Regeringens proposition 1998/99:38

Transkript

1 Regeringens proposition 1998/99:38 Staten och trossamfunden begravningsverksamheten, kulturminnena, personalen, avgiftsbetalningen, m.m. Prop. 1998/99:38 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 10 december 1998 Göran Persson Marita Ulvskog (Kulturdepartementet) Propositionens huvudsakliga innehåll I propositionen läggs fram förslag om begravningsverksamheten, kulturminnena, personalen, avgiftsbetalningen, m.m. vid ändringen av relationerna mellan staten och Svenska kyrkan den 1 januari Förslagen är i korthet följande. Svenska kyrkans församlingar och kyrkliga samfälligheter skall fortsatt vara huvudmän för den helt övervägande delen av begravningsverksamheten och tillhandahålla särskilda gravplatser för dem som inte tillhör något kristet trossamfund. Verksamheten skall finansieras genom en obligatorisk begravningsavgift. För dem som tillhör Svenska kyrkan betalas avgiften som en särskild del av kyrkoavgiften. Begravningsavgiften skall täcka ett antal tjänster som utan kostnad skall tillhandahållas ett dödsbo. Länsstyrelserna skall ha fortsatt tillsyn över begravningsverksamheten och utse särskilda ombud med uppgift att granska hur de personers intressen som inte tillhör Svenska kyrkan tas tillvara. Svenska kyrkan skall få viss ersättning av staten för kulturhistoriskt motiverade kostnader i samband med vård och underhåll av de kyrkliga kulturminnena, kyrkoantikvarisk ersättning. Fördelningen skall ske genom Svenska kyrkan. Besluten om fördelning skall föregås av samråd med myndigheterna inom kulturmiljöområdet. Det skall träffas en överenskommelse mellan staten och Svenska kyrkan i frågor som rör de kulturhistoriska värdena inom Svenska kyrkan. 1

2 Den offentligrättsligt reglerade handlingsoffentligheten inom Svenska kyrkan skall avse handlingar som rör begravningsverksamheten samt fördelningen och användningen av den kyrkoantikvariska ersättningen. Allmänna handlingar som före år 2000 har kommit in till eller upprättats hos antingen myndigheter med uppgifter som hänför sig till Svenska kyrkans verksamhet eller Svenska kyrkans beslutande församlingar skall efter beslut av regeringen kunna förvaras hos Svenska kyrkan eller någon av dess organisatoriska delar efter relationsändringen utan att därigenom upphöra att vara allmänna. Anställningsavtalen för alla offentliganställda inom Svenska kyrkan går vid relationsändringen automatiskt över till det registrerade trossamfundet Svenska kyrkan eller dess organisatoriska delar. Personalen tar med sig sina rättigheter och skyldigheter till den nya arbetsgivaren. Den arbetstagare som inte vill att anställningsavtalet skall gå över skall anmäla det till sin arbetsgivare senast den 31 december Anställningen anses då upphöra den 1 januari Övergången av rättigheter och skyldigheter omfattar också pensionsåtagandena. Kapital för att trygga dessa skall avskiljas ur kyrkofonden. Pensionsåtagandena skall fonderas före år Under övergångstiden skall åtagandena kreditförsäkras. För åtaganden som inte kan kreditförsäkras svarar Svenska kyrkan solidariskt med sina organisatoriska delar. Registrerade trossamfund, däribland Svenska kyrkan och dess organisatoriska delar, likställs i skattehänseende med ideella föreningar vilket innebär att de under vissa förutsättningar blir begränsat skattskyldiga. Prästlönetillgångarna skall vara befriade från inkomstskatt under en övergångsperiod. De normala skattereglerna skall efter övergångsperioden gälla även för Svenska kyrkan. Under tioårsperioden inkomstbeskattas inte avkastningen på prästlönetillgångarna. För tiden därefter skall beskattningen ses över med utgångspunkt i principbeslutet om stat kyrkareformen. Den lagtekniska utformningen innebär i sig inte något ställningstagande till vilka regler som skall gälla för följande år. En förlängning av undantaget förutsätter dock ett nytt riksdagsbeslut om förlängning eller modifiering av övergångsregeln. Den egendomsöverföring som har direkt samband med relationsändringen eller med registrering som trossamfund skall vara befriad från stämpelskatt. Avgift till trossamfund som tas in med statlig hjälp beräknas på den kommunalt beskattningsbara förvärvsinkomsten och behandlas i hanteringshänseende som en skatt. Förskott på avgiftsmedlen betalas ut till trossamfundet under inkomståret och slutavräkning görs när det slutliga avgiftsunderlaget är känt. Rättsinstituten stadgad åborätt och landgille avvecklas. Reformen får positiva ekonomiska effekter för Svenska kyrkan främst genom att de ekonomiska regleringarna mellan staten och kyrkokommunerna bortfaller inklusive skatteadministrationsersättningen och genom att staten börjar betala kyrkoantikvarisk ersättning till Svenska kyrkan. Regeringen anser att kyrkan bör utnyttja det utrymme för sänkning av kyrkoavgiften som reformen skapar. 2

3 Efter den tioåriga övergångsperioden förutsätts de med finansieringen av reformen sammanhängande frågorna på nytt övervägas av regeringen efter överläggningar med Svenska kyrkan. Förslagen föreslås i huvudsak träda i kraft den 1 januari

4 Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut Lagtext Förslag till lag om överlämnande av allmänna handlingar till Svenska kyrkan eller någon av dess organisatoriska delar för förvaring, m.m Förslag till lag om Svenska kyrkans personal vid relationsändringen mellan staten och Svenska kyrkan den 1 januari Förslag till lag om skattefrihet för prästlönetillgångar vid års taxeringar Förslag till lag om avgift till registrerat trossamfund Förslag till lag om avveckling av stadgad åborätt och landgille Förslag till lag om ändring i rättegångsbalken Förslag till lag om ändring i äktenskapsbalken Förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) Förslag till lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt Förslag till lag om ändring i kommunala delegationslagen (1954:130) Förslag till lag om ändring i lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m.m Förslag till lag om ändring i lagen (1979:417) om utdebitering och utbetalning av skatt vid ändring i rikets indelning i kommuner, landsting och församlingar Förslag till lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152) Förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100) Förslag till lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343) Förslag till lag om ändring i lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter Förslag till lag om ändring i lagen (1988:950) om kulturminnen m.m Förslag till lag om ändring i arkivlagen (1990:782) Förslag till lag om ändring i begravningslagen (1990:1144) Förslag till lag om ändring i lagen (1991:482) om införande av folkbokföringslagen (1991:481) Förslag till lag om ändring i kommunallagen (1991:900) Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1528) om offentlig upphandling Förslag till lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200) Förslag till lag om ändring i lagen (1994:260) om offentlig anställning

5 2.25 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:615) om ingripande mot otillbörligt beteende avseende offentlig upphandling Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1221) om införande av stiftelselagen (1994:1220) Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1383) om överlämnande av allmänna handlingar till andra organ än myndigheter för förvaring Förslag till lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483) Förslag till lag om ändring i lagen (1998:624) om ändring i sekretesslagen (1980:100) Ärendet och dess beredning Begravningsverksamheten Riksdagens principbeslut år Begreppet begravningsverksamhet Huvudmannaskapet för begravningsverksamheten Allmänt om huvudmannaskapet Ansvaret för särskilda gravplatser för dem som inte tillhör något kristet trossamfund Finansieringen av begravningsverksamheten Alla bör betala begravningsavgift Vad bör ingå i begravningsavgiften Hur begravningsavgiften skall tas in m.m Obligatorisk begravningsclearing Inflytande och insyn Vissa övriga frågor Handläggning, överprövning och tillsyn Övrigt De kyrkliga kulturminnena Kyrkoantikvarisk ersättning Bakgrunden till regeringens förslag Ersättningens omfattning Villkor för ersättningen Överenskommelsen Samverkan i frågor som rör de kyrkliga kulturvärdena Kulturminneslagen efter relationsändringen Kyrkobyggnader Kyrkliga inventarier Möjlighet att åstadkomma rättelse, vissa bestämmelser om överklagande Offentlighet och insyn De kyrkliga arkiven Kyrkliga myndigheter Beslutande församlingar Kostnader

6 8 Svenska kyrkans personal Personalkategorier i Svenska kyrkan Fullmaktsinstitutet Anställningsskydd Svenska kyrkans personal och relationsändringen Principiella utgångspunkter Anställda med kyrkokommunala villkor Präster Biskopar Övrig offentliganställd personal Pensioner Dagens förhållanden De historiska pensionsåtagandena Biskopar och präster Anställda med kyrkokommunala villkor Övrig offentliganställd personal Beskattning av trossamfunden Framtida ägarförhållanden Principer för beskattning Särskilt om egendomsöverföring vid relationsändringen Statlig medverkan vid betalning av kyrkoavgift/avgift till trossamfund Förutsättningar för statlig medverkan Beräkning, debitering och betalning av avgift Riksskatteverket och trossamfunden Uppgifter från trossamfunden till RSV Riksskatteverkets redovisning till trossamfunden Förändringar av avgiftsunderlagets nivå Övriga förutsättningar för den statliga hjälpen Beslut om hjälp åt andra trossamfund än Svenska kyrkan Villkor för statligt stöd till andra trossamfund än Svenska kyrkan Enskildas samtycke till avgiftsbetalning Register- och dataskyddsfrågor Sekretessfrågor Stadgad åborätt och landgille Bakgrund Avveckling av stadgad åborätt och landgille Övriga frågor Vittnesförbud Sekretesslagen Stiftelselagens tillämplighet Äktenskapsbalken Offentlig upphandling Lagen om offentlig anställning

7 12.7 Kommunala delegationslagen Ekonomiska konsekvenser av stat kyrkareformen Ett budgetperspektiv Budget- och kassamässiga effekter Effekter på skattetrycket och för den enskilde Författningskommentarer Förslaget till lag om överlämnande av allmänna handlingar till Svenska kyrkan eller någon av dess organisatoriska delar för förvaring Förslaget till lag om Svenska kyrkans personal vid relationsändringen mellan staten och Svenska kyrkan den 1 januari Förslaget till lag om skattefrihet för prästlönetillgångar vid år taxeringar Förslaget till lag om avgift till registrerat trossamfund Förslaget till lag om avveckling av stadgad åborätt och landgille Förslaget till lag om ändring i rättegångsbalken Förslaget till lag om ändring i äktenskapsbalken Förslaget till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) Förslaget till lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt Förslaget till lag om ändring i kommunala delegationslagen (1954:130) Förslaget till lag om ändring i lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m.m Förslaget till lag om ändring i lagen (1979:417) om utdebitering och utbetalning av skatt vid ändring i rikets indelning i kommuner, landsting och församlingar Förslaget till lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152) Förslaget till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100) Förslaget till lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343) Förslaget till lag om ändring i lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter Förslaget till lag om ändring i lagen (1988:950) om kulturminnen m.m Förslaget till lag om ändring i arkivlagen (1990:782) Förslaget till lag om ändring i begravningslagen (1990:1144) Förslag till lag om ändring i lagen (1991:482) om införande av folkbokföringslagen (1991:481) Förslag till lag om ändring i kommunallagen (1991:900) Förslaget till lag om ändring i lagen (1992:1528) om offentlig upphandling

8 14.23 Förslaget till lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200) Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:260) om offentlig anställning Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:615) om ingripande mot otillbörligt beteende avseende offentlig upphandling Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1221) om införande av stiftelselagen (1994:1220) Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1383) om överlämnande av allmänna handlingar till andra organ än myndigheter för förvaring Förslaget till lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483) Förslaget till lag om ändring i lagen (1998:624) om ändring i sekretesslagen (1980:100) Bilaga 1 Remissinstanserna Bilaga 2 Remissinstanser som beretts tillfälle att yttra sig över promemorian Svenska kyrkans personal och relationsändringen Bilaga 3 Frågeformulär Bilaga 4 Frågeformulär Bilaga 5 Första kyrkolagsutskottets betänkande 1998: Bilaga 6 Andra kyrkolagsutskottets betänkande 1998: Bilaga 7 Lagrådsremissens lagförslag Bilaga 8 Lagrådets yttrande Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 10 december Rättsdatablad

9 1 Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen dels antar regeringens förslag till 1. lag om överlämnande av allmänna handlingar till Svenska kyrkan och dess organisatoriska delar för förvaring, m.m. 2. lag om Svenska kyrkans personal vid relationsändringen mellan staten och Svenska kyrkan den 1 januari 2000, 3. lag om skattefrihet för prästlönetillgångar vid års taxeringar, 4. lag om avgift till registrerat trossamfund, 5. lag om avveckling av stadgad åborätt och landgille, 6. lag om ändring i rättegångsbalken, 7. lag om ändring i äktenskapsbalken, 8. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370), 9. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, 10. lag om ändring i kommunala delegationslagen (1954:130), 11. lag om ändring i lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m.m. 12. lag om ändring i lagen (1979:417) om utdebitering och utbetalning av skatt vid ändring i rikets indelning i kommuner, landsting och församlingar, 13. lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152), 14. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100), 15. lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343), 16. lag om ändring i lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter, 17. lag om ändring i lagen (1988:950) om kulturminnen m.m. 18. lag om ändring i arkivlagen (1990:782), 19. lag om ändring i begravningslagen (1990:1144), 20. lag om ändring i lagen (1991:482) om införande av folkbokföringslagen (1991:481), 21. lag om ändring i kommunallagen (1991:900), 22. lag om ändring i lagen (1992:1528) om offentlig upphandling, 23. lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200), 24. lag om ändring i lagen (1994:260) om offentlig anställning, 25. lag om ändring i lagen (1994:615) om ingripande mot otillbörligt beteende avseende offentlig upphandling, 26. lag om ändring i lagen (1994:1221) om införande av stiftelselagen (1994:1220), 27. lag om ändring i lagen (1994:1383) om överlämnande av allmänna handlingar till andra organ än myndigheter för förvaring, 28. lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483), 29. lag om ändring i lagen (1998:624) om ändring i sekretesslagen (1980:100), dels godkänner 30. regeringens förslag om kyrkoantikvarisk ersättning (avsnitt 5.1.2). 9

10 2 Lagtext Regeringen har följande förslag till lagtext. 2.1 Förslag till lag om överlämnande av allmänna handlingar till Svenska kyrkan eller någon av dess organisatoriska delar för förvaring, m.m. Härigenom föreskrivs följande. Lagens tillämpningsområde 1 Denna lag innehåller bestämmelser om överlämnande av vissa arkiv till arkivmyndighet och om överlämnande av allmänna handlingar till Svenska kyrkan eller någon av dess organisatoriska delar i enlighet med vad som anges i 2 kap. 17 andra stycket tryckfrihetsförordningen samt om förvaring av dessa handlingar sedan de har överlämnats. I lagen finns också bestämmelser om skyldigheten att pröva framställningar om utlämnande av sådana allmänna handlingar enligt reglerna i tryckfrihetsförordningen och sekretesslagen (1980:100). Överlämnande av vissa arkiv till arkivmyndighet 2 Allmänna handlingar som senast den 31 december 1999 har kommit in till eller upprättats hos Svenska kyrkans beslutande församlingar skall senast den 31 mars 2000 överlämnas till en statlig arkivmyndighet. I arkivlagen (1990:782) finns bestämmelser om överlämnande i vissa fall av kyrkokommunala myndigheters arkiv till arkivmyndighet. Förvaring av allmänna handlingar hos Svenska kyrkan och dess organisatoriska delar 3 Regeringen får föreskriva att allmänna handlingar får överlämnas till Svenska kyrkan eller någon av dess organisatoriska delar och förvaras där under viss tid utan att handlingarna upphör att vara allmänna. Detta gäller handlingar som senast den 31 december 1999 har kommit in till eller upprättats hos 1. myndigheter som har upphört och som har haft uppgifter som hänför sig till Svenska kyrkans verksamhet, eller 2. Svenska kyrkans beslutande församlingar. Vård och tillsyn av de allmänna handlingarna 4 Bestämmelser om vården av allmänna handlingar och om arkivmyndigheternas tillsyn finns i arkivlagen (1990:782). 10

11 5 Svenska kyrkan och dess organisatoriska delar skall vid förvaring och handhavande av de allmänna handlingarna se till att dessa lätt kan särskiljas från andra handlingar. Om Svenska kyrkan eller någon av dess organisatoriska delar för sin verksamhet behöver göra tillägg i allmänna handlingar skall tilläggen utföras så att det tydligt framgår när och av vem de har gjorts, om det inte av omständigheterna klart framgår att tilläggen har gjorts efter den 31 december Skyldigheter mot allmänheten 6 Bestämmelser om rätten att ta del av allmänna handlingar finns i 2 kap. tryckfrihetsförordningen. Bestämmelser om begränsningar i rätten att ta del av allmänna handlingar och om skyldigheten att iaktta sekretess finns i sekretesslagen (1980:100). Av 2 kap. 17 andra stycket tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 8 tredje stycket andra meningen sekretesslagen framgår att Svenska kyrkan och dess organisatoriska delar skall jämställas med myndighet i fråga om befattningen med allmänna handlingar som de förvarar enligt denna lag. 7 Svenska kyrkan och dess organisatoriska delar är skyldiga att lämna ut eget material, om detta är en nödvändig förutsättning för att en allmän handling skall kunna lämnas ut med hänsyn till det sätt på vilket materialet tillförts den handlingen. Denna lag träder i kraft den 1 januari

12 2.2 Förslag till lag om Svenska kyrkans personal vid relationsändringen mellan staten och Svenska kyrkan den 1 januari 2000 Härigenom föreskrivs följande. 1 De rättigheter och skyldigheter som Svenska kyrkans församlingar och kyrkliga samfälligheter har övergår enligt 3 lagen (1998:1592) om införande av lagen (1998:1591) om Svenska kyrkan till motsvarande församlingar, kyrkliga samfälligheter eller stift inom Svenska kyrkan vid relationsändringen mellan staten och Svenska kyrkan den 1 januari Detta gäller också de rättigheter och skyldigheter på grund av de anställningsavtal och anställningsförhållanden som gäller vid tidpunkten för relationsändringen, om inte arbetstagaren väljer att frånträda anställningen. Arbetstagaren skall senast den 31 december 1999 till arbetsgivaren anmäla om han eller hon inte vill att anställningsavtalet skall övergå till den nya arbetsgivaren. Anställningen skall i så fall anses upphöra den 1 januari De rättigheter och skyldigheter på grund av de anställningsavtal och anställningsförhållanden som gäller för innehavare av biskopstjänst vid tidpunkten för relationsändringen mellan staten och Svenska kyrkan den 1 januari 2000 övergår då till det stift inom Svenska kyrkan i vilket biskopstjänsten är inrättad, om inte biskopen väljer att frånträda anställningen. Biskopen skall senast den 31 december 1999 till arbetsgivaren anmäla om han eller hon inte vill att anställningsavtalet skall övergå till den nya arbetsgivaren. Anställningen skall i så fall anses upphöra den 1 januari De rättigheter och skyldigheter på grund av de anställningsavtal och anställningsförhållanden som gäller för dem som är anställda vid Ärkebiskopsämbetet vid tidpunkten för relationsändringen mellan staten och Svenska kyrkan den 1 januari 2000 övergår då på Svenska kyrkan, om inte arbetstagaren väljer att frånträda anställningen. Arbetstagaren skall senast den 31 december 1999 till arbetsgivaren anmäla om han eller hon inte vill att anställningsavtalet skall övergå till den nya arbetsgivaren. Anställningen skall i så fall anses upphöra den 1 januari Vid tillämpningen av 28 lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet skall de anställningsavtal och anställningsförhållanden som avses i 1 3 anses ha övergått enligt 6 b lagen (1982:80) om anställningsskydd. 5 En arbetsgivare inom Svenska kyrkan skall trygga sina åtaganden avseende pensionsrättigheter som är intjänade före den 1 januari Detta skall arbetsgivaren göra genom pensionsförsäkring eller på något av de sätt som anvisas i lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse 12

13 m.m. Efter utgången av år 2009 skall dock tryggandet ske genom pensionsförsäkring eller på det sätt som anvisas i 9 22 nämnda lag. 6 Svenska kyrkan svarar solidariskt med sina organisatoriska delar för sådana åtaganden som avser pensionsrättigheter som är intjänade före den 1 januari 2000 och som inte har tryggats enligt 5. Denna lag träder i kraft den 1 juli

14 2.3 Förslag till lag om skattefrihet för prästlönetillgångar vid års taxeringar Härigenom föreskrivs följande. De särskilda rättssubjekt som avses i 10 första stycket lagen (1998:1592) om införande av lagen (1998:1591) om Svenska kyrkan skall vid års taxeringar vara frikallade från skattskyldighet för inkomst och förmögenhet. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000 och tillämpas första gången vid 2001 års taxering. 14

15 2.4 Förslag till lag om avgift till registrerat trossamfund Härigenom föreskrivs följande. 1 Bestämmelser om statlig hjälp med beräkning, debitering och redovisning av avgifter till Svenska kyrkan samt med att ta in avgifterna finns i 16 lagen (1998:1593) om trossamfund. Bestämmelser om kyrkoavgift finns i 7 och 8 lagen (1998:1591) om Svenska kyrkan. 2 Regeringen får besluta att ett annat registrerat trossamfund än Svenska kyrkan också skall få sådan statlig hjälp som avses i 16 lagen (1998:1593) om trossamfund. Regeringen får besluta att ett trossamfund som har beviljats statlig hjälp inte längre skall få sådan hjälp. 3 För den som tillhör Svenska kyrkan skall begravningsavgift enligt begravningslagen (1990:1144) räknas in i kyrkoavgiften. Detta gäller dock inte för den som är folkbokförd i en församling där kommunen är huvudman för begravningsverksamheten. 4 Avgifter som tas in med statlig hjälp beräknas på grundval av den till kommunal inkomstskatt beskattningsbara förvärvsinkomsten. 5 Vid beräkning, debitering, redovisning och betalning av avgifter gäller skattebetalningslagen (1997:483). 6 Trossamfundet skall senast den 3 december varje år på medium för automatisk databehandling till Riksskatteverket lämna de uppgifter som behövs för att beräkna, debitera, redovisa och ta in avgifterna. Uppgifterna skall gälla för visst inkomstår och får endast avse personer som den 1 november året före det inkomstår för vilket avgiften skall tas in 1. är skyldiga att betala kyrkoavgift enligt 7 lagen (1998:1591) om Svenska kyrkan, eller 2. har eller anses ha samtyckt enligt 7 denna lag till att betala avgift till trossamfundet. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela närmare föreskrifter om hur uppgifterna skall lämnas. 7 Andra registrerade trossamfund än Svenska kyrkan skall innan uppgifter enligt 6 lämnas skaffa skriftligt samtycke från de personer vilkas avgifter skall tas in med statlig hjälp. Samtycket skall avse avgiftsskyldigheten till trossamfundet och att avgifterna tas in med statlig hjälp. Om trossamfundets stadgar innehåller regler om skyldighet för medlemmarna att betala avgift till trossamfundet i den ordning som gäller för skatter och avgifter enligt skattebetalningslagen (1997:483), anses medlemmarna ha lämnat sådant samtycke som avses i första stycket. 15

16 8 Den som utträtt ur trossamfundet eller på annan grund inte längre är betalningsskyldig till trossamfundet skall genast få en skriftlig bekräftelse på detta från trossamfundet. 9 Om staten till följd av behandlingen av en uppgift som avses i 6 betalar skadestånd till en person som är registrerad i skatteregistret skall det trossamfund som lämnat uppgiften ersätta staten i motsvarande utsträckning. 10 Bestämmelser om beräkning av avgiftssats och utbetalning av avgifterna till trossamfundet finns i lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m.m. Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1999 och tillämpas första gången i fråga om preliminär skatt för inkomståret 2000 och slutlig skatt enligt 2001 års taxering. 16

17 2.5 Förslag till lag om avveckling av stadgad åborätt och landgille Härigenom föreskrivs följande. Stadgad åborätt 1 Den som är rätt innehavare av besittningsrätten till fastighet under stadgad åborätt skall inneha fastigheten med full äganderätt. 2 Rätt innehavare enligt 1 är den som 1. enligt grunderna för tidigare gällande bestämmelser skulle ha kunnat skatteköpa fastigheten, 2. enligt grunderna för tidigare gällande bestämmelser skulle ha kunnat villkorligt inrymmas eller antas som åbo, 3. sedan minst tio år innehar fastigheten på ett sådant sätt att han eller hon enligt 1 kap. 5 fastighetstaxeringslagen (1979:1152) är att anse som ägare av fastigheten, eller 4. i annat fall efter kungörelse har gjort sannolikt att han eller hon är rätt innehavare. 3 Länsstyrelsen prövar vem som är rätt innehavare enligt 1. Länsstyrelsens beslut får överklagas hos Kammarkollegiet. Kammarkollegiets beslut får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. 4 Ett beslut om att någon är rätt innehavare av åborätt är att anse som en fångeshandling. När beslutet har vunnit laga kraft, skall länsstyrelsen genast för förvärvarens räkning ansöka om lagfart. Landgille 5 Skyldighet att betala landgille upphör i och med att denna lag träder i kraft. 6 Om en brukare inte äger den mark som han eller hon är skyldig att betala landgille för, skall äganderätten överföras till brukaren. 7 Lantmäterimyndigheten i länet skall på begäran av Lantmäteriverket utreda vilken jord som är föremål för landgille och vem som är att anse som brukare av jorden. Vid utredning och redovisning skall i tillämpliga delar gälla vad som sägs om äganderättsutredningen i lagen (1971:1037) om äganderättsutredning och legalisering. Staten skall dock betala förrättningskostnader som avses i 2 kap. 6 fjärde stycket fastighetsbildningslagen (1970:988). Brukaren skall anses ha framställt anspråk på äganderätt till den brukade egendomen. Motsvarar landgillejord inte hel registerfastighet skall fastigheten anses delad genom sämjedelning som är giltig. 17

18 Vid överklagande skall tillämpas 27 lagen om äganderättsutredning och legalisering. 8 Den som innan denna lag trädde i kraft hade rätt till landgille och som lider förlust genom att landgille upphör har rätt till ersättning för förlusten av staten. Denna lag träder i kraft den 1 januari Genom lagen upphävs 1. förordningen den 21 februari 1789 om kronohemmans försäljande till skatte, samt de förmåner och villkor varunder skattehemman hädanefter skola innehavas, 2. kungl. brev den 5 februari 1808 angående besittningsrätt å kronohemman, 3. Kammarkollegiets kungörelse den 29 februari 1808 angående besittningsrätt å kronohemman, 4. kungörelsen (1848:64 s. 2) angående förändring uti hittills gällande stadganden i avseende på ordningen och sättet för vinnande av skattemannarätt till hemman och lägenheter av krononatur, 5. kungörelsen (1863:26 s. 3) angående en utvidgad frihet i avseende på överlåtelse av åborätt å kronohemman, 6. kungörelsen (1930:194) angående upphävande av förbud mot skatteköp i vissa fall, 7. förordningen (1937:540) om försäljning av vissa kyrkolägenheter i Skåne, Halland och Blekinge, 8. förordningen (1937:591) angående upphörande av det från viss jord i Skåne, Halland och Blekinge utgående landgille, 9. lagen (1938:159) om avlösning av avgälder från de till skatte försålda så kallade halländska kyrkohemmanen, 10. lagen (1988:1555) om landgille och städja för vissa församlingskyrkors fastigheter i Lunds och Göteborgs stift. 18

19 2.6 Förslag till lag om ändring i rättegångsbalken Härigenom föreskrivs att 36 kap. 5 rättegångsbalken skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 36 kap. 5 1 Den som till följd av 2 kap. 1 eller 2 eller 3 kap. 1 sekretesslagen (1980:100) eller någon bestämmelse, till vilken hänvisas i något av dessa lagrum, inte får lämna en uppgift får inte höras som vittne om denna utan tillstånd från den myndighet i vars verksamhet uppgiften har inhämtats. Advokater, läkare, tandläkare, barnmorskor, sjuksköterskor, psykologer, psykoterapeuter, familjerådgivare enligt socialtjänstlagen (1980:620) och deras biträden får höras som vittnen om något som i denna deras yrkesutövning anförtrotts dem eller som de i samband därmed erfarit, endast om det är medgivet i lag eller den, till vars förmån tystnadsplikten gäller, samtycker till det. Den som till följd av 9 kap. 4 sekretesslagen inte får lämna uppgifter som avses där får höras som vittne om dem endast om det är medgivet i lag eller den till vars förmån sekretessen gäller samtycker till det. Rättegångsombud, biträden eller försvarare får höras som vittnen om vad som anförtrotts dem för uppdragets fullgörande endast om parten medger det. Utan hinder av vad som sägs i andra eller tredje stycket föreligger skyldighet att vittna för 1. andra än försvarare i mål angående brott som avses i 14 kap. 2 femte stycket sekretesslagen (1980:100) och 2. den som har uppgiftsskyldighet enligt 71 socialtjänstlagen (1980:620) i mål enligt 25 eller 27 samma lag eller enligt lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga. Om tystnadsplikt för den som är eller har varit behörig att utöva det kyrkliga ämbetet som präst i Svenska kyrkan finns föreskrifter i 36 kap. kyrkolagen (1992:300). Den som inom något annat trossamfund än Svenska kyrkan är präst eller den som i sådant samfund intar motsvarande ställning får inte höras som vittne om något som han eller hon har erfarit under bikt eller enskild själavård. Den som är präst inom ett trossamfund eller den som i ett sådant samfund har motsvarande ställning får inte höras som vittne om något som han eller hon har erfarit under bikt eller enskild själavård. 1 Senaste lydelse 1997:

20 Den som har tystnadsplikt enligt 3 kap. 3 tryckfrihetsförordningen eller 2 kap. 3 yttrandefrihetsgrundlagen får höras som vittne om förhållanden som tystnadsplikten avser endast i den mån det föreskrivs i nämnda paragrafer. Om någon enligt vad som sägs i denna paragraf inte får höras som vittne om ett visst förhållande, får vittnesförhör inte heller äga rum med den som under tystnadsplikt biträtt med tolkning eller översättning. Denna lag träder i kraft den 1 januari

21 2.7 Förslag till lag om ändring i äktenskapsbalken Härigenom föreskrivs att 4 kap. 4 äktenskapsbalken skall upphöra att gälla vid utgången av år

22 2.8 Förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) Härigenom föreskrivs att 1 kommunalskattelagen (1928:370) skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Med allmän kommunalskatt avses i denna lag kommunalskatt, landstingsskatt och församlingsskatt. 1 1 Med allmän kommunalskatt avses i denna lag kommunalskatt och landstingsskatt. Allmän kommunalskatt skall betalas av fysisk person och dödsbo i förhållande till det antal skattekronor och skatteören, som påförs en var skattskyldig enligt de i denna lag fastställda grunder, dock att skatten skall tas ut i helt antal kronor enligt vad som föreskrivs i skattebetalningslagen (1997:483). Den som är skattskyldig till en kommun inom ett landsting är också skyldig att betala landstingsskatt. I taxeringslagen (1990:324) finns föreskrifter om taxeringsmyndigheter och om förfarandet vid taxering till allmän kommunalskatt. Denna lag träder i kraft den 1 januari Äldre bestämmelser skall fortfarande gälla i fråga om församlingsskatt avseende 2000 och tidigare års taxeringar. 1 Senaste lydelse 1997:

23 2.9 Förslag till lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt Härigenom föreskrivs att 7 5 och 7 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse 5 mom. 1 Ideella föreningar som uppfyller i fjärde stycket angivna villkor frikallas från skattskyldighet för inkomst av näringsverksamhet som inte hänför sig till innehav av fastighet eller till rörelse. Sådana föreningar är också frikallade från skattskyldighet för inkomst som hänför sig till innehav av fastighet som tillhör föreningen och som har använts på sätt anges i 3 kap. 4 fastighetstaxeringslagen (1979:1152) och för sådan inkomst som hänför sig till förvaltningsenhet avseende innehav av fastighet eller till särskild förvärvsverksamhet avseende rörelse och som till huvudsaklig del härrör från verksamhet som har naturlig anknytning till föreningens allmännyttiga ändamål eller av hävd utnyttjats som finansieringskälla för ideellt arbete. Annan inkomst som hänför sig till innehav av fastighet, utom inkomst som avses i 7 mom., och till rörelse utgör således i sin helhet skattepliktig inkomst för föreningen. Inkomst som direkt härrör från föreningens ideella verksamhet, Föreslagen lydelse 7 5 mom. Ideella föreningar och registrerade trossamfund som uppfyller i fjärde stycket angivna villkor frikallas från skattskyldighet för inkomst av näringsverksamhet som inte hänför sig till innehav av fastighet eller till rörelse. Sådana föreningar och registrerade trossamfund är också frikallade från skattskyldighet för inkomst som hänför sig till innehav av fastighet som tillhör föreningen eller trossamfundet och som har använts på sätt anges i 3 kap. 4 fastighetstaxeringslagen (1979:1152) och för sådan inkomst som hänför sig till förvaltningsenhet avseende innehav av fastighet eller till särskild förvärvsverksamhet avseende rörelse och som till huvudsaklig del härrör från verksamhet som har naturlig anknytning till föreningens eller det registrerade trossamfundets allmännyttiga ändamål eller av hävd utnyttjats som finansieringskälla för ideellt arbete. Annan inkomst som hänför sig till innehav av fastighet, utom inkomst som avses i 7 mom., och till rörelse utgör således i sin helhet skattepliktig inkomst för föreningen eller det registrerade trossamfundet. Inkomst som direkt härrör från föreningens eller det registrerade 1 Senaste lydelse 1991:

24 t.ex. hyror som en samlingslokalägande förening uppbär på grund av upplåtelse av lokaler för allmännyttigt ändamål, entréavgifter till idrotts- och kulturevenemang o.d., skall anses ha naturlig anknytning till föreningens ändamål. Detsamma gäller inkomst av verksamhet som utgör ett direkt led i det ideella arbetet, t. ex. Om en naturskyddsförening säljer affischer, märken och böcker för att öka intresset för föreningens verksamhet eller om en handikappförening säljer varor avsedda för handikappade personer. Kravet på naturlig anknytning skall också anses uppfyllt om en förenings kommersiella verksamhet har karaktär av service till medlemmarna och andra som deltar i den ideella verksamheten. Detta får exempelvis anses vara fallet om en idrottsförening i mindre skala säljer förfriskningar eller idrottsartiklar i sina klubblokaler. Inkomst av verksamhet, som inte har annat samband med det ideella arbetet än att den skall finansiera detta, skall däremot anses sakna naturlig anknytning till en förenings allmännyttiga ändamål. Till verksamhet som av hävd utnyttjas för att finansiera ideellt arbete räknas anordnande av bingo och andra lotterier, fester, basarer, försäljnings- och insamlingskampanjer samt sådan biografrörelse som bedrivs av nykterhetsförening eller förening med huvudsakligt ändamål att tillhandahålla allmänna samlings- trossamfundets ideella verksamhet, t.ex. hyror som en samlingslokalägande förening uppbär på grund av upplåtelse av lokaler för allmännyttigt ändamål, entréavgifter till idrotts- och kulturevenemang o.d., skall anses ha naturlig anknytning till föreningens eller det registrerade trossamfundets ändamål. Detsamma gäller inkomst av verksamhet som utgör ett direkt led i det ideella arbetet, t. ex. om en naturskyddsförening säljer affischer, märken och böcker för att öka intresset för föreningens verksamhet eller om en handikappförening säljer varor avsedda för handikappade personer. Kravet på naturlig anknytning skall också anses uppfyllt om en förenings eller ett registrerat trossamfunds kommersiella verksamhet har karaktär av service till medlemmarna och andra som deltar i den ideella verksamheten. Detta får exempelvis anses vara fallet om en idrottsförening i mindre skala säljer förfriskningar eller idrottsartiklar i sina klubblokaler. Inkomst av verksamhet, som inte har annat samband med det ideella arbetet än att den skall finansiera detta, skall däremot anses sakna naturlig anknytning till en förenings eller ett registrerat trossamfunds allmännyttiga ändamål. Till verksamhet som av hävd utnyttjas för att finansiera ideellt arbete räknas anordnande av bingo och andra lotterier, fester, basarer, försäljnings- och insamlingskampanjer samt sådan biografrörelse som bedrivs av nykterhetsförening eller förening med huvudsakligt ändamål att tillhandahålla allmänna samlings- 24

25 lokaler. Detsamma gäller verksamhet som består i att en förening upplåter reklamutrymme på klubbdräkter eller i föreningens samlingslokaler e.d. En ideell förening är skattebefriad enligt första stycket om a) föreningen har till huvudsakligt syfte att utan begränsning till viss familjs, vissa familjers, föreningens medlemmars eller andra bestämda personers ekonomiska intressen främja ändamål som anges i 6 mom. eller andra allmännyttiga ändamål, såsom religiösa, välgörande, sociala, politiska, konstnärliga, idrottsliga eller därmed jämförliga kulturella ändamål, b) föreningen i sin verksamhet uteslutande eller så gott som uteslutande tillgodoser ändamål som anges under a, c) föreningen inte vägrar någon inträde som medlem, om inte med hänsyn till arten eller omfattningen av föreningens verksamhet eller föreningens syfte eller annan orsak särskilda skäl motiverar det, samt d) föreningen bedriver en verksamhet som skäligen svarar mot avkastningen av föreningens tillgångar. Skattemyndigheten kan efter ansökan medge att förening, som avser att anskaffa fastighet eller annan anläggning avsedd för den ideella verksamheten, skall kunna anses hänförlig under detta moment utan hinder av att föreningen inte uppfyller under fjärde stycket d angivet villkor. lokaler. Detsamma gäller verksamhet som består i att en förening eller ett registrerat trossamfund upplåter reklamutrymme på klubbdräkter eller i föreningens samlingslokaler e.d. Skattebefrielse för en ideell förening eller ett registrerat trossamfund enligt första stycket gäller om föreningen eller trossamfundet a) har till huvudsakligt syfte att utan begränsning till viss familjs, vissa familjers, föreningens eller trossamfundets medlemmars eller andra bestämda personers ekonomiska intressen främja ändamål som anges i 6 mom. eller andra allmännyttiga ändamål, såsom religiösa, välgörande, sociala, politiska, konstnärliga, idrottsliga eller därmed jämförliga kulturella ändamål, b) i sin verksamhet uteslutande eller så gott som uteslutande tillgodoser ändamål som anges under a, c) inte vägrar någon inträde som medlem, om inte med hänsyn till arten eller omfattningen av föreningens eller trossamfundets verksamhet eller föreningens eller trossamfundets syfte eller annan orsak särskilda skäl motiverar det, samt d) bedriver en verksamhet som skäligen svarar mot avkastningen av föreningens eller trossamfundets tillgångar. Skattemyndigheten kan efter ansökan medge att förening eller registrerat trossamfund, som avser att anskaffa fastighet eller annan anläggning avsedd för den ideella verksamheten, skall kunna anses hänförlig under detta moment utan hinder av att föreningen eller trossamfundet inte uppfyller under 25

26 Medgivande av detta slag får avse högst fem beskattningsår i följd och kan förenas med villkor om ställande av säkerhet e.d. för den inkomst- eller förmögenhetsskatt som enligt sjunde stycket kan komma att påföras föreningen på grund av taxering för det eller de beskattningsår medgivandet avser. Beslut i anledning av sådan ansökan får överklagas hos riksskatteverket. Riksskatteverkets beslut får inte överklagas. Medgivande enligt föregående stycke får lämnas även då en förening avser att genomföra omfattande byggnads-, reparationseller anläggningsarbeten på en fastighet som brukas av föreningen. Har förening inte inom föreskriven tid genomfört den investering för vilken medgivande enligt femte eller sjätte stycket lämnats eller har föreningen underlåtit att iaktta annat i sådant beslut angivet villkor, skall föreningen taxeras för de beskattningsår som medgivandet avsett efter de regler som skulle ha gällt om något medgivande inte hade lämnats. I fråga om sådan taxering gäller bestämmelserna i 4 kap taxeringslagen (1990:324) i tillämpliga delar. fjärde stycket d angivet villkor. Medgivande av detta slag får avse högst fem beskattningsår i följd och kan förenas med villkor om ställande av säkerhet e.d. för den inkomst- eller förmögenhetsskatt som enligt sjunde stycket kan komma att påföras föreningen eller trossamfundet på grund av taxering för det eller de beskattningsår medgivandet avser. Beslut i anledning av sådan ansökan får överklagas hos Riksskatteverket. Riksskatteverkets beslut får inte överklagas. Medgivande enligt föregående stycke får lämnas även då en förening eller ett registrerat trossamfund avser att genomföra omfattande byggnads-, reparationseller anläggningsarbeten på en fastighet som brukas av föreningen eller trossamfundet. Har förening eller registrerat trossamfund inte inom föreskriven tid genomfört den investering för vilken medgivande enligt femte eller sjätte stycket lämnats eller har föreningen eller trossamfundet underlåtit att iaktta annat i sådant beslut angivet villkor, skall föreningen eller trossamfundet taxeras för de beskattningsår som medgivandet avsett efter de regler som skulle ha gällt om något medgivande inte hade lämnats. I fråga om sådan taxering gäller bestämmelserna i 4 kap taxeringslagen (1990:324) i tillämpliga delar. Det förhållandet, att en ekonomisk förening med stöd av 14 lagen (1987:668) om införande av lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar fått bestå som registrerad förening, utgör inte hinder mot att föreningen vid tillämpning av denna lag behandlas såsom ideell förening. 7 mom. 2 Ägare av sådan fastighet, som avses i 3 kap. 2 fastighetstaxeringslagen (1979:1152), frikallas från skattskyldighet för inkomst av 2 Senaste lydelse 1984:

27 fastigheten i den mån ägarens inkomst härrör från sådan användning som gör att byggnad enligt 2 kap. 2 fastighetstaxeringslagen skall indelas som specialbyggnad, dock ej kommunikationsbyggnad, distributionsbyggnad eller reningsanläggning. Ägare av sådan fastighet som avses i 3 kap. 3 fastighetstaxeringslagen frikallas från skattskyldighet för inkomst av fastigheten i den mån ägarens inkomst härrör från sådan egendom och sådan användning som avses i nämnda lagrum. Ägare av sådan fastighet som avses i 3 kap. 4 fastighetstaxeringslagen, dock ej ideell förening som är hänförlig under 5 mom., frikallas från skattskyldighet för inkomst av fastigheten i den mån den används för ändamål som avses i 3 kap. 4 fastighetstaxeringslagen. Ägare av sådan fastighet som avses i 3 kap. 4 fastighetstaxeringslagen, dock ej ideell förening eller registrerat trossamfund som kan hänföras under 5 mom., frikallas från skattskyldighet för inkomst av fastigheten i den mån den används för ändamål som avses i 3 kap. 4 fastighetstaxeringslagen. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000 och tillämpas första gången vid 2001 års taxering. 27

28 2.10 Förslag till lag om ändring i kommunala delegationslagen (1954:130) Härigenom föreskrivs att kommunala delegationslagen (1954:130) 1 skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Kommun, som tillhör sammanslutning av kommuner med uppgift att tillvarataga medlemmarnas intressen såsom arbetsgivare (arbetsgivarorganisation), äger uppdraga åt sammanslutningen att med bindande verkan för kommunen genom kollektivavtal eller annorledes enhetligt reglera anställningsvillkoren för sådana arbetstagare i kommunens tjänst, vilkas villkor det icke ankommer på statlig myndighet att fastställa. Kommunen äger bestämma att uppdrag enligt första stycket får lämnas av nämnd, som handlägger frågor om anställningsvillkor för arbetstagare i kommunens tjänst. Med kommun jämställas i denna lag församling, municipalsamhälle och landstingskommun även som annan, borgerlig eller kyrklig, kommunal förvaltningsenhet. Denna lag träder i kraft den 1 januari Med kommun jämställs i denna lag landsting och annan kommunal förvaltningsenhet. 1 Senaste lydelse 1967:

29 2.11 Förslag till lag om ändring i lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m.m. Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m.m. 1 dels att 3 b skall upphöra att gälla, dels att 1, 3, 3 a och 4 6 skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Skattesatsen för kommuns och annan menighets uttag av skatt skall bestämmas i förhållande till det antal skattekronor, som enligt skattemyndighetens beräkning kommer att påföras de skattskyldiga vid taxeringen det år skattesatsen skall fastställas. Om enligt 8 kap. 9 andra stycket kommunallagen (1991:900) eller 19 kap. 7 tredje stycket kyrkolagen (1992:300) någon annan skattesats slutligt fastställts än den som har bestämts tidigare, skall den nya skattesatsen om möjligt bestämmas med hänsyn till det antal skattekronor som har påförts de skattskyldiga vid taxeringen det år skattesatsen skall fastställas. 1 2 Skattesatsen för kommuns uttag av kommunal inkomstskatt och landstings uttag av landstingsskatt samt avgiftssatsen för uttag av begravningsavgift enligt 9 kap. begravningslagen (1990:1144) skall bestämmas i förhållande till det antal skattekronor, som enligt skattemyndighetens beräkning kommer att påföras de skattskyldiga vid taxeringen det år skatte- och avgiftssatserna skall fastställas. Motsvarande gäller vid bestämmande av avgiftssatsen för ett trossamfunds uttag av avgift som avses i lagen (1999:000) om avgift till registrerat trossamfund. Om enligt 8 kap. 9 andra stycket kommunallagen (1991:900) någon annan skatte- eller avgiftssats slutligt fastställts än den som har bestämts tidigare, skall den nya skatte- eller avgiftssatsen om möjligt bestämmas med hänsyn till det antal skattekronor som har påförts de skattskyldiga vid taxeringen det år skatte- eller avgiftssatsen skall fastställas. 1 Lagen omtryckt 1973:437. Senaste lydelse av lagens rubrik 1997:191 3 b 1992: Senaste lydelse 1992:

30 Skattemyndigheten skall senast den 8 mars till kommuner, landsting, församlingar och kyrkliga samfälligheter redovisa den skatt för det föregående året som tillkommer kommunen, landstinget, församlingen eller den kyrkliga samfälligheten. Regeringen meddelar närmare föreskrifter om sådan redovisning. Skattemyndigheten skall senast den 10 september varje år lämna kommuner, landsting, församlingar och kyrkliga samfälligheter uppgift om det beräknade antal skattekronor som avses i 1 första stycket. 3 3 Skattemyndigheten skall senast den 8 mars till kommuner och landsting redovisa den skatt för det föregående året som tillkommer kommunen eller landstinget. Regeringen meddelar närmare föreskrifter om sådan redovisning. Skattemyndigheten skall senast den 10 september varje år lämna kommuner och landsting uppgift om det beräknade antal skattekronor som avses i 1 första stycket. Riksskatteverket skall i fråga om avgifter till trossamfund lämna redovisning och uppgifter motsvarande dem som anges i första och andra styckena till Svenska kyrkan och andra registrerade trossamfund, som enligt lagen (1999:000) om avgift till registrerat trossamfund har beviljats statlig hjälp med att ta in avgifterna. Riksskatteverket skall lämna motsvarande redovisning och uppgifter i fråga om begravningsavgift enligt begravningslagen (1990:1144) till den församling, kyrkliga samfällighet eller kommun som är huvudman för begravningsverksamheten. 3 a När en kommun eller ett landsting har fastställt budgeten, skall kommunstyrelsen respektive landstingsstyrelsen genast underrätta skattemyndigheten om den skattesats som har bestämts för det följande året. Om skattesatsen inte har fastställts före oktober månads utgång, skall styrelsen genast underrätta skattemyndigheten om styrelsens förslag till skattesats. Har någon annan skattesats än den föreslagna fastställts, skall styrelsen genast underrätta skattemyndigheten och Riksskatteverket om den fastställda skattesatsen. Om budgeten inte har fastställts före 3 Senaste lydelse 1992: