) på Lindön i Virestad socken 28 Åtta år senare, 1875, är det dags för nästa flytt Av den ursprungliga familjen är det bara de yngsta barnen Lars Gustaf, Joel och Peter som nu fortfarande bor hemma hos föräldrarna Denna 56

7 Angshult Gydingstorp Nybygget Skogen Grythult AspholmenMyradal Ängaholm Prästö Bengtsboda Rönnäs Snöreshul Björkholmen Sköldsboda RunnebodaHagalund Hjulsryd Strömma Jättakistan Stensryd Norräng Ryaledet Hallasten FalkabackenPrästgården Annelund Backen Åk Österås Lillegården Norra Kulla Lövön Köpet Lövingstorp Haramon Åryd Röckla Skräddareboda Martinslund Ekelund Brogård Nybo Tämmesboda Bygget Ängarna Nybo Lidhem Moen Skipatången Smedstugan Myrarås Hagalund Rosenlund Runnstorp Värpeshult Norra Älmåsa Liljeborg Ta Tjurkö Fölshult Gamlegården Myrboda Äspemon Grönadal Kvarnbacken Barnhult Björkelund Bästerås Vedåsa Planen Bräknaryd Hultet Kalvsnäs Brostugan Ryd Hallen Lönshult Garphyttan Lillegården Bokedalen Ugnhult Holkhult Billsboda Lövsdal Sorgenfri Kulla Mellangården Ramsås Lockakulla Sjöåsen Sibbagårde Sjöboholm Eneryda Hästhagen Gamlelycke Ekenäs Månsboda Sjöbacken 11 Fållen Lövhult Åshuvud Sjötorpet Lövås Norra Lilla Rephult Lindås Lindeberg Slättebacken Anneberg Marsholm Lusten Kinnen Rosenholm Boansö Sjöbo 1 Lindö Ängön Liljenäs Bölsnäs Strängarås Leaboda Lindön Valsnäs 3 Björkelund Rosendal BjörkemonKorsbacken Mölleryd Sjöaryd Marsholm Hyltekvarnen Svenstorp Järpastugan Degerön Kateboda Hyltan Håralycke Bölsö Björket Romsalycke 10 Källh Regnhult Höghult Kärrsholm Flinteberg Intäktan Högalund Skärvet 13 Gölshult Björnhult Lilla Boön Mörhult Vare Virestadnäs Liatorp Boön Håkansborg Höö Knällinge Änganäs Lindsjöholm Josefstorp Boatången Värpeshult Nydal Spånghult Kärrnäs Torpet Stensnäs Myradal Latorp 8 12 Mariedal BjörkholmenÖ Garanshult Kistiga G Berghem Fridhem 9Perstorp Sälleberg Lycke Lång Dihult Baggås Tångarne Hallen Ljungstorp Brostugan M Möcklehult Riskulla V Garanshult Johannesfält Kalvsnäs 4 Smedsgården Fållen Mossön Kvistatorpet Sjöbacken Bergön Virkenhult Mälen Diö Furet Kvarnatorp Faxagården Abrahamsryd Ängadal 2 Arnanäs Mossryd Kalv Skogslund Ljungsberg Granelund Fosterkulla Bygget Strömsfors Tohålan Granebo Åvik Östregården Hagalund Buhult Hoppet Stubbinge Backastugan Nyhem Duvelund Södregården Gunnhult Sjöboholm Järpanäs Skålshult Virestad Kroken Röshult AspholmenPinnarekull Enebo Långö Solbacken Mjölnaregården Lycksholm Björkelund Råshult Duvelycke Sjölyckan Tornet Bergsgård Stubbholmen Peppanäs Sjövik Skifte Stubbalycke Horshult Stenbrohult 5 Djäknabygd Såganäs Sedingehult V Välje Ö Välje Brommeshult 6 Knutsbacke Stockanäs Bengtstorp Granhult Ekudden Borshult Sutareboda Steningeboda Holkya Koppingebygd Södralund Nybo Ön Ljustorp Höjden Åsen L Bohult Blomingtorp 7 Fridsborg Gylteboda Kansliet Boastad Sällhult Grönadal Tuvan Sjövik Fridhem Nabben Skogslund Graneryd Lilla Röckla Bohult Bisterhult Norregården Almedal Aspelund Sjöudden Sällbo Ängaholm Bäckhult Elinsholm Björk Sjöbäcken Fridslund Ekhult Hormeshult Lekarekulla Skeppsh Sjöastadbygd Sandhem Brännhult Möckelsås Svinhult Nyhem Röckla Nygård Aspelund Myrbacka Liljeborg Skogslund Lilla Raphult Fag Möckeln Peaboda Lekarekulla Gräsö Sjögård Sjödalen Sånnaböke Karta över småländska platser Siffrorna hänvisar till Annelund platser Validsom omtalas i artikeln Rosenlund Ekenäs Bredanäs Smedtorpet Näset Lillagärde Liatorp Petersborg Nyatorp Degersnäs Nybacken gång bosätter man sig i en gammal övergiven vattenkvarnsbyggnad som rubriceras som backstuga Hörningar efter stugan och hans son Peter Jonasson Numera finns inga läm- Borön Sandåsen Klockarboda Danskagården Degersberg Apelhult Linnefälle Bökhult Aspholmen da skattegård, Backstugan (11) Degerstorp Askya Björkhagen Kronängen Majtorp Gemön Myrön Nyalund Lindhult (före detta kvarnen) Nybygden SåganäsSjölyckan Åkerslund står det i husförhörslängderna 29 I senare längder ändras namnet till Kvarntorpet Åren innan Jonas dör ventering Jonsboda Ållnebro Här måste emellertid föreligga ett fel I samma in- Möllekulla L Idhult Nygård St Skärvet Högadal Bråthult nämns nämligen Kvarntorpet: Nyvärmanshult Möllelycke Fanhult Nydala Femlingehult 1889 överlåter han torpet till den yngste Idhult Lindö sonen Kåraböke Peter Björkäng Björkedal och hans hustru Själv blir Lindeboda Aspelund Jonas och hustrun Fredrika inhysesfolk i torpet och Kvarntorpet Ekebacken (800 m SV gården mellan landsväg Rosenborg Hästabacken Älmhult Långabrohult N Uthövdan Svenstorp Åbogen järnväg) Kasernen Vattenfallet revs ut på 1870-talet, då Kråkön Agnshult Örsjön sänktes Stengrund till damm- och kvarnbyggnad kvarstår Torpet innehades strax före 1900 Högavång På 1950-talet gjorde Virestad Nydala Leäng Näranshult hembygdsförening en Skogslund Nedraön omfattande torp- och backstugeinventering av socknen För året 1877 har man antecknat följande om Jonas Persson: Backstuga, en liten med jordgolv, har legat 40 m norr om föregående (Kronogårds kvarn 1300 m SSV om gården) 1877 bodde troligen där Jonas Persson 57 av Rike-Jonas son Peter Jonasson Poff och Blända Nilsdotter Från ungefär 1900 till 1915 innehades torpet av Karl Gustav Johansson, som då med familj flyttade till Slättbacken i Skatelöv På stället fanns två kor och smådjur Stugan revs omkring 1918 Rester av fruktträd och bärbuskar finns på tomten 30

8 Enligt husförhörslängderna framgår klart och tydligt att Kvarntorpet tidigare benämndes som backstuga Vi talar således här om en och samma plats, knappast den backstuga som inventeringen omnämner I inventeringsuppgifterna om Kvarntorpet insmyger sig en märklig sak Jonas omtalades tydligen i bygden som Rike-Jonas Vad ligger bakom detta smeknamn? Var han snål eller var det ett motsatsförhållande till verkligheten att han i själva verket var tämligen fattig? Snarare det sistnämnda Jonas dör på Kvarntorpet en snöig januaridag 1889, dödsorsaken anges till lung- och leversjukdom, hans ålder 65 år 3 månader och 14 dagar Hustrun Fredrika bor kvar på Kvarntorpet som inhyses änka Hon slutar sina dagar år 1907 som fattighjon på Arnanäs fattiggård Vi ska avsluta denna artikel om Joel Jonassons förfäder med att även nämna släkten på hans mor sida Till skillnad från hans farfars och farmors släkt kom dessa från fattiga förhållanden Morfadern bar det annorlunda namnet Magnus Argus Förklaringen kommer av det faktum att han var indelt soldat Argus var ett av många soldatnamn som tilldelades de drängar som anslöt sig till den indelta svenska armén Magnus och hans hustru Ingrid Petersdotter gifter sig den 15 mars 1808 i Lenhovda kyrka 31 Prästen har antecknat att hon, den enkla pigan, kommer från Sävsjö vilket är ett stort järnbruk i socknen Även Magnus är vid tillfället bosatt på samma plats Att han redan då har namnet Argus och inte efternamnet efter sin far, dvs Jonasson, visar att han redan vid denna tid, som 22-åring, har blivit soldat Efter giftermålet flyttar paret också in i Östraby Södregårds soldattorp Soldattorpet har blivit ledigt efter det att den förre soldaten Anders Griss rymt, misstänkt för stöld 32 I detta lilla torp ska paret komma att leva sexton år tillsammans Av den stora barnaskaran på sex barn föds alla i soldattorpet Dottern Fredrika, Joels blivande mor, blir det nästa sista Hennes stämma hörs för första gången under de låga takbjäkarna den 19 september 1821 Tre år senare flyttar hela familjen till Vägershult, en by i socknen Lenhovda 33 Här, på Norregårds ägor tar man in i den sk Backstugan En backstuga är den uslaste formen av bostad Huset är halvt nergrävt eller ingrävt i en backe Familjens bostad verkar dock ha varit tillfällig I husförhörslängden för åren 1824 till 1828 noteras om Magnus Argus följande: Torpare? Nybyggare på Holmen 34 Magnus har uppenbart byggt sig ett nytt hus Nu ska man tyvärr inte förledas att tro att nybygget Holmen som han lät uppföra var ett slott Fram till åtminstone året 1843 bodde han och familjen här och bostaden omtalas under hela denna tid som en backstuga Redan år 1836 har dock Fredrika flyttat hemifrån för att tjäna som piga 35 Och så träffar hon då sitt livs kärlek, bondsonen Jonas Persson NOTER 1 Stenbrohult AI:9 ( ) p Stenbrohult AI:9 ( ) p Stenbrohult C:2b ( ) p Stenbrohult C:1 ( ) p Stenbrohult C:1 ( ) p Stenbrohult C:2b ( ) p Stenbrohult AI:1 ( ) p Carl Linnæus: Skånska resa år 1749 Stockholm Stenbrohult C:2b ( ) p Stenbrohult C:2b ( ) p Stenbrohult C:2a ( ) p Stenbrohult AI:4 ( ) p Carl Linnæus: Skånska resa år 1749 Stockholm Stenbrohult AI:8 ( ) p Stenbrohult C:2b ( ) p Stenbrohult AI:9 ( ) p Stenbrohult A I:9 ( ) p Stenbrohult C:2a ( ) p Stenbrohult A I:12 ( ) p Stenbrohult A I:12 ( ) p Stenbrohult A I:13 ( ) p Stenbrohult E I:1 ( ) p Stenbrohult C:3 ( ) p Stenbrohult C:3 ( ) p Stenbrohult C:3 ( ) p Stenbrohult C:3 ( ) p Stenbrohult A I:15 ( ) p Stenbrohult A I:16 ( ) p Virestad A18 ( ) p Virestad A I:21 ( ) p Torp och backstugor i Virestad En inventering utgiven av Virestads hembygdsförening Växjö Lenhovda C I:3 ( ) p Lenhovda A I:6 ( ) p Lenhovda A I:9 ( ) p Lenhovda A I:9 ( ) p p Lenhovda A I:11 ( ) p