Välfärdsredovisning SOTENÄS KOMMUN, HÄLSORÅDET 2011

Transkript

1 Välfärdsredovisning SOTENÄS KOMMUN, HÄLSORÅDET 211

2 Sammanfattning Alla kommuner vill skapa förutsättningar för god livsmiljö genom till exempel bra bostäder, möjligheter till fysisk aktivitet och rekreation, kommunikationer samt tillgång till vård, omsorg och bra utbildning. Välfärdsredovisning är en metod att beskriva befolkningens levnadsvillkor ur ett välfärdsperspektiv. Den skall också bidra till att skapa ett bra beslutsunderlag för val av åtgärder för en bättre folkhälsa samt fungera som ett uppföljningsinstrument. Ett aktivt folkhälsoarbete med väl avvägda förebyggande insatser ger både mänskliga och ekonomiska besparingar samt bidrar till en positiv samhällsutveckling. Årets välfärdsredovisning visar på en positiv utveckling på flera områden, arbetslösheten är trots lågkonjunkturen låg, andelen hushåll i behov av ekonomiskt bistånd är också lågt, elever som uppnår kunskapskraven i grundskolan är hög och ohälsotalet fortsätter att minska. Oroande är dock tandhälsan hos våra barn och ungdomar och den höga andelen 4-åringar med övervikt och fetma. Rökningen bland unga kvinnor är hög och andelen ungdomar som intensivkonsumerar alkhol ligger över genomsnittet för området och riket. Dödligheten i KOL ligger för del också på en hög nivå. bon känner sig trygg i sin kommun. Flera olika undersökningar och samtal visar att båda barn och vuxna upplever trygghet, både rent fysiskt och socialt. Den upplevda hälsan hos bon är generellt sett god. Närmare 7% uppger att man har en god eller mycket god hälsa. Av resultaten i den senaste nationella folkhälsoenkäten kan man dock utläsa att hälsan är ojämnt fördelad och att detta till stor del beror på olika livsvillkor och levnadsvanor i befolkningen. Skillnaden mellan mäns och kvinnors hälsa är tydlig och hälsan är genomgående sämre för de mest socialt och ekonomiskt utsatta.

3 , en kommun med goda förutsättningar är en kommun med goda livsbetingelser för den enskilde invånaren, såväl för gamla som för unga. Vi har en fantastiskt natur med goda möjligheter till friluftliv och rekreation. Vi har också en bra skola och en bra äldreomsorg där stor hänsyn tas till de enskilda individernas behov och vi har en låg arbetslöshet sett till riket i sin helhet. Viktiga ingredienser i varje människas liv och bidragande till dennes hälsa är t ex tillgång till arbete, bostad, bra skola, släkt och vänner, möjligheter till fysisk såväl psykisk aktivitet. En grundförutsättning för en god hälsa är alltså att den enskilde individen har en grundtrygghet och möjlighet till deltagande i olika sammanhang. Kommunfullmäktige har beslutat om sju inriktningsmål vilka alla mer eller mindre har betydelse för folkhälsans utveckling. Det handlar bland annat om respekt för människors lika värde, hållbar utveckling, livlångt lärande och ett rikt kultur och fritidsliv. Denna redovisning beskriver ur ett välfärdsperspektiv och ger viktig information om vad och vilka områden som vi behöver jobba med. Folkhälsan i är vårt gemensamma ansvar som vi tillsammans, var och en på sin plats och var och en efter sina förutsättningar, skall arbeta för så att fortsätter att vara en god plats på jorden att bo och verka i. Torbjörn Ericson Ordförande i Hälsorådet

4 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING 2 FÖRORD 3 OM FOLKHÄLSA OCH VÄLFÄRDSREDOVISNING 6 Bakgrund SOTENÄS BEFOLKNING 8 Folkmängd i olika åldrar 8 Medellivslängd 9 Nationellt målområde 1 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET 1 Valdeltagande 1 Förstagångsväljare 11 Jämställdhet 11 Nationellt målområde 2 EKONOMISKA OCH SOCIALA FÖRUTSÄTTNINGAR 12 Utbildning 12 Arbetslöshet och inkomst 13 Ekonomiskt bistånd 14 Trygghet och brott 15 Nationellt målområde 3 BARNS OCH UNGAS UPPVÄXTVILLKOR 16 Behörighet till gymnasiet 16 Barnfattigdom 17 Personaltäthet i förskola 17 Skoltrivsel och elevhälsa 18 Nationellt målområde 4 HÄLSA I ARBETSLIVET 19 Ohälsotalet 19 Arbetsskador 19

5 Innehållsförteckning Nationellt målområde 5 MILJÖER OCH PRODUKTER 21 Skador och förgiftningar 21 Höftledsfrakturer 21 Dödlighet på grund av skada och förgiftning 21 Självmord 22 Simkunnighet 23 Nationella målområden 6 och 7 HÄLSOFRÄMJANDE HÄLSO- OCH SJUKVÅRD SAMT SKYDD MOT SMITTSPRIDNING 24 Barnvaccinationer 24 Tandhälsa 25 Nationellt målområde 8 SEXUALITET OCH REPRODUKTIV HÄLSA 26 Förstagångsföräldrar 26 Aborter 26 Ungdomsmottagning 27 Nationella målområden 9 och 1 FYSISK AKTIVITET SAMT MATVANOR OCH LIVSMEDEL 28 Fysisk aktivtet 28 Betyg i idrott och hälsa 29 Hjärtinfarkt 29 Övervikt och fetma 3 Amning 31 Intag av frukt och grönt 31 Nationellt målområde 11 TOBAK, ALKOHOL, NARKOTIKA, DOPING OCH SPEL 32 Tobak 32 Alkohol 34 Narkotika 35 FOLKHÄLSOINDEX 36 FOLKHÄLSOARBETE I SOTENÄS 37 SOTENÄS VISION folkhälsopolitisk POLICY 39

6 INLEDNING Om folkhälsa och välfärdsredovisning Den kommunala vardagen med beslut och verksamheter påverkar befolkningens välfärd, livskvalitet och levnadsvillkor. En god hälsa har inte bara betydelse för enskilda människors välbefinnande och livskvalitet, utan även för samhällsekonomin. HÄLSA är en resurs i vardagen Hälsa skapas där människor tillbringar sitt vardagsliv, där de utbildas, arbetar, leker och lever. FOLKHÄLSA Folkhälsoarbete syftar till att förbättra hela befolkningens hälsa och bedrivs på samhällsnivå snarare än på grupp- och individnivå. Ytterst handlar folkhälsa om i vilket samhälle vi vill leva. Förutsättningarna för en god hälsa påverkas av livsvillkoren, exempelvis utbildning, sysselsättning, ekonomiska villkor och tillgång till hälso- och sjukvård. De påverkas också av den omgivande livsmiljön, fysisk och psykosocial, där vi bor, arbetar och tillbringar vår fritid samt av individernas egna val och levnadsvanor. Sveriges riksdag har antagit ett nationellt folkhälsomål. Det övergripande nationella folkhälsomålet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Detta mål har sedan delats upp i elva nationella målområden: 1 Delaktighet och inflytande i samhället 2 Ekonomiska och sociala förutsättningar 3 Barns och ungas uppväxtvillkor 4 Hälsa i arbetslivet 5 Miljöer och produkter 6 Hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7 Skydd mot smittspridning 8 Sexualitet och reproduktiv hälsa 9 Fysisk aktivitet 1 Matvanor och livsmedel 11 Tobak, alkohol, narkotika, doping och spel. FOLKHÄLSA är ett mål för samhället Folkhälsa handlar om befolkningens hälsoläge, hälsans utveckling och fördelningen av hälsa mellan olika grupper och områden i kommunen/samhället. FOLKHÄLSA OCH SAMHÄLLSEKONOMI Ohälsosamma levnadsvanor och olycksfall kostar samhället minst 12 miljarder kronor per år. Hälften av kostnaderna är en följd av förlorad produktion relaterad till sjukfrånvaro och för tidig död. En fjärdedel är kostnader för hälso- och sjukvård, läkemedel och rehabilitering. resterande fjärdedel är knutet till bland annat räddningstjänst och kriminalvård. 6 Om folkhälsa och välfärdsredovisning VÄLFÄRDSREDOVISNING 211

7 Investeringar i åtgärder för bättre folkhälsa skapar samhällsekonomiska kostnader i nutid medan vinsterna kommer på lång sikt. Offentliga sektorns fokusering på styrning och uppföljning för kortare tidsperioder, som budgetår och mandatperioder, innebär svårigheter för finansiering av förebyggande arbete. Vinsterna kommer långt senare och ofta inte i form av intäkter utan som uteblivna kostnader. Det förebyggande arbetet skapar med andra ord en kostnadspuckel som sedan övergår till en vinst i form av en friskare och mer produktiv befolkning. VÄLFÄRDSREDOVISNING Välfärdsredovisningen är en bred beskrivning av kommunbefolkningens levnadsvillkor och hälsa ur ett välfärdsperspektiv. Syftet med välfärdsredovisningen är att utgöra underlag för politiska beslut kopplat till den kommunala budget- och planeringsprocessen. Genom att utgå från lokala data kan prioriteringar, beslut och insatser ta hänsyn till behov och utsatta grupper i befolkningen. ATT FUNDERA ÖVER Förebyggande insatser kostar pengar idag men ger lägre utgifter i framtiden. När kommuner investerar i tidiga förebyggande åtgärder är det ofta andra samhällsaktörer som får minskade kostnader. Hur hanterar vi det? Redovisningen består av ett antal basnyckeltal som är gemensamma för FyrBoDals kommuner. Dessa kompletteras med nyckeltal knutna till lokala prioriteringar. De utvalda nyckeltalen beskriver viktiga faktorer för folkhälsan och är sådana som på olika sätt är påverkbara, inte minst genom politiska beslut. Den statistik som pre senteras är i första hand från offentliga källor och den senast tillgängliga. Hur använder vi välfärdsredovisningen i vår verksamhet och i de politiska diskussionerna? VÄ L F Ä R D S R E D O V I S N I N G 2 11 Om folkhälsa och välfärdsredovisning 7

8 befolkning Källa: SCB Befolkningens åldersfördelning har betydelse för hur folkhälsan utvecklas. I kommun fanns den 31 dec 21, 952 invånare. Befolkningen i är mycket äldre än i regionen, det finns en lägre andel barn och ungdomar -18 år (18%) och en mycket högre andel personer över 65 år (26%). 8,5 % av befolkningen i är över 8 år vilket är den högsta andelen i Fyrbodal. Andelen vuxna i fertil ålder skulle behöva öka för att säkra en god befolkningsutveckling. BAKGRUNDS- INDIKATORER Genom att studera kommunens befolkningsstruktur kan man få bättre förståelse för och resten av statistiken som presenteras i välfärdsredovisningen. Med bakgrundsfakta om demografiska skillnader mellan grupper i befolkningen kan ojämlikheter tydligare urskiljas. Därför presenteras här fakta bland annat om medellivslängd, ålderoch könsfördelning, befolkningsantal och befolkning med utländsk bakgrund. FOLKMÄNGD födda döda inflyttningsnetto befolkning VÄ L FÄ R D S R E D O V I S N I N G 2 11

9 MEDELLIVSLÄNGD Medellivslängd är ett övergripande mått som ofta används för att beskriva befolkningens hälsa. Medellivslängden kan betraktas som en summering av goda villkor, levnadsvanor och hälsa under hela livet. Faktorer som påverkar livslängden finns på övergripande samhällsnivå, som generella förutsättningar för ett gott liv, men också på individnivå, genom enskilda individuella val som till exempel tobaks- och matvanor. En ökad livslängd betyder emellertid inte per automatik också ökad hälsa och frånvaro av sjukdomar. I Sverige ser man att den mindre allvarliga ohälsan ökat de senaste 2 åren, samtidigt som också livslängden ökat. Beräknad medellivslängd vid födelsen Källa: SCB Kvinnor Män 83,6 79,3 83,2 79,1 Tabellen visar ett medelvärde för åren Med återstående medellivslängd vid födseln menas det antal år som människor i medeltal kan förväntas leva, om de i varje ålder skulle löpa samma risk att dö som motsvarande åldersgrupp haft under de senaste åren. I förväntas en kvinna leva till drygt 83 år och en man till drygt 79 år. ATT FUNDERA ÖVER har den äldsta befolkningen i Fyrbodal och bland den äldsta i landet. Hur skapar vi hälsa och livskvalité på äldre dagar? Hur ser vi till att lägga mer liv till åren och inte enbart år till livet? VÄLFÄRDSREDOVISNING 211 befolkning 9

10 1 NATIONELLT MÅLOMRÅDE Delaktighet och inflytande i samhället Delaktighet och inflytande är en av de mest grundläggande förutsättningarna för människors hälsa. Alla har rätt till delaktighet och inflytande oavsett kön, etnisk eller religiös tillhörighet, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Brist på inflytande och möjligheter att påverka den egna livssituationen har ett starkt samband med ohälsa. Att minska utanförskap är ett centralt mål nationellt. Insatser kan genomföras på flera samhällsnivåer och av olika aktörer inom den offentliga, privata och ideella sektorn. VALDELTAGANDE Ett högt valdeltagande är viktigt för en levande demokrati. Valdeltagandet är viktigt för att ge de valda politikerna ett starkt mandat som folkets företrädare och även för att medborgarna ska vara delaktiga i olika samhällsfrågor och inte ställas utanför. Det finns statistiska samband mellan låg delaktighet i allmänna val och sämre självskattad hälsa. Valdeltagande Kommun Landsting Riksdag s genomsnitt Källa: Valmyndigheten Andelen röstande i det senaste valet har ökat vilket får ses som positivt. Drygt 83 % av borna röstade i kommunvalet och knappt 85% i riksdagsvalet 21. Jämfört med riket ligger valdeltagandet i något över genomsnittet. 1 Delaktighet och inflytande i samhället VÄ L FÄ R D S R E D O V I S N I N G 2 11

11 FÖRSTAGÅNGSVÄLJARE Ett högt antal förstagångsväljare kan vittna om goda kunskaper i demokrati och visar ett starkt stöd för demokrativärden. Man har sett att lättillgänglig information via webben och möjlighet till förtidsröstning påverkat valdeltagandet positivt bland förstagångsväljarna. Andel (%) förstagångsväljare 21 Ett gott liv i - hela livet, präglat av respekt för den enskilda och människors lika värde Ett av sju inriktningsmål antaget av kommunfullmäktige Västra Götaland Riksdagsval Kommunfullmäktigeval Källa: Valmyndigheten Endast ca 7% av förstagångsväljarna i landet röstade i valet 21. I var andelen ännu lägre och bara 5,5 % valde att rösta. JÄMSTÄLLDHET Jämställdhet handlar om rättvisa, demokrati och delaktighet. Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället såväl som sina egna liv. Det förutsätter lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom livets alla områden (SKL). Faktorer som indikerar jämställdheten mellan män och kvinnor är bland annat uttagen föräldrapenning, inkomstskillnader och könsfördelningen i beslutande organ. Män Kvinnor Uttag av föräldrapenning 17,7% 82,3% ( Försäkringskassan) Antal ledamöter i kommunfullmäktige 15 st 16 st Medelinkomst i kr, 16 år- (SCB) Skillnaden mellan könen när det gäller uttag av föräldrapenning och medelinkomst är stora i och ligger klart över riksgenomsnittet. Fördelningen mellan kvinnor och män i beslutande organ är dock jämn. ATT FUNDERA ÖVER Antalet inlämnade medborgarförslag och motioner har minskat sedan 27. Hur kan vi arbeta för att öka intresset och skapa fler möjligheter för borna att delta i och påverka samhällsutvecklingen? VÄ L FÄ R D S R E D O V I S N I N G 2 11 Delaktighet och inflytande i samhället 1 1

12 2 NATIONELLT MÅLOMRÅDE Ekonomiska och sociala förutsättningar Ekonomisk och social trygghet är en av de mest grundläggande förutsättningarna för en god hälsa på lika villkor. Det finns ett tydligt samband mellan ekonomiska och sociala förutsättningar, trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor, jämställdhet och en god folkhälsa. Ekonomisk stress och social otrygghet orsakar ohälsa och ökar ojämlikheten i hälsa. UTBILDNINGSNIVÅ Utbildningsbakgrund är en viktig bestämningsfaktor för hälsa eftersom den i hög grad påverkar möjligheterna att välja yrken/arbeten med god lön och där arbetet inte präglas av överrisker för ohälsa eller skador. Den största skillnaden i ohälsa finns mellan dem som enbart har förgymnasial utbildning och dem som har eftergymnasial utbildning. Föräldrars utbildningsnivå har även betydelse för barnens skolresultat och därigenom deras förutsättningar för en god hälsa. Andel (%), år med eftergymnasial utbildning minst 3 år, Män 12 2 Kvinnor Män Kvinnor Källa: SCB I är utbildningsnivån något lägre än i riket, detta kan främst utläsas då det gäller eftergymnasial utbildning. Förhållandet ser likadant ut för både män och kvinnor. Andelen män och kvinnor med eftergymnasial utbildning minst tre år, har ökat något i men ligger fortfarande i jämförelse med riket på en låg nivå 12 Ekonomiska och sociala förutsättningar VÄ L FÄ R D S R E D O V I S N I N G 2 11

13 ARBETSLÖSHET Förvärvsarbete är en viktig faktor för individens ekonomiska situation. Ställningen på arbetsmarknaden är betydelsefull för människors möjlighet till integration, delaktighet och identitet. Arbetslöshet medför därför inte bara ekonomiska begränsningar utan också en förlust av det sociala stöd som en gemenskap på arbetsplatsen innebär. Forskning visar att arbetslösa har sämre psykisk hälsa än förvärvsarbetare. Arbetslöshet i % år arbetslösa år i program år arbetslösa år i program Källa: Arbetsmarknadsverket Andelen arbetslösa i gick stadigt nedåt i mitten av 2- talet. Sedan 28 har dock arbetsmarkanden försämrats, vilket man tydligt kan se då andelen arbetslösa, främst i gruppen år, har ökat. Siffrorna för ligger dock i jämförelse med riket bra till. Andelen arbetslösa i år 21 var 3% jämfört med riketsriket 3,6%. INKOMST Skillnader i inkomst har stor betydelse för både den fysiska och psykiska hälsan. Förbättrad individuell inkomst innebär förbättrad hälsa, upp till en viss inkomstnivå. Personer med låg inkomst har fysisk och psykisk ohälsa i betydligt större utsträckning än andra. Inkomsten är i sig avgörande för till exempel bostadsval, barnens levnadsnivå, möjligheter till semester och annan konsumtion. Med höginkomsttagare menas de 2% av inkomsttagarna i riket med de högsta inkomsterna medan låginkomsttagare är de 2% i riket med lägst inkomster VÄ L FÄ R D S R E D O V I S N I N G 2 11 Ekonomiska och sociala förutsättningar 1 3

14 Hög/låginkomsttagare 29 andel i % - sammanräknad förvärvsinkomst, 2-64 år Kvinnor Män Kvinnor Män Höga inkomster Låga inkomster Källa: Kommunala basfakta, FHI Källa: Kommunala basfakta, FHI har färre personer med låga inkomster än riket i genomsnitt, det finns också färre kvinnor med höga inkomster. EKONOMISKT BISTÅND Ekonomiskt bistånd är tänkt att fungera som ett sista skyddsnät för den som har tillfälliga ekonomiska problem. Stödet ska garantera att man får en skälig levnadsnivå, men ska också utformas så att man kan klara sig själv i fortsättningen, dvs. stärka den enskilde att leva ett självständigt liv. Antal hushåll med ekonomiskt bistånd /1 inv 3 ATT FUNDERA ÖVER har betydligt färre hushåll med ekonomiskt bistånd än genomsnittet. Söker borna hjälp i mindre utsträckning än vad andra gör, eller hjälper man varandra i högre utsträckning? Källa: Kolada Alla kommuner Alla kommuner Andelen hushåll med ekonomiskt bistånd ligger betydligt lägre i jämfört med riket i övrigt. Behovet av bistånd har dock ökat under de sista året vilket troligen hänger samman med sämre arbetsmarknad och rådande konjunktur. 14 Ekonomiska och sociala förutsättningar VÄ L FÄ R D S R E D O V I S N I N G 2 11

15 TRYGGHET Trygghet är ett av de mest grundläggande och starkaste mänskligabehoven och är centralt för människors välbefinnande. Trygghet är en subjektiv känsla som inte behöver ha sin grund i faktisk risk. Forskning tyder på att människor med goda levnadsomständigheter känner mindre oro än människor som lever under mer osäkra förhållanden. Det finns även ett samband mellan känslan av trygghet i grannskapet och självskattad fysisk och psykisk hälsa. Hållbar utveckling - demokratist, socialt, ekonomiskt och miljömässigt - ett av sju inriktningsmål för deltog 21 i SCB:s medborgarundersökning där invånarna fick svara på frågor om bland annat trygghet. Undersökningen visade att invånarna upplevde som en trygg kommun att leva i. ANMÄLDA BROTT Ett av kriminalstatistikens syften är att visa hur brottsligheten ser ut i samhället, vilket är svårt att göra exakt, eftersom det bara är de brott som anmäls till och hanteras av polis, tull, åklagare och domstol som finns med i statistiken. Det innebär att den anmälda brottsligheten inte är densamma som den faktiska brottsligheten, ökningen kan ju till exempel bero på att det blivit vanligare att brotten anmäls. Antal anmälda brott per 1 inv Totalt antal brott Våldbrott Grov kvinnofridskränkning Alkohol och narkotikabrott Källa: BRÅ har betydligt färre antal anmälda brott än snittet för riket i övrigt. Vanligaste typen av brott som anmäls är stöld och inbrott. ATT FUNDERA ÖVER Att växa upp i en familj som är ekonomiskt missgynnad kan öka risken för ohälsa, både fysiskt, psykiskt och socialt. En knapp ekonomi begränsar många gånger barns möjlighet till att ta del av sådant som de själva upplever som viktigt. Det handlar ofta om vardagliga saker där kostnader och avgifter blir ett hinder för att delta. VÄ L FÄ R D S R E D O V I S N I N G 2 11 Ekonomiska och sociala förutsättningar 15

16 3 NATIONELLT MÅLOMRÅDE Barns och ungas uppväxtvillkor Förhållanden under barn- och ungdomsåren har stor betydelse för både den psykiska och fysiska hälsan under hela livet. De viktigaste faktorerna för barns och ungas hälsa är familjen, skolan och fritiden. Genom insatser som påverkar familje- och skolförhållanden kan barns och ungdomars hälsa främjas och skillnader i uppväxtvillkor utjämnas. Genom att ge föräldrar stöd i föräldraskapet kan barns hälsa påverkas positivt. BEHÖRIGHET TILL GYMNASIET Kraven på utbildning för inträde på arbetsmarknaden har ökat påtagligt. Genomgången utbildning innebär konkurrensfördelar, ökad valfrihet och minskad sårbarhet vid strukturförändringar. Utbildning och erfarenhet är tillgångar när levnadsvillkoren förändras. För behörighet till gymnasieskolan krävs lägst betyget godkänt i ämnena engelska, matematik och svenska. Slutbetyg från gymnasieskolan ger förutsättningar för högskolestudier. Behörighet till gymnasieskolan i % ,7 89,4 88,9 89,2 88,7 88,9 88,8 88,2 92,5 95,7 94,1 88,9 95,7 89,3 88,9 93,6 Källa: Skolverket elevernas behörighet till gymnasieskolan ligger på en hög nivå och över genomsnittet jämfört med riket. Andelen elever som uppnår målen i samtliga ämnen 21 var 92 %. Motsvarande siffra för riket är 76%. 16 Barns och ungas uppväxtvillkor VÄ L FÄ R D S R E D O V I S N I N G 2 11

17 BARNFATTIGDOM Enligt FN:s konvention om barnets rättigheter, barnkonventionen, har alla barn rätt till en skälig levnadsstandard. Staten och kommunen ska sträva efter att förverkliga barnets sociala, ekonomiska och kulturella rättigheter. I välfärdssamhället Sverige innebär barnfattigdom mycket sällan att barn behöver svälta eller frysa av ekonomiska skäl. Det handlar mer om att inte ha samma möjligheter som de flesta barn har i Sverige i dag. Med låg inkomststandard menas att inkomsterna inte räcker till för att betala minimiutgifter för baskonsumtion och boende. Andel % barn ihushåll med låg inkomststandard eller socialbidrag Källa: Rädda barnen ,8 11,1 8,6 7,4 7, ,6 11,9 1,9 11,5 Rädda barnen gör varje år en rapport om barnfattigdom i Sverige. De senaste rapporterna har visat att barnfattigdomen sjunker, om än långsamt, men skillnaderna mellan fattiga och rika ökar. Barn till ensamstående och barn till utrikes födda löper en betydligt större risk att leva i fattigdom. PERSONALTÄTHET I FÖRSKOLA Förskolan har en viktig roll när det gäller att främja en positiv psykisk utveckling hos barn och att förebygga och fånga upp problem i ett tidigt skede. Sedan 1 juli 21 har barn 3-5 år rätt till den allmänna förskolan. Hösten 21 gick det i genomsnitt 5,4 barn per årsarbetare i Sveriges förskolor. Personaltätheten i förskolor är god, antalet barn per årsarbetare i ligger 21 på 5,1 vilket är bra jämfört med riket och grannkommunerna. ATT FUNDERA ÖVER Skola och förskola är en av de viktigaste hälsofrämjande arenorna under barnens uppväxt. Hur kan skolan arbeta för att skapa grundläggande och goda förutsättningar för en god hälsa hos barnen? VÄ L FÄ R D S R E D O V I S N I N G 2 11 Barns och ungas uppväxtvillkor 1 7

18 ATT FUNDERA ÖVER Tidiga hälsofrämjande och förebyggande insatser bland barn och ungdomar bör ses som en långsiktig social investering i vår hälsa! Har vi råd att inte investera i våra barn och ungdomar? SKOLTRIVSEL OCH SKOLK Det är en hög andel elever som anger att de trivs i skolan. I den senaste drogvaneundersökningen i åk 9, gjord våren 211, svarade 74% av pojkarna och 85% av flickorna att de trivs bra eller mycket bra i skolan. Trots att flickorna anger en högre grad av trivsel är det fler flickor än pojkar som skolkar. 21% av flickorna och 15% av pojkarna anger att de har skolkat en gång i månaden eller oftare. ELEVHÄLSA De allra flesta elever anser sig ha en bra hälsa och trivs bra med livet. Med stigande ålder anger dock barn och ungdomar sämre självskattad hälsa och ett allmänt sämre välbefinnande. Dessutom ökar skillnaden mellan pojkar och flickor där flickorna anser sig ha sämre hälsa och fler besvär 1. Elever i åk 9 som trivs mycker bra med livet 1% 8% 6% 4% Samtliga 2% % Pojkar Flickor 62% 79% 44% 38% Samtliga 53% 58% 37% 35% Källa: Drogvaneundersökning 211 Källor: 1 Svenska skolbarns hälsovanor, 29/21, FHI elever som trivs mycket bra med livet vid frågetillfället var fler än genomsnittet för norra Bohuslän och skillnaden mellan pojkar och flickor har minskat något. 18 Barns och ungas uppväxtvillkor VÄ L FÄ R D S R E D O V I S N I N G 2 11

19 Hälsa i arbetslivet Arbete ger förutom inkomst även social identitet och socialt stöd som kan bidra till en god hälsa. Arbetslivet berör stort sett alla under en stor del av livet. Arbetsmiljön och anställningsformerna påverkar hälsan i arbetslivet, men också möjligheten till balans mellan arbete och fritid. Det finns samband mellan hälsa i arbetslivet och ekonomisk tillväxt. En god folkhälsa är en drivkraft för utveckling och tillväxt på samma sätt som utbildning och infrastruktur. 4 NATIONELLT MÅLOMRÅDE OHÄLSOTALET/SJUKPENNINGTAL Ohälsotalet anger antal utbetalda dagar per år med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning, sjukersättning eller aktivitetsersättning per registrerad försäkrad i åldrarna år. Ohälsotalet, antal dagar totalt Män, Kvinnor,, totalt Källa: Försäkringskassan Ohälsotalet har under de senaste åren gradvis minskat för både kvinnor och män i men är ändå jämfört med riket högt. Ohälsotalet i Västra Götaland är i genomsnitt 3,6 dagar. Trots positiva siffror de senaste åren kvarstår skillnaderna mellan kvinnor och män. Ohälsotalet 21 bland kvinnorna i var 45,4 dagar (riket 38 dagar) jämfört med männens 27,2 dagar ( riket 26,4 dagar). VÄ L FÄ R D S R E D O V I S N I N G 2 11 Hälsa i arbetslivet 19

20 ARBETSSKADOR Negativa aspekter av arbetsmiljön kan resultera i allt från huvudvärk och irritation till cancer och dödsolyckor. Den vanligaste orsaken till anmälda arbetsskador, långvarig sjukskrivning och förtidspension är ergonomiska belastningsfaktorer. Arbetsskador inkluderar både arbetsolycksfall och arbetssjukdomar och är miljöbetingade hälsoproblem. 15 Anmälda arbetsolyckor per 1 inv 2-64 år kvinnor 7,5 8,6 1, ,2 5,3 5,7 6,5 6,6 7,8 8,9 Källa: Kommunala basfakta, FHI Antalet anmälda arbetsolyckor är högre i än i riket i genomsnitt. Detta gäller för både kvinnor och män. Framför allt kvinnor år avviker negativt. män ATT FUNDERA ÖVER? Antalet anmälda arbetsskador speglar i viss mån näringslivets sammansättning. Vissa yrken medför ökad risk för för ohälsa och skador. Vilka möjligheter har kommunen att påverka ohälsan i arbetslivet hos befolkningen i stort och inte enbart den egna personalens hälsa? 2 Hälsa i arbetslivet VÄ L FÄ R D S R E D O V I S N I N G 2 11

21 Miljöer och produkter Långsiktigt god folkhälsa är beroende av en hälsofrämjande och säker miljö. Det handlar om hela vår fysiska omgivning luft, mark, vatten samt den bebyggda miljön. Skadeperspektivet dominerar området och syftar till att skapa säkerhet i olika typer av miljöer som t.ex. trafikmiljö, arbetsmiljö, bostad, skola och fritid. Det är främst skador på grund av olycksfall som kan förebyggas med skadesäkra miljöer och produkter, men även förekomsten av självmord och våld kan påverkas med förebyggande insatser. 5 NATIONELLT MÅLOMRÅDE SKADOR OCH FÖRGIFTNINGAR Skador är ett stort folkhälsoproblem med stora kostnader och lidanden som följd. Relevant statistik över skador och skadehändelser är en viktig grundsten för skadeförebyggande arbete. Inlagda på sjukhus pga skada per 1 inv Kvinnor Män 16,7 16,9 15,2 14,9 14,1 11,7 13,3 13,4 13,4 12,6 12,5 12,3 Källa: FHI, Kommunala basfakta Antalet personer som vårdas på sjukhus till följd av olyckor och skador är i stort sett oförändrade under de senaste decenniet på riksnivå. I har antalet skadade minskat något. Den vanligaste olyckstypen som leder till sjukhusvård är fallolyckor. Fler kvinnor än män vårdas i slutenvård, både i och i riket. HÖFTLEDSFRAKTURER Fallskador är ett av de största folkhälsoproblem bland äldre. En höftledsfraktur innebär ett stort mänskligt lidande med stora ekonomiskakostnader för samhället i form av vård, hemtjänst mm. VÄLFÄRDSREDOVISNING 211 Miljöer och produkter 21

22 Antal diagnosticerade höftledsfrakturer alla 65 år och äldre 1 alla år och äldre Källa: VEGA Statistiken ovan visar alla diagnostiserade höftledsfrakturer oberoende av ålder samt den andel höftledsfrakturer som återfinns bland den äldre befolkningen. Av statistiken kan man tydligt se att den stora andelen frakturer återfinns i åldersgruppen 65 år och äldre varför förebyggande arbete riktat till den äldre befolkningen är av stort värde. Sedan 28 har andelen med diagnostiserade höftledsfrakturer minskat något. Kvinnor står för den största andelen av fallskadorna. DÖDLIGHET PÅ GRUND AV SKADA OCH FÖRGIFTNING Antalet dödsfall till följd av skada och förgiftning har sedan mitten av 9-talet ökat. Olycksbilden domineras av fall-, vägtrafik- och förgiftningsolyckor. Dödliget i skador och förgiftningar per 1 inv 8 ATT FUNDERA ÖVER Höftledsfrakturer upptar ca 25% av vårdplatserna på ortopedkliniker i Sverige och kostar samhället ca 25 kr per höftfraktur och år. Vad kan vi göra i för att minska kostnader och mänskligt lidande p g a höftledsfrakturer? kvinnor män 4,1 5 5,2 4,8 3,6 3,7 6,7 6,9 Källa: Socialstyrelsen har något fler antal döda kvinnor i skador och förgiftningar än genomsnittet för riket medan antalet män är färre. 22 Miljöer och produkter VÄ L FÄ R D S R E D O V I S N I N G 2 11

23 SUICID Suicid och suicidförsök är ett allvarligt problem i samhället med många som dör eller överlever med skador och men för livet. Självmord kan föra tankarna till mord och kriminella handlingar därför används oftare ordet suicid efter engelskans suicide. Aktuell statistik för visar att antalet döda pga självmord ligger något över genomsnittet för riket i åldersgruppen 65 år och uppåt medan det i yngre åldrar ligger betydligt lägre. Ingen människa ska behöva hamna i en situation där den enda utvägen upplevs vara att ta sitt liv. Proposition 27/8:11 En förnyad folkhälsopolitik. SIMKUNNIGHET Att kunna simma är en viktig kunskap i en kommun vid kusten där mycket friluftsliv sker i och på vattnet. Enligt läroplanen ska en elev i årskurs 5 kunna simma och hantera nödsituationer vid vattnet. Simkunnig anses enligt Svenska Simförbundet den vara som kan falla i vattnet, få huvudet under, och efter att åter tagit sig till ytan kan simma 2 meter på djupt vatten, varav 5 meter ryggsim. Andel simkunniga elever i åk Källa: Utbildningsförvaltningen Simkunnigheten bland eleverna i är hög. Antalet icke simkunniga i åk 5 har varierat mellan och 4 barn av en hel kull barn sedan 25. Grundskolan i har valt att profilera sig mot kust och hav och arbetar på ett naturligt sätt med praktiska moment som anknyter till området. ATT FUNDERA ÖVER Har vi tillräckligt hög säkerhet vid kommunens bad och hamnar för att förebygga eventuella tillbud i vatten? VÄLFÄRDSREDOVISNING 211 Miljöer och produkter 23

24 6 NATIONELLT MÅLOMRÅDE 7 NATIONELLT MÅLOMRÅDE Hälsofrämjande hälso- och sjukvård samt Skydd mot smittspridning Hälso- och sjukvården har stor betydelse för den långsiktiga hälsoutvecklingen genom sin specifika kompetens, sin auktoritet, breda kunskap och stora kontaktyta mot befolkningen. Hälso- och sjukvården ska i sitt patientarbete inte bara behandla sjukdom och skada utan också förebygga dessa samt främja hälsa. I ett internationellt perspektiv har Sverige en gynnsam situation när det gäller spridningen av smittsamma sjukdomar. Förekomsten av vissa sjukdomar ökar dock och risken för spridning från andra länder är större än tidigare. Förebyggande åtgärder är en förutsättning för att Sverige ska ha ett gott skydd mot smittspridning. Ett exempel är vaccinationsverksamheten, som är en av de mest kostnadseffektiva interventionerna inom folkhälsoområdet. BARNVACCINATION Idag är all vaccination i Sverige frivillig, men över 9 % av barnen vaccineras enligt socialstyrelsens rekommendationer. Barnvaccinationer har medfört att de så kallade barnsjukdomarna polio, mässling och röda hund m.fl. har minskat i samhället. MPR-vaccinet är ett vaccin mot mässling, påssjuka och röda hund. Andel (%) barn vaccinerade MPR vid tre års ålder ,5 94,1 94,1 1 93,5 95,4 96,2 96,5 Källa: Kommunala basfakta, FHI Andelen vaccinerade 3 åringar har ökat succesivt under en längre period, både i och i riket i övrigt. 24 Hälsofrämjande hälso- och sjukvård VÄ L FÄ R D S R E D O V I S N I N G 2 11

25 TANDHÄLSA Tandhälsan hos barn och ungdomar kan användas som ett mått för att undersöka resultatet av hälsofrämjande och förebyggande insatser som gjorts under uppväxtåren och då är i synnerhet tandhälsan hos 19-åringar intressant. Försämrad tandhälsa är ofta en indikator på en generell negativ hälsoutveckling hos barn och ungdomar Kariesfria 6 och 19 åringar år 19 år 2 6 år år Källa: Folktandvården Andelen kariesfria 6 och 19-åringar ligger relativt stabilt. Den låga andelen kariesfria 19 åringar måste dock ses som oroande då denna siffra kan ge en indikation om den hur den vuxnes tandhälsa kommer att se ut. VÄ L FÄ R D S R E D O V I S N I N G 2 11 Hälsofrämjande häls- och sjukvård 2 5

26 8 NATIONELLT MÅLOMRÅDE Sexualitet och reproduktiv hälsa Möjligheten till trygg och säker sexualitet är grundläggande för individens upplevelse av hälsa och välbefinnande. En trygg sexualitet, fri från fördomar, diskriminering, tvång och våld är hälsosam. Att förebygga hälsorisker förknippade med sexuellt beteende handlar förutom att stärka individens egen identitet och självkänsla också om saklig sexualkunskap, information om smittspridning samt ökad förmåga att hantera relationer till andra människor. FÖRSTAGÅNGSFÖRÄLDRAR Förstagångsföräldrar blir allt äldre. Andelen tonårsmammor minskar medan andelen mammor som är 35 år och äldre ökar kraftigt Medelålder vid första barnets födelse män kvinnor män kvinnor Källa: SCB I har medelåldern hos män och kvinnor för första barnets födelse ökat mycket under de senaste 2 åren. 199 var en kvinna i snitt 25,5 år vid fösta barnets födelse, 21 var motsvarande siffra 3 år. Källor: 1 Folkhälsopolitisk rapport 21 ABORTER I Sverige har vi fri abort och kvinnan har rätt att själv fatta beslut om sin kropp. År 1975 infördes abortlagen som innebär att kvinnor i Sverige själva kan fatta beslut om abort, utan tillstånd från vare sig partner eller myndigheter. I samband med detta infördes flera åtgärder för att försöka förebygga aborter, bland annat subventionering av preventivmedel. Aborterna i Sverige ökade mellan 24-28, men minskade under 29, särskilt bland ungdomar. Det finns ett samband mellan låg utbildning och oskyddat sex Sexualitet och reproduktiv hälsa VÄ L FÄ R D S R E D O V I S N I N G 2 11

27 Antal aborter per 1 kvinnor ,1 22, ,5 12 1,4 24,3 24,8 29,6 28,4 14,5 14,5 Källa: Kommunala basfakta, FHI Antalet aborter i ligger under riksgenomsnittet och tonårsaborterna har minskat stadigt de senaste åren. UNGDOMSMOTTAGNING Ungdomsmottagningen fyller en stor funktion för våra ungdomar. I finns en ungdomsmottagning som har öppet två dagar per vecka. Förutom att ha mottagning gör personalen besök hos åk.8 vid skolan i Kungshamn Antal besök på Ungdomsmottagningen Totalt antal besök Besök kurator Källa: VEGA Antalet besök på ungdomsmottagningen har ökat i takt med ökade öppettider och tillgänglighet. Det något lägre antalet besök 21 har sin förklaring i en tillfälligt minskad tillgänglighet pga personalbrist. Det totala antalet ungdomar som söker sig till Ungdomsmottagningen kan inte enbart utläsas av ovanstående tabell då en stor andel troligen besöker Ungdomsmottagningen på skolorter, t ex i Lysekil eller Uddevalla. ATT FUNDERA ÖVER Det är flest flickor som besöker ungdomssmottagningen. Hur kan vi skapa en miljö på ungdomsmottgningen som bidrar till att fler pojkar besöker UM? VÄ L FÄ R D S R E D O V I S N I N G 2 11 Sexualitet och reproduktiv hälsa 2 7

28 9 NATIONELLT MÅLOMRÅDE 1 NATIONELLT MÅLOMRÅDE Fysisk aktivitet samt Matvanor och livsmedel Regelbunden fysisk aktivitet främjar hälsa och välbefinnande samt har en sjukdomsförebyggande effekt. I barndomen grundläggs levnadsvanor för resten av livet. Bibehållen fysisk aktivitet genom livet bidrar till att människor kan leva ett oberoende liv långt upp i åldrarna. Kommunerna har en nyckelroll i att skapa stödjande miljöer för fysisk aktivitet och ett aktivt liv för sina invånare. Goda matvanor bidrar till hälsa och minskar risken för övervikt, fetma och karies. Matvanor är komplexa och många olika faktorer spelar in i val av mat, exempelvis kultur och vanor samt tillgänglighet, pris och utbud av olika sorters livsmedel. Såväl ohälsosamma matvanor som otillräcklig fysisk aktivitet har betydelse för utveckling av övervikt och fetma. Undervikt kan också ge negativa hälsokonsekvenser och förekommer till exempel hos äldre när aptiten avtagit och vid ätstörningar. FYSISKT AKTIVA Fysisk aktivitet är en viktig friskfaktor som kan användas för att främja hälsa och behandla sjukdomar, och ett effektivt sätt att påverka befolkningens hälsa är att öka dess fysiska aktivitet. Det finns skillnader mellan olika socioekonomiska grupper när det gäller andelen fysiskt aktiva. Generellt sett är personer som yrkesarbetar, som har en lång utbildning och som har en god ekonomi mest fysiskt aktiva. 8 Andel fysiskt aktiva 3 min /dag kvinnor män kvinnor män Källa: Hälsa på lika villkor, FHI Bland den vuxna befolkning i är kvinnorna mest aktiva rent fysiskt och ligger något över riksgenomsnittet. Andelen män och kvinnor som uppger att man har en stillsittande fritid är ca 13%. 28 Fysisk aktivitet samt matvanor och livsmedel VÄ L FÄ R D S R E D O V I S N I N G 2 11

29 BETYG I IDROTT OCH HÄLSA Andelen elever med minst betyget godkänt i ämnet idrott och hälsa i grundskolans årskurs nio syftar till att följa utvecklingen och förutsättningarna för fysisk aktivitet och rörelse i grundskolan. Det finns ett visst samband mellan betyget i idrott och hälsa och motionsvanor senare i livet enligt svensk forskning. Andel elever med minst godkänt slutbetyg i idrott och hälsa åk. 9 Idag rekommenderas vuxna minst 3 minuters måttligt intensiv fysisk aktivitet dagligen för allmän hälsa och välbefinnande. För barn och ungdomar rekommenderas 6 minuter pojkar flickor pojkar flickor 22 96,9 9,6 93,8 91, ,1 93,3 93,7 92, ,4 96,4 93,3 91, Källa: Skolverket Bland elever som gick ur åk 9 våren 21 hade 96,4 % godkänt betyg i ämnet vilket är bättre än för riket. Andelen flickor med godkända resultat i idrott har ökat stadigt sedan början av 2 talet och ligger idag på samma nivå som resultatet hos pojkarna HJÄRTINFARKT Hjärt- och kärlsjukdomar är fortfarande ett av de största folkhälsoproblemen i Sverige, även om dödligheten minskat kraftigt under de senaste åren. År 25 utgjorde hjärt- och kärlsjukdomar 42 procent av alla dödsorsaker bland både män och kvinnor i landet. Nästan 9 procent av alla hjärtinfarkter orsakas av faktorer som går att påverka, främst genom ändrad livsstil Dödlighet i hjärtinfarkt per 1 inv Kvinnor Män Kvinnor Män De som tror att de inte har tid för fysisk aktivitet måste förr eller senare avsätta tid för sjukdom Edward Stanley ( ) Källa: SCB I ligger dödligheten i hjärt- och kärlsjukdom idag på ungefår samma nivå som riket i övrigt. VÄ L FÄ R D S R E D O V I S N I N G 2 11 Fysisk aktivitet samt matvanor och livsmedel 2 9

30 ÖVERVIKT OCH FETMA Övervikt och fetma är ett stort hälsoproblem bland både barn och vuxna. Viktgränser för under- respektive övervikt och fetma har definierats av WHO. Body Mass Index (BMI) eller kroppsmasseindex anger relationen mellan vikt och längd. Andel % med övervikt och fetma medelvädre Kvinnor Män Källa: Hälsa på lika villkor Andelen med övervikt och fetma i den vuxna befolkning ligger på ungefär samma nivå som riket. Ungefär hälften av den vuxna befolkningen har övervikt eller fetma. Andelen med fetma har ökat något under de senare åren och uppgår till 16 % för kvinnor och 14 % för män. Andel med övervikt och fetma bland 4 -åringar ATT FUNDERA ÖVER Vad beror det på att det finns fler överviktiga barn i än i kringliggande kommuner? % 4 2 övervikt fetma Övervikt Fetma Flickor Källa: Centrala barnhälsovården, Uddevalla Pojkar Norra Bohuslän Fyrbodal Norra Bohuslän Fyrbodal Andelen barn med övervikt ligger betydligt högre i än i Fyrbodal och i våra grannkommuner. Pojkarna uppvisar i högre utsträckning övervikt än flickorna. Vad beror könsskillnaden när det gäller övervikt hos barn på? 3 Fysisk aktivitet samt matvanor och livsmedel VÄ L FÄ R D S R E D O V I S N I N G 2 11

31 AMNING Den första tiden är bröstmjölken barnets bästa näring och ger ett bra skydd mot infektioner och kan ha betydelse för barnets tillväxt. 1 Andel barn som ammats helt eller delvis i 4 mån Ett rikt fritids och kulturutbud -ett av sju inriktningsmål antaget av kommunfullmäktige Källa: Kommunala basfakta ,9 7, ,2 81,6 8,9 79,6 78,5 Andelen barn som ammas i har minskat kraftigt de senaste åren. 25 ammades ca 84% av barnen helt eller delvis i fyra månader. 28 hade denna siffra minskat till 52,2 %. INTAG AV FRUKT OCH GRÖNT Studier visar att högt intag av frukt och grönt främjar människors hälsa och minskar risken för bl.a. diabetes, övervikt, högt blodtryck, hjärt-kärlsjukdomar och cancer. Livsmedelsverket rekommenderar att man äter minst ett halvt kilo frukt och grönsaker om dagen. Andel som äter rekommenderat intag av frukt och grönt % Källa: Hälsa på lika villkor Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor äter mer frukt och grönt än män och detta gäller både för som för riket. Männen i äter dock något mer frukt och grönt än riksgenomsnittet ATT FUNDERA ÖVER Hur skapar vi goda förutsättningar för befolkning att ha ett aktivt liv som främjar en normal viktutveckling?? VÄ L FÄ R D S R E D O V I S N I N G 2 11 Fysisk aktivitet samt matvanor och livsmedel 3 1

32 11 NATIONELLT MÅLOMRÅDE Tobak, alkohol, narkotika, doping och spel Åtgärder mot skador på grund av tobak, alkohol och spel, samt för ett samhälle fritt från narkotika och doping är både viktiga för att förbättra människors individuella hälsa och välbefinnande och för folkhälsan generellt (prop. 27/8:11 En förnyad folkhälsopolitik). Ofta är det samma personer som utgör riskgrupp för t.ex. alkohol, narkotika och spel. Det förebyggande och hälsofrämjande arbetet måste därför, för att bli effektivt, behandlas i ett sammanhang. TOBAK Sedan 8-talet har mer än 1 miljon svenskar slutat röka. Trots den positiva utvecklingen är tobaksbruket fortfarande den enskilda faktor som står för den största andelen av sjukdomsbördan i vårt land och orsakar varje år 66 människors för tidiga död. Regeringens övergripande mål för området är: * Minskat bruk av alkohol och tobak * Ett samhälle fritt från narkotika och dopning * Minskade skadeverkningar av överdrivet spelande. Rökande föräldrar Rökning under graviditeten medför de vanliga riskerna för kvinnan, men är dessutom ett allvarligt hot mot fostrets liv, hälsa och utveckling. Barn som utsätts för föräldrarnas tobaksrök drabbas oftare av luftvägsinfektioner, astma, allergi och annan överkänslighet. Information, enskilt eller i grupp, kan främja rökfrihet. Andel (%) rökande blivande mammor ,3 11 1,2 9,4 8,9 8,3 7,7 6,8 Källa: Kommunala basfakta, FHI I har andelen rökande blivande mammor stadigt minskat men ligger i förhållande till riket ändå högt. Andelen som röker när barnet är 8 månader ligger något över riksgenomsnittet som är ca 7 %. 32 Tobak, alkohol, narkotika, doping och spel VÄ L FÄ R D S R E D O V I S N I N G 2 11

33 Tobakskonsumtion Andel (%) som röker eller snusar dagligen i Män Kvinnor kommun har infört rökfri arbetstid. Detta är ett led i att satsa på ökad hälsa och bra arbetsmiljö för alla medarbetare och förtroendevalda. vuxna åk 9 vuxna åk 9 Rökare Snusare Män Kvinnor Källa: Kommunala basfakta, FHI och Drogvaneundersökning 211 Ungefär 25% av den vuxna befolkningen använder tobak, cigaretter och/ eller snus dagligen. Det är fler kvinnor än män som röker medan det är tvärtom när det gäller snus. Oroväckande är att rökningen är hög bland unga kvinnor i där den ligger betydligt över genomsnittet för området och riket. KOL - kronisk obstruktiv lungsjukdom KOL är en av vår tids stora folksjukdomar. I Sverige beräknas mellan 5 och 7 personer ha KOL. Symptomen kommer ofta krypande och sjukdomen utvecklas långsamt. Tidig rökdebut är en stor riskfaktor, och det är därför ytterst angeläget att förmå unga att inte börja röka. Dödlighet i KOL per 1 inv 15 år Kvinnor ,6 5,1 3,1 3 2,9 2,9 2,9 3 Källa: Kommunala basfakta, FHI Andelen med KOL i ligger över riksgenomsnittet för både män och kvinnor och har så gjort under en längre period. I primärvården arbetar man aktivt med att tidigt diagnostisera och förebygga KOL. VÄ L FÄ R D S R E D O V I S N I N G 2 11 Tobak, alkohol, narkotika, doping och spel 3 3 Män ATT FUNDERA ÖVER Detta är en skisstext. Sluta läs ATT här. FUNDERA Hälsa skapas ÖVER där människor Varför är tillbringar det fler kvinnor sitt vardagsliv. än män som röker? Hur kan vi stötta kvinnor att i högre grad hålla sig rökfria? Hur kan vi motivera män att 2 SCB, Offentlig statistik 3 SCB, Offentlig statistik 4 SCB, Offentlig statistik 5 SCB, minska Offentlig statistik på snusandet? 6 Statens folkhälsoinstitut, Kommunala basfakta 7 Statens folkhälsoinstitut, Kommunala basfakta

34 ALKOHOL Hög alkoholkonsumtion kopplas till ett sextiotal olika sjukdomar och hälsoproblem. Alkohol ligger också bakom en stor andel av olyckor, skador och våld. Intensivkonsumtion När man vid ett och samma tillfälle dricker en större mängd alkohol skiljer man det från vanlig alkoholkonsumtion och det klassas som intensivkonsumtion. Andel (%) intensivkonsumenter åk Pojkar Flickor 1 Norra Bohuslän Pojkar Flickor Källa: Drogvaneundersökning åk Andelen ungdomar som intensivkonsumerar alkohol är högre i än i Norra bohuslän och i riket. Siffran för har varierat över åren men ligger generellt sett relativt högt. ATT FUNDERA ÖVER Hur kan vi på ett mer effektivt sätt arbeta med att begränsa tillgängligheten till tobak, alkohol och narkotika? Under alkoholpåverkan gör många undomar saker de annars inte skulle ha gjort vilket i vissa fall kan få tråkiga konsekvenser. Flickor uppger i högre utsträckning problem i samband med alkoholkonsumtion. I uppger nära 15% att man kört moped berusad en eller flera gånger och ännu fler uppger att man åkt bil, mc eller moped med någon som varit berusad. Föräldrars inställning till ungdomars alkoholintag Ungdomar som bjuds på alkohol av sina föräldrar berusningsdricker i större omfattning. Den senaste undersökningen visar att ungefär 16% av ungdomarna i åk 9 har blivit bjuden i eget glas av sina föräldrar. Det vanligaste sättet ungdomar får tag på alkohol genom är via kompisar eller kompisars syskon. På andra plats kommer andra vuxna och de egna föräldrarna. 34 Tobak, alkhol, narkotika, dopning och spel VÄ L FÄ R D S R E D O V I S N I N G 2 11

35 Riskkonsumtion av alkohol bland vuxna Riskkonsumtion innebär att regelbundet dricka över en viss mängd alkohol per vecka. Allt berusningsdrickande innebär riskkonsumtion. Riskerna med att bli berusad omfattar inte bara alkoholens direkta fysiska effekter utan också indirekta effekter som till exempel ökad risk för olyckor, våld och andra skador. Andel (%) med riskabla alkoholvanor Kvinnor Källa: Kommunala basfakta, FHI Män Andelen vuxna i med riskkonsumtion av alkohol ligger ganska nära genomsnittet för riket, dock ligger siffran för kvinnor något över genomsnittet och har så gjort under en längre tidsperiod. NARKOTIKA Att använda narkotika innebär en hälsorisk på många sätt: såväl medicinska som sociala problem kan uppstå och de negativa effekterna kan märkas både akut och först efter en längre tids användning. Andel (%) som använt narkotika i åk ATT FUNDERA ÖVER Hur kan vi bli bättre på att upptäcka olika slag av missbruk? Källa: Drogvaneundersökning åk Vi kan se en ökning av narkotikaanvändandet i både riket och i. De vanligaste preparaten som används är hasch och marijuana. VÄ L FÄ R D S R E D O V I S N I N G 2 11 Tobak, alkohol, narkotika, doping och spel 3 5

36 FOLKHÄLSOINDEX Ett folkhälsoindex ger en överskådlig bild av hur ett antal indikatorer med betydelse för folkhälsan i förhåller sig till riket. I indexet får rikets genomsnitt värdet ett (1). De indikatorer där har bättre resultat än rikets visas ett värde högre än ett (1) medan indikatorer som visar sämre resultat visar ett värde under ett (1). Andel med självskattad bra hälsa Intensivkonsumenter av alkohol åk 9 Dagligrökare åk 9 Fysiskt aktiva Medellivslängd 2 1,5 1,5 Arbetslöshet Valdeltagande riksdag Barnfattigdom Behörighet till gymnasiet Övervikt och fetma, vuxna Ohälsotal Ekonomiskt bistånd Självmord Anmälda brott Inlagd på sjukhus pga skada Dödlighet i skador och förgiftningar 36 Folkhällsoindex VÄ L F Ä R D S R E D O V I S N I N G 2 11