Underhållstekniker, 2 år Yh-poäng Yrkesroll Utbildningens mål Särskilda förkunskaper är:

Transkript

1 Sida 1 av 7 Underhållstekniker, 2 år Yh-poäng Syftet med utbildningen är att utbilda morgondagens underhållstekniker som har kompetens inom flera områden (Multikunniga). Efter utbildningen ska den studerande ha kunskaper inom följande områden: Arbetsplanering Automation Strategier och utförande inom underhåll Elteknik med kraftdistribution PLC/PC i automation Mekanik med maskinelement, hydralik och pneumatik Energiteknik med VVS Grunden i utbildningsmaterialet är framtaget av European Federation of National Maintenance Societies EFNMS ( där Föreningen Underhållsteknik UTEK ( representerar Sverige. Yrkesroll Efter avslutad utbildning kan de studerande arbeta som underhållstekniker. En underhållstekniker kan exempelvis jobba med underhåll i industrin och på fastigheter. Målet är att teknikern skall klara att arbeta självständigt. Efter några års erfarenhet kan studenten jobba som arbetsledare inom underhåll. Utbildningens mål Efter avslutad utbildning ska den studerande ha kunskaper om: Underhållsplaneringens betydelse mål, riktlinjer och strategier Mål och bästa praxis inom underhåll Energieffektivitet och hållbar teknik Materialegenskaper Säkert underhåll Kommunikation och teamarbete Effektiv reservdelshantering Kvalitets- och miljösäkring Efter avslutad utbildning ska den studerande ha färdigheter inom: Underhållsplanering Avancerad felsökning i sammansatta utrustningar Programmering och felsökning i system med PLC och PC Arbetsplanering Övervakning och kontroll av utrustning Förbättringsarbete Automation med servo, pneumatik, hydraulik El/Elektronik Kraftdistribution Mekanik VVS Ventilations- kyl och luftkonditionering Värmebehandling Vibrationsteknik Larm och passersystem Elteknik: 1-, 2- och 3-fas Efter avslutad utbildning ska den studerande ha kompetenser för att: Självständigt kunna ansvara för och utföra felsökning, felavhjälpning och igångkörning av en maskinline Utföra förebyggande och avhjälpande underhåll Förstå och tolka underhållsdokumentation Klara att felsöka i sammansatta automatiserade system Kunna hantera program i PLC och PC Kunna förstå och tolka system för tillståndsbaserat underhåll Särskilda förkunskaper är:

2 Sida 2 av 7 Genomgången gymnasieutbildning inom industriteknik, el/energi, fordon, naturvetenskap, tekniskt program eller motsvarande kunskap förvärvat på annat sätt. 1 års relevant arbetslivserfarenhet från industri eller fastigheter. Utbildningens struktur: 1. Grundläggande baskunskap 2. EFNMS Basblock 1 3. EFNMS Basblock 2 4. Grundläggande mekanik 5. LIA I (Mekaniskt orienterat) 6. Kompletterande mekanik 7. Hållbar energianvändning 8. Elteknik 1 9. Elteknik LIA II (El orienterad) 11. Examensarbete Utbildningens innehåll: Grundläggande baskunskap EFNMS Basblock 1 Matematik för tekniker 1, 15p Teknisk algebra Diagram Geometri/Trigonometri Teknisk analys & statistik Matematik för tekniker 2, 15p Trigonometri inom underhållsteknik Serie Matriser och bestämningsfaktorer Vektorer Fördjupad teknisk analys & statistik Fysik i underhållsmiljö 7,5p Mekaniskpåverkan Termiskpåverkan Kemi i underhållsmiljö 7,5p Kemiskpåverkan Arbetsledning 10p Företag/Företagsmiljö Olika strukturer och företagstyper Företagsetik Arbetsplanering och schemaläggning Personalplanering Materialplanering Underhållsplanering Styrning och rapportering Teamarbete och kommunikation Gruppen Gruppmedlemmen Hur ett team kompetensutvecklas

3 Sida 3 av 7 Ledarskapskunskaper för teamarbete Kommunikation och kvalitet 5p Informationsteknologi Grundläggande datorhantering Hantera något datoriserat underhållssystem Utbildning och instruktioner Grund för lärandeprocess Självinlärningstekniker Kvalitets- och miljösäkring Kvalitetssäkring - parametrar för framgång Systemekonomi Kvalitet lagar, förordningar, standarder och manualer Miljösäkring Miljölagar, förordningar, standarder och manualer Automation i processer 10p Automation Industriell automation System för automatiserad kontroll - PLC och PC Regulatorer och tekniker servo med motor, sensorer etc. Sensorer och positioneringssystem Mjukstartare och frekvensstyrning Kommunikation och nätverk Säkert underhåll med hälsa och säkerhet 5p Hälsa och säkerhet Hälsa och Arbetsmiljö Säkra arbetsmetoder i industriell verksamhet Riskbedömning och riskbaserad inspektion Säkert underhåll Grunderna i säkert underhåll Elektrisk säkerhet Maskinsäkerhet Hantering av kemikalier Tunga lyft Arbete på stegar, ställningar och plattformar Brandsäkerhet och Heta arbeten Andra risker i verksamheten Lagar och regler Miljörisker och påverkan EFNMS basblock 2 Underhållets uppläggning 20p Underhåll - Mål, riktlinjer och strategier Underhållets filosofier Förebyggande underhåll Pappersbaserat system för förebyggande underhåll och avhjälpande underhåll Underhåll - Koncept och metoder Koncept Metoder Återställandeteknik Efter avslutat moment ska studenten kunna arbeta med system som innehåller: Mekanisk teknik Elektrisk teknik PLC & PC

4 Sida 4 av 7 Hydraulik Pneumatik Underhållets Terminologi Underhållsterminologi i det lokala språket (Svenska) Grundläggande underhållsterminologi på Engelska Underhållets stödfunktioner 15p Partnerskap och upphandling Kontrakt och dess betydelse Lagar och förordningar Lagar och förordningar Förbättringsteknik Metodiskt ta vara på alla förbättringar Hantera ändringar Dokumentation & Management Ansvar Dokumentationshantering Reservmaterielshantering Ansvar Reservdelar kvantifiering Identifikation av reservdelar Lagar, förordningar, standarder och manualer Tillståndsbaserat underhåll Grunderna i CBM (Condition Based Maintenance) Övervakning och kontroll - villkor Felsökning och materiallära 15p Felsökningsteknik Grunderna Mål och bästa praxis Analyser Materiellära Mekaniska egenskaper, gemensamma standarder Förslitningsmekanismer Struktur och metallografi Stål Polymerer Tribologi Korrosion Oförstörande Provning Byggnadsmaterial Mekanik 1, 20p Mekanik Mekanik Monteringsteknik Verktygsmaskinsprocesser Grunderna i ottomotorer Maskinsäkerhet Industriella Hydraliska Systems Grunderna i hydraulik Symboler & Kretsar Uppbyggnad, drift och reparation Industriell pneumatiska system Grunderna Komponenter Reparation Vakuum teknik

5 Sida 5 av 7 Svetsning orientering Svetsnings- och beläggningsförfarande Svetsteknik Kvalitetskontroll Hälsa som säkerhet LIA I, 45p Syftet med LIA I (Lärande i Arbete) är att träna studentens kompetens inom underhåll på en underhållsavdelning. Fokus under LIA I är mekanik och innehåller följande moment som ska genomföras och fördelas enligt följande; Mekanik (7p), Underhållets uppläggning (7p), Underhållets stödfunktioner (7p) och Felsökning och materiallära (7). De resterande poängen fördelas utifrån företagets underhållsarbete samt att studenten ska skriva en rapport under LIA I. LIAn är ämnesstyrd för att uppfylla innehållet i det europeiska certifikatet från EFNMS samt för att öka kvalitén genom hela praktikperioden. Till LIAn finns en utbildningsbok Maintenance in Practice ( kallas den Blå boken ) med vilka moment som ska genomföras. Den fylls i löpande under LIA I och II på arbetsplatserna. Efter avslutad LIA ska den studerade kunna: Hur underhåll kan planeras Olika stödfunktioner för underhåll Grunderna i felsökning Olika materialegenskaper Grunderna i mekanik Förstå manualer och ritningar inom mekanik Att jobba i grupp med underhåll Självständigt genomföra enklare underhållsarbeten Dokumentera underhållet Grunderna i PLC Mekanik 2, 30p Lagerteknik Grunderna i lager Lagerenhetsteknik Grunderna för de fem oförstörande provningsmetoderna Grunderna för oförstörande prövning Värmebehandling Grundläggande värmebehandlingar Stål och aluminiumlegeringar Vibrationsteknik Grunderna om Vibrations teknik Metoder Mål Utvärdering Viktiga poäng för tillståndsbaserat underhåll Tribologi Grundläggande smörjmedelsteknik Smörjfilmstillstånd Pumpar och ventiler Typer Felsökning Hållbar energianvändning, 15p Energieffektivitet och hållbar energiteknik Behov av hållbar energi Energiproduktion Building Energy Management Systems (BEM) Förlust, kartläggning och återvinningssystem Energisystem, tjänster och terminologi Bra underhållsexempel Ventilation, kylsystem och luftkonditionering Principer för ventilationssystem

6 Sida 6 av 7 Principer för kylning & luftkonditionering Principer för produktion av tryckluft Vatten Färskvattensystem Avlopp Avloppssystem Värme Värmesystem Gas- vattensystem Flödesteknik Gas hantering Larm och passerkontroll Fastighetsstyr- och övervakningssystem Passersystem Inbrottslarm El 1 Elteknik, 50p El teknik 1, 2 och 3-fas AC/DC-transformatorer Sensorer Reläer, kontaktorer och brytare Motorer och servomotorer Kraftdistribution Högspänningsfördelningen Lågspänningsfördelning Standarder för dimension av ledningar och kablar El-säkerhet Elektronik (analog) Ohms lag Spänningsdelare Dioder och LED Skillnaden mellan AC- och DC RC-kretsar AC-spänning Op-förstärkare Elektronik Identifiera komponenter Löd med kylflänsar Design och konstruera en krets Felsökning med AVO meter Använda kataloger Programmering 25p Programmering Väsentliga kontrollelement i ett robotsystem Vanliga robotliknande programmeringsmetoder Huvudkomponenter i ett PLC styrda systemen Huvudsakliga hårdvaror och mjukvaror i ett PLC-system Felsökning i PLC programmet Identifiera den vanligaste programmeringssymbolerna Praktisk drift av fältenheter Testa drift av fältenheter Lista och förklara vanliga logik och byta funktion i en PLC Identifiera de logiska stegen och lista hur dessa fungerar Använda funktioner för att övervaka och ändra program Leta fel i PLC system Instrumentation & Robotteknik Hårdvaruarkitektur

7 Sida 7 av 7 Utveckling av programvara låg nivå Utveckling av programvara på hög nivå Kringutrustning och instrumentering Drivenheter Motorer El 2 Elektronik tillämpning 30p Programmering 2 (PLC) Användning av PLC: er PLC principer PLC informations- och kommunikationsteknik Programmeringsteknik PLC systems diagnostik Instrumentering och robotik 2 Industrirobotar Axelrobotar (xyz-robotar) och Scara robotar Industriella friarms robotar ex. ABB robotar LIA II 65p Syftet med LIA II (Lärande i Arbete) är att träna studentens kompetens inom underhåll. LIA II innehåller följande moment som ska hinnas med och fördelas enligt följande; El & elektronik (15p), PLC programmering (10p), Hållbar energianvändning (10p), Mekanik (15p). LIAn är ämnesstyrd för att uppfylla innehållet i det europeiska certifikatet från EFNMS samt för att öka kvalitén genom hela praktikperioden. Till LIAn finns en utbildningsbok Maintenance in Practice ( kallas den Blå boken ) med vilka moment som ska genomföras. Den fylls i löpande under LIA I och II på arbetsplatserna. De resterande poängen fördelas inom ramen för genomgångna kurser på utbildningen utifrån företagets unika förutsättningar, exempelvis automation eller att planera förebyggande underhåll, analysera driftdata för att omforma underhållet mm. Efter avslutad LIA ska den studerade kunna: PLC programmering El & elektronik Hållbar energianvändning Mekanik Jobba i grupp med underhåll. Arbeta självständigt med underhåll Dokumentera underhållet. Examensarbete 20p Syftet med examensarbetet är att studenten ska fördjupa sig inom ett eller flera områden ifrån tidigare kurser. Några exempel på detta kan vara att studenten bygger om en maskin eller anläggning, utveckla tillståndsbaserat underhåll, planera förebyggande underhåll, analysera driftdata för att omforma underhållet. Studenten ska lämna in en rapport inom ramen för utbildningen. Självständigt genomföra underhållsarbete Planera förebyggande underhållsarbete Samla in driftdata och analysera detta i syfte att hindra/reducera driftstop