HISTORIEN OM INTERNET
|
|
- Maj Dahlberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 HISTORIEN OM INTERNET En bild på hur man tror Internet ser ut. Robin Björkvall, , Oskar Carlson, , 1
2 SAMMANFATTNING Denna rapport undersöker och informerar om historien bakom Internet. Rapporten går in på vad som var orsaken till att Internet uppfanns, att USA:s försvarsdepartement ville ha ett datornätverk som skulle klara sig under eventuella krig inklusive kärnvapenskrig. Rapporten går in på att det så kallade ARPANET utvecklades och utökades med andra nätverk till vad som sedan skulle komma att kallas Internet. Rapporten går således även in på utvecklingen av vissa Internetprotokoll samt framkomsten av e-post, spam, virus och nätfiske. I Internets begynnelse hade alla datortillverkare olika kommunikationsprotokoll. Detta upptäckte man så småningom inte var hållbart i längden, därför uppfann man en rad olika protokoll för att till slut hitta den standard som används idag, nämligen TCP/IP. I början av 1990-talet upptäckte man att IPv4-adresserna så småningom kommer att ta slut, vilket man inte kunnat ens drömma om från början. Som följd på detta kom man på en rad olika sätt för att spara in på antalet adresser, detta var en nödlösning för att köpa tid. I mitten av 90-talet däremot kom man fram till flera RFC:s (Request For Comment) som definierar IPv6, vilket innebär totalt adresser jämfört med IPv4:s 2 32 adresser. 2
3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING... 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 3 INLEDNING... 3 HISTORIEN OM INTERNET... 3 Bakgrund... 3 ARPANET... 3 Elektronisk post... 4 Fler nätverk... 4 World Wide Web... 5 Protokoll... 5 Söktjänster... 6 Spam, virus, hackers... 7 SLUTSATSER... 8 REFERENSER... 8 KÄLLOR... Error! Bookmark not defined. INLEDNING Syftet med rapporten är att undersöka historien om Internet och vissa av de fenomen som kommit att uppstå på Internet. Rapporten tar upp bakgrunden till varför Internet skapades, vilka som låg bakom uppfinningen av Internet, dess framsteg och hur protokoll, söktjänster och datorvirus har utvecklats i och med Internets utveckling. HISTORIEN OM INTERNET Bakgrund 1950-talet var en tid av maktkamp. Efter andra världskrigets slut fanns två stora makter som var i konflikt, dessa var USA och Sovjetunionen med respektive bundsförvanter. Det var inget öppet krig mellan dessa stater, ty båda parterna var rädda för varandras kärnvapen. Detta mexikanska dödläge eller status quo orsakade en kapprustning mellan staterna, för att få den teknologiska framfoten så att status quo skulle skifta till den enes fördel. Denna period kallas det kalla kriget och varade ända till början av 1990-talet. [Jonas1] Kapprustning ledde till att Sovjetunionen sköt upp den första artificiella jordsatelliten, Sputnik. Detta chockade USA, som kontrade detta med att starta en agentur inom försvarsdepartementet som fick komma att heta Advanced Research Projects Agency (ARPA), med målet att etablera USA som den ledande militära makten inom forskning och teknologi. Raketforskning var deras primära mål, men man bestämde strax efter att detta skulle skötas av en civil agentur, och med det startades NASA (National Aeronautics and Space Administration). NASA tog med sig all raketforskning ARPA hade utfört vilket lämnade ARPA fria att fokusera på datornätverksforskning. [Cyber] [ISOC][Living2][Jonas1] ARPANET Den nystartade agenturen ARPA fick, istället för raketforskning, i uppdrag att skapa ett nätverk som ska kunna fungera under krig. Ifall atombomber eller bomber slår ut en nod så ska kommunikationen mellan de andra noderna fortfarande vara möjlig, alltså hitta en 3
4 alternativ väg till sitt mål vilket kallas för ett distribuerat nät. Detta förutsatte att varje nod hade flera vägar till varje annan nod, vilket inte var så självklart på den tiden. Datornätverken var tidigare centraliserade, vilket innebär att om en nod gick sönder så fallerade hela nätverket. [Cyber][Hobbes10][ISOC][Mkaz] Man kom då på att man kunde använda telenätet för att skicka datapaket, och på så sätt slippa bygga upp ett nytt redundant eller distribuerat nät. Ett problem som fanns var att de olika datorerna hade olika operativsystem, och därför även olika protokoll för att kommunicera med varandra. Alla datortillverkare var från början inte särskilt positiva till nätverksprojektet, för man trodde att man var tvungen att anpassa sina datorer till konkurrenternas och då även riskera att tappa marknad. [Jonas1][Hobbes10] På den här tiden hade man inte hunnit börja massproducera datorer eftersom de fortfarande var under utveckling vilket föranledde att de var rätt så dyra. Därför fanns många av datorerna på olika universitet i USA. Universitetens datorer var dock ofta upptagna med diverse forskningsprojekt, och var därför ovilliga att dela med sig till ARPA. Däremot när man fick höra om planerna att använda telenätet som medium blev universiteten intresserade. De förstod nämligen snart att detta skulle innebära att man kunde använda andra universitets datorer för att göra beräkningar, och på så sätt slippa köpa nya dyra datorer själva. På detta sätt kunde man även dela forskning mellan de olika universiteten. [Jonas1][Mkaz] För att lösa problemet med att de olika datorerna inte kunde kommunicera med varandra uppfann ARPA en speciell dator som kunde hantera olika dator-varumärkens olika kommunikationsprotokoll. Den här datorn kom att heta Interface Message Processor (IMP), och det var den första routern. De första IMP:erna, eller tidiga routrarna, levererades hösten 1969, nästan 20 år efter ARPA bildades. De levererades till universiteten i Stanford och Santa Barbera, som båda ligger på USA:s västkust, och universitetet i Utah. Dessa IMP:er kunde ha upp till 64 datorer var kopplade till sig, och utgjorde nu stommen av nätverket som så småningom skulle växa och till slut kallas Internet. [Cyber][Hobbes10][ISOC][Mkaz] Elektronisk post En annan applikation som man forskat om och försökt få fram är elektronisk post, eller epost. Detta lyckas Ray Tomlinson med år 1971, han skickar e-post mellan två datorer i sitt kontor, och blev därmed den första som någonsin skickat e-post. [Mkaz] Fler nätverk År 1973 så gör ARPANET sin första internationella demonstration av sina kunskaper inom bland annat nätverk och e-post för University College i London och NORSAR (the Royal Establishment in Norway) och man skapar anslutning till dessa ställen. Efter detta började det dyka upp nätverk lite här och där som hade kontakt med varandra, många var intresserade i vad ARPANET hade demonstrerat, speciellt e-posten. De flesta av dessa nät låg i USA, och de kändaste var NSFNET, MFENET och CSNET. Sedan fanns JANET i Storbritannien som 1984 annonserade att man gett tillgång till nätet för alla som gick någon högre utbildning, man tyckte att fler borde ha tillgång till dessa funktioner. Detta gjorde även NSFNET [Mkaz][WikiTCPIP] 4
5 World Wide Web Idén bakom World Wide Web låg hos Tim Berners-Lee, som ville skapa länkade informationssystem som var inte var linjära. Detta introducerade skapandet av hypertext och på så sätt skapa World Wide Web. Hypertextprotokollet som Berners-Lee skapade kallade han http (hypertext transfer protocol). Den 25 december 1990 lyckades han för första gången med kommunikation mellan en http-server och klient över Internet. Detta blev en stor succé, och småningom började fler och fler sätta upp http-servrar. I januari 1993 fanns runtom 50 http-servrar registrerade i världen, och i oktober fanns det över 200 stycken. Siffran fortsätter att växa än i dag. [Mkaz] Antalet noder har ökat drastiskt genom åren fanns det bara 4 noder på Internet, varje år under 80-talet och 90-talet så ungefär dubblerades antalet noder på Internet fanns två millioner noder, och idag finns det över 700 millioner noder på Internet.[Hobbes10] Ökning av antalet Internetnoder. [Hobbes10] Protokoll För att kunna skicka och ta emot information över internet måste man använda sig av olika protokoll. Det vanligaste protokollet idag för att göra detta är TCP/IP. Detta är i och för sig två olika protokoll, men de arbetar tillsammans. TCP (Transmission Control Protocol) delar upp informationen som skall skickas i mindre datapaket, och sätter ihop inkommande datapaketen på samma sätt. TCP gör också en numrering av de olika datapaketen så att de kan sättas ihop i rätt ordning när de kommer fram till mottagaren. IP (Internet Protocol) har hand om adresseringen av datapaketen, dvs. ser till att de skickas till rätt mottagare. Utvecklingen av det som till slut blev TCP/IP började redan i slutet av 1960-talet då man ville hitta ett nytt protokoll för att skicka och ta emot data inom ARPANET. Man ville även möjliggöra att ett utomstående nätverk skulle kunna transportera data mellan sig och ARPANET så gick Robert Kahn med i DARPA och arbetade med detta, och vintern 1973 så anslöt sig även Vinton Cerf för att hjälpa till. Den sistnämnde hade utvecklat det 5
6 protokoll som ARPANET använde sig av då, NCP (Network Control Protocol). Vid sommaren 1973 så hade dem utvecklat ett internetwork-protokoll som dolde skillnaderna mellan olika nätverksprotokoll och gjorde hostarna ansvariga för tillförlitligheten vid dataöverföringar, istället för själva nätverket. Efter lite mer utveckling av detta fick de fram den första versionen av TCP/IP, som de fortfarande kallade bara för ett internetwork protocol. Mera tester skulle såklart göras, och DARPA skrev kontrakt med BBN Technologies, Stanfords Universitet och University College London (UCL) för att utveckla protokollet på olika plattformar gjordes ett kommunikationstest mellan Stanford och UCL genom ett satellitnätverk, SATNET och 1977 gjordes ett TCP/IP-test mellan tre olika nätverk, ett i USA, ett i Storbritannien och ett i Norge, där man simulerade komplex militärkommunikation och verifierade att det fungerade utvecklades fyra olika versioner av TCP/IP TCPv1, TCPv2, sedan splittrade man det till TCPv3 och IPv3 för att slutligen få fram det mest stabila protokollet TCPv4 och IPv4. Dessa två protokoll är standard för dataöverföringar på Internet än idag. [Jonas2][WikiTCP IP][Living1][Mkaz] Alla datorer som är kopplade till Internet har en IP-adress (Internet Protocol address). Denna adress identifierar en nod eller ett nätverk. IPv4-adresser, som används i störst utsträckning på Internet, består av 32-bitar uppdelade i fyra segment om 8 bitar, eller 1 byte, vardera. Detta innebär att det totalt finns 232 unika IPv4-adresser, det vill säga 4,294,967,296 adresser. Av dessa är däremot en hel del adresser reserverade, ca. 18 millioner är reserverade till så kallade privata adresser och ca. 270 millioner är så kallade multicast-adresser. Trotts detta trodde man från början att adresserna aldrig skulle ta slut. Det man då inte tänkte på var att alla mobiler och andra enheter som idag har tillgång till Internet också behöver IP-adresser. [Potaroo][WikiIPv4] Mot slutet av 80-talet insåg man att man behövde förbereda sig på att adresserna en dag kommer att ta slut, och utvecklade flera sätt för att spara adresser. I mitten av 90-talet släpptes en serie av RFC s (Request For Comment) som definerade IPv6. IPv6 har avsevärt många fler adresser än IPv4, närmare bestämt adresser, vilket representerar ca 2 95 adresser per person av de 6.5 miljarder människor som lever. Detta kan få en att tro att IPv6-adresserna aldrig kommer att ta slut, men tekniken utvecklas konstant och allt fler saker behöver en IP. Som jämförelse så tror man att IPv4-adresserna kommer att ta slut inom ca två år. [MYGH][WikiIPv6] Söktjänster Den första sökmotorn på Internet skapades i början av 1994 av Brian Pinkerton, student vid Washingtons Universitet. Denna sökmotor hette WebCrawler. Det var från början ett litet program som man kunde använda för att söka information från Internet med. Då den implementerades på webben så hade den en databas med dokument från över 6000 olika webservrar. WebCrawler blev snabbt en av de mest besökta sidorna på Internet. WebCrawler såldes i mars 1995 till American Online då man valde att marknadsföra den, så att den skulle bli ännu större. [Mkaz] En annan sökmotor som var populär under sena delen av 1990-talet och början av 2000-talet var AltaVista. AltaVista skapades 1995 av forskare vid Digital Equipment Corporations laboratorium. Lanseringen av AltaVista gjordes 15 december 1995 och det blev succé. Trafiken ökades hela tiden, första dagen hade den besökare och två år senare en dag 6
7 så var det över 80 miljoner besökare på sidan. Men så småningom minskades användandet av AltaVista, och i dagsläget så används den inte alls lika mycket som förut. Sedan juli 2003 ägs AltaVista av Yahoo!. [WikiAltaVista] Den i dagsläget särklass kändaste sökmotor på Internet är Google. Själva idén med Google kom redan 1996 av Larry Page och Sergey Brin, men själva hemsidan lades upp den fjärde september Successivt har Google blivit mer populärt och växt otroligt. I dagsläget är det ett av de största företagen i världen och är mycket mer än bara en sökmotor på Internet. [WikiGoogle] Spam, virus, hackers Internet var från början en plats att dela forskning och ett sätt för universitet att använda andras skolors resurser. Snart började man däremot använda det till andra saker, och 1971 uppfanns (tidigare nämnt under rubriken Elektronisk post ). Bara två år senare gjordes en undersökning av trafiken på ARPANET som visade att hela 75% av trafiken användes till . Med uppfinningen av öppnades en helt ny värld för organisationer som vill sprida sitt budskap, och därmed var spam uppfunnet. Spam innebär att man får väldigt många , som ofta innehåller reklam för diverse olika saker, men det kan helt enkelt vara meningslösa oönskade . Förr kunde tanken med så kallad mail-bombning eller spam vara att få mail-servrarna att krascha, men nu förtiden är dessa oftast så stabila och det finns backup servrar som tar över ifall en skulle krascha. Idag används det istället i störst utsträckning av reklamindustrin och är framför allt populärt inom porrindustrin. [Hobbes10][Jonas2] Något annat som utvecklats med tiden över Internets historia är så kallade virus, trojanska hästar eller trojaner, phishing, worms och allmänt hacking. På 80-talet var det populärt bland de lite mer datorkunniga att försöka hacka olika hemsidor med mera av den simpla anledningen att visa att man kunde göra det, visa att man var bäst. Detta var oftast inte någon elakartad hacking, utan bara något man gjorde för att få prestige. Idag däremot finns det mycket pengar att tjäna på elakartad hacking, t.ex. om man skulle lyckas krascha Swedbanks hemsida så förlorar de väldigt mycket pengar varje timme, eller kanske till och med varje minut. Virus är program som installeras på en dator för att t.ex. samla in information, exempelvis kreditkortsinformation, eller för att vid en viss tidpunkt krasha en dator etc. Trojanska hästar, eller trojaner är en typ av virus. Phishing, eller nätfiske, kan vara när en elakartad hacker utger sig för att vara någon annan för att få reda på t.ex. användarnamn och lösenord. Det kan även vara att någon sätter upp en falsk hemsida som ser likadan ut som en riktig hemsida, men som bara sparar ner användarnamn och lösenord när man ska logga in där. [Jonas2] 7
8 SLUTSATSER Ingen kan ha trott att Internet skulle bli så stort som det är i dagsläget. Det har bara växt och växt sedan första dagen det gjordes användbart för allmänheten. Till en början var det några forskare i USA som lyckades sätta ihop ett nätverk där man kunde koppla samman datorer och skicka över information, men idag är det så mycket mer. Nästan allting man behöver få reda på går att hitta på Internet och man kan göra mycket mer än bara kommunicera mellan datorer. Om det skulle hända att Internet försvann på en sekund, så tror i alla fall jag att det skulle resultera i en jättekatastrof, där folk och företag skulle lida otroligt mycket. Vi får hoppas att detta inte händer och att folk fortsätter utveckla Internet och dess möjligheter. REFERENSER [CHM60] Computer History Museum. Internet History < (4 Mars 2010) [CHM70] Computer History Museum. Internet History < (4 Mars 2010) [CHM80] Computer History Museum. Internet History < (4 Mars 2010) [CHM90] Computer History Museum. Internet History < (4 Mars 2010) [Cyber] Cybertelekom. ARPANET 1960 s < (4 Mars 2010) [Hobbes10] Hobbes' Internet Timeline Copyright (c) by Robert H Zakon. Permission is granted for use of this document in whole or in part for non-commercial purposes as long as this Copyright notice and a link to this document, at the archive listed at the end, is included. A copy of the material the Timeline appears in is requested. For commercial uses, please contact the author first. Links to this document are welcome after e- mailing the author with the document URL where the link will appear. As the Timeline is frequently updated, copies to other locations on the Internet are not permitted. Hobbe s Internet Timeline < (4 Mars 2010). [ISOC] Internet Society. Histories of the Internet < (4 Mars 2010) [Jonas1] Jonas Webresurs. Introduktion till Internet < (4 Mars 2010) [Jonas2] Jonas Webresurs. Mer om Internet < (4 Mars 2010) [Living1] Livinginternet. Internet History TCP/IP < [Living2] Livinginternet. Internet History One Page Summary < (4 Mars 2010) [Mkaz] Kazmierczak, Marcus. "Internet History." < (4 Mars 2010) [MYGH] Make You Go Hmm.com IPv6 < (4 Mars 2010) [NSF] National Science Foundation. A Breif History of NSF and the Internet. < (4 Mars 2010) [Potaroo] IPv4 Adress Report < (15 Mars 2010) 8
9 [WikiAltaVista] Wikipedia. AltaVista < (4 Mars 2010) [WikiGoogle] Wikipedia. Google < (4 Mars 2010) [WikiIPv4] Wikipedia. IPv4 < (4 Mars 2010) [WikiIPv6] Wikipedia. IPv6 < (4 Mars 2010) [WikiTCP IP]Wikipedia. TCP/IP < (4 Mars 2010) 9
Litteratur. Nätverk, Internet och World Wide Web. Olika typer av nätverk. Varför nätverk? Anne Diedrichs Medieteknik Södertörns högskola
Litteratur Nätverk, Internet och World Wide Web Anne Diedrichs Medieteknik Södertörns högskola Beekman kap 9-11 Varierar i olika upplagor. Läs alla kapitel om nätverk och Internet och webb Olika typer
Läs merDatakursen PRO Veberöd våren 2011 internet
Datakursen PRO Veberöd våren 2011 internet 3 Internet Detta kapitel presenteras det världsomspännande datanätet Internet. Här beskrivs bakgrunden till Internet och Internets uppkomst. Dessutom presenteras
Läs merGrundläggande datavetenskap, 4p
Grundläggande datavetenskap, 4p Kapitel 4 Nätverk och Internet Utgående från boken Computer Science av: J. Glenn Brookshear 2004-11-23 IT och medier 1 Innehåll Nätverk Benämningar Topologier Sammankoppling
Läs merInternets historia och utveckling
Från 60-talet och framåt Webbutveckling 1, 100 poäng WEBWEU01 Lärare: Yvonne Molin Internets födelse - 1960-talet I slutet av 1960-talet började det frö att växa som idag vuxit upp till vad vi kallar Internet.
Läs mer3. Hur är nätverkets konstruktion idag i jämförelse med de första? Svar: De är fortfarande densamma.
5 Frågor och svar om Internet, 06NVB 1. Nämn ett par skillnader mellan datorerna förr och datorerna nu? Svar: de var lika stora som rum, varje dator behärskade i stort sett bara ett enda smalt arbetsområde.
Läs merTCP/IP och Internetadressering
Informationsteknologi sommarkurs 5p, 2004 Mattias Wiggberg Dept. of Information Technology Box 337 SE751 05 Uppsala +46 18471 31 76 Collaboration Jakob Carlström TCP/IP och Internetadressering Slideset
Läs merDet är en Internet läser son gör det bekvämt för os ute på Internet. som t.ex Internet Explorer, firefox.
FRÅGOR & SVAR ANGÅENDE INTERNET Vad är en domän? Sytemet delar upp t.ex www.gy.varmdo.se i domäner dom läses från höger till vänster allt så.se först som står från vilket land den är i från i detta tillfälle
Läs merIPv6 Jonas Aronsson 3TEa
IPv6 Jonas Aronsson 3TEa IPv6 IPv6, sjätte generationens Internetprotokoll, det nya sättet att adressera och överföra data i nätverk. Vad lite mer exakt är detta? Det tänkte jag nu gå igenom i två steg.
Läs merOlika slags datornätverk. Föreläsning 5 Internet ARPANET, 1971. Internet började med ARPANET
Olika slags datornätverk Förberedelse inför laboration 4. Historik Protokoll, / Adressering, namnservrar WWW, HTML Föreläsning 5 Internet LAN Local Area Network student.lth.se (ganska stort LAN) MAN Metropolitan
Läs merInternets historia Tillämpningar
1 Internets historia Redan i slutet på 1960-talet utvecklade amerikanska försvaret, det program som ligger till grund för Internet. Syftet var att skapa ett decentraliserat kommunikationssystem som skulle
Läs merMattias Wiggberg 1. Orientera på Internet. IP-adress. IP-adresserna räcker inte... Mer om IP-adresser
Orientera på Internet Nuvarande Internet Protocol version 4 (IPv4). Internet är en infrastruktur som förbinder en mängd datorer. Hur hittar vi till en specifik dator? Väl framme vid datorn, hur hittar
Läs merDatakommunika,on på Internet
Webbteknik Datakommunika,on på Internet Rune Körnefors Medieteknik 1 2015 Rune Körnefors rune.kornefors@lnu.se Internet Inter- = [prefix] mellan, sinsemellan, ömsesidig Interconnect = sammanlänka Net =
Läs merInformationsteknologi sommarkurs 5p, Datakommunikation
Informationsteknologi sommarkurs 5p, 2004 Mattias Wiggberg Dept. of Information Technology Box 337 SE751 05 Uppsala +46 18471 31 76 Collaboration Jakob Carlström kommunikation Slideset 8 Agenda Datorkommunikation,
Läs merInternet. Internet hur kom det till? Internets framväxt. Ett hierarkiskt uppbyggt telenät Kretskopplat/circuit switching
Internet Internet hur kom det till? A worldwide collection of interconnected networks. Ingen central dator/nät Ingen organisaion styr Internet, men ett antal organisationer samordnar aktiviteten fi ICANN
Läs merVarför ska vi införa IPv6 och hur gjorde PTS?
Varför ska vi införa IPv6 och hur gjorde PTS? Fredrik Oljeqvist och Anders Eliasson 1. Varför ska vi införa IPv6? 2. Det handlar om tillgänglighet en demo 3. PTS regeringsuppdrag 4. Hur ser det ut bland
Läs merSkärmbilden i Netscape Navigator
Extratexter till kapitel Internet Skärmbilden i Netscape Navigator Netscape är uppbyggt på liknande sätt som i de flesta program. Under menyraden, tillsammans med verktygsfältet finns ett adressfält. I
Läs merDatasäkerhet och integritet
Chapter 4 module A Networking Concepts OSI-modellen TCP/IP This module is a refresher on networking concepts, which are important in information security A Simple Home Network 2 Unshielded Twisted Pair
Läs merKomSys Hela kursen på en föreläsning ;-) Jens A Andersson
KomSys Hela kursen på en föreläsning ;-) Jens A Andersson Detta är vårt huvudproblem! 11001000101 värd Två datorer som skall kommunicera. värd Datorer förstår endast digital information, dvs ettor och
Läs merFöreläsning 5: Stora datanät Från användare till användare ARP
Föreläsning 5: Stora datanät Från användare till användare ARP Jens A Andersson (Maria Kihl) Rep: Protokollstruktur i en repeterare Sändare Repeterare Mottagare nätadapter överföring nätadapter nätadapter
Läs merNätverk och Java, grunder Föreläsning 0: 0: Introduktion till Internet
Nätverk och Java, grunder Föreläsning 0: 0: Introduktion till Internet Se Se också Intro en en streamad videoinspelning som som finns finns på på nätet nätet Innehåll Kort om grundläggande nätverkskoncept
Läs merFöreläsning 5: ARP (hur hitta MAC-adress) Från applikation till applikation
Föreläsning 5: ARP (hur hitta MAC-adress) Från till Jens A Andersson (Maria Kihl) Rep: Protokollstruktur i en repeterare Sändare Repeterare Mottagare nätadapter överföring nätadapter nätadapter nätadapter
Läs merTDDD80. Mobila och sociala applikationer Introduktion HTTP,SaaS. Anders Fröberg Institutionen för Datavetenskap (IDA)
TDDD80 Mobila och sociala applikationer Introduktion HTTP,SaaS Anders Fröberg Institutionen för Datavetenskap (IDA) Internet Internet är världens största datornätverk och ett system för enkel och effektiv
Läs mer5 Internet, TCP/IP och Tillämpningar
5 Internet, TCP/IP och Tillämpningar Syfte: Förstå begreppen förbindelseorienterade och förbindelselösa tjänster. Kunna grundläggande egenskaper hos IP (från detta ska man kunna beskriva de viktigaste
Läs meratt det finns inte något nätverk som heter Internet Finns Internet? Varför fungerar det då? Nätet? Jag påstår
Finns Internet? Varför fungerar det då? Jens Andersson Elektro- och informationsteknik Lunds Tekniska Högskola Nätet?? Jag påstår att det finns inte något nätverk som heter Internet 4 1 Däremot Det är
Läs merDenna genomgång behandlar följande: IP (v4) Nätmasken ARP Adresstilldelning och DHCP
itlararen.se Denna genomgång behandlar följande: IP (v4) Nätmasken ARP Adresstilldelning och DHCP Internet Protocol (IP) Huvudsakliga protokollet för kommunikation på Internet (och lokala nätverk) En IP-adress
Läs merDatakommunika,on på Internet
Föreläsning i webbdesign Datakommunika,on på Internet Rune Körnefors Medieteknik 1 2012 Rune Körnefors rune.kornefors@lnu.se Klient Server Klient (Client kund) ED program för ad utnydja tjänster som begärs
Läs merFrån användare till användare ARP. (Maria Kihl)
Föreläsning 5: Stora datanät Från användare till användare ARP Jens A Andersson (Maria Kihl) Rep: Kapacitetuppdelning i Länkens kapacitet kan delas upp på tre sätt: 1. Rumsmultiplex 2. Frekvensmultiplex
Läs merInternets historia i Sverige
Internets historia i Sverige 1962 Det första modemet för telefonlinjer blev tillgängligt med en hastighet av 300 bit/s. 1978 Det första svenska elektroniska forumet började av Stockholms Datamaskincentral.
Läs merVarför fungerar det då? Elektro- och informationsteknik Lunds Tekniska Högskola
Finns Internet? Varför fungerar det då? Jens Andersson Elektro- och informationsteknik Lunds Tekniska Högskola Nätet?? Jag påstår å att det finns inte något nätverk som heter Internet 4 Däremot Det är
Läs merIT för personligt arbete F2
IT för personligt arbete F2 Nätverk och Kommunikation DSV Peter Mozelius Kommunikation i nätverk The Network is the Computer Allt fler datorer är sammankopplade i olika typer av nätverk En dators funktionalitet
Läs mer5 Internet, TCP/IP och Applikationer
5 Internet, TCP/IP och Applikationer Syfte: Förstå begreppen förbindelseorienterade och förbindelselösa tjänster. Kunna grundläggande egenskaper hos IP (från detta ska man kunna beskriva de viktigaste
Läs merStora datanät Från användare till användare. Jens A Andersson
Föreläsning 5: Stora datanät Från användare till användare ARP Jens A Andersson (Maria Kihl) Rep: Kapacitetuppdelning Länkens kapacitet kan delas upp på tre sätt: 1. Rumsmultiplex 2. Frekvensmultiplex
Läs merChrister Scheja TAC AB
Byggnadsautomation för ingenjörer Byggnadsautomation för ingenjörer VVS-tekniska föreningen, Nordbygg 2004 Christer Scheja TAC AB resentation, No 1 Internet/Intranet Ihopkopplade datornät ingen ägare Internet
Läs merSUNET-historik. Sven Tafvelin Chalmers
SUNET-historik Sven Tafvelin Chalmers När togs initiativet till Sunet? Jo, hösten 1979 på Wijks kursgård, Lidingö. Bakgrund för mötet Styrelsen för teknisk utveckling (STU) förväntade sig att (som vanligt)
Läs merFöreläsning 3. Datorkunskap 50p Marcus Weiderstål Bromma Gymnasium
Föreläsning 3. Datorkunskap 50p Marcus Weiderstål Bromma Gymnasium Dagens pass: Datorsäkerhet Nätverk Nätverkssäkerhet Så fungerar datatrafik Mats Weiderstål ska till Kazan för att titta på en junior.
Läs merLösningar till tentan i ETS052 Datorkommunikation 141029
Lösningar till tentan i ETS052 Datorkommunikation 141029 Detta är våra förslag till lösningar av tentauppgifterna. Andra lösningar och svar kan också ha gett poäng på uppgiften beroende på hur lösningarna
Läs merKapitel 5: Lokala nät Ethernet o 802.x. Lokala nät. Bryggan. Jens A Andersson (Maria Kihl)
Kapitel 5: Lokala nät Ethernet o 802.x Jens A Andersson (Maria Kihl) Lokala nät Ett lokalt nät (Local Area Network, LAN) är ett datanät med en begränsad storlek. Ett LAN kan i sin enklaste form bestå av
Läs merHjälpprotokoll till IP
Hjälpprotokoll till IP IP-protokollet är ju Internets nätverksprotokoll En filosofi vad gäller Internetprotokollen är att man inte ska försöka skapa ett protokoll som kan hantera alla tänkbara problem,
Läs merDatasäkerhet. Hur ska vi göra för att skydda våra datorer mot virus och andra hot?
Datasäkerhet Hur ska vi göra för att skydda våra datorer mot virus och andra hot? Eva Blommegård, Lars-Anders Westlin samt Bengt Wolff SeniorNet Tyresö Agenda och definitioner Virusskydd Lösenord. Säkra
Läs merSvar till SSNf angående projekt SKA 3.1, Säker Kund Anslutning. 12 Mars 2008 Version 3.0
Svar till SSNf angående projekt SKA 3.1, 12 Mars 2008 Version 3.0 Innehållsförteckning 1 Bakgrund 2 Lösningar 2.1 DAI 2.2 PVLAN 2.3 PVLAN Edge, Protected Port 2.4 Per Interface Sticky ARP 2.5 PACL 3 Andra
Läs merKihl & Andersson: Kapitel 6 (+ introduktioner från kap 7, men följ slides) Stallings: 9.5, 14.1, 14.2, Introduktion i 14.3, 16.1
Kihl & Andersson: Kapitel 6 (+ introduktioner från kap 7, men följ slides) Stallings: 9.5, 14.1, 14.2, Introduktion i 14.3, 16.1 Läsanvisningarna för denna föreläsning ska kombineras med nästa föreläsning.
Läs merInstuderingsfrågor ETS052 Datorkommuniktion - 2014
Instuderingsfrågor ETS052 Datorkommuniktion - 2014 October 13, 2014 Fråga 1. Beskriv de två komponenterna i PCM. Fråga 2. Förklara hur länklagret kan skilja på olika inkommande paket från det fysiska lagret.
Läs merFöreläsning 5. Vägval. Vägval: önskvärda egenskaper. Mål:
Föreläsning 5 Mål: Förstå begreppet vägval Känna till vägvalsstrategier förstå växlingen i Internet Förstå grundfunktionaliteten i TCP och UDP Först skillnaderna mellan TCP och UDP Förstå grundfunktionaliteten
Läs merE-post igår, idag och imorgon: möjligheter och visioner
E-post igår, idag och imorgon: möjligheter och visioner Eric Thomas, L-Soft L Internet igår, idag och imorgon 1980-talet Universitet: forskare och vissa elever 1990-talet Företag och organisationer 2000-talet
Läs merFrågor på Internetteorin
Frågor på Internetteorin Frågor: 1. Hur skickas meddelanden? 2. När blev Internet populärt? 3. Vad står www för? 4. Vem och när skapades www? 5. Vad är IP-nummer och hur fungerar de? Svar: 1. Jo, dom delas
Läs merOSI-modellen. Skiktade kommunikationsprotokoll. OSI-Modellen. Vad är en bra skiktindelning? Fysiska skiktet. Länkskiktet
OSI-modellen Skiktade kommunikationsprotokoll Informationsteknologi Jakob Carlström Open Systems Interconnect Standardiserad av ISO 98 Referensmodell, inte protokollstandard skikt Har påverkat utvecklingen
Läs merTentamen i Datorkommunikation den 10 mars 2014
Tentamen i Datorkommunikation den 10 mars 2014 Tillåtna hjälpmedel: räknedosa Varje uppgift ger 10 poäng. För godkänt krävs 30 poäng. Uppgift 1 Antag att man ska skicka en fil av storleken 10 kbit från
Läs merGrundläggande nätverksteknik. F3: Kapitel 4 och 5
Grundläggande nätverksteknik F3: Kapitel 4 och 5 Kapitel 4 OSI TRANSPORT LAYER Transportlagrets sy=e Segment av data skall nå räa applikabon hos både avsändare och moaagare Uppdelning av dataströmmen från
Läs merUtförande: I exemplet så kommer vi att utgå från att man gör laborationen i en Virtuell miljö (Virtualbox).
Nätverkssäkerhet Site-to-site VPN med pfsense I denna laboration kommer vi att skapa en så kallad Site-to-site VPN tunnel (baserad på IPSec) mellan två brandväggar som kör pfsense. Detta ska simulera att
Läs merBeijer Electronics AB 2000, MA00336A, 2000-12
Demonstration driver English Svenska Beijer Electronics AB 2000, MA00336A, 2000-12 Beijer Electronics AB reserves the right to change information in this manual without prior notice. All examples in this
Läs mer5. Internet, TCP/IP tillämpningar och säkerhet
5. Internet, TCP/IP tillämpningar och säkerhet Syfte: Förstå begreppen förbindelseorienterade och förbindelselösa tjänster. Kunna grundläggande egenskaper hos IP (från detta ska man kunna beskriva de viktigaste
Läs merDIG IN TO Administration av nätverk- och serverutrustning
DIG IN TO Administration av nätverk- och serverutrustning CCNA 1 1.- CISCO 2.- Router 3.- IOS 4.- Grundkonfigurationer 5.- Routing och Ethernet 5a.- Classful, classless och route summarization 6.- Dynamisk
Läs merLösningar ETS052 Datorkommunikation, 2015-10-30
Lösningar ETS052 Datorkommunikation, 2015-10-30 Dessa lösningar ska ses som exempel. Andra lösningar och svar kan också ge poäng på tentan. 1. 2. a. Flaggor används av länkprotokollet för att markera start/slut
Läs merNätverk grunder Föreläsning 1: 1: Introduktion till Internet
previous next Nätverk grunder Föreläsning 1: 1: Introduktion till Internet Kursledare: Cristian Bogdan cristi@nada.kth.se Gästföreläsare: Björn Eiderbäck bjorne@nada.kth.se Innehåll Kort om grundläggande
Läs merWin95/98 Nätverks Kompendium. av DRIFTGRUPPEN
Win95/98 Nätverks Kompendium av DRIFTGRUPPEN Sammanfattning Vad håller jag i handen? Detta är en lättförståelig guide till hur man lägger in och ställer in nätverket i Windows 95 och 98 Efter 6 (sex) enkla
Läs merFöreläsning 5: ARP (hur hitta MAC-adress) IPv4, IPv6 Transportprotokoll (TCP) Jens A Andersson
Föreläsning 5: ARP (hur hitta MAC-adress) IPv4, IPv6 Transportprotokoll (TCP) Jens A Andersson Att göra Följ upp resultat = obligatoriska moment Responsgruppsmöte på fredag Läs endim! Matten är jätteviktig
Läs mer1 PROTOKOLL. Nätverk. Agenda. Jonas Sjöström
Nätverk Jonas Sjöström jonas.sjostrom@dis.uu.se Baserat primärt på kapitel 4 i Brookshear (2008) samt valda kapitel ur Gralla Agenda 1. Protokoll 2. LAN och WAN 3. Kort om infrastruktur 4. Paketering och
Läs merLösenordsportalen Hosted by UNIT4 For instructions in English, see further down in this document
Lösenordsportalen Hosted by UNIT4 For instructions in English, see further down in this document Användarhandledning inloggning Logga in Gå till denna webbsida för att logga in: http://csportal.u4a.se/
Läs merPlanering och RA/DHCPv6 i detalj
Planering och A/DHCPv6 i detalj Page 2 Adressplanering Adresstilldelning Exempel och tips Sammanfattning Page 3 Page 4 Kort svar: jättemånga! Varje företag får minst en /48 per Internet-anslutning: 2 128-48
Läs merTNMK30 - Elektronisk publicering
Webben TNMK30 - Elektronisk publicering Vad är internet? Vad är internet? Vad är internet? Internet: sammankoppling av datornätverk. Används för bl.a. epost, chat, filöverföring, webbsidor. Kommunikation
Läs merKapitel 6, 7, 8 o 9: Data och protokoll. LUNET o SUNET
Kapitel 6, 7, 8 o 9: Data och protokoll Internet LUNET o SUNET Jens A Andersson Vad är Internet? Internet ägs ej av en enskild organisation. Styrs till viss del av Internet Society (ISOC). Består av ett
Läs merGrundläggande nätverksteknik. F2: Kapitel 2 och 3
Grundläggande nätverksteknik F2: Kapitel 2 och 3 Kapitel 2 COMMUNICATING OVER THE NETWORK Grundstenar i kommunka;on Tre grundläggande element Message source The channel Message des;na;on Media Segmentering
Läs merInternet och kommunikation. Kommunikation
Internet och kommunikation Internet är bara en del av kommunikationsutveckling. Andra typer av kommunikation: - rökpuffar - runskrift - tal - ord - telefon 1 Kommunikation För kommunikation krävs minst
Läs merDIG IN TO Nätverkssäkerhet
DIG IN TO Nätverkssäkerhet CCNA 1 1.- Inledning 1a.- Risker på Internet 1b.- Säkerhetsområde 1c.- Attack och försvasmetoder 2.- Nätverksinfrastruktur 2a.- Säkerhetskonfigurationer 2b.- SSH konfiguration
Läs merGIVETVIS. SKA DU HA INTERNET I DIN LÄGENHET! En guide till hur du installerar internet i ditt nya hem.
GIVETVIS SKA DU HA INTERNET I DIN LÄGENHET! En guide till hur du installerar internet i ditt nya hem. INTERNET EN SJÄLVKLARHET Internet är en standard i våra lägenheter, precis som vatten, el och värme.
Läs merLösningar till tentan i ETS052 Datorkommunikation 131022
Lösningar till tentan i ETS052 Datorkommunikation 131022 1. a. Det finns olika typer av störningar. De som finns beskrivna i boken är dämpning, distortion, och brus. Välj en av dessa och ge en kortfattad
Läs merInternet - Introduktion. Maria Kihl
Internet - Introduktion Maria Kihl Internet för er Internet för mig 3 Vem är jag? Maria Kihl, Profesor i Internet-system, Inst. för Elektro- och Informationsteknik, LTH. Civilingenjör i Datateknik (D88),
Läs merThe question is not if you are paranoid, it is if you are paranoid enough. Anonymous
The question is not if you are paranoid, it is if you are paranoid enough. Anonymous ATT BYGGA SÄKRARE NÄT VARFÖR DET INTE RÄCKER MED EN VALLGRAV LÄNGRE Martin Englund Senior Security Engineer Sun IT Security
Läs merDubbelt seende, dubbla skördar?
Dubbelt seende, dubbla skördar? Gustavsson, Karin 2012 Link to publication Citation for published version (APA): Gustavsson, K. (2012). Dubbelt seende, dubbla skördar?. Artikel presenterad vid 32:nd Nordic
Läs merPUBLICERINGSNOTISER TRIMBLE ACCESS SOFTWARE. Version 2013.41 Revidering A December 2013
PUBLICERINGSNOTISER TRIMBLE ACCESS SOFTWARE 1 Version 2013.41 Revidering A December 2013 Legal Information Trimble Navigation Limited Engineering Construction Group 935 Stewart Drive Sunnyvale, California
Läs merDIG IN TO Administration av nätverk- och serverutrustning
DIG IN TO Administration av nätverk- och serverutrustning CCNA 1 1.- CISCO 2.- Router 3.- IOS 4.- Grundkonfigurationer 5.- Routing 6.- Dynamisk routing 7.- Distansvektor routingprotokoll Agenda ARPANET
Läs merFramtidens vård vart är vi på väg? (presentation) Johansson, Gerd
Framtidens vård vart är vi på väg? (presentation) Johansson, Gerd Publicerad: 2014-01-01 Link to publication Citation for published version (APA): Johansson, G. Framtidens vård vart är vi på väg? (presentation)
Läs merStartanvisning för Bornets Internet
Startanvisning för Bornets Internet Denna guide kommer att hjälpa dig igång med Bornets Internet. Sidan 1 av 41 Innehållsförteckning Titel Sidan Kapitel 1. Introduktion... 3 Kapitel 2. TCP/IP-inställningar
Läs merAnvända bärbar dator som operatörspanel
Använda bärbar dator som operatörspanel Sammanfattning Genom att koppla en bärbar dator direkt till IQHeat så erhålls en operatörspanel/handterminal i form av web-sidor. På så vis får användaren full tillgång
Läs merDatorkommunikation. Examination Översikt. Kurslitteratur. Datorkommunikation. Kursens hemsida
Datorkommunikation ETS 302 Datorkommunikation Lärare: Christian Nyberg Föreläsningar: 12 st Övningar: 4 st Laborationer: 4 st Examination Översikt Betyg: godkänd eller underkänd För godkänd krävs: Godkänd
Läs merHemmanätverk. Av Jan Pihlgren. Innehåll
Hemmanätverk Av Jan Pihlgren Innehåll Inledning Ansluta till nätverk Inställningar Bilaga 1. Om IP-adresser Bilaga 2. Inställning av router Bilaga 3. Trådlösa inställningar Manuella inställningar Inledning
Läs merPNSPO! CP1W-CIF41. 14 mars 2012 OMRON Corporation
PNSPO! 14 mars 2012 OMRON Corporation 2/16 Läs detta innan du bläddrar vidare PNSPO! Denna bok är avsedd som ett tillägg till de ursprungliga manualerna för OMRONs produkter. Använd den som en hjälp att
Läs merStadsplanering och transporter vilken makt har stadsplaneraren idag?
Stadsplanering och transporter vilken makt har stadsplaneraren idag? Koglin, Till Published: 2015-01-01 Link to publication Citation for published version (APA): Koglin, T. (2015). Stadsplanering och transporter
Läs mer3) Routern kontrollerar nu om destinationen återfinns i Routingtabellen av för att se om det finns en väg (route) till denna remote ost.
Routingprocessen Vid kommunikation mellan datorer måste de känna till var och hur de skall skicka paketen, om de datorer som ska kommunicera ligger på samma IP-nät är det ju inget problem. Men är det så
Läs merIPv6 Beredskap på svenska storföretag och myndigheter. En rapport från.se
IPv6 Beredskap på svenska storföretag och myndigheter En rapport från.se Inledning.SE (Stiftelsen för Internetinfrastruktur) arbetar i enlighet med sin stiftelseurkund för en positiv utveckling av Internet
Läs merKarlstads universitet Institutionen för Informationsteknologi Datavetenskap
Karlstads universitet Institutionen för Informationsteknologi Datavetenskap OMTENTAMEN I DATAKOMMUNIKATION, VT2008 Tisdag 08-06-10 kl. 08.15 13.15 Ansvarig lärare: Katarina Asplund Hjälpmedel: Miniräknare
Läs merAnvändarhandbok. Trio Visit Web. Trio Enterprise 4.1
Användarhandbok Trio Visit Web Trio Enterprise 4.1 COPYRIGHT NOTICE: No part of this document may be reproduced, distributed, stored in a retrieval system or translated into any language, including but
Läs merDenial of Services attacker. en översikt
Denial of Services attacker en översikt Tobias Rogell Säkra datorsysten, HT-04 Vad är en DOS attack En Denail of Service attack går ut på att en attackerare vill hindra en webbserver, router eller någon
Läs mer============================================================================
Begränsat/avdelat nätverk Postad av Marcus - 31 jul 2015 17:26 Hejsan! Har en ADLS anslutning och kombinerat modem/router idag, men vill ha en anslutning på en av Ethernet portarna som har tillgång till
Läs merTalsystem Teori. Vad är talsystem? Av Johan Johansson
Talsystem Teori Av Johan Johansson Vad är talsystem? Talsystem är det sätt som vi använder oss av när vi läser, räknar och skriver ner tal. Exempelvis hade romarna ett talsystem som var baserat på de romerska
Läs merNätverk Hemma. Ur filmen Tre Glada Tokar m. bl.a Nils Poppe Preforbia.se 1
Nätverk Hemma Han ringer på hos en jättelik karl för att demonstrera sin dammsugare. Hemmet är synnerligen välstädat och det finns inte ett dammkorn någonstans. Men "försäljare Rhuter" vet råd. Han tar
Läs merKort om World Wide Web (webben)
KAPITEL 1 Grunder I det här kapitlet ska jag gå igenom allmänt om vad Internet är och vad som krävs för att skapa en hemsida. Plus lite annat smått och gott som är bra att känna till innan vi kör igång.
Läs merWebbteknik II. Föreläsning 4. Watching the river flow. John Häggerud, 2011
Webbteknik II Föreläsning 4 Watching the river flow Web Service XML-RPC, SOAP, WSDL, UDDI HTTP Request, Response, Headers, Cache, Persistant Connection REST Hype or the golden way? Web Service / Webbtjänst
Läs merDIG IN TO Administration av nätverk- och serverutrustning
DIG IN TO Administration av nätverk- och serverutrustning CCNA 1 1.- CISCO 2.- Router 3.- IOS 4.- Grundkonfigurationer 5.- Routing - Ethernet 6.- Dynamisk routing 7.- Distansvektor routingprotokoll Agenda
Läs merTelia Connect för Windows
Telia Connect för Windows Version 3.0 Användarguide Updaterad: 3 juli 2007 Innehåll Ansluta till Internet...3 Information som presenteras av Telia Connect...4 Konfiguration av Telia Connect...7 Fliken
Läs merDitt Medarbetarskap: Ett analysinstrument om relationerna på din arbetsplats (kort version 1.2) Bertlett, Johan
Ditt Medarbetarskap: Ett analysinstrument om relationerna på din arbetsplats (kort version 1.2) Bertlett, Johan!!Unpublished: 2011-01-01 Link to publication Citation for published version (APA): Bertlett,
Läs merMattias Wiggberg 1. Datorkommunikation, grundbegrepp. Skiktade kommunikationsprotokoll
Datorkommunikation, grundbegrepp Skiktade kommunikationsprotokoll Protokoll Förbindelseorienterat (connection-oriented) och förbindelselöst (connectionless). Uni-, multi- och broadcast. Skiktade kommunikationsprotokoll
Läs merGIVETVIS. SKA DU HA INTERNET I DIN LÄGENHET! En guide till hur du installerar internet i ditt nya hem.
GIVETVIS SKA DU HA INTERNET I DIN LÄGENHET! En guide till hur du installerar internet i ditt nya hem. INTERNET EN SJÄLVKLARHET Internet är en standard i våra lägenheter, precis som vatten, el och värme.
Läs merTentamen i datakommunikation EDA343/DIT420 Vt 2011
1. Internet-modellen är liksom OSI-modellen baserad på att dela upp funktionerna för datakommunikation i ett antal lager layers. Datamängden efter bearbetningen av ett protokoll vid varje lager kallas
Läs merBIPAC-711C2 / 710C2. ADSL Modem / Router. Snabbstart Guide
BIPAC-711C2 / 710C2 ADSL Modem / Router Snabbstart Guide Billion BIPAC-711C2/710C2 ADSL Modem / Router För mer detaljerade instruktioner om konfiguration och användning av denna ADSL Modem/Router, hänvisar
Läs merÖvningar - Datorkommunikation
Övningar - Datorkommunikation 1. Förklara skillnaden på statisk och dynamisk IP konfiguration. Ange även vad som krävs för att dynamisk IP konfiguration ska fungera. 2. Förklara följande förkortningar
Läs merDin manual CANON LBP-3300 http://sv.yourpdfguides.com/dref/536449
Du kan läsa rekommendationerna i instruktionsboken, den tekniska specifikationen eller installationsanvisningarna för CANON LBP-3300. Du hittar svar på alla dina frågor i CANON LBP-3300 instruktionsbok
Läs merDel 1 Frågor om vad höghastighetsnät är:
Frågor och svar om installation av höghastighetsnät i BRF STÄMJÄRNET Vi i styrelsen hoppas att du genom att läsa nedan frågor och svar, ska få den information du behöver om höghastighetsinstallationen
Läs merWebbregistrering pa kurs och termin
Webbregistrering pa kurs och termin 1. Du loggar in på www.kth.se via den personliga menyn Under fliken Kurser och under fliken Program finns på höger sida en länk till Studieöversiktssidan. På den sidan
Läs merDA 2012: F13. Nätverk 2 Ann-Sofi Åhn
DA 2012: F13 Nätverk 2 Ann-Sofi Åhn Trafik i ett litet lokalt nätverk EF:D5:D2:1B:B9:28 B2:1B:34:F3:F3:7A Alice 19:26:88:F4:10:14 79:D1:95:77:59:0C Alice vill skicka data till Bob CD:C8:7C:46:E2:BC
Läs mer