Är det viktigt att ha kontroll på inälvsparasiterna? Lena Malmgren Veterinärmedicinsk chef MSD Animal Health Author/location
Kan hästar få kolik av inälvsparasiter? JA
De viktigaste/vanligaste inälvsparasiterna hos hästar i Norden är: Spolmask Små blodmaskar Stora blodmaskar Bandmask Styngflugelarver Springmask Parascaris equorum Cyathostominae Strongylus-arter, spec. S. vulgaris Anoplocephala perfoliata Gasterophilus intestinalis Oxyuris equi
Spolmasken - viktigast hos föl Hästens spolmask, Parascaris equorum, är den klart dominerande parasiten hos unga föl Även unghästar kan ha problem första vintern Livscykel: 10-15 veckor
En tjockskalig överlevare Tack vare sitt tjocka skal kan spolmaskägget överleva flera år utanför hästen. 11/23/2015
Smittväg Viktigaste smittkällan = betet! Fölen infekteras huvudsakligen med ägg från tidigare årgångar av föl Erbjud ett rent bete vid betessläpp 11/23/2015
Symtom på sjukdom Typiska symtom dålig tillväxt, minskad aptit, bukiga, ruggig hårrem och gallor Vid kraftig infektion nedsatt allmäntillstånd hosta, lunginflammation hämmad tillväxt tarminflammation förstoppning och kolik som kan vara livshotande
Stora blodmasken (Strongylus vulgaris) Hästens farligaste parasit pga skador som vandrande larver orsakar Vuxna masken, rödbrun, ca 3 cm
Stora blodmasken Livscykel: 6-11 mån Fullvuxna maskarna lever i grovtarmen Honan lägger ägg i tarmen Äggen ut på betet via träcken Kläcks larver som hästen äter upp Vandrar från tarmen till krösroten Via blodet tillbaka i tarmen Könsmogen lägger nya ägg osv... Larverna som orsakar skada -träckprov kan vara negativt
Små blodmaskar (Cyathostominae spp) Hästens vanligaste parasit Finns hos nästan alla betande hästar Vuxna maskarna är 0,5 1,5 cm långa Gråvit eller rödaktig färg
Små blodmaskar Livcykel: 6 veckor flera år: Honan lägger ägg i tarmen Äggen ut på betet via träcken Kläcks larver som hästen äter upp Utvecklas i tarmens slemhinna Under vinter går in i vilostadie i tarmslemhinnan Vilande larver svåra att behandla med avmaskningsmedel
Små blodmasklarver kan orsaka sjukdom Avmagring Diarré Kan ge upphov till ett allvarligt sjukdomstillstånd = larval cyathostomos Kan vara livshotande Larverna som orsakar sjukdom Träckprov kan vara negativt
Bandmask (Anoplocephala perfoliata) Vanligt förekommande hos häst Lever i övergången mellan tunntarm och blindtarm Livcykel 3-5 mån, upp till 1 år? Kräver mellanvärd - mosskvalster äter äggen
Bandmask Kan ge kolik och digestionsstörningar Vid återkommande kolik bör bandmask beaktas Diagnostik Träckprov äggen utsöndras oregelbundet = osäker diagnos Serologi - antikroppar
Hur ska man tänka för att minska risken för att hästen ska få kolik på grund av inälvsparasiter?
Ta träckprov Vuxna Avmaskningsrutiner bör baseras på regelbunden träckprovsundersökning För att få bäst nytta av träckprovsanalys bör proven tas på våren, i april maj, före avmaskning och betessläppning Behandlingen riktar sig mot spridning av ägg på betet från blodmask, spolmask och bandmask 11/23/2015
Tänk på...
Tolkning av träckprovsresultat: 50-100 epg = enstaka 150-250 epg = sparsam förekomst 300-650 epg = måttlig förekomst 700-1050 epg = riklig mängd 1100-1500 epg = mycket riklig mängd mer än 1500 epg = massförekomst Om antalet ägg är > 200 ägg per gram träck (=epg) på våren, bör avmaskning ske innan byte till sommarbete. Om stora blodmasken påvisas vid odling ska hästen alltid avmaskas, även om äggantalet är lågt. En häst kan avge måttlig till riklig mängd maskägg utan att vara sjuk. Däremot utgör en sådan häst en smittkälla för andra hästar på betet. 11/23/2015
Kontroll av inälvsparasiter vuxna hästar Jan/Feb Utsläpp April/Maj Ev. träckprov/avmaskning spolmask (gäller unghästar) Träckprov/Avmaskning Bete Installning september Ev. avmaskning utifrån ERP för respektive avmaskningsmedel Träckprov/Avmaskning
Kontroll av inälvsparasiter föl/unghästar Upp till 1 års ålder Fölning Spolmask Fenbendazol (pyrantel) 16 18 v ålder Träckprov Små blodmaskar - ivemektin/moxidectin/pyrantel Bandmask? avmaska om behov Installning september Jan/Feb 8 10 v ålder Träckprovsundersökning Spolmask - Fenbendazol (pyrantel) Små blodmaskar ivemektin/moxidectin/pyrantel
Avmaskningsmedel till häst (enl. Fass vet. 2015) Substans Preparatnamn, exempel: Effekt i veckor Effekt mot: (endast de viktigaste för övriga parasiter, se SPCn) Pyrantel Banminth (Orion) Fyrantel (CEVA) 4 veckor Stora blodmaskar Små blodmaskar Spolmask Bandmask (dubbel dos) Ivermektin Ivomec (Merial) Noromectin (N-vet) Bimectin (CEVA) Eraquell (Virbac) 8 veckor Stora blodmaskar Små blodmaskar Spolmask Styngflugans larver Moxidektin Cydectin (CEVA) 12 veckor Fenbendazol Axilur (MSD AH) 4-8 veckor Stora blodmaskar Spolmask Praziquantel Droncit (Bayer AH) Bandmask Kombination praziquantel + ivermektin Kombination praziquantel + moxidektin Equimax (Virbac) Ivomec comp. (Merial) Cydectin comp. (CEVA) Bandmask, Stora blodmaskar, Små blodmaskar, Spolmask, Styngflugans larver 11/23/2015
Utveckling av resistens - ett stort hot! Substans Spolmask P. equorum Små blodmaskar Cyatostominer Stora blodmaskar S. vulgaris Fenbendazol Full effekt Resistens vanligt förekommande Full effekt Pyrantel Indikationer på resistens* Resistens vanligt förekommande Full effekt* Ivermektin Resistens Resistens på väg att spridas Full effekt Moxidektin Resistens Resistens på gång? Full effekt * Endast effekt på vuxna stadier Ref. Nielsen et al. 2013, AAEP Parasite Control Guidelines; Peregrine et al. 2014, Vet Parasitol. 201, 1-8
Noggrann behandling/dosering Gör klart vilken/vilka parasiter du vill ha effekt mot Underdosering av avmaskningsmedel utgör en stor risk för utveckling av resistens
Effektiv behandling av nykomlingar till besättningen före introduktion till gräshagar Ta träckprov ger information om aktuellt parasitstatus Om behov av avmaskning föreligger Behandla med ivermektin/moxidektin, eventuellt i kombination med prazikvantel
Strategisk avmaskning ska kombineras med betesplanering och beteshygien! 11/23/2015
Betesplanering och beteshygien Skilj på sommar och vinterrasthagar Mocka betes- och rasthagarna, gärna flera gånger per vecka Undvik utfodring direkt på marken Sommarbeteshagarna bör ha så stor areal att hästarna kan beta utan att tvingas äta runt sin spillning Växel-, sambete med andra djurslag Låt marken vila från betande djur, helst ett år Plöj, harva eller putsa betesmarken